Denna forskningsstudie har skett inom ramen för ett projekt finansierat av Delegationen mot segregation (Delmos) under år 2021/2022 för att främja samverkan kring frågan om segregation och trygghet i stadsdelen Årby i Eskilstuna. Projektet har initierats och drivits av civilsamhällets (CS) aktörer, nämligen Studiefrämjandet i Sörmland, Sisters in business och Årbyföreningen, Årby M. Dessutom är Eskilstuna kommun en samverkanspart som stått bakom ansökan och deltagit i projektet. Eskilstuna är en av de 32 kommuner som lyfts fram som ett socioekonomiskt eftersatt område där särskilt stöd kan sökas för att minska och motverka social och ekonomisk segregation (Studiefrämjandet i Sörmland, 2021). Årby är en stadsdel i Eskilstuna med ca 4800 invånare av kommunens drygt 100 000. Området byggdes i samband med miljonprogrammet under 1960-talet och är ett av de områden som Eskilstuna kommun valt ut som strategiskt viktigt att fokusera på när det gäller inkludering, trygghetsskapande aktiviteter och att skapa levande mötesplatser i tillsammans med boende i området. Dessa mötesplatser finns även i några andra stadsdelar, och där finns en uttalad vilja och påbörjat samarbete med civilsamhället.
För att kunna möta upp, och börja skapa lösningar på, komplexa samhällsutmaningar, såsom social och ekonomisk segregation, krävs ett stort mått av nytänkande och samverkan. Enligt regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation (Regeringskansliet, 2018), har civilsamhället en viktig roll i detta arbete. Detta som komplementär aktör, brobyggare mellan invånare och kommunen och som en friare form av, och plattform för, samverkan och aktiviteter.
I ansökan om statsbidrag från Delegationen mot segregation (Studiefrämjandet, 2021) beskrivs syftet med arbetet inom ramen för projektet som tredelat: (1) kunskaps- och metodutveckling, (2) gemensamt agerande och strategisk samverkan kring segregation, samt (3) direkta insatser som tar utgångspunkt i lokala och regionala behov. Inom ramen för den första delen så lyfts behov om kunskap om dels segregationens nuläge, dels om vilka åtgärder som kan leda till att minska och motverka segregation. Inom ramen för del två så pekas på vikten att samverka mellan och inom aktörerna för att åstadkomma en förändring.
I skärningspunkten för dessa finns behov av att undersöka på vilket sätt samverkan sker idag, hur olika aktörer och individer ser på behov av samverkan, hur detta ska organiseras samt utmaningar och möjligheter med densamma. Allt i en framåtsyftande anda för att skapa en så god grund och plattform för att tillsammans åstadkomma en fortsatt positiv utveckling i Årby, Eskilstuna.
Därför har studien genomfört en avgränsad analys av utvecklingen gällande samverkan i projektet. Syftet var att undersöka samverkan mellan civilsamhällets aktörer och kommunen, men i undersökning och analys framkom även kunskap om samverkan mellan civilsamhällets aktörer samt internt mellan kommunala verksamheter. Studien är en empirisk undersökning på mikronivå. Mot denna bakgrund formulerades följande övergripande forskningsfrågor;
RQ1: Vilka utmaningar och möjligheter finns när det gäller samverkan mellan offentliga och privata aktörer och civilsamhället för att utveckla mötesplatser för att bryta segregation och utanförskap?
RQ2: Vad behöver förstärkas för att åstadkomma en mer utvecklad samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället?
I denna rapport kommer även respondenternas uppfattning av resultatet av projektet och forskarens analys av detta lyftas fram.
Studiens resultat bidrar inte bara till kunskap hos de aktörer som var delaktiga i projektet utan har även relevans för andra aktörer och initiativ som arbetar mot samma mål och som söker utveckla former för samverkan mellan CS och kommunala verksamheter. Idén om civilsamhällets viktiga roll, och frågor kring dess samverkan med kommuner, lyfts även i andra sammanhang. Eskilstuna kommun har exempelvis en långsiktig satsning som heter Trygga unga, där fokus ligger på främjande och förebyggande arbete för ungdomar i åldern 13–20 år, som befinner sig i riskzonen för kriminalitet och missbruk. I detta arbete uttrycks likaledes att man vill åstadkomma en ökad samverkan med civilsamhället och föreningslivet (Eskilstuna kommun, 2022). Frågan kring trygghet, minskad segregation och samhällsutveckling är även ett fokus för Samhällskontraktet, en gemensam samverkansarena där Mälardalens universitet, Eskilstuna kommun och Västerås stad arbetar för att utforska och hitta lösningar på komplexa samhällsutmaningar tillsammans med andra samhällsaktörer. För denna arena är studien och rapportens innehåll relevant, då ett av de fokusområden man arbetar med är något man benämner skolresultat, men detta ska ses i vid bemärkelse. Skolresultat ska inte enbart kopplas till klassrummet, utan man diskuterar det även som en del av samhällsutveckling, demokrati, integration och trygghet samt skärningspunkter som ligger utanför skolmiljön. Därför utifrån workshops med Eskilstuna kommun och Västerås stad intresserar man sig exempelvis för frågor som ’Hur motverkar vi effekter av segregation?’ samt ’Hur kan vi genom stärkt samverkan mellan myndigheter öka tryggheten som ytterst hjälper barn och ungdomar att gå ut skolan med godkända betyg?’ Här vill man undersöka detta ur ett trygghetsperspektiv (Samhällskontraktet, 2022). Forskaren i denna studie är en del av detta arbete. Studien är också ett bidrag till arbetet inom MDU Living Lab, inom vilket man fokuserar på metoder och modeller för samverkan och samproduktion