https://www.mdu.se/

Study design: Triangulated mixed-methods validation study.

Objectives: To validate the Danish version of the Spinal Cord Lesion-related Coping Strategies Questionnaire (SCL-CSQ).

Setting: Community in Denmark.

Methods: Participants were invited via a patient organization and its specialized hospital. Eligibility criteria were having a spinal cord injury (SCI), being 18 years or older, and able to understand and respond in Danish. Quantitative data were collected to determine internal consistency and criterion validity of the three subscales of SCL-CSQ, i.e., acceptance, fighting spirit, and social reliance. The Three-Step Test-Interview approach was employed to determine whether items measured what they were intended to measure (i.e., construct validity based on response processes).

Results: The quantitative sample consisted of 107 participants, and the interview sample comprised 11 participants. The acceptance and fighting spirit subscales showed adequate internal consistency (Cronbach's alpha of 0.72 and 0.76 respectively) and satisfactory criterion validity (expected correlations with quality of life and depression). The social reliance subscale showed inadequate internal consistency (Cronbach's alpha of 0.58) and criterion validity. All fighting spirit items and all but one acceptance items were interpreted congruently by most participants. Conversely, two social reliance items were only interpreted congruently by 9 and 27%.

Conclusion: The acceptance and fighting spirit subscales of the Danish version of the SCL-CSQ showed good psychometric properties, while the social reliance subscale showed serious issues and should be revised. Researchers and clinicians are urged to reflect on these findings when revising the SCL-CSQ or adapting it to other languages, cultural contexts, and rehabilitation settings.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att trycksår är smärtsamt och orsakar ett stort lidande för patienterna. Trycksår ger en ökad risk för infektioner och förlängd vårdtid vilket även leder till ökade kostnader för samhället. Trycksår som drabbar patienter inom vården räknas som en vårdskada och en av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att förhindra vårdskador. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda trycksårsförebyggande.Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg med totalt tio artiklar fördelat på fyra kvantitativa artiklar och sex kvalitativa artiklar. Samtliga artiklar analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Det framträdde tre olika teman “Betydelsen av kunskap och kompetens”, ”Betydelsen av delaktighet och kommunikation”och “Betydelsen av arbetsmiljön och resursbrist”. Sjuksköterskorna hade även erfarenheter av att trycksårförebyggande åtgärder var prioriterat men att det var svårt att genomföra på grund av en hög arbetsbelastning och brist på vårdpersonalresurser. Sjuksköterskorna erfor även att brister i kommunikationen kunde leda till en ökad risk för trycksår. När sjuksköterskorna involverade patient och anhöriga i omvårdnaden ökades förståelsen för sjuksköterskans åtgärder och samarbetet underlättades. Slutsats: Sjuksköterskorna behöver mer kunskap och kompetens för att bli mer effektiva i det trycksårförebyggande arbetet. Tid-och resursbrist gjorde att sjuksköterskorna inte kunde prioritera trycksårsförebyggande åtgärder. Risken för trycksår minskade när sjuksköterskorna involverade patienten och anhöriga i omvårdnaden.

The purpose of this study is to gain an understanding of social workers intervention programs and how they approach perpetrators of intimate partner violence. The study is based on a qualitative methodology using semi-structured interviews to answer the studies aim. The data gathered through interviews were thematically analysed where the following themes emerged; perpetrators prerequisites for change, intervention programs development areas, mapping the treatment, networking and the perpetrators risk factors. The results were analyzed by scientific articles and theoretical frameworks: power, room for maneuver, mentalization and stigma. Our findings from the data indicate that perpetrators have a lack of insight and emotional management to violence where the social workers approach becomes essential for perpetrators progress. The interventions programs foundation is based on the perpetrators individual problem areas where the social worker adapts the treatment utilizing their own knowledge and expertise. Intervention treatment places a large emphasis on partner contact to motivate and support them during the perpetrators treatment. There is a cooperation with other authorities that needs further development to enable an increased exchange of knowledge and extended reach of perpetrators. The results also show that previous exposure in childhood is a predominant pattern to perpetrators alongside other problems.

The purpose of the thesis is to investigate what the social services work process looks like when a child is in danger or is suspected to be in danger. The study consists of three questions and in order to provide answers to the purpose, a qualitative research method is used with the help of semi-structured interviews. The result is based on five social secretaries from five different municipalities in Central Sweden. When it comes to the social secretary's investigation process, the results of the study show that all county to witch the interviews belongs have the same goal but are based on different working methods. Some common challenges for the social secretaries are a heavy workload, low resources and the loss of the clients trust in social services. An additional result shows that the study demonstrates the secretary's description of the investigation process in relation to the theoretical starting point. The system theory is essential for the social worker to gather important information from the individuals and organisations in the child’s local environment. While the attachment theory shows the child’s attachment relationship to the caregivers. Empowerment is used in the investigation process by motivating clients to regain power over their situation. 

Background: Compassion energy can contribute to nurses' conditions to provide patientswith meaningful care based on a compassionate approach. Nurses' empathy towards patients can mean a risk of compassion fatigue in nurses, which can impair patient safety. Nurses'responsibility over their own health is of great importance to minimize nurses' intention to leave work and to protect patients from care injury. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of finding motivation in caring. Method: Systematic literature study according to Evans with a basis of ten different qualitative health science articles. Result: The result consisted of two themes, experiences of meaningfulness and experience sof a safe working environment. Experiences of meaningfulness yielded two subthemes,finding joy and being able to help. Experiences of a safe working environment released two subthemes, receiving emotional support from colleagues and having the opportunity for development. Conclusion: Nurses were motivated in caring by finding joy when acommunity was formed in the workplace and that joy facilitated difficult situations in caring. Being able to give help to another person in need of help was considered the basis for caring.Receiving emotional support from colleagues contributed to a sense of security in caregivingand having the opportunity for development gave the nurses a deeper understanding and facilitated different situation in care.

Kärlek är en omfattande del i människans liv, hur vi uttrycker kärlek varierar och enligt Chapman (1992) finns det fem kärleksspråk som människan använder: bekräftande ord, tjänster, fysisk beröring, kvalitetstid samt gåvor. Syftet med denna studie var att undersöka hur män och kvinnor visar kärlek i en romantisk relation samt om det finns ett dominant kärleksspråk och om det skiljer sig mellan män och kvinnor.  Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes varav två var parintervjuer, totalt deltog sju kvinnor och fem män. Intervjuerna tematiserades med hjälp av de fem kärleksspråken och sex teman identifierades: respekt, tillit och frihet, tjänster för att förenkla vardagen, kvalitetstid genom att ha roligt ihop, kommunikation och bekräftande ord, fysisk beröring, gåvor. Resultatet visade att deltagarna uppvisade en blandning av de fem kärleksspråken men även att de uttrycker kärlek på andra sätt som visade sig vara viktiga i relationen. Resultatet visade dessutom att inget dominant kärleksspråk kunde identifieras. 

This qualitative vignette study aims to examine how social workers within social services assess honor-related violence directed towards women, and whether the ethnic background of the victim affects the assessment. Additionally, the study aims to investigate the interventions offered by social services for victims living in an honor context and whether they differ from interventions for intimate partner violence. Data collection was conducted through six semi-structured interviews with social workers from different municipalities, based on a vignette. The results are analyzed using previous research and theoretical frameworks such as intersectionality and systems theory. The study's findings indicate that all participants identified honor in the case description, regardless of whether the woman had a Swedish-sounding name or a Middle Eastern-sounding name. The participants argue that ethnicity should not be decisive in the assessment, but it needs to be taken into account to evaluate the severity of honor practices. The interventions offered for victims in an honor context include sheltered accommodation and counseling support. It is also evident that the interventions for honor-related violence and oppression do not differ from interventions for intimate partner violence. Finally, all participants believe that more research and specialized interventions are needed for honor-related violence and oppression.

Background: Person-centered caregiving aims to reorganize care with a different focus on the patient's experiences in purpose to give the patient more influence in their caretaking. The method has been shown to increase understanding between the caregiver and the patient. There are three core components of person-centred care; partnership, the patient's story and documentation. Purpose: The aim of this thesis was to describe nurses' experiences of working person-centred in hospital care. Method: A general literature review is conducted for this thesis where 10 scientific articles were chosen to be analyzed, of which seven are qualitative and three are quantitative. Results: The following themes was shown in the results of this thesis: the importance of participation, the importance of communication, the importance of communication in the care team, negative work environment and nurses' satisfaction. The teamwork and ability for dialogue between the professional groups also proved to be important for the development of person-centred caregiving as a method. Conclusion: Person-centred care was proved to be desirable according to the nurses' experiences. Existing legislation, regulations and the patients themselves requested the method. Although the nurses felt that the way of working was worth striving for, it was difficult to achieve and reliant on good working conditions. The nurses felt that they were dependent on both the organization and the patients to together create the best conditions for the method.

A work can be a risk or a protection factor and the demands it puts on the employee can have different consequences. Work environment includes both physical and psychosocial work environment, the physical part is about noise, ventilation and light. The psychosocial work environment is about social support, influence and demands. Work environment is an important pillar in public health because people spend a lot of time in their work. The purpose of this study is to describe the prison guards experience their work environment. The Demand-Control-Support-model have been used in this study as theoretical perspective.

To get the purpose answered, a qualitative method was done with a goal-directed selection where five prison guards were interviewed individually. All the interviews were semi-structured and recorded then transcribed, and afterwards analysed. The interview person who was interviewed are working in the same prison and have worked there for different amount of time.

The results showed that the interview persons felt that the management put a high pressure even if they are short of staff and nothing has changed even if the staff remarks it. The psychosocial work environment for the interview persons was that the work is psychologically stressful because of the high demands from the management and even the daily threat from the inmates. But the interview persons felt that collaboration among the colleagues is so good that the job satisfaction increase.

Keywords: Demand-Control-Support model, Prison guard, Qualitative method, Work environment.

Background: Stress can have both positive and negative effects on the human body. Prolonged stress without recovery can lead to public health issues. The use of social media is increasing among young people. Even lot of use of social media can lead to serious consequences. The stress-vulnerability model has been applied to this study as a theoretical framework.

Aim: The aim of the study was to study if there is a relationship between use of social media and stress among high school students. 

Method: A quantitative study with a cross-sectional design was conducted among high school students. Convenience selection was used, with a response rate of 100 precent among 105 respondents. Spearman's rho correlation was used to analyze the relationship. Three research questions were formulated to answer the purpose of the study.

Result: The majority of respondents use social media for at least three hours per day. Three out of four respondents experience daily stress. The study showed a weak positive correlation between social media use and stress.

Conclusion: The study showed that almost all respondents use social media. The majority spent more than three hours per day on social media. The study also revealed a weak positive significant associations between social media and stress.

Every individual ‍in Sweden should have the same right to work in everyday life, and that includes all individuals no matter what gender, ethnicity, religion, sexual orientation, disability, education, or social class the individual has. These aspects should not be convincing to then be excluded from working. Working is considered part of a human right and individuals who are outside the labor market should be included regardless of the aspect they receive that is considered prejudice in society. Recruiters are considered to have a big role of hiring people of various qualities which in turn promotes diversity in companies, hereafter recruiters were selected to be a focus area in the present study. The aim of the present study is to increase the understanding of how different recruiters in Sweden work to promote diversity when recruiting for companies. A qualitative method applying semi-structured interviews was used. Ten interviews were conducted, and the respondents worked as recruiters in different industries, with different years of experience and education. The collected material has been analysed through a manifest content analysis. The result shows that recruiters follow their gut feeling about the candidate, but mostly based on the qualities that the candidate possesses that are also in demand from the position applied for; however, it is not excluded that discrimination may occur during recruitment. The thesis concludes that society makes demands on how companies should adapt when it comes to underrepresented groups in society and recruiters want to meet the needs that exist with the right tools. Several of them recognize that discrimination exists in their respective fields of work: they suggest that hiring people of ethnic minorities is sometimes regarded as a risk taking, and they describe a prevalence of a fear of conflicts based on cultural differences. The interviewees underline that diversity work should continue to be an active topic in working life. 

Sekundär traumatisering är ett tillstånd som kan uppstå till följd av att arbeta med att lyssna på klienters berättelser om traumatiska upplevelser. Personen som drabbas av sekundär traumatisering kan uppleva många fysiska och psykiska svårigheter i sitt liv. Studiens syfte är att undersöka uppkomsten och erfarenheterna av sekundär traumatisering bland professionella och på så sätt bidrar till kunskap om detta fenomen inom socialt arbete. I studien tillämpas en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer för att erhålla en fördjupad förståelse för sekundär traumatisering och för att ge utrymme för professionella att uttrycka sina erfarenheter. För att förstå hur professionella hanterar de känslor som följer av exponeringen för traumaberättelser och uppkomsten av sekundär traumatisering används teorier om KASAM (känsla av sammanhang), empowerment och copingstrategier som teoretiska perspektiv. Studien genomfördes i tre olika kommuner och inkluderade sex intervjuer med professionella som arbetar inom området våldsutsatta klienter. Resultaten från studien indikerar att professionella upplever besvärande känslor till följd av klienternas traumatiserande berättelser. Resultaten betonar även att bristen på reflektion i arbetsmiljön och hög arbetsbelastning kan anses vara orsaker till uppkomsten av sekundär traumatisering. Å andra sidan identifieras vilka copingstrategier som används av professionella för att hantera symtomen av sekundär traumatisering

Bakgrund: Som sjuksköterska är det mycket vanligt att bemöta anhöriga när en närstående har avlidit. Flera anhöriga känner sorg och chock efter dödsfallet, samt vittnar om bristande kunskap och kompetens om kommunikation och bemötandet hos vårdpersonalen. Flertalet anhöriga anser också att de blir dåligt bemötta av vårdpersonalen. Samtidigt har sjuksköterskor ett ansvar att ta hänsyn till de anhöriga enligt riktlinjer. Eftersom flera anhöriga vittnar om ett dåligt bemötande från vårdpersonalen verkar det vara värdefullt att få en djupare kunskap om hur sjuksköterskor bemöter anhöriga i samband med dödsfall. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En litteraturöversikt bestående av elva artiklar. Åtta artiklar var kvalitativa, två var mixade och en var kvantitativ. Resultat: Artiklarnas syften, deltagare, datainsamlingsmetoder och resultat jämfördes. Det framkom tre olika teman genom analysen av artiklarnas resultat. Temana var, Att ha förutsättningar för att ge stöd till anhöriga vid dödsfall, Att ge stöd samt Att bilda relation med anhöriga. Slutsatser: Stödet till anhöriga ansågs delvis vara bristfälligt på grund av otillräcklig kompetens och utbildning hos sjuksköterskorna.

Nyckelord: anhöriga, bemötande, dödsfall, erfarenheter, litteraturöversikt, sjuksköterska

Boendestödjare inom socialpsykiatrin är en grupp inom vård- och omsorgssektorn som blir utsatta för hot och våld inom sitt dagliga arbete. Tanken med studien var att undersöka hur boendestödjarna själva ser på de hot och våld som en del av deras dagliga arbete. Mina frågeställningar var: vilka erfarenheter och upplevelser har boendestödjare av att åskåda eller personligen erfara våld och hot om våld i arbetet? Hur hanterar boendestödjare förekomsten och upplevelser av våld och hot om våld i arbetet? Jag har gjort en etnografisk studie för att vara på plats där detta inträffar för att samla empiri till min analys. Jag har gjort studien på två boenden inom socialpsykiatrin med sex deltagande observationer och fyra interjuver och sammanlagt 20 boendestödjare har deltagit i studien. För att tolka och analysera mitt resultat har jag valt att använda mig av symbolisk interaktionism och Hochschilds begrepp om känsloarbete samt Fines perspektiv på små grupper med fokus på normer. Studiens resultat lyfte fram ett huvudtema som var ”spänningar mellan individualiserat ansvar och arbetsmiljö” vilket handlar om hur de individuella bedömningarna som boendestödjarna gör påverkar deras arbetsmiljö. Resultatet innefattar även tre underteman: ”kollegornas betydelse” som belyser positiva och negativa aspekter av en boendestödjares kollegor, ”våldets vara” som belyser bland annat normaliseringen av hot och våldet som finns, samt ”förminskad i sin roll som boendestödjare” som belyser bland annat komplexiteten att göra en polisanmälning.

I dagens samhälle har sociala medier stort inflytande på människor. Studiens syfte var att undersöka hur unga kvinnor upplever att deras mentala hälsa påverkas till följd av användning av sociala medier. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor mellan 20–35 år som är aktiva på Facebook och Instagram. Analysen visade på två centrala teman: positiva mentala effekter och negativa mentala effekter med subteman ökad stressnivå och beroendeframkallande. Deltagarna upplever att deras psykiska hälsa påverkas både positivt och negativt. Dock visar resultatet att det var övervägande negativt. Vilket är i linje med tidigare studier. Författarna resonerar att social gemenskap vid användning av sociala medier var en gemensam positiv faktor för deltagarna, medan minskad självkänsla var en gemensam negativ faktor. Vi kommer att diskutera resultat i enlighet med den sociokulturella teorin, då det diskuterades att sociala medier har en viktig roll gällande hur de påverkar unga kvinnors mentala hälsa utifrån samtida kultur.

Bakgrund: Vård i livets slutskede handlar om att lindra lidande och öka patientens välbefinnande under sista tid i livet. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det att lindra lidande, främja hälsa och att verka för ett fridfullt och värdigt avslut för patienter. Tidigare forskning visade att patienter uppskattade sjuksköterskors goda omhändertagande och bemötande. Det framkom att patienter erfor att den terminala sjukdomen omkullkastar livet och det uppstod en förlust av kontroll och självbild. Syfte: Syftet var att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades med sammanlagt elva vårdvetenskapliga artiklar, varav åtta var kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Resultat: Det identifierades fyra olika teman som besvarade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede som var; Kommunikation och utmaningar i vårdandet, Sjuksköterskans behov av utbildning och kompetens, Betydelsen av ett tvärprofessionellt samarbete och slutligen Emotionell påfrestning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att en god kommunikation var grunden för en högkvalitativ vård i livets slutskede. Dock uppstod det kommunikationsutmaningar när patienter och närstående hade olika mål för vården. För att erbjuda säker och god vård där patienters behov tillgodosågs erfor sjuksköterskor behov av specialiserade kunskaper och färdigheter inom palliativ vård.

Bakgrund: Ett av sjuksköterskors arbetsområden är att förebygga vårdsrelaterade infektioner [VRI]. VRI är en vårdskada som kan uppstå under sjukhusvistelse. VRI ökar i vården trots aktuella vårdteorier, lagar och riktlinjer. Tidigare forskning påvisar negativa faktorer som orsakar att patienter upplever att förebyggandet av VRI förhindras med ett vårdlidande till följd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av att förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 10 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat:Examensarbetets resultat visade att sjuksköterskorna erfor att kunskap och basala hygienrutiner var en viktig del vid VRI och att sjuksköterskorna erfor att det fanns behov av utbildning. Sjuksköterskorna erfor att det fanns en brist på kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter. Det framkom även att det fanns en tidsbrist på arbetsplatserna som förhindrade en god och säker vård. Slutsats: Genom att synliggöra sjuksköterskor erfarenheter av att förebygga VRI kan slutsatser dras om att sjuksköterskor är i behov av vidareutbildning inom VRI som bygger på att bredda kunskaper inom yrkesrollen så att patienter hyser tillit, tro och hopp till vården.

Bakgrund: Majoriteten av de patienter som skall genomgå anestesi uppvisar någon form av oro. Anestesisjuksköterskor ansvarar för att bemöta och lindra obehag samt lidande hos patienter i den preoperativa vården. Obehandlad oro orsakar onödigt lidande och kan leda till både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för patienten såväl som samhället. Därför är det viktigt att anestesisjuksköterskor känner till strategier för att kunna bidraga till lindring hos patienter. Syfte: Syftet är att beskriva strategier för att lindra oro hos patienter inför anestesi. Metod: Systematisk integrerad litteraturöversikt av 23 artiklar enligt Whittemore och Knafl. Resultat: Att skapa trygghet är en viktig och central del i hanteringen av preoperativ oro. Individuellt anpassad information var en förutsättning för att skapa trygghet. Andra strategier som förekom var fysisk beröring, avledning, läkemedel, alternativa behandlingar, ibland enskilt men även i kombination. Slutsats: Examensarbetet presenterar möjliga strategier för anestesisjuksköterskor att använda sig av i mötet med patienter som är oroliga inför anestesi. Resultatet rangordnar inte vilken strategi som fungerar bäst utan ger ett utbud av alternativ till lindring. Strategierna som presenteras kan användas var och en för sig eller kombineras för att uppnå önskat resultat. 

Inom det sociala arbetet jobbar yrkesutövare ständigt för att hjälpa samt stödja människor som är i behov av hjälp och stöd. Denna studie har sitt fokus på hur organisationen och arbetssituationen påverkar socialsekreterares arbete samt beslut. Studien har påvisat att dessa faktorer har en påverkan på socialsekreterares arbete samt beslut, vilket var de frågeställningar som vi sökte svar på. Socialsekreterare arbetar utifrån organisationens föreskrivna riktlinjer samt regelverk och dessa lagar samt regler begränsar socialsekreterares handlingsutrymme. Påverkan av arbetssituationen kan vara varierande periodvis då socialsekreterare kan uppleva en hög arbetsbelastning samt en hög personalomsättning som därmed kan bidra till en stressig arbetssituation. Denna studie är genomförd med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer och deltagarna var fem verksamma myndighetsutövare. Vi har samlat in material och analyserat det genom teorierna, stressteorin samt gräsrotsbyråkratin och genom tidigare forskning. Studien påvisar att socialsekreterare upplever brister inom organisationen, då det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning och att organisationen begränsar socialsekreterarnas arbete. Det framkom även att arbetsplatsen har en hög personalomsättning och stressig arbetssituation periodvis. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom organisationen samt den svåra arbetssituationen som vidare kopplas till resultatet.

Background: The healthcare environment is where care is delivered and involves creating a

favorable environment adjusted for the unique needs, preferences, and resources, of each

patient. It is essential to establish a welcoming healthcare environment that supports patient

recovery. Recovery involves experiencing harmony between activity and rest, a sense of

acceptance, and the ability to pause an ongoing activity and facilitate recovery. Aim: the aim

is to create an overview of the significance of the healthcare environment for patients'

recovery. Method: A general literature review analyzed seven qualitative, three mixed-

methods, and one quantitative article. Results: The healthcare environment impacts patient

recovery both positively and negatively. Four categories were identified: "The importance of

the physical healthcare environment", “the importance of involvement”

,

“the significance of

sleep”, and “the importance of interactions". The design of patient rooms, access to large

windows, and natural views positively influence recovery. Single rooms enable rest and

improved sleep quality. Noise and unpleasant sounds disrupt sleep, which resulted in

delaying recovery, while some patients find solace in soothing background noise.

Involvement in care, informative staff, and continuity of care providers promote recovery.

Interaction with others fosters camaraderie and support, further enhancing recovery.

Conclusion: A calm healthcare environment that provides privacy promotes patient

recovery. Involvement, adequate information, and social interaction facilitate a sense of

security and ease recovery.

Keywords: Healthcare environment, General literature review, Patient experience,

Recovery.

The purpose of this study is to shed light on black girls' experience of the majority society's treatment and its significance for their sense of belonging in Sweden. The study is based on a qualitative research method where semi-structured interviews have been conducted with eight black girls. The study is also based on a convenience and a snowball sample. There are three theoretical starting points, racialization, intersectionality and belonging, which have been applied in the analysis of the empirical material. The results of the study show variation in how black girls feel belonging to society in different ways. The majority of respondents do not feel a particularly greater sense of belonging to society, but rather feel a greater sense of belonging to other individuals who share the same conditions as those from outside, for example ethnic background. While others feel a greater sense of belonging to society. This is despite the fact that all respondents have received similar negative treatment from the majority society, which means that they do not feel accepted.

Keywords: black girls, belonging, racialization, majority society, intersectionality

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdom och förtidig död i Sverige. Gravida med övervikt eller fetma har ökat vid inskrivning till barnmorskemottagning. Det finns flertalet risker med att vara gravid och ha fetma både för den gravida och barnet. Barnmorskan har ett ansvar när det kommer till att informera om riskerna med fetma.

Syfte: Att beskriva överviktiga gravida kvinnors erfarenheter av bemötandet på barnmorskemottagning.

Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 36 gravida kvinnor med fetma. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys.

Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskors förhållningssätt varierade. Erfarenheterna av bemötandet var varierat. Kvinnorna önskade bli sedda som mer än vikten. Vidare var fetma ett känsligt ämne att ta upp.

Slutsats: Ett behov av att bli sedd som alla andra framkom. Det ansågs även viktigt att barnmorskan inte bemötte den gravida på ett dömande sätt utan talade om fetma utan att lägga någon värdering vid ämnet. Erfarenheter av stigmatisering framkom. Barnmorskor behöver ytterligare kunskap för att kunna bemöta gravida kvinnor med fetma på ett bättre sätt.

Bakgrund: I Sverige insjuknar 20000–25000 människor i någon form av demenssjukdom varje år och ungefär lika många där. 150 000 personer lever idag med demenssjukdom i Sverige och av de bor cirka 60% i egen bostad. Demens är en sjukdom som inte drabbar den som är sjuk, utan de anhöriga i personens närhet också drabbas. Därför kallas det ibland de anhörigas sjukdom. Syftet: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva nära en person med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt har utförts med hjälp av nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Resultat: Anhörigas erfarenheter delades i tre teman. Anhöriga beskriver hur de har valt att acceptera sin situation för att underlätta vården av sin anhörighet. Anhöriga tar också upp hur bristen på stöd och hjälp i samhället bidrar till att vårdbördan för anhörigvårdaren till slut blir så stor att en placering på ett boende är en sista utväg. Slutsats: Rätt stöd och hjälp till anhöriga från början är av stor betydelse för hur länge de ska orka försätta med vården av sin anhörighet i det egna hemmet. De anhöriga sparar stora summor pengar åt samhället varje år samtidigt som de minskar sina anhörigas lidande.

Physical activity is a fundamental factor in maintaining and improving health, by reducing non-communicable diseases and improving balance, strength and fitness. Physical inactivity is a common problem affecting many older people. To prevent physical inactivity, there are various opportunities offered by society wherever older people are and one of these settings is the nursing home. This study focuses primarily on physical activity as a determinant of health and the opportunities available to be physically active.  The purpose of this study is to explore older people's perceptions of physical activity and opportunities to engage in it. The study is based on a qualitative data collection through a semi-structured interview. Participants were selected through purposive sampling and seven older people from a nursing home participated in the study. The data collected from the participants' perceptions were analyzed through a qualitative manifest content analysis.  The results showed that older people have different perceptions of physical activity from walking to gym training, based on the opportunities provided by the nursing home to maintain physical health. The study concluded that most of the elderly people were physically active based on the health promotion work that the nursing home is based on. 

Bakgrund: I tidigare forskning framhävdes anhörigas erfarenheter av att ha en närstående som vårdas för Covid-19 på sjukhus. Anhöriga erfor maktlöshet och ovisshet i vårdandet av deras närstående. Tidigare forskning tydliggjorde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Sjuksköterskor erfor rädsla över att bli smittade och rädsla över den bristande kunskapen kring viruset. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas för Covid-19 på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt, där forskning med både kvalitativ och kvantitativ ansats har sammanställts. Sammanlagt har åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar granskats. Resultat: I resultatet framkom tre teman. I temat Patienters erfarenheter av lidande framkom patienters psykologiska påfrestningar av att vårdas för Covid-19 på sjukhus. I temat Patienters erfarenheter av att vårdas isolerad framkom isolering under Covid-19 pandemin som traumatiskt för patienter. I temat Patienters erfarenheter av kontakt med anhöriga framkom att det minskande stödet från anhöriga påverkade patienters lidande. Slutsats: Patienter erfor att sjukhusvistelsen och isoleringen påverkat dem både psykiskt och fysiskt, vilket kunde leda till långvariga besvär som posttraumatiskt stressyndrom och depression. 

Sistaårsstudenter som lämnar högskola/universitet och ska ut i arbetslivet ställs inför tuffa utmaningar. Syftet med studien var att undersöka beteendevetenskapliga sistaårsstudenters förväntningar inför arbetslivet och deras möjligheter att använda kunskapen från utbildningen i praktiken. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 10 sistaårsstudenter inom beteendevetenskap på ett svenskt lärosäte. Intervjuerna tematiserades och 5 teman framkom varav 3 teman beskrev förväntningarna på arbetslivet och 2 teman beskrev vad studenterna tar med för kunskap ut i arbetslivet. Tidigare forskning visade att studenter känner ångest angående den osäkra arbetsmarknaden och sin anställningsbarhet. Resultatet från vår studie visade att deltagarna kände oro inför framtiden och vad som väntar dem efter examen. Beteendevetarna var i huvudsak oroliga för att inte få arbete efter avslutade studier. Resultatet visade även att deltagarna kommer ta med sig personlig utveckling och ett nytt tankesätt från sina utbildningar. Studien kan bidra med en större förståelse för lärare och lärosäten om utvecklingsmöjligheter för beteendevetenskapliga kurser och program.

Background: Participation in healthcare is important, it’s written in laws. Previous research indicates that healthcare professionals and patients do not have the same view of the concept of participation. Highlighting the patient’s lived experiences of participation in child and adolescent psychiatry makes it visible what participation means for the patient. It can help to increase the knowledge of healthcare professionals and improve the care for patients. Aim: The purpose of the study is to describe what young adults experienced as participation during the period they themselves have been patients in child and adolescent psychiatry. Method: A qualitative design with inductive approach. Appropriate selection with 8 participants in the ages 18-20. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result is written in four categories: to be confirmed, to get space, to understand oneself, to understand the context, these categories also received subcategories. The categories and subcategories formed a theme: to get support to grow. Conclusion: The concept of participation has many meanings. Being confirmed in the situation you are in and feeling confident becomes important in the relationship with the healthcare professional. A secure relationship promotes the patient’s participation in healthcare.

Shortage and turnover of registered nurses are worldwide challenges, and work motivation is one factor in retaining staff in the healthcare sector. The aim of this study was to explore registered nurses' motivation expressed in daily communication, using the basic needs in self‐determination theory as a framework. A secondary analysis of ethnographic data, collected through participant observations, informal interviews during observations, and individual interviews, was used. A total sample of all registered nurses employed at a hospital unit in Sweden (n = 10) participated. The data were analyzed thematically through the lens of the basic needs in self‐determination theory: autonomy, competence, and relatedness. Self‐regulation of learning, the possibilities to discuss work‐related challenges with colleagues, and having registered nurses lead dialogues with physicians were factors connected to autonomy. Having a registered nurse and physician solve problems together was a factor connected to competence. A sense of belonging and security in a permissive climate between registered nurses was connected to relatedness. This paper has implications for increased awareness of the three basic motivational needs, which could be used in the development of attractive workplaces.

Among children and adolescents, only two out of ten achieve the recommendations for physical activity, differences in physical activity are mainly related to socioeconomic status. Children and adolescents of low socioeconomic status are less physically active and are also underrepresented in sports associations. The sports movement is the largest social movement in Sweden and is described as available to everyone who want to participate. However, the cost of sports participation has increased in recent years and described as one of the factors why children and adolescents’ participation differs. Fellowship and solidarity in sports associations create Sense of coherence (SOC). With this background, the study aimed to investigate the experiences of representatives of children's and adolescents' sports with regard to the association's work for equal inclusion from a socio-economic perspective.

The study used a qualitative method with six semi-structured interviews. The informants were selected based on a purposive sampling with the criteria of having a board position in a sports association in Västmanland. Collected data was transcribed and then analyzed using a manifest qualitative content analysis which contributed to the study´s results with two categories; Enabling equal participation and structural conditions of sports associations. The results show the active work of sports associations to enable lasting participation for both existing and new members. As well as how associations' work relates to guidelines for approved grants for activities and significant resources for developing work with equality. 

The work to enable participation from a socioeconomic perspective varies among the sports associations, although it clarified that it is difficult to reach out to the socioeconomically weak groups. The associations try to meet the conditions of their members and find alternative solutions to enable membership.

This article explores how issues of shared responsibility are negotiated in the realm of managing collaborative efforts between organizational actors for sustainable urban development abiding to the Agenda 2023 – with a particular focus on the rhetorical resources used in such negotiations. Through empirical material from recorded meetings in a one-year project at a municipal company, the article contributes to previous literature on collaborative ways of organizing and managing complex public challenges. With a focus on the discursive construction of shared responsibility, the concept of in-here-ness is introduced to denote accepted and assumed responsibility, which may shift through the use of pronouns: from a narrow ‘I’ or ‘we’ of stakeholders to a wider ‘we’ of collaborating parties. The article further contributes to the empirical field of sustainable development at the municipal level.

Children in need of special support in preschool (INS) often exhibit delayed time processing ability (TPA) which can significantly impact their everyday functioning (EDF).This study evaluates whether the MyTime intervention could improve TPA and EDF in preschool children aged five to six-year INS.A registered randomized controlled trial (ISRCTN85136134) using a waiting-list control group investigated the effectiveness of MyTime, an occupational therapy intervention program given to preschool children INS in their classrooms for 8 weeks. Data collection included KaTid-Child (R) for the assessment of TPA, the Time-Parent scale, the Adaptive Behavior Assessment System, and the Autonomy scale for assessing EDF. To evaluate between-group differences, data were analyzed using linear regression.The results show that both groups improved from baseline to post-intervention in TPA and everyday functioning but at the post-intervention, there were no between-group differences.To summarize, the MyTime intervention, indicated an increase in TPA and EDF but no between-group differences were found. Early cognitive levels of TPA in preschool children INS advocate for a longer intervention period. It is possible that long-term follow-up or additional measuring of the teacher's attitudes and the children's engagement in the preschool context could have yielded other results.

Bakgrund: Anestesi är en utsatt situation för patienter där anestesisjuksköterskor har en väsentlig roll genom att vara ett stöd för, informera, stödja delaktighet och motverka anestesirelaterade komplikationer. Awareness är en anestesirelaterad komplikation och innebär att patienter återfår medvetandet under operation, ofta till följd av otillräcklig anestesi. Forskning visar på faktorer som påverkar förekomsten av awareness, men belyser inte i lika stor utsträckning patienters egna upplevelser av awareness. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser i samband med awareness under generell anestesi. Metod: Systematisk integrativ litteraturöversikt av 21 artiklar enligt Whittemore och Knafls modell. Resultat: Patienter som upplevde awareness under generell anestesi beskrev smärtsamma och icke-smärtsamma taktila intryck. De beskrev även visuella- och auditiva intryck, samt förmågan eller oförmågan att påkalla uppmärksamhet. Patienter upplevde även akuta känslomässiga reaktioner, kognitiv närvaro eller frånvaro samt psykosociala följder efter awareness. Slutsats: Examensarbetet redogör för patienters fysiska och psykiska upplevelser under awareness. Upplevelserna som beskrivs är dels negativa och beroende på hur patienter upplevt awareness gav händelsen upphov till olika svåra postoperativa komplikationer. Awareness är ett komplext fenomen som kräver vårdvetenskapliga teorier och vetenskapliga metoder som kan göra komplexiteten rättvisa. 

In this study, we map and describe the coping methods used by members of the university community in Sweden to deal with the first wave of the coronavirus pandemic. This study, which used simple random sampling, was quantitative. It employed a modified version of the RCOPE instrument as well as items from earlier studies of meaning-making coping in Sweden. Among participants (n = 277, 64% women), the most frequently used coping method was nature as a resource in dealing with stress and sadness, followed by listening to the sounds of surrounding nature and thinking of life as part of a greater whole; these coping methods were the most common in all subgroups studied. We used a cultural perspective to better understand the application of certain meaning-making coping methods.

Bakgrund: Det sker en ökning av personer med demenssjukdom vilket ökar kravet på vårdens som ges. Patienter och deras anhöriga erfar brister i vården, bland annat i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden och dataanalysen har utgått från Fribergs litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av erfarenheter som legitimerade sjuksköterskor hade av att vårda patienter med demenssjukdom. Därefter kvalitetsgranskades varje artikel och sedan analyserades deras syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet indelades i följande tre teman; organisationens påverkan på vårdkvaliteten, vårdrelationens betydelse samt tolkning av patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att öka sin kunskap och etablera meningsfulla vårdrelationer, även om detta kan vara krävande. Tolkning av patienters behov utgjorde en central utmaning för sjuksköterskor. Organisationens aspekter kan skapa hinder för en personcentrerad vård, vilket understryker behovet av en stödjande organisation för att kunna implementera en vård av god kvalitet till patienter med demenssjukdom och deras anhöriga.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnlig säkerhetspersonals upplevelser av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats och det har sin grund i ett intresse för jämställdhet och genus. Intresseområdet kvinnlig säkerhetspersonal är relevant med anledning att det är en mansdominerad bransch som expanderar och som rekryterar allt fler kvinnor. Studien bidrar till forskningen om genus genom att presentera ett resultat utifrån upplevelsen av att vara kvinna och arbeta inom säkerhetsbranschen samt de skilda förväntningar som finns på dem. Forskningsansatsen som har tillämpats i studien är Grundad Teori. Datainsamlingen har skett utifrån ett teoretiskt urval och det inkluderade sex individuella intervjuer, en parintervju samt en granskning av sex podcastavsnitt och fyra avsnitt av TV-serien Tunnelbanan. Studien har genererat en Grundad Teori som visar att huvudangelägenheten för kvinnlig säkerhetspersonal är att det finns icke-normativa förväntningar på dem. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin som är att kvinnlig säkerhetspersonal förväntas ha ett pedagogiskt förhållningssätt. Den grundade teorin som studien presenterar utgörs av sex övriga kategorier som förhåller sig till och förklarar kärnkategorin. Dessa kategorier är trygghetsingivande, fysisk kapabilitet, underordnad, normer för arbetsplacering, säkerhetspersonalens kön påverkar interaktionen och (o)jämlikhetens historik. Resultatet analyseras utifrån Hirdmans teori om genussystemet, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Hochschilds teori om emotionellt arbete.

Youth crime is something that has tended to become increasingly common in today's society, not least in Eskilstuna municipality, where the crimes have become increasingly serious. In order to be able to work in crime prevention, interprofessional cooperation is something that has become a matter of course where several actors have a joint responsibility. The purpose of this study is to create a deeper understanding of the local crime prevention work against youth crime in Eskilstuna municipality between social services, school and police. This is done by describing and analyzing cross-professional cooperation within the framework of the municipality's newly started initiative Safe young people with a focus on the initiative's organization and how the actors work in crime prevention. In order to answer the study's purpose and questions, a qualitative method has been used where six semi-structured interviews were conducted with various representatives from the municipality, social services, school and police. The results of the study show that there are both successes and challenges with cross-professional collaboration, the results also show how important it is to have joint governance, structure and consensus in a collaboration process. The study's results have then been analyzed in a thematic analysis based on previous research and theoretical starting points that are woven together in a final discussion. 

Keywords: crime prevention, young people, exclusion, interprofessional collaboration, youth crime, network, community, social work

Background The goal of palliative care is to alleviate suffering, promote well-being and give patients an increased quality of life. The nurse has the overall responsibility to ensure that these parts are being followed. Previous research sheds light on patients’ and relatives’ experiences of palliative care, where a lot of deficiencies appears. Aim To describe nurses’ experiences of palliative care. Method Literature study with descriptive synthesis. Results The analysis revealed three themes and eight subthemes. The first theme, To experience emotional commitment, generated subthemes Meaning in the profession and Personal influence. The second theme, Obstacles to good palliative care, generated subthemes Lack of knowledge and the feeling of inadequacy and Deficiencies in the nursing work. The third theme, Opportunities for good palliative care, generated subthemesKnowledge in nursing, Collaboration in the nursing team and Supportive communication. Conclusion Nurses experienced obstacles in palliative care due to a lack of training in palliative care and a lack of communication with patients and their relatives. There was also a shortage of nurses, which led to a feeling of inadequacy in the profession. Patients and relatives considered that the nurses were caring and that the care was good, but also noticed shortcomings in communication and that the lack of time reduced the quality of care.

Basic prerequisites for companies and organizations to be able to run a functioning business are that there are personnel with the right skills, which is met with a well-executed recruitment. The study had the following two questions: How do recruiters work during the recruitment process to be as objective as possible? What difficulties are there during a recruitment process in terms of approach in relation to subjective and objective assessments? 10 semi-structured interviews were conducted with participants who hold a position with recruitment responsibility. The interviews were thematized where seven central themes were identified: The requirements profile - the basis for the objective, standardized interview template, digital reference taking, moving away from the subjective experience, time pressure, dishonesty and language challenge. The results showed, among other things, that the participants experience several difficulties in the recruitment process, the subjective experience was mentioned as a difficulty by many of the participants. Previous research shows that the requirements profile is a great source of objectivity, the requirements profile was also something that our participants considered to be the basis and an aid to the objective approach.