https://www.mdu.se/

Studien handlar om jämställdhet och representation av kön i tre läroböcker som används i engelskundervisningen på gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka om de läromedel som används i engelska på gymnasiet förmedlar och förespråkar jämställdhet mellan könen, hur läroböcker med fokus på jämställdhet skulle kunna vara utformade, hur det praktiska arbetet med en jämställd lärobok kan te sig för lärare samt om lärare kan föra en pedagogik med ett kritiskt förhållningssätt.

Undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa inslag. Kvantitativ då förekomsten av flickor/kvinnor, pojkar/män i text i läroböckerna räknas och kvalitativ då bilden som förmedlas av respektive kön i läromedlens innehåll analyseras.

De resultat som framkommit visar att flera olika faktorer måste tas i beaktande när vi talar om jämställdhet. Det räcker inte att endast räkna förekomsten av flickor/kvinnor respektive pojkar/män. Även andra sociala identiteter har betydelse när det handlar om jämställdhet. Begreppen jämställdhet, representation och objektivitet är mycket komplexa och kräver en mer representativ analys. Det finns olika kriterier för jämställda läroböcker, där grundläggande krav är att både flickor och pojkar finns representerade i texten och att båda könen motiveras och intresseras av texten. Lärare kan även använda sig av flera olika metoder och uppgifter för att belysa jämställdhetsfrågan i undervisningen men främst handlar det om att ha ett öppet förhållningssätt och attityd.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning?

Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.

Studiens syfte var att undersöka och jämföra hur stat, kommun, två skolledningar och tolv lärare arbetar med fortbildning i grundskolan. En kvalitativ metod, där nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att såväl stat, kommun, skolledningar och lärare arbetar med fortbildning men att detta sker på olika sätt. Staten uppmuntrar och samarbetar med kommunen, genom att erbjuda fortbildningsmöjligheter till lärare. Inom kommunen har kommunstyrelsen liten delaktighet i förvaltningarnas och skolornas arbete med fortbildning. Större delaktighet har kommunens förvaltningar och då främst den större av de två förvaltningarna med ansvar för flest grundskolor. De leder arbetet med fortbildning genom att erbjuda grundskollärare olika möjligheter till fortbildning. Skolledningarnas arbete med fortbildning sker främst via gemensamt arrangerade fortbildningsdagar samt genom att stödja och uppmuntra lärares individuella fortbildning. Det framkommer också att lärares fortbildning på två grundskolor skiljer sig åt. Främst omfattar lärarnas arbete med fortbildning delaktighet vid gemensamma studiedagar samt individuell användning av fortbildningstid i olika grad. Resultatet visar att samtliga parter upplever flera hinder i arbetet med fortbildning. Slutsatser är att lärares fortbildning påverkas av såväl skolledningens, kommunens och statens arbete och attityd till fortbildning och att lärares fortbildning till stor del vilar på deras eget ansvar och initiativtagande.      

A close reading of a series of books by Eoin Colfer that enjoyed universal success showed a change in the language between the books especially with respect to minor linguistic features such as choice of location and abstract vs. concrete language. The books are about the boy Artemis Fowl, and were presumably conceived as children’s books.

My original thesis was that the writer could not be sure of the success of the first book, but would definitely be aware of a worldwide audience for at least his third book, due to, for example, questions raised by the translators. If the original audience was expected to be Irish, or British, with very much the same cultural background as the author’s, the imagined subsequent audiences would change with success. My hope was to be able to show this by comparing linguistic features. And indeed, even though some changes could be due to coincidence there was a specific pattern evolving in the series, in that the originally Irish cultural background became less exclusive and more universal. The writer also used more details concerning locations, with added words to specify a place. What could thus be expected in the translated versions would be omissions and additions in especially the first book, but less need for that in later books. This, however, could not be proven in the Swedish translations. I thus conclude that the books became easier to follow for a wider, in this case Swedish, audience mostly because of efforts by the author and less because of the translator.

The implied reader of a novel is the person that the author writes for. In the case of Åsa Larsson’s Swedish detective novel Solstorm, the implied reader is familiar with Swedish politics, history, and geography but also with biblical references and Swedish customs. When the novel is translated into English, The Savage Altar: Innocence will be Sacrificed, there is a new implied reader, the translator’s implied reader. When culture-specific material is either omitted or misunderstood, or a cultural filter changes the material to suit the new target audience, the context of the novel is also changed. The result is a loss of context.

Syftet med denna undersökning är att få en bild av användandet av skönlitteratur i skolorna och hur lärarna upplever användandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen går till i år 1-3, hur läsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lärarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen användes en enkät som delades ut till lärare för år 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen används till stor del i undervisningen och att lärarna överlag är positiva till arbetet med skönlitteratur. Svårigheten med litteraturanvändningen är enligt lärarna att hitta rätt litteratur till rätt elev.

Syftet med denna undersökning är att få en bild av användandet av skönlitteratur i skolorna och hur lärarna upplever användandet. Arbetet undersöker hur litteraturundervisningen går till i år 1-3, hur läsmiljön ser ut och vilka fördelar och nackdelar som lärarna ser i litteraturarbetet. I undersökningen användes en enkät som delades ut till lärare för år 1-3. Resultatet visade att skönlitteraturen används till stor del i undervisningen och att lärarna överlag är positiva till arbetet med skönlitteratur. Svårigheten med litteraturanvändningen är enligt lärarna att hitta rätt litteratur till rätt elev.

Innehåll:

Red. [Sture Packalén] Inledning

Janina Orlov, Orden som skrattar och gråter

Annakarin Kriström, "Vi är som vi är" - Barbro Lindgrens tidiga författarskap för vuxna

Margareta Sörenson, Vilda bebin får en scen eller Barbro Lindgren på teatern

Stefan Mählqvist, Vemod, dunsar i gräset, och rop. Besök i ett par av Barbro Lindgrens barnboksvärldar

Sture Packalén, Günther Grass och minnet av det förflutna

Katharina Strohkirch, Das Kokettieren mit dem Banalen. Trivialität als Darstellungsmittel der Betäubung in Sven Regeners Herr Lehmann

Monica Loeb, Narrative perspectives in Posthumous, a Short Story by Joyce Carol Oates

Hans Färnlöf, Motivation et description dans Nana

Gunilla Karlsson, Tre hälsinge-emigranters Amerikasvenska

As novice members of their academic discourse communities, postgraduates face the challenge of learning to write in ways which will be judged as appropriate by those communities. Two resources in this effort are students' own observations of the features of published texts in their disciplines, and feedback on their texts from teachers and advisors. These resources depend, though, on the extent to which textual features can be observed. Swales (1996) has noted the existence of occluded academic genres. The notion of occlusion is extended here to refer to the features of academic texts which are not ordinarily visible to the reader. One important area of occlusion is citation and, specifically, the relationship between a reference to a source and the source itself. This article reports the findings of an investigation into three visible and occluded features of postgraduate second-language writing. The novice writers in this study were found to respond to their disciplines' expectations in terms of the visible aspects of source use, but with regard to the occluded features their writing diverged considerably from received disciplinary norms. The findings also suggest that, with respect to disciplinary norms, a gap may exist between what is prescribed and what is practiced.

Detta första nummer av Institutionen för Humanioras nya skriftserie innehåller följande bidrag:

Ingela Pehrson Berger: "Ge mig din mänsklighet". Om gränserna och 'mellanrummet' som tema i Kerstin Ekmans romaner Guds barmhärtighet och Sista rompan

Birgitta Bergsten: Överskrida gränser - är det tillåtet? Två litterära svenska exempel

Hans Färnlöf: Inre och yttre sfärer - gränsöverskridandets problematik i Tecknet av Maupassant

Sture Packalén: Zum Eigenen und Fremden bei Erich Fried und Peter Weiss

Petra Thore: Den tyskspråkiga migrantlitteraturen - begreppsdiskussion och reception under tre decennier

Monica Loeb: Chappaquiddick Engendered: Joyce Carol Oates Lends a Voice to The Dead in Black Water

Karin Molander Danielsson: Detektivserien, en genre under utveckling

Tommy Öberg: Paul Auster and Intertextuality - The Influence of Film Noir in Ghosts

Anette Månsson: Kung Oidipus av Egypten: dramatiskt möte mellan västerländska och österländska litterära traditioner i Tawfiq al Hakims Al-Malik Oudib

Syftet med detta arbete är tvåfaldigt. För det första undersöker vi andraspråksinlärningen av svenska hos elever med annat modersmål än svenska. För det andra undersöker vi om Kiwimetoden är en passande läsinlärningsmetod för dessa elever med annat modersmål än svenska. I vår framställning av Kiwimetoden ligger fokus på läsning, och vi går därför inte in på skrivandet. De metoder vi använt för att komma fram till vårt resultat är litteraturstudier, personliga semistrukturerade intervjuer och observation. Vårt resultat visar för det första att andraspråksinlärning är en mycket komplicerad process och många är de som har åsikter om hur en ultimat andraspråksinlärning bör gå till. Dock framgår tydligt i den litteratur vi tagit del av att det är att föredra att låta elever med annat modersmål än svenska lär sig läsa på sitt modersmål först innan de lär sig läsa på svenska. Detta styrks även i en av våra genomförda intervjuer. Däremot visar vårt resultat att så sällan tycks vara fallet i svenska skolor. I stället får alla elever lära sig läsa på svenska först, oberoende av hur deras kunskaper i det svenska språket ser ut. För det andra visar vårt resultat att Kiwimetoden har många fördelar för elever med annat modersmål än svenska. Framför allt framhålls av såväl litteratur som intervjuer det positiva i att man inom Kiwimetoden arbetar mycket med bilder och förförståelse. Även det faktum att allt handlar om språk i Kiwimetoden och att elever och lärare samtalar och sätter ord på allt framställs som en stor fördel för dessa elever. Vår slutsats är således att andraspråksinlärning är mycket komplex och att det handlar om att som pedagog se till varje individs styrkor och förmågor. Vi anser att Kiwimetoden gör just detta, synliggör var varje enskild elev befinner sig i sin inlärning, vad han eller hon behöver utveckla och vilka styrkor eleven har till sitt förfogande för att åstadkomma utveckling. Vi har även dragit slutsatsen att Kiwimetoden är mycket passande för elever med annat modersmål än svenska tack vare att man arbetar med elevernas förförståelse, använder sig av bilder i arbetet och verbaliserar precis allt. Alla ord blir hörda och språket är dominerande i klassrummet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare lär barn att skriva samt om bokstavsinlärning är av stor vikt i år 1. För att ta reda på det samt vad lärare prioriterar att arbeta med under barnets första skolår, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lärare. Resultatet visar att barn lär sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sådant som ligger dem nära. Det fria skrivandet är av stor vikt. Syftet med bokstavsinlärning är att barnet ska lära sig läsa och skriva. Att forma bokstäver rätt är viktigt för att kunna skriva tydligt anser mina informanter. Det lärarna prioriterar att arbeta med under skolår 1 är barnens egna texter.