Syftet med studien har varit att undersöka hur NTA fungerar som verktyg för att främja ett intresse för naturvetenskap och teknik hos eleverna. En jämförelse har även gjorts med klasser som inte använder NTA för att se om det finns några skillnader i elevernas intresse för ämnena. För att svara på dessa frågor användes en metodtriangulering med elevenkäter samt elev- och lärarintervjuer. Respondenterna utgjordes av lärare och elever från sex klasser i år 4 och 5, tre NTA-klasser och tre icke-NTA-klasser. I resultatet framkom att eleverna är positiva till NTA och finner arbetet med konceptet roligt, det som främst uppskattas är det undersökande arbetssättet. En jämförelse med elever som har en annan NT-undervisning visar att även dessa elever är positiva till ämnena, speciellt till tekniken, och även de uppskattar mest de praktiska momenten i arbetet. När det gäller teknik uppvisar dessa elever till och med ett betydligt större intresse än NTA-eleverna. Detta visar sig även i vilket yrke de tänkt sig i framtiden. En trolig orsak till detta är lärarens engagemang och kompetens då det visade sig att lärarna för de klasser som inte använder NTA har ett intresse och en glöd för ämnena som inte syns hos NTA-lärarna, då dessa istället har en inriktning mot svenska och de samhällsorienterade ämnena. En av studien slutsatser är således att NTA är ett bra verktyg, och ett stöd för lärarna, för att skapa intresse för naturvetenskap och teknik hos eleverna, men kan inte riktigt mäta sig med en engagerad lärare som har kompetens i ämnena.