https://www.mdu.se/

Bakgrund: Livets slutskede är den sista fasen av livet, präglad av fysiskt, psykiskt och existentiellt lidande samt förberedelser inför döden. Vården i denna fas innebär stora utmaningar för patienter, anhöriga och vårdpersonal.Sjuksköterskor kan erfara utmaningar med att lindra oro, smärta och existentiell osäkerhet, medan anhöriga ofta känner maktlöshet och sorg. Sjuksköterskor spelar en central roll men möter utmaningar såsom tidsbrist, etiska dilemman och bristande resurser. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av att vårdas i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar, där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades för att ge en bredare förståelse av patienters erfarenheter. Resultat: Artiklarna hade liknande syften med fokus på patienters erfarenheter i livets slutskede, men varierade i inriktning och i val av syfteformulering. Datainsamlingen skedde främst genom intervjuer, enkäter och frågeformulär. Analysmetoderna varierade och inkluderade bland annat tematisk analys, ATLAS.ti, statiska tester och ANOVA. Tre huvudkategorier identifierades: 1) Förberedelse inför livets slutskede. 2) Kommunikationens betydelse i vården vid livets slutskede. 3) Yttre och inre miljöns inverkan på livskvalitet i livets slutskede. Slutsats: Individanpassad och värdig vård i livets slutskede minskar oro och ökar tryggheten. Förbättrad kommunikation och kompetens hos vårdpersonal främjar delaktighet och stöd för både patienter och anhöriga.

Background:The end-of-life is the final phase of life, marked by physical, psychological, and existential suffering, as well as preparations for death. Care during this phase presents significant challenges for patients, relatives, and healthcare professionals.Nurses may face challenges in alleviating anxiety, pain, and existential uncertainty, while family members feel helpless and sorrowful. Nurses play a key role in end-of-life care but face challenges like time constraints, ethical dilemmas, and limited resources. Aim: To highlight patients’ experiences of receiving care at the end of life. Method: A general literature review based on 13 scientific articles, including both qualitative and quantitative articles to provide a broader understanding of patients’ experiences. Results: The articles shared similar aims focusing on patients’ experiences at the end of life but differed in specific focus and formulation. Data collection was mainly conducted through interviews, questionnaries, and surveys. The analysis methods varied and included thematic analysis, ATLAS.ti, statistical tests and ANOVA. Three main categories emerged: 1) Preparation for the end of life. 2) The significance of communication in end-of-life care. 3) External and internal Factors affecting quality of life at the end of life. Conclusion: Personalized and dignified end-of-life care reduces anxiety and increases security. Improved communication and competence among healthcare professionals promote participation and support for both patients and their relatives.