Sedan 1999 har Sveriges sexlagstiftning kriminaliserat köparen av sexuella tjänster och i skuggan av detta lämnat personer som säljer sex utanför straffansvar. Förevarande studie undersöker hur social arbetare som arbetar med prostitution upplever bemötande av målgruppen, både från samhället i stort och i kontakt med socialarbetare. Studiens delsyfte fokuserar på den andra, ofta dolda delen av lagen: stödinsatserna och hjälpen till de som önskar lämna prostitution. Genom intervjuer med socialarbetare som är yrkesverksamma inom området ska studien undersöka utformningen av exitprogram och stödinsatser - samt dess effekter. Studien belyser vilka utmaningar som kan uppstå dels i mötet mellan berörda, dels utmaningar på samhällsnivå. Förehavande studie fann att det existerar ett glapp i att anpassa insatser efter klienters komplexa behov men även att stöd och hjälp gentemot personer som identifierar sig som män och transpersoner är bristfälligt och nästintill obefintlig. Andra resultat pekar på att det existerar en jargong av att inte ställa frågor om sex mot ersättning som resulterat i att utsatta klienter hamnar i skymundan. Slutligen anträffades det att efterfrågan av köp av sexuella tjänster finns i hela landet men utbudet av insatserna både gentemot säljare och köpare enbart finns på vissa orter.