Syftet med denna studie var att undersöka lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med läs- och skrivutveckling för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik. Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer där 12 legitimerade lärare från två olika kommuner deltog. Resultaten från intervjuerna analyserades tematiskt med stöd av studiens teoretiska ramverk som bestod av: specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell och utvecklingsekologisk teori.
Resultatet av studien visade att lärarnas arbete med att främja läs- och skrivutvecklingen kännetecknas av tydliggörande pedagogik och av vetenskapliga och beprövade arbetsformer, så som cirkelmodellen. Genom att arbeta på detta sätt kunde lärarna minska individuella anpassningar för elever där det fanns hinder i elevernas lärande. I resultatet framkom även att lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik kännetecknas av relationsbyggande pedagogik där eleverna lär i det sociala samspelet med kamraterna. I studien uppmärksammades även att lärarnas pedagogiska arbete med elevernas läs- och skrivutveckling förespråkas av ett flexibelt stöd där elevernas behov tillgodoses med generella anpassningar. Med generella anpassningar syftar lärarna på ledning och stimulans som främjar läs- och skrivutvecklingen för eleverna. Relation och tydliggörande pedagogik tillsammans med generella anpassningar är de vanligaste arbetssätten för att eleverna ska lyckas.