Syftet är att få en bättre förståelse för metoden kooperativt lärande och dess användbarhet inom läs- och skrivutvecklingen genom att ta del av lärares erfarenheter av att använda sig av metoden i sin undervisning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tre verksamma lärare i årskurs F-3 intervjuades för att ta del av erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att kooperativt lärande kan vara ett arbetssätt som kan lämpa sig bra för att främja elevernas läs- och skrivutveckling. I både resultatet och tidigare forskning framkommer det att det stora urvalet av aktiviteter resulterar i att kooperativt lärande är användbart inom många olika arbetsområden. Erfarenheten är att kooperativt lärande är ett inkluderande och anpassningsbart arbetssätt som kräver tid, engagemang och mycket träning för att det ska bli en naturlig del av undervisningen. Kooperativt lärande bygger på kommunikation. I studien framkom det att en elev med selektiv mutism inte var helt bekväm med arbetssättet, där läraren behöver göra anpassningar. På grund av rika möjligheter till kommunikation och samarbete kan flerspråkiga gynnas av arbetssättet eftersom eleverna blir resurser för varandra. Känslan hos två av informanterna var att kooperativt lärande kanske inte var helt lämpligt i årskurs 1 i starten av elevernas läs- och skrivutveckling. Forskning visar dock på motsatsen.