Att behärska en funktionell skrivfärdighet är av stor betydelse i varje människas liv. Inom yrken som tidigare inte har krävt skrivförmåga är den idag ofta en integrerad del. Skolan har som uppdrag att lära och stötta samtliga elever mot en funktionell skrivfärdighet, ett uppdrag som i huvudsak designerats svensklärare i alla årskurser och skolformer. Syftet med arbetet var att undersöka de möjligheter och svårigheter svensklärare på högstadiet erfar vid undervisning av elever i skrivsvårigheter. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer av elva svensklärare. Resultatet analyserades sedan utifrån tre teorier: The Simple View of Writing, Roz Ivanič skrivdiskurs- teori och Bronfennbrenners ekologiska systemteori, en så kallad teoritriangulering. Resultatet gav att lärarna visar kreativitet och bredd gällande stödinsatser, men att dessa inte är av genomgripande karaktär. Vidare framgick att de organisatoriska förutsättningarna försvårar uppdraget att genomföra en inkluderande skrivundervisning och att samarbetet med specialpedagogisk kompetens påverkas av detta. Våra viktigaste slutsatser var att lärare behöver adekvat fortbildning gällande interventionsåtgärder och att skolledningen bör påverkas i en riktning att prioritera detta. I de sammanhangen tror vi att specialläraren har en viktig funktion.