Personer med funktionsnedsättning uppges ha tio gånger sämre hälsa än personer som inte har en funktionsnedsättning. Samtidigt har personer med intellektuell funktionsnedsättning en mer stillasittande livsstil och högre prevalens övervikt än resten av befolkningen.Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar av fysiska aktiviteter för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning som bor på en servicebostad. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade telefonintervjuer. Urvalet för studien var ett målinriktat urval av personal som arbetade på servicebostad och hade arbetat på bostaden sedan ett år tillbaka samt med olika tidigare erfarenheter. Deltagarna i studien var kvinnor med varierande åldrar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.
Resultatet påvisade individuella, miljörelaterade och förutsättningar för personalen att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet som möjliggörande men också begränsade faktorer. Förståelsen av fysisk aktivitet hos de boende, individens funktionsnedsättningar och organisatoriska åtgärder i form av personalbrist var begränsningar som påvisades. Närområdet och bostaden var faktorer som ansågs vara möjliggörande.
Slutsatsen är att det finns möjliggörande och hindrande faktorer på olika nivåer i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiva