https://www.mdu.se/

  Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet samt stödja anhöriga. Vården präglas av symtomlindring, kommunikation och personcentrerad vård. Tidigare forskning visar att äldre patienter och anhöriga värdesätter kontinuitet, tydlig information och delaktighet i vården. Bristande resurser och kommunikation upplevs försämra vårdens kvalitet. Syfte: Var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter från palliativ vård av äldre patienter i livets slut. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. 13 vetenskapliga artiklar inkluderades, varav elva kvalitativa och två kvantitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Tre huvudteman identifierades “Leva upp till anhörigas önskemål”, “behov av kompetensutveckling” och “betydelsen av kommunikation”. Sjuksköterskor erfor att patientens behov och önskemål ibland stod i konflikt med anhörigas önskemål och andra omständigheter i vården. Vidare framkom ett behov av kompetensutveckling hos sjuksköterskorna, samt att kommunikation beskrevs som en central förutsättning för att bedriva en personcentrerad palliativ vård. Slutsats: En god palliativ vård bygger på att sjuksköterskor ges goda förutsättningar i sitt arbete. Detta innebär att arbeta med tydlig kommunikation, tillräcklig kompetens och med en vård där den äldre patientens önskningar står i centrum av palliativ vård i livets slut.   

 Background: Palliative care at the end of life aims to alleviate suffering, promote quality of life and support relatives. Care should be characterized by symptom relief, communication and person-centered care. Previous research shows that older patients and their relatives value continuity, clear information and involvement in care. Insufficient resources and communication are perceived to reduce the quality of care. Aim: The aim was to investigate nurses experiences of providing palliative care for older adults at the end of life. Method: A general literature review was conducted. 13 scientific articles were included, of which eleven were qualitative and two quantitative. The articles were quality-reviewed and analyzed based on similarities and differences in purpose, method and results. Results: Three main themes were identified: “meeting relatives’ wishes”, “need for skills development” and “the importance of communication”. Nurses experienced that the patients needs and wishes sometimes conflicted with relatives expectations och other circumstances in care. Furthermore, a need for skills development among nurses emerged, and communication was described as a central prerequisite for providing person-centered palliative care. Conclusion: Good palliative care is based on nurses being given good conditions in their work. This means working with clear communication, sufficient skills and with care where the elderly patient’s wishes are at the center of palliative care in the final stages of life.