https://www.mdu.se/

Studien syftade till att undersöka vilka strategier och arbetssätt förskollärare använder i inkluderingsarbetet av barn i behov av särskilt stöd i stora barngrupper. En kvalitativ ansats har använts genom semistrukturerade intervjuer, med analys utifrån ekologisk systemteori och relationella perspektivet. Resultatet visade att inkluderingsarbetet i formas i det dagliga samspelet mellan förskollärare och barn, där anpassningar som gruppindelning och bildstöd används. Relationerna mellan förskollärare och barn i behov av särskilt stöd lyfts som avgörande för barns delaktighet i undervisning. Stora barngrupper anses tillföra både möjligheter och utmaningar i inkluderingsarbetet. Det kan skapa fler sociala relationer mellan barn men samtidigt försvåra möjligheten till jämlikt stöd, då barn riskerar att prioriteras olika. Vidare påverkas arbetet av mindre tid för gemensam planering, personaltäthet och tillgång till professionellt stöd. Samsyn i arbetslaget beskrivs som en viktig förutsättning som skapar trygghet och tydlighet. Studiens centrala slutsatser visar att inkludering i förskolan formas i relationer och dagligt samspel, samtidigt som inkluderingsarbetet begränsas av strukturella villkor. Därmed kräver inte inkludering enbart pedagogiska arbetssätt och strategier, utan även strukturella och organisatoriska förutsättningar som stödjer arbetet.