https://www.mdu.se/

När personer med missbruksproblematik utsätter sig för allvarlig fara kan tvångsvård enligt LVM övervägas. När personer med en demenssjukdom riskerar att allvarligt skada sin hälsa står socialtjänsten utan befogenheter om den enskilde motsäger sig hjälp. Anhöriga förväntas istället ta ett stort ansvar. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever och ställer sig till de insatser, det handlingsutrymme och lagstöd som finns, alternativt inte finns, inom demensomsorgen. Studien har visat, med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken anhöriga, att det förekommer handlingar av tvångskaraktär utan lagstöd inom handläggningen och utförandet av äldreomsorgen. Anhöriga är mestadels emot en tvångslag, dock framkommer det att värdighet, säkerhet och trygghet är faktorer som gör att man överväger och stundtals kan vara för ett införande av lagstöd för tvång. Trots om ett behov av tvång ansågs finnas, så var den moraliska grundinställningen att värna om självbestämmanderätten, samt att en lagstiftning troligen skulle vara problematisk i sitt framställande. Istället framkom det alternativa lösningar som ökad utbildning hos personal, olika juridiska lösningar, samt utveckling av äldreomsorgen och personalens bemötande. Studien visar dessutom att anhöriga upplever en stor påfrestning mentalt som yttrar sig som exempelvis dåligt samvete.

When people with substance abuse problems expose themselves to severe danger, coercive care can be considered, by law. When people with dementia put their health at serious risk the social services are without authority to act. Relatives are instead expected to take great responsibility. The aim of this study was to examine how relatives of people with dementia experience the care services, the scope for action and legislative support that does or doesn’t exists in dementia care. The study shows, through qualitative interviews with six relatives, that there are acts of coercive nature without legal basis in the case management and execution of eldercare. Overall, relatives are against a coercive law. There are, however, factors that can increase the acceptance of introducing a legal basis for coercion, such as dignity and safety. Even if a need for coercion was considered, the basic moral attitude was to protect the right to self-determination, and that the legislation would probably be problematic. Alternative solutions emerged, such as further education for caregivers as well as continuous development of eldercare and the treatment from caregivers. The study also shows that relatives experience a great deal of mental strain which can manifests itself such as bad conscience.