Bakgrund: I Sverige är amning längre än ett år, inte lika vanligt som i andra delar av världen enligt senaste studier och statistik. Tidigare forskning beskriver amningens hälsoeffekter och globala åtgärder för att främja amning. Trots det, framhåller mammor brist på stöd och information från barnhälsovården. Mammor beskriver också andra faktorer som kan påverka amningens längd. Den noterbara begränsningen på forskning som framkommer, understryker behovet av att beskriva fenomenet för att anpassa stödet från specialistsjuksköterskor utifrån mammors beslut. Syfte: Att belysa mammors erfarenheter av att långtidsamma. Metod: En empirisk kvalitativ metod med deskriptiv design användes. Sex mammor intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och åtta subkategorier skapades. Mammornas erfarenheter som framkom handlade om anknytning till barnet, positiva hälsofördelar för barnet, att det underlättade i livet samt otillräckligt stöd från professionella. Trots fysiska utmaningar och omgivningens reaktioner, grundade mammornas beslut kring långtidsamning på kunskaper och rekommendationer med stöttning av familjemedlemmar och partners. Slutsats: Mammorna visade att trots ibland bristande professionellt stöd, fysiska hinder och omgivningens reaktioner, var beslutet att långtidsamma, förankrat i en medvetenhet om dess fördelar, samt stöd från familj och partners. Detta understryker vikten av kunskaper och nära relationer i mammans beslut av att långtidsamma.