https://www.mdu.se/

Projektet har undersökt hur ekocertifierade och icke ekocertifierade förskolor i Sverige arbetar med frågor kring hållbar utveckling i relation till barns förståelse och agens, pedagogiska praktiker, och ledarskap. Data samlades in från 25 ekocertifierade och 25 icke ekocertifierade förskolor i 25 kommuner genom intervjuer med 403 barn i femårsåldern samt genom enkäter med 584 deltagande förskollärare och 47 deltagande rektorer. Urvalsprocessen utformades för att möjliggöra jämförelser mellan ekocertifierade och icke ekocertifierade förskolors arbete med hållbar utveckling och samtidigt att åstadkomma ett nationellt representativt urval av barn i sista förskoleåret.

Resultaten om barns lärande visar att många förskolebarn har kunskaper och resonemangsförmåga kring frågor som handlar om hållbar utveckling, bland annat förståelse för rättvisa, ansvar, miljöpåverkan och sociala frågor, samt empati och vilja att bidra till en bättre värld. Skillnaderna mellan ekocertifierade och icke ekocertifierade förskolor var relativt små, men barn i ekocertifierade förskolor mötte oftare ett mer systematiskt och synligt arbete med hållbar utveckling, vilket kan tolkas som att det stärker deras förståelse av sammanhang över tid.

När det gäller undervisning demonstrerar studierna att utbildning för hållbar utveckling är etablerad i svenska förskolor och präglas av en pluralistisk undervisningstradition. Förskollärare kombinerar planerad, spontan och semi-spontan undervisning, där särskilt den semi-spontana undervisningen, som utgår från barns initiativ i genomtänkta lärmiljöer, framstår som central. Undervisningens innehåll är ofta vardagsnära och relaterat till exempelvis återvinning, resurshantering, konsumtion, odling samt jämlikhet och mångfald. Ekonomisk hållbar utveckling framstår som den mest utmanande dimensionen, trots att den ofta hanteras implicit genom vardagspraktiker.

Ledarskap och organisation framträder som avgörande faktorer. Ekocertifierade förskolor uppvisar generellt ett mer sammanhållet och långsiktigt organisatoriskt arbete, där hållbar utveckling är integrerad i verksamhetens vision, rutiner och uppföljning. I icke ekocertifierade förskolor är arbetet ofta mer beroende av enskilda förskollärares[1] engagemang.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är viktigt för förskolan att läroplanens intentioner stöds av ett tydligt ledarskap, ändamålsenliga organisatoriska strukturer, genomtänkta didaktiska strategier samt reella möjligheter för barn att vara aktiva och delaktiga. 

[1] I studien används termen förskollärare som ett samlingsbegrepp för både utbildade förskollärare och barnskötare.

Although a whole school approach (WSA) to sustainability has been described as one of the most meaningful education approaches, the concept of WSA has not yet been widely explored within the context of preschool education, where the play, learning, and care are preconditions for a wholeness in childhood. The concept of the WSA considers raising quality and standard across entire education institution (Henderson & Tilbury, 2004). This approach also emphasizes the needs for (pre)school to engage children, teachers, parents, and the wider community in sustainability (Mogren, Gericke & Scherp, 2019). The principals have important roles to play in reforming and prioritizing preschools activities towards sustainability (Borg & Vinterek, 2020). This paper explores 50 principals’ views and attitudes towards sustainability from a WSA perspective. Using randomized sampling, the principals were selected from 25 eco-certified and 25 non-eco-certified preschools in 25 municipalities in Sweden, out of 290. A questionnaire was utilized to collect demographic information about the preschools, number of children, number of qualified teachers, principals’ attitudes towards preschool’s activities with sustainability, and also an open-ended question about how the principals themselves integrate sustainability in their planning of preschool activities and what they actually do. The qualitative data was analyzed by using Wals and Mathie’s (2022) six component Whole School Approach Flower Model. The components are: 1. Vision, ethos, leadership and coordination; 2. Institutional practices; 3. Pedagogy and learning; 4. Curriculum; 5. Community connections; and 6. Capacity building. The components were adapted and operationalized within a preschool context. The quantitative data was analyzed by principal component analysis (PCA) in the SIMCA statistical software (Umetrics 2020). This study is a part of a project, “Eco-certified preschools and children’s learning for sustainability: Researching holistic outcomes of preschool education for sustainability (HOPES)” (Swedish Research Council, Dnr. 2018-04445). The analyses will be completed by June, 2023. 

References

Borg, F., & Vinterek, M. (2020). Principals´ Views on and Descriptions of Preschool Education for Sustainable Development. Journal of Applied Technical and Educational Sciences, 10(2), 18-40. doi:10.24368/jates.v10i2.170

Henderson, K., & Tilbury, D. (2004). Whole school approaches to sustainability: An international review of sustainable school programs. Report prepared by Macquarie University for the Australian Government Department of the Environment and Heritage. Sydney.

Mogren, A., Gericke, N., & Scherp, H.-Å. (2019). Whole school approaches to education for sustainable development: a model that links to school improvement. Environmental Education Research, 25(4), 508-531. https://doi:10.1080/13504622.2018.1455074  

Umetrics. (2020). SIMCA-P+. In (Version 16.0) [Computer software]. Sartorius Stedim Inc. https://www.sartorius.com/en/products/process-analytical-technology/data-analytics-software/mvda-software/simca?gclid=Cj0KCQiAvvKBBhCXARIsACTePW-oD9sm_Ng1dgNBivHH9GFSApdp5wo2G0EDOydryNnzZQ-20Xoj_vIaApIwEALw_wcB  

To contribute to the methodological and ethical discourse on children’sparticipation in research on complex issues, this case-study critically discusses experiences from a large-scale randomized interview study about preschool education for sustainability in Sweden. Young children’s ability to express their views has been subject to debate, resulting in them often being excluded asresearch participants. Hence, age-appropriate methodological approaches are needed to ensure their participation.

This study draws from Josefsson and Wall’s(2020) concept of children’s “empowered inclusion” and Lundy’s (2007) model of voice, space, audience, and influence.

Employing a qualitative case-studyapproach, methodological approaches and ethical considerations and experiences of a randomized study are scrutinized. A total of 403 children from 50 preschools were interviewed about sustainability using illustrations. An interview instrument was developed and pretested in two iterations. Data were analyzed thematically. The Swedish Ethical Review Authority did not raise any objection to the interview study. Consent to participate was collected from parents and children.

They were informed that the children could withdraw at any time if they wanted. The findings demonstrate that research with young children can be undertaken in an ethically acceptable manner. The use of illustrations was helpful in creating a friendly environment and supporting children’s understanding of complex issues. Individual and pair interviews were effective while group interviews were problematic. Children’s attention dropped after 12-15 minutes. These findings suggest that preschool children can express their views on important matters under ethically acceptable and methodologically appropriate conditions.