https://www.mdu.se/

This article explores subjective realities of being not in employment, education or training (NEET), with a specific focus on support needs and how labour market support fits these needs. A total of 23 semi-structured interviews were conducted with participants aged 18–29 who had just been recruited to a work support program aimed at increasing the availability, coordination, and individualisation of support in order to enhance the possibility of finding work. The results illustrate a clear yet fragile motivation to work among the respondents. The participants expressed optimism that they would find a job, but were also clear about the need for adaptations in the workplace to succeed. Through the lens of crip time, the participants expressed a need for flexibility and extra time to perform tasks such as finding a job and feeling comfortable in the workplace, compared to the needs of abled people. Rules and time limits at the Public Employment Service and the Social Insurance Agency reinforced the image of this normative time, making the participants express their needs as a deviation from what is considered normal.

Syftet med denna rapport är att belysa hinder och möjligheter för implementering av föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö(AFS 2015:4) i teori och praktik.

Först redovisas hur implementering av föreskriften tagit sig uttryck i praktiken via två empiriska exempel, från en kommun respektive en statlig myndighet. Resultaten visar att organisationerna särskilt arbetat med kunskapshöjning bland cheferna, utveckling av policies och handlingsplaner samt rutiner för hantering av kränkande särbehandling. Vidare har introduktionen av OSA lett till minskat individuellt skuldbeläggande genom att problem med arbetsrelaterad ohälsa förläggs till organisationen snarare än till den enskilda individen. Viktigt har också varit att integrera OSA med det systematiska arbetsmiljöarbetet samt att integrera OSA med övrig verksamhetsutveckling. I linje med detta ges också exempel på hur OSA blir en del av vardagen i organisationen, vilket är att av föreskriftens slutmål.

Därefter diskuteras exemplen från de två organisationerna utifrån implementeringsvetenskaplig litteratur för att belysa vad som kännetecknar implementeringen av OSA. Bland underlättande faktorer framgår att föreskriften upplevs vara en relevant lösning på viktiga problem samtididigt som implementeringen kan förväntas försvåras av föreskriftens komplexitet och brist på avgränsning i tid och rum. En viktig slutsats i rapporten är att implementeringen snarast blir ett kontinuerligt utvecklingsarbete än ett avgränsat projekt – vilket kan bidra till att slutmålen med att integrera OSA i vardagen kan stärkas, men också att det faller mellan stolarna och osynliggörs. Det kan också bidra till en stor variation både inom och utanför verksamheter i vad OSA innebär i praktiken.

Sammantaget visar denna rapport på komplexiteten i föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Å ena sidan finns ett behov av att förtydliga såväl aktiviteter som de resultat som föreskriften förväntas leda till, inklusive på vilken organisatorisk nivå de sker. Å andra sidan är inte det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet något som varesig kan eller bör särskiljas från annan verksamhetsutveckling. Detta komplicerar implementeringen, eftersom det gör det otydligare vad organisationer (och personer) konkret ska göra, liksom vad det innebär att ”lyckas” med implementeringen av föreskriften.

This study sets out to investigate the potential differences between social workers using voice- or silence strategies in their experience of organisational resources, attitudes and health, and whether social workers moving between strategies (voice or silence) over time have a different experience of the same outcomes than those who stay with the same strategy group. The participating social workers (n = 1356) responded to two web-based questionnaires over a one-year period. Findings The results show that voice strategies are related to the experience of more positive organisational resources, more positive attitudes (greater job satisfaction and organisational commitment, but lower intention to exit) and more positive health (greater recovery, but less emotional exhaustion and stress symptoms) than those using silence strategies. The results also show that moving from silence to voice is related to the experience of increased organisational resources, more positive attitudes and more positive health at T2, while those moving from voice to silence reported the opposite. Applications The longitudinal approach applied in this study adds empirical evidence of the relationship between voice/silence and work-related attitudes, as well as health and well-being. The close relationship between organisational resources, employee voice behaviour and related individual outcomes regarding attitudes and health imply that Human Resources (HR) management has a lot to gain by developing and securing a voice-friendly and considerate climate in their organisations.

Extensive staff turnover within the statutory social services is a serious problem in Sweden and in other European countries. This study examines which work conditions predict social workers’ willingness to stay in their organisation. A web-based questionnaire was used to gather data. The participating social workers responded to two questionnaires over a one-year period. To identify the social workers who wanted to stay and also remained in the organisation, the group ‘Stayers’ (n = 1,368) consisted of social workers who reported low intentions to quit at T1. The group ‘Leavers’ (n = 1,182) were social workers who had actually resigned at T2. The data were analysed using univariate and multivariate logistic regression analyses. The multivariate analysis shows that the work conditions that predicted staying in the organisation were low degrees of conflicting demands and quantitative demands, high degrees of openness and human resource orientation in the organisation and a high degree of perceived service quality. The results are discussed in relation to public management and managerial responsibility to create sustainable work conditions that facilitate the provision of good social services for citizens.

The advent of New Public Management in Sweden has affected thesocial services in terms of increased workload, more conflicting demandsand a reduction in professional autonomy. This study contributes to theunderstanding of how various job demands, job resources and theorganisational factor of openness influence the exit, silence and loyaltystrategies amongst social workers and managers in the Swedish socialservices. Regression analyses of national web questionnaire data gatheredfrom 4,068 social workers and 432 managers have revealed that: (1)role conflicts associated positively with exit and negatively with loyalty,(2) job autonomy was negatively related to silence and positively relatedto loyalty in both groups, (3) openness had a high explanatory value inall of the outcome variables for both groups and (4) openness was apotential mediator between role conflicts and all of the dependentvariables. A conclusion is that if organisations want social workers andmanagers to stop considering exit, want to counteract silence and wantto improve loyalty, management strategies need to be developed thatreduce the conflicting demands and create organisational structures thatfacilitate a continuous and open dialogue between the strategic andoperational levels of the organisation.

Bakgrund

Flera studier gjorda under senare år visar att socialtjänsten framträder som särskilt problematisk vad gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med bland annat hög arbetsbelastning, rollkonflikter, låg grad av personalorientering liksom bristande öppenhet och dialog i organisationerna. Arbetsmiljöproblemen i socialtjänsten visar sig också genom hög personalomsättning, stressrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro, vilket också får betydelse för socialtjänstens förmåga att tillhandahålla välfärdstjänster av hög kvalitet. Mot denna bakgrund är det motiverat att studera hur en mer hållbar organisatorisk och social arbetsmiljö i socialtjänsten kan åstadkommas.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan styrsystem och arbetsmiljöarbete med fokus på hur verksamhetsstyrningen bättre kan harmoniera med och integrera arbetsmiljöfrågor.

Metod

Studien är en kvalitativ fallstudie av individ- och familjeomsorgen i en kommun i Stockholm-Mälarregionen. Valet av fall gjordes utifrån forskningsprojektets avsikt att identifiera goda exempel på socialtjänstverksamheter som strävar efter att skapa goda arbetsvillkor och en hållbar arbetsmiljö. Datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med kommunpolitiker, chefer på olika nivåer, socialsekreterare, fackliga företrädare och personer som arbetar med verksamhetsstöd såsom personalarbete (HR) och verksamhetsutveckling. Sammantaget har 18 personer intervjuats. Policy- och styrdokument (t.ex. verksamhetsplaner) och olika typer av personal- och arbetsmiljöstatistik används som kompletterande data. Intervjumaterialet har analyserats genom en tematisk analys.

Resultat

Resultaten visar att styrningen och ledningen av socialtjänsten har ett tydligt fokus på verksamhetens syfte och brukarnas behov, vilket innebär att socialtjänstlagen och andra lagar som reglerar verksamheten ges en framträdande plats i verksamhetsstyrningen. I resultaten framkommer också betydelsen av att kunna utföra ett "gott socialt arbete" och verksamhetens förmåga att kunna leverera en god kvalitet i sina välfärdstjänster. En god kvalitet är också något som relateras till socialarbetarnas villkor och förutsättningar att kunna utföra ett professionellt socialt arbete. I detta sammanhang beskrivs även betydelsen av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultaten visar således att det, generellt sett, finns god medvetenhet bland politiker, chefer och socialarbetare om relationen mellan kvalitet och arbetsmiljö. Öppenhet och dialog i organisationen framträder här som särskilt betydelsefullt, vilket kan exemplifieras av att det görs kvalitativa dialogbaserade uppföljningar inom socialtjänsten där både verksamhetskvalitet och arbetsmiljöfrågor kopplas ihop, diskuteras och kan bli föremål för konkreta förbättringar (t.ex. resursförstärkning). Samtidigt som detta görs på verksamhetsnivå indikerar resultaten att det fortfarande finns "stuprörstänkande" på högre nivåer i kommunen där personal- och verksamhetsfrågor separeras och hanteras av olika politiska nämnder och organisatoriska enheter.

Kapitlet syftar till att beskriva hur en mer tillitsbaserad styrning och ledning kan gestalta sig inom socialtjänstens verksamheter genom en analys av individ- och familjeomsorgen i Nyköpings kommun. Resultaten visar att grunduppdraget, det vill säga det ansvar som verksamheten förväntas ta gentemot medborgarna utifrån lagstiftningen har stort utrymme i styrningen snarare än mål, som de för tillfället styrande politikerna formulerar. Kvantitativa mått kompletteras med kvalitativa verksamhetsbeskrivningar och kontinuerlig dialog om verksamhetens kvalitet, brister och utvecklingsbehov. Ansvarsavgränsningar som inte gynnar klientens bästa kan motverkas genom hur ekonomistyrningen används. Här framstår det som väsentligt att undvika konkurrens, incitament och repressalier i styrningen som leder till fokus på den egna enhetens ekonomi snarare än verksamhetens kvalitet. Styrning och ledning som söker säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet hänger intimt samman med arbetsmiljöfrågorna. När organisationen identifierar och åtgärdar reella hinder som försvårar ett professionellt socialt arbete är det tydligt att organisation tar ansvar för både verksamhetskvalitet och arbetsmiljö. Att säkerställa integritet och hjälpvillighet innebär också en konsekvent hållning till principer och värderingar som speglar ett offentligt ämbetsmannaetos. Via öppenhet och dialog i organisationen är det de gemensamma värdena som bidrar till ett gemensamt ansvar för verksamhetens kvalitet och en hållbar arbetsmiljö.

Staff shortage in the social sector is a serious problem in several countriesand the high turnover rate of professional social workers presents a majorchallenge to the professional field. Social workers distinguish themselves asa particularly exposed occupational group, reporting higher workloads andmore difficult demands in comparison with other human service workers.Inspired by psychological contract theory, the objective of this study wasto describe social workers’ turnover processes that lead to a decision to quitafter a perceived violation of a psychological contract. Thirty-one interviewswere conducted with former statutory social workers who had voluntarilyresigned from their jobs during the preceding year. The analysis identifiedfour themes in the turnover processes stemming from perceptions oforganisational failure to fulfil promises concerning the provision of: (1) abalance between demands and resources at work, (2) a balance betweenefforts and rewards, (3) organisational professional ethics, and (4) responsiblehuman resource practices. The results highlight how organisational responsesto work-related dissatisfactions by social workers seem to enhance theirconviction of psychological contract breaches and perceptions of contractviolations, resulting in turnover. An important conclusion is that public sectoremployers need to reconsider their personnel strategies and practices inorder to start rebuilding trust and creating a more positive work climate.