https://www.mdu.se/

Background: Patients with dementia describe not being involved in decision making and experiencing a lack of person-centered care. They report feelings such as sadness, anger, and a sense of being a burden. Relatives express concern about nurses’ limited competence and lack of engagement when caring for patients with dementia. Aim: The aim of this study was to explore nurses experience of working with patients with dementia. Method: General literature review with 10 caring science articles. Results: The findings were divided into four themes: providing personcentered care, recognizing patients’ uniqe needs, the importance of communication and competence regarding dementia. Organizational barriers lead to a lack of person-centered care, resulting in patients not being treated as unique individuals. Such barriers also contribute to negative attitudes among nurses. A lack of competence causes insecurity and fear in nurses. Conclusion: Nurses’ attitudes and organizational barriers affect the ability to provide effective person-centered care. Younger nurses tend to implement person-centered care more than senior nurses, indicating an ongoing change in education and workplace culture. To support this development, research is needed on the work environment, available resources, support, and training that promote person-centered care for patients with dementia. 

Background: Dementia leads to gradual cognitive decline and increasing need for nursingcare. Nurses play an essential role in promoting safety, dignity and participation forindividuals living with dementia. Caring within this context can be complex and requiresadaptation to each person’s needs, communication abilities and lived experience. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for individuals with dementia. Method: A general literature review was conducted using a structured analytical approach. Twelve scientific articles were included: ten qualitative, one quantitative and one mixed method. Results: Three main areas emerged: meaningful caring as intrinsic motivation in dementia care, person-centered approaches and understanding in the context of challenging behaviours and the need for knowledge and resources within care provision. Nurses reported that attentiveness, knowledge of the person’s life history and relational presence contributed to reduced distress and increase trust. Limited time and resources hindered person-centeredcare. Conclusion: Person-centered care requires continuous education and organizational conditions that support time, reflection and relational presence in nursing practice. 

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt och allvarligt problem bland äldre personer och kan leda till försämrad hälsa, minskad livskvalitet och ökad vårdtid. Sjuksköterskor har en central roll i det förebyggande arbetet genom att identifiera risker, planera åtgärder och samverka med andra professioner. Arbetet kräver både kunskap, etiskt ansvar och ett helhetsperspektiv där fysiska, psykiska och sociala behov beaktas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i det förebyggande arbetet mot undernäring hos äldre inom sjukhus- och hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, varav åtta kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: kompetens, miljö, organisation och personcentrerad vård. Resultaten visade att utbildning, stödjande organisation och personcentrerat arbetssätt underlättar förebyggandet, medan tidsbrist, brist på rutiner och otillräcklig samverkan utgör hinder. Slutsats: Ett helhetsbaserat arbetssätt där kompetens, miljö, organisation och personcentrerad vård samverkar är avgörande för att förebygga undernäring och främja värdig vård för äldre.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en central del av god vård, men inom akutvården kan tidspress, hög arbetsbelastning och komplexa situationer försvåra möjligheten att involvera patienter. Kommunikation, bemötande och sjuksköterskors arbetssätt, upplever sjuksköterskor som avgörande faktorer för delaktighet. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av delaktighet på en akutavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Tydlig och individanpassad kommunikation stärker patientens delaktighet och tillit, medan brister kan skapa misstro, osäkerhet och återinläggningar. Patienters vilja att delta varierade beroende på individuella och sociala faktorer. Medan vårdpersonalens förmåga att bygga relationer och tillit framstod som avgörande. Slutsatser: Patientdelaktighet i akutvården påverkas av både strukturella och individuella faktorer. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att främja autonomi och delaktighet genom att tillämpa personcentrerad kommunikation och anpassa vården efter patientens behov.

Background: Previous research shows that nurses who interacts with all patients are affected to varying degrees. They believe that one of the most important parts of nursing is to show support, empathy and to create a good relationship with those affected. Aim: The aim was to describe women's experience of quality of life after a mastectomy. Method: Conducted as a literature review based on 11 scentific articles which included six quantitative and five qualitative articles. The analysis method is carried out with a structured approach to systematically thematize the content under appropriate headings. Results: Women's experience of quality of life after a mastectomy were that quality of life was changed. The majority experienced a deteriorated quality of life at first after the operation but over time there was a gratitude for continued life, more focus on core content in life. Quality of life as a concept is broad and what is included in it is personal, but emotions and self-image were recurring concepts. Conclusion: Quality of life changed individually. Nurses should be attentive to how patients want to be cared for and provide person-centered care as well as safeguarding their own recovery.

Water insecurity represents a growing threat to social, environmental, and culturalsustainability across Latin America, disproportionately affecting marginalized populations.Indigenous Peoples are among the most vulnerable, yet comprehensive regional assessmentof their exposure to water-related risks remain limited. The aim of this research project is toassess water-related risks affecting Indigenous Peoples across Latin America by mappingtheir exposure to multiple water vulnerability indicators and identifying the most affectedIndigenous Peoples. Seven indicators from the Aqueduct 4.0 dataset were analysed: waterstress, water depletion, drought risk, flood risk, unimproved / no drinking water,unimproved / no sanitation, and overall water risk. Using QGIS, Indigenous territories werespatially intersected with Aqueduct 4.0 data, and area-weighted values were calculated toestimate the risk levels for each Indigenous People across fifteen countries. Populationweighted analyses were also performed to evaluate the extent of exposure among Indigenouspopulations. The results indicate that approximately 9% of Indigenous Peoples in the regionare exposed to High or Extremely High overall water risk. Water-related risks varyconsiderably across Latin America, with Chile, Mexico and Argentina showing the highestconcentrations of Indigenous Peoples under severe water stress and depletion. Unimprovedaccess to drinking water affects more than half of the Indigenous population in severalcountries, while limited sanitation access appears to be the most widespread vulnerability.Specific Indigenous Peoples, including the Pankará and Kaimbé in Brazil, and the Kiliwa andSeri in Mexico, were identified among the most exposed to overall water risk. The assessmentfurther highlights that the combination of environmental challenges and structuralinequalities, such as exclusion from water governance, exacerbates existing vulnerabilities.By integrating quantitative geospatial analysis with an understanding of socio-politicaldimensions, this study provides a regional perspective on water risks for Indigenous Peoples.These findings highlight the need to integrate Indigenous Knowledge into water managementframeworks. By recognizing Indigenous sovereignty over water resources and promotinginclusive decision-making, water governance can become more sustainable, resilient andequitable. 

Digitaliseringen av skolan har öppnat upp för nya möjligheter till individualisering och pedagogiskt stöd i undervisningen. Samtidigt innebär denna utveckling ökade krav på lärarnas teknologiska och pedagogiska kompetens, särskilt när det gäller att integrera nya digitala verktyg på ett meningsfullt sätt i klassrummet. I denna studie undersöks matematiklärares erfarenheter och kunskaper om ChatGPT som ett pedagogiskt stöd i undervisningen i årskurserna 4–6. Syftet är att belysa hur väl matematiklärare förstår verktygets funktion och dess potentiella användningsområden i matematikundervisningen.

Studien baseras på en blandad metodansats, där både enkätundersökning och samtalsintervjuer genomfördes med verksamma matematiklärare. Det teoretiska ramverket utgörs av TPACK-modellen, som används för att analysera samspelet mellan teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap. Resultaten visar att lärare uppfattar ChatGPT som ett verktyg med potential att främja elevers lärande, bland annat genom individanpassade förklaringar och ökad tillgänglighet till stöd. Samtidigt uttrycker flera en osäkerhet kring hur verktyget kan användas praktiskt i klassrummet, samt ett tydligt behov av fortbildning inom området.

Slutsatserna pekar på att även om intresset för ChatGPT bland lärare är stort, används verktyget ännu inte fullt ut. Studien bidrar med insikter om vilka typer av stödinsatser som kan behövas för att lärare ska kunna använda AI-verktyg som ChatGPT på ett effektivt och didaktiskt genomtänkt sätt i matematikundervisningen.

Studiens syfte var att undersöka hur vårdnadshavare upplevde digitaliseringens påverkan på barns lärande med särskilt fokus på både möjligheter och utmaningar relaterade till barns skärmanvändning. Metoden var semistrukturerade intervjuer som analyserades efter sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt med hjälp av begreppen som verktyg, redskap, mediering och den proximala utvecklingszonen. Resultaten visar att vårdnadshavare uppfattar skärmar som ett pedagogiskt verktyg och praktiskt stöd i vardagen men att vårdnadshavare samtidigt uttrycker oro över barnens sömnsvårigheter, koncentrationsförmåga och sociala interaktioner. Slutsatserna är att vårdnadshavare troligen anpassar skärmtiden utifrån barnets individuella behov och utvecklingsnivå. Vårdnadshavarens aktiva engagemang, deras digitala kompetens och förmåga att skapa balans mellan skärmaktiviteter och lärande utgör en förutsättning för att skärmanvändning ska kunna stödja barnen i deras lärande. Studiens relevans är att den bekräftar antaganden i tidigare forskning som att skärmanvändning är en del av familjens vardag. Vårdnadshavare efterfrågar mer stöd, vägledning och kunskap för att kunna hantera barnens användning till digitala verktyg på ett pedagogiskt sätt, vilket kan användas i förskola och föräldrautbildning för vårdnadshavare i en digitaliserad vardag. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning. 

The emergence of Automated Driving Systems (ADSs) has transformed the landscape of safety assessment. ADSs, capable of controlling a vehicle without human intervention, represent a significant shift from traditional driver-centric approaches to vehicle safety. While traditional safety assessments rely on the assumption of a human driver in control, ADSs require a different approach that acknowledges the machine as the primary driver. Before market introduction, it is necessary to confirm the vehicle safety claimed by the manufacturer. The complexity of the systems necessitates a new comprehensive safety assessment that examines and validates the hazard identification and safety-by-design concepts and ensures that the ADS meets the relevant safety requirements throughout the vehicle lifecycle. The presented work aims to enhance the effectiveness of the assessment performed by a homologation service provider by using assessment templates based on refined requirement attributes that link to the operational design domain (ODD) and the use of Key Enabling Technologies (KETs), such as communication, positioning, and cybersecurity, in the implementation of ADSs. The refined requirement attributes can serve as safety-performance indicators to assist the evaluation of the design soundness of the ODD. The contributions of this paper are: (1) outlining a method for deriving assessment templates for use in future ADS assessments; (2) demonstrating the method by analysing three KETs with respect to such assessment templates; and (3) demonstrating the use of assessment templates on a use case, an unmanned (remotely assisted) truck in a limited ODD. By employing assessment templates tailored to the technology reliance of the identified use case, the evaluation process gained clarity through assessable attributes, assessment criteria, and functional scenarios linked to the ODD and KETs.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja patienter och närståendes livskvalitet i en livsavslutande period. Sjuksköterskor har en central roll i den palliativa vården och förväntas ha både kunskaper och erfarenheter som stärker den palliativa vården. Tidigare forskning visar att närståendes upplevelser av en trygg vårdmiljö är starkt kopplat till sjuksköterskors närvaro och förmåga att kunna ge stöd och trygghet. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda palliativt på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt av tio vårdvetenskapliga artiklar. Analysen inkluderade tre kvalitativa artiklar, fem kvantitativa artiklar och två artiklar av mixad metod. Resultat: Sjuksköterskor erfor att organisatoriska brister såsom otillräckligt med tid, personalbrist och resursbrist begränsade deras möjligheter till att ge en god palliativ vård. Brist på handledning, kommunikation och utbildning sågs även som en aspekt som orsakade etiska utmaningar i sjuksköterskors arbete. Samtidigt upplevde sjuksköterskor att deras vårdande arbete blev mer meningsfullt ju mer erfarenhet de erhöll. Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna möta patienters och närståendes behov på ett värdigt sätt behövs både kunskap, erfarenheter och stöd. En bredare förståelse för sjuksköterskors erfarenheter kan bidra till en förbättrad arbetsmiljö och en förbättrad palliativ vård på sjukhus.

Nyckelord: Allmän litteraturöversikt, Erfarenheter, Palliativ vård, Sjuksköterskor

Background: Elderly patients in palliative care demonstrate a range of different problems. Emotional, existential and care related. Because of these problems, patients report feelings that negatively affect them. Relatives were helpful for patients to experience meaning in life, however, patients experienced loneliness and sadness in the absence of relatives. The theoretical perspective demonstrates that patients’ unique health is created in the relationship between caregiver and care recipient, and nurses were seen as helpful by patients, however, the complaints reported by patients remain. In order to contribute knowledge about how nurses can help patients, this thesis examines the care provided by nurses. Aim: To create an overview of nurses’ experiences of caring for older patients in palliative care. Method: A general literature review was used to collect data from databases focusing on nurses’ experiences of caring for older patients in palliative care. Result: Three main themes were formed, nurse’s strives to alleviate suffering, nurses’ communication with patients and nurses’ need for knowledge. Conclusion: This work shows that nurses strive to alleviate suffering for older patients. Relatives could be demonstrated as a resource in the lack of communication with patients. Knowledge was shown to be important in the care of elderly patients. 

Bakgrund: Demenssjukdom är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning hos äldre. Sjukdomsutvecklingen kan innebära att behovet av omvårdnad ökar för personen med demenssjukdom. Sjuksköterskans yrkesansvar är att ge personcentrerad omvårdnad som anpassas utifrån varje unik person. Detta kan vara utmanande eftersom sjukdomen kan begränsa personens möjlighet att uttrycka önskemål och kommunicera behov.

Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av personer med demenssjukdom.

Metod: En allmän litteraturöversikt av tolv kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av tio artiklar av kvalitativ metod och två artiklar av kvantitativ metod. Dataanalys utfördes i fyra steg enligt Friberg.

Resultat: Tre teman framkom i resultatet: Inre resurser för omvårdnad, Yttre förutsättningar för omvårdnad och Platsens betydelse för omvårdnad.

Slutsats: Framkomna erfarenheter visar att sjuksköterskor föredrar att arbeta personcentrerat i omvårdnad av personer med demenssjukdom, men att de erfar att det ibland saknas förutsättningar och resurser för detta. Resultatet belyser behovet av att stärka sjuksköterskans möjligheter att arbeta personcentrerat. Förhoppning är att detta examensarbete ska bidra med kunskap till nytta för nyblivna och erfarna sjuksköterskor.

Nyckelord: demenssjukdom, erfarenheter, personcentrerad omvårdnad, sjuksköterskor

Abstract

Background: Recovery can be related to several factors within the care environment. Previous research shows that nurses and relatives emphasize the significance of the care environment for patients’ safety, participation, and well-being. Aim: The aim was to describe the significance of the inpatient care environment for patients’ recovery. Method: A literature review was conducted based on ten peer-reviewed scientific articles (2015–2025) with qualitative, quantitative, and mixed-method approaches identified in Cinahl Plus and PubMed. The selection was limited to inpatient care and was analyzed stepwise according to Friberg’s model for general literature reviews. Results: The results were organized into three themes: physical, sensory, and psychosocial care environment. Views from windows and single rooms with well-planned spaces promoted patients’ recovery. Crowded areas and unclear signage reduced the experience of well-being. Low noise levels, dimmed lighting, and soothing colors reduced stress and improved sleep quality whereas noise, harsh lighting, and sterile color schemes had the opposite effect. Single rooms increased integrity, sleep quality, and sense of control but needed to be complemented with common spaces to counteract isolation. A supportive psychosocial care environment was characterized by respectful encounters, patients’ participation, and a balance between privacy and social interaction. Conclusion: A supportive care environment requires interaction between physical, sensory, and social factors. Nurses play an important role in identifying barriers and promoting evidence-based improvements that support inpatients’ recovery.

Keywords: general literature review, inpatient care, patient perspective, physical care environment, psychosocial care environment, recovery, sensory care environment

ABSTRACT   

Background: Patient adherence to individualized home exercise programs is crucial for achieving desired treatment outcomes and evaluating the effectiveness of physiotherapy interventions. Poor adherence may lead to persistent symptoms, repeated healthcare visits, and increased healthcare costs, posing a challenge in clinical physiotherapy practice. 

Aim: The aim of this study was to explore physiotherapists’ experiences of patient adherence to individualized home exercise programs, and how they work to promote adherence. 

Method: A qualitative interview study was conducted using semi-structured interviews. A purposive convenience sampling strategy was used to recruit nine participants. The data were analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. 

Results: The analysis generated seven subcategories, which were organized into two main categories: The physiotherapist’s approach influences adherence, describing how physiotherapists promote adherence, and Patient-related factors influencing adherence, highlighting individual factors that affect patients’ compliance. 

Conclusion: Patient adherence to treatment varies, making individualization of home exercise programs an essential component of person-centered care. The results demonstrate that physiotherapists’ working methods play a key role in promoting adherence. Strategies such as follow-up, positive feedback, and a clear purpose for training, along with motivation, understanding, and patient involvement, were perceived as central to supporting adherence. 

Keywords: Behavior change strategies, Physiotherapy, Physical exercise, Motivation, SelfDetermination Theory, Transtheoretical Model  

Background: Heart failure is a distressing condition that affects the physical, psychological, and social quality of life of patients. The illness is also burdensome for family members who are often involved in caring for their loved one. To meet patients’ needs, healthcare professionals require a deeper understanding of their experiences of living with the disease. Aim: The aim of this study was to provide an overview of patients’ experiences of living with heart failure. Method: The study was conducted as a general literature review based on 13 scientific articles with qualitative and mixed-method approaches. Results: The results showed that patients living with heart failure experienced extensive physical, psychological, and social limitations. Self-care emerged as a central strategy, where knowledge, motivation, and support from healthcare professionals were crucial for managing the illness. Patients described varying experiences of care, where lack of information and communication could lead to uncertainty and reduced sense of security. Social support was perceived as important for coping with daily life and strengthening a sense of coherence. Conclusion: Living with heart failure entails significant challenges that affect all aspects of a patient’s life. Nurses play a crucial role in promoting patient participation, self-care ability, and quality of life through individualized information and a holistic approach.

Background: Heart failure is a distressing condition that affects the physical, psychological, and social quality of life of patients. The illness is also burdensome for family members who are often involved in caring for their loved one. To meet patients’ needs, healthcare professionals require a deeper understanding of their experiences of living with the disease. Aim: The aim of this study was to provide an overview of patients’ experiences of living with heart failure. Method: The study was conducted as a general literature review based on 13 scientific articles with qualitative and mixed-method approaches. Results: The results showed that patients living with heart failure experienced extensive physical, psychological, and social limitations. Self-care emerged as a central strategy, where knowledge, motivation, and support from healthcare professionals were crucial for managing the illness. Patients described varying experiences of care, where lack of information and communication could lead to uncertainty and reduced sense of security. Social support was perceived as important for coping with daily life and strengthening a sense of coherence. Conclusion: Living with heart failure entails significant challenges that affect all aspects of a patient’s life. Nurses play a crucial role in promoting patient participation, self-care ability, and quality of life through individualized information and a holistic approach.

• China’s importance in international research cooperation has increased dramatically in recent decades. China has become Sweden’s fourth largest research partner, measured by the number of co-publications by Swedish and Chinese authors. Recent bibliometric data shows that the number of such co-publications has increased in the past five years.
• The increase in Sino-Swedish research collaboration is showing signs of slowing down but the data does not suggest a similar trajectory to that of the United States, where research collaboration with China has decreased in recent years. While formal collaborations, such as agreements with the China Scholarship Council (CSC), have reduced and even been cancelled, many collaborations are proceeding as usual.
• Researchers who collaborate with China regard it as important in their respective fields and have a generally positive view of such collaboration. An online survey of Swedish researchers, mostly in STEM-related fields, conducted for this study reveals that almost all (89 percent) felt that their collaboration with Chinese partners had worked well. In addition, 88 percent of respondents either fully or partly agreed that collaboration between the two countries was valuable in their field. The study reveals frustration among scholars that research collaboration with China is becoming increasingly politicized. More than half (57 percent) of participants thought that political obstacles had led to a downsizing of research collaboration with China, even though no decrease in the number of co-publications was found.
• The survey revealed frustration with how security policies were being implemented at the researchers’ universities, which was described by one respondent as a “witch hunt”.
• Examples of poor implementation of security policies, as perceived by Swedish researchers, include potentially discriminatory recruitment practices and the indiscriminate cancellation of research collaborations with universities known to have close military ties – commonly referred to as the “Seven Sons of National Defence” – on security grounds, with no consideration for the specific research area. Several respondents expressed regret that Swedish universities were no longer able to accept students from the China Scholarship Council (CSC).
• Although most concerns identified in the study were related to the perceived overpoliticization of collaboration with China in Sweden, the study also revealed smaller but not insignificant concerns about political problems that stemmed from the Chinese side. In fact, 34 percent either partly or fully agreed that scholars involved in cooperation between Sweden and China faced the risk of unjust surveillance by the Chinese authorities while 16 percent worried that their safety might be negatively affected when they travel to China. In addition, 39 percent believed that expressing political views might harm cooperation with their Chinese partners. Concerns about an increasingly repressive political climate in China and the politicization of the country’s universities were also raised.

I denna rapport undersöks om/hur Kinas auktoritära politiska system påverkar svensk-kinesiska forskningsrelationer. Studien har fokus på förekomsten av auktoritär påverkan på Sverigebaserade forskare som (1) samarbetar med Kina (Kina-samarbetande forskare) och (2) studerar Kina (Kinavetare). Rapporten bygger på intervjuer, enkätundersökningar och en översiktsstudie av Kinas auktoritära påverkan på den akademiska sektorn i västliga demokratier. Detta är våra främsta resultat:

• Översiktsstudien visar att auktoritär påverkan förekommer inom akademiska relationer mellan Kina och västliga demokratier. Det är inte ovanligt att forskare med relationer till Kina, framför allt Kinavetare, erbjuds finansiella fördelar för att agera i enlighet med det kinesiska kommunistpartiets intressen. Det finns också exempel på att Kinavetare utsätts för grövre typer av repression såsom trakasserier och direkta hot. Personer vid universitet med kinesisk bakgrund, framför allt studenter, är särskilt drabbade av auktoritär påverkan.
• Nästan nio av tio forskare som samarbetar med kinesiska kollegor och deltog i enkätstudien anser att samarbetet fungerar väl. I denna grupp finns också en utbredd frustration över att forskningssamarbeten med Kina framställs på ett negativt sätt i Sverige. Över hälften anser att politiska hinder har försämrat samarbeten mellan Sverige och Kina.
• Kinavetare drabbas mer av auktoritär påverkan än Kina-samarbetande forskare. Drygt var fjärde av enkätstudiens deltagare har exempelvis fått indikationer från kinesiska myndigheter om att deras forskning anses politiskt känslig. Flera har också nekats visum för att resa till Kina. Andelarna är betydligt högre bland Sverigebaserade Kinavetare än bland deras internationella motsvarigheter. Det förekommer också hot och trakasserier mot Kinavetare inom Sveriges gränser, vilket är en särskilt allvarlig aspekt av Kinas auktoritära påverkan.
• Drygt sju av tio deltagande Kinavetare anser att självcensur är ett problem inom forskningsområdet, och tre av tio har anpassat forskningsprojekts fokus eller språk för att göra dem mindre känsliga.

Bakgrund: Sorg är en naturlig respons på förlust och kan beskrivas som en traumatisk kris. I samband med närståendes plötsliga död erfar anhöriga brister i sjuksköterskors bemötande. Anhöriga beskriver erfarenheter av starka känslomässiga reaktioner och att bli lämnad ensam med många frågor. Behovet av en lugn vårdmiljö betonas, där anhöriga tilldelas information och kan ställa frågor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors bemötande av anhöriga i sorg på sjukhus i samband med patienters plötsliga död. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom två övergripande teman och fem subteman. Det första temat var samspelet i mötet med anhöriga i sorg, och delades upp i tre subteman som var att stödja anhöriga, att skapa en god kommunikation och att främja anhörigas delaktighet. Det andra temat var påfrestningar i mötet med anhöriga i sorg, och delades upp i två subteman som var att bemöta anhöriga i en stressig vårdmiljö och att hantera känslomässig påverkan. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande av anhöriga i sorg är avgörande för trygghet och tillit, men försvåras av bristande vårdmiljö och känslomässig påverkan. Organisatoriska förbättringar behövs för att synliggöra anhöriga och ge sjuksköterskor tid, resurser och stöd i sitt bemötande. 

Denna studie undersöker hur valet av grundmaterial påverkar byggnaders energiprestanda,

med särskilt fokus på jämförelsen mellan träfundament och konventionella betongplattor på

marken. Mot bakgrund av byggsektorns behov av att minska sin klimatpåverkan utgör

betongens höga koldioxidutsläpp en betydande utmani Trä anses vara ett mer miljövänligt,

förnybart alternativ med goda isolerings egenskaper.

Med hjälp av energisimuleringsverktyget IDA ICE modellerades två identiska byggnader – en

med trägrund och en med betongplatta – för att analysera skillnader i energiförbrukning under

ett år i Mälardalens klimatzon. Ytterligare simuleringar genomfördes med trägrundar av

varierande tjocklek för att undersöka hur materialets isoleringsförmåga påverkar

energibehovet.

Resultaten visar att byggnader med trägrund har lägre värmeförluster och därmed något lägre

energibehov än motsvarande byggnader med betonggrund. Energianvändningen varierar

mellan 5 % och 11 % beroende på tjockleken på trägrunden, vilket indikerar att optimerad

i s o l e r i n g a v t r ä g r u n d k a n g ö r a d e n n a l ö s n i n g k o n k u r r e n s k r a f t i g u r

energieffektivitetssynpunkt.

Samtidigt verkar betongplattor förbli industristandarden på grund av deras robusthet,

beprövade hantverksskicklighet och fuktbeständighet. Timmerfundament kräver mer

noggrann design och kunskap, vilket kan vara ett hinder för ett bredare genomförande i

dagens byggpraxis.

Forskningen ger nya insikter om träfundamentens potential i hållbart byggande och pekar på

att det kan vara möjligt att minska byggnaders klimatpåverkan genom alternativa

grundlösningar.

Purpose: This study analyses and compares the most common construction materials in the Swedish construction industry (wood, concrete and steel) regarding to their environmental impact and technical properties. Method: The work is based on an extensive literature study, comparative analysis and life cycle assessment (LCA) of the materials. As part of the study, a hand calculation was also carried out for a garage made of wood, concrete and steel, in order to quantify and compare their climate impact. In order to be able to compare the environmental impact of the materials of the garage, One Click LCA was used. The study were reinforced by three case studies of real construction projects, each representing one of the materials. The analysis shows that wood generally has the lowest climate impact of the three materials, but requires special protection measures and greater technical understanding to achieve long-term sustainability. Concrete and steel have a higher climate impact but offer robust technical properties, and opportunities for improvement exist primarily through fossilfree production processes and material optimization. Results: The results of the calculations are consistent with literature study, showing that wood has the lowest climate impact, followed by concrete, then steel that have the highest impact. This confirms that Life Cycle Assessment (LCA) is an effective method for evaluating the environmental impact of construction materials. However, certain challenges remain in selecting materials, particularly due to the limited availability of comparable and reliable climate impact data across different construction materials. Conclusion: The conclusion is that material choice has a significant impact on the environmental footprint of buildings, but through early implementation of life cycle assessments and increased knowledge of material properties, more sustainable construction solutions can be achieved. 

In an increasingly complex and interconnected world, higher education must equip students not only with disciplinary expertise but also with essential generic skills such as collaboration, communication,and problem-solving. Despite their recognized importance, these skills are often not systematically integrated into university curricula. To address this gap, a digital knowledge module on collaboration was developed and implemented at a Swedish university. This initiative aims to provide students with both theoretical understanding and practical tools for effective collaboration, while also supporting educators in embedding these competencies into their teaching. The purpose of this paper is to explore the impact of the collaboration module, from the perspective of teachers and students.The findings suggest that the digital collaboration module is a promising tool for bridging the gap between academic learning and professional demands. Its structured, pedagogically grounded approach not only enhances students’ collaborative skills and knowledge on collaboration but also supports educators in fulfilling institutional and societal expectations. The module’s strong receptio namong both students and teachers

Som ett medel för att kringgå den välkända implementeringsproblematiken med att engagera medborgare/boende i utsatta områden har projektet ”Vårt Årby i bild” visat stor potential. Dels för att det utgör ett alternativ till tjänstemannadominans, dels för att det inkluderar de boende som ännu inte kan svenska och som vanligtvis inte kan/vill (av det och andra skäl) utöva sin rätt till att exempelvis delta i demokratiska val. Syftet med denna studie är således att samla in unika kvalitativa data i form av de boendes skildringar av sin stadsdel i bildform. Metoden (medborgarforskning) eftersträvar att bryta tystnadskulturen i området, ta vara på de boendes vilja att engagera sig samt att utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv bredda vår kunskap om ett marginaliserat samhälles situation i en stadsdel som Årby, och i förlängning även andra liknande områden i Sverige. Vi vill veta: 1) vad resultaten (bilderna och relateradeutsagor) säger om de boendes syn på Årbys olika kontexter, 2) hur samhällsvetenskaplig forskning kan bidra till en ökad kunskap om utsatta stadsdelar,och 3) vilka rekommendationer denna studie kan presentera som underlättar för stadens politiker, tjänstemän och närbyråkrater att åtgärda de problemsom de boende beskriver i Årby. Den övergripande slutsatsen är att endast hälften av alla bilder som togs av medborgarforskarna har ett positivt innehåll. De i särklass mest positiva bilderna berör stadsdelens utemiljö och i mindre utsträckning dess fysiska kontext. För det första, bortsett från vad forskning skulle betraktas som en ytlig social gemenskap, är det tydligt att Årbys sociala kontext nästan uteslutande förknippas med kriminalitet som utförs av gäng och kännetecknas av våld. Som en följd av rädslan för att bli föremål för gängens våld i kombination medett allmänt dåligt underhåll förväntas de vuxna boende alltjämt att; 1) vara missnöjda mitt sitt boende, 2) må relativt dåligt, 3) ha en negativ syn på sin stadsdel, och 4) vara rädd för att även utomstående delar denna negativa bild av Årby. För det andra betraktas tvättstugor och privata näringar som Årbypizzerianav de boende som ”farliga platser”, medan utifrån de positiva minnen som bilder alstrar hos unga boende kan det slås fast att kommunala verksamheter som Årbyskolan uppskattas. Dock kan skolans nedläggning minska möjlighetenför ungdomar att ingå i viktiga sociala nätverk. För det tredje kan det konstateras att Årbys lekplatser, fotbollsplaner och andra grönytor är i särklassdet mest positiva inslaget i stadsdelen eftersom de ligger nära bostadshusen samt skapar goda minnen, trygghet och välmående. En fördel med att många Årbybor nyttjar lekplatserna är att det ökar barnens hälsa, välmående, samt sociala kompetens och deras föräldrars sociala inkludering.Som förslag på framtida åtgärder bör den sociala gemenskapen i denna mångetniska stadsdel stärkas ytterligare. Det kan göras genom att exempelvis återupprätta Årbyfestivalen, eller genom att anordna liknande aktiviteter. Ett annat sätt att stärka den sociala gemenskapen är att fortsätta med att rusta upp lekplatserna och fotbollsplanen samt underhålla tvättstugor och portingångarna. Båda dessa åtgärder skulle kunna leda till att ungdomar och vuxna från det omgivande samhället besöker Årby oftare. En mycket svårare åtgärd bliratt framöver bryta gängens dominans i stadsdelen.

ABSTRAKT   

Background: Pressure ulcers are a recurring and well-known problem in healthcare, despite being considered preventable patient injuries. For patients, pressure ulcers cause not only physical suffering but also psychological and social consequences such as reduced independence and decreased quality of life. Nurses play a central yet complex role in prevention, influenced by ethical considerations, organizational conditions, and the need for knowledge and clinical judgment. Research shows that nurses often face obstacles such as limited resources, heavy workloads, and insufficient education, which hinder consistent and person-centered preventive care. Aim: To describe nurses’ experiences of pressure ulcer preventive nursing care. Method: A general literature review was conducted according to Friberg’s  model. Ten scientific articles were included, eight with a qualitative and two with a quantitative approach. The articles were quality-assessed, compiled, and analyzed to identify similarities and differences in nurses’ experiences. Results: Four themes emerged: Between ideals and organizational conditions, Resources as prerequisites, Professional collaboration and involvement. The results showed that organizational factors, knowledge, and collaboration influence preventive work, while lack of time and insufficient education act as barriers. Conclusion: Continuous education, organizational support, and sufficient resources are required to ensure safe and evidence-based pressure ulcer prevention.   

Keywords: Experiences, integrative literature review, nurses, pressure ulcers, preventive nursing care.