https://www.mdu.se/

Syftet med studien är att undersöka hur lärare resonerar didaktiskt kring SO-undervisning i årskurs f-3 i demokratifrågor och vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas i den undervisningen.

För att kunna besvara detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra informanter med varierande yrkeserfarenhet och aktuella undervisningsårskurser.

Resultat för studien visar att informanterna har bra koll på varför det är viktigt att undervisa om demokrati, hur undervisningen ska genomföras och vad den ska innehålla. För att kunna uppnå skolans demokratiuppdrag behöver demokratiundervisningen genomsyra hela skolans verksamhet, utgå ifrån elevernas individuella förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter, göra eleverna delaktiga i utformandet av sin utbildning och få de att inse att deras röst är betydelsefull. Kommunikation är a och o i demokratiundervisningen och ska ske både med och mellan elever, kollegor och vårdnadshavare.

The purpose of this thesis is to be able to contribute a small insight into how first-generationSomali women experience higher education and what they experience as opportunities andobstacles. The data has been collected through a semi-structured qualitative telephoneinterview. The result is based on five interviews with first-generation Somali femalestudents who have lived in Sweden for less than ten years and who are currently pursuingbachelors or master's level of education. The results showed that higher education plays animportant role in the lives of all the students, it also shows that the students socio-culturalupbringing is the driving force behind their pursuing of higher education. Education is alsoseen as crucial for gaining social cultural and economic capital. The results also shows thatthe female students face challenges such as prejudices, socio-cultural barriers and evendifficulties in finding work after their education. 

Studiens syfte var att fördjupa kunskaperna om hur yrkesverksamma ledare beskriversin egen betydelse för kunskaps- och kompetensutveckling hos sina medarbetare i enkontext präglad av digitalisering och teknisk utveckling. Metoden som användes vartematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Analysen utgick från åtta intervjuer och242 utsagor och resultatet visade att ledarna beskriver sin betydelse för medarbetarnaslärande genom att de skapar handlingsutrymme, ställer krav, kontrollerar och visaromsorg. Tekniska artefakter beskrivs få konsekvenser för verksamheterna och dessanställda. De slutsatser som dras är att ledarna har betydelse för sina medarbetareslärande, men inte till vilken grad. Det lärande som erbjuds och sker inomverksamheterna beskrivs delvissom ett anpassningsinriktat lärande och som ettredskapför produktion. Relevansen som studien har är insikter i ledares beskrivningar av sinbetydelse för sina medarbetares lärande samt hur den tekniska utvecklingen fårkonsekvenser både för medarbetarnas integritet och arbetsprestationer.

The Gleason problem has been proven to be a complicated issue to tackle. In this thesiswe will conclude that a domain, Ω ⊂ R^𝑛, has Gleason 𝑅-property at any point 𝑝 ∈ Ω, where 𝑅(Ω) ⊂ 𝐶^∞(Ω) is the ring of functions that are real analytic in 𝑝. First, we investigate function spaces and give them fitting norms. Afterwards, we build a bump function that is then used to construct a smooth partition of unity on R^𝑛. Finally, we show that some of the functionspaces, introduced earlier, have the Gleason property. Ultimately, we use our smooth partition of unity in order to prove that the statement above holds for domains in R². Subsequently, with the same reasoning one can prove that the statement also holds for domains Ω ⊂ R^𝑛.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vilka läsmetoder några f-3 lärare väljer att använda i sin undervisning för elevernas tillägnande av skönlitteratur samt vilka läsmetoder några f-3 elever föredrar. De läsmetoder som studien fokuserar på är högläsning, tyst läsning och ljudbok. Till studien har intervjuer använts som datainsamlingsmetod med några lärare och elever. Resultatet av lärarnas svar visar att lärarna varierar sig i användning av läsmetoder, men den läsmetod som föredras är högläsning. Resultatet av elevernas svar visar att de tycker om samtliga läsmetoder, men att de föredrar tyst läsning. Detta är även den läsmetod som flera av eleverna använder sig av på fritiden. Studiens slutsats är att lärarna är eniga om att det är viktigt med varierande läsmetoder som gynnar eleverna på olika sätt och att det kan öka deras läslust. Läsmetoderna blir sedda som komplement till varandra. Den läsmetod som eleverna anser fungerar bäst för dem är tyst läsning, både i skolan och på fritiden. 

I svensk grundskola är matematik det ämne där flest elever går ut årskurs 9 utan ett godkäntbetyg. Den svenska grundskolan behöver bli bättre på att upptäcka och åtgärdaundervisningssituationen för elever som hamnat i matematiksvårigheter samt arbetaförebyggande för elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter.Syftet med studien är att undersöka lärares och speciallärares erfarenheter avmatematikundervisning och hur dessa yrkeskategorier arbetar för att upptäcka elever imatematiksvårigheter samt arbetet för att åtgärda dessa svårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer genomförts.Urvalet av respondenter har varit målstyrt där lärare och speciallärare medmatematikinriktning har tillfrågats. Resultatet visar på vilka sätt lärare och speciallärareupptäcker elever med matematiksvårigheter och hur de arbetar för att både åtgärdasvårigheter samt arbeta främjande för att matematiksvårigheter inte ska uppstå.Denna studie visar på olika sätt att arbeta upptäckande, främjande och åtgärdande för eleversom riskerar att hamna i eller är i matematiksvårigheter.

This study investigates linguistic metaphors used by Swedish learners of English in upper secondary school. The aim is to provide a measure of the amount and distribution of metaphor in learner English, with the secondary aim of evaluating the method. 24 essays at two different proficiency levels were analyzed using the Metaphor Identification Procedure Vrije Universiteit (MIPVU), a method developed by Steen and his colleagues in 2010, which has since become a popular method for identifying metaphor. The findings are in accordance with previous research and indicate increased metaphor density with higher proficiency levels. The results also show that metaphor is not evenly distributed among word classes: the word classes prepositions and verbs were found to exhibit the highest proportions of metaphor, whereas e.g. adverbs exhibited very few metaphor-related words. MIPVU was found to be a reliable and useful method even for learner English, despite not being created for this purpose.  

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda förskolegården som undervisningsmiljö. Den datainsamlingsmetod som ligger till grund för studien bygger på intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med komplement av Gibsons ekologiska realism. Resultatet visar att förskollärare har en nyckelroll i utformningen av gården där deras engagemang möjliggör olika handlingserbjudanden. Genom att tillhandahålla ett variationsrikt och utmanande material kan undervisningssituationer på gården möjliggöras. Resultatet visar även att det finns en motsägelsefullhet i förskollärares utsagor kring att använda gården som undervisningsmiljö. Planerade undervisningstillfällen på gården är mer förekommande än spontana. Slutsatsen är att man missar många undervisningssituationer på gården, vilket ger skäl till att de behöver tas tillvara på ett tydligare sätt. Förskollärares didaktiska överväganden är avgörande för om det blir en lekfull undervisning på gården eller om gården enbart blir en symbol för barns fria lek. Fortbildning inom området är något som kan betonas både i styrdokument och i utbildningssammanhang.

Genom vår yrkeserfarenhet har vi sett en förändring mot en mer individanpassad skola, där lärare i högre grad ska planera och genomföra undervisning utifrån elevunderlaget. Syftet med denna studie är att få en större inblick hur lärare och speciallärare arbetar och dokumenterar extra anpassningar i en inkluderande matematikundervisning, samt hur dessa påverkar elevens ansvar och möjlighet att inkluderas. Studien har en kvalitativ undersökningsmetod med 12 semistrukturerade intervjuer. Av dessa 12 är fyra speciallärare och åtta matematiklärare som är yrkesverksamma i olika delar i mellersta Sverige. Det mest framträdande i undersökningen är att det finns en varierad bild av vad extra anpassningar innebär och hur lärare och speciallärare arbetar med extra anpassningar. Vidare visar studien att inkludering genomförs i undervisningen och att lärare och speciallärare är positiva till att arbeta inkluderande, men uppvisar också motstridiga känslor och tankar gällande om inkludering hjälper eller stjälper eleven. Resultatet visar att rutinerna kring dokumentationen av extra anpassningar är bristfälliga. Vi drar slutsatsen att speciallärare och lärare har en viktig funktion, både enskilt men även i ett samspel med varandra. Det gäller extra anpassningar, ett inkluderande arbetssätt och vikten av att dokumentera extra anpassningar så att det främjar elevens kunskapsutveckling i matematik.  

Forskning visar att det finns begränsade kunskaper om samarbetet mellan specialpedagoger och lärare. Det gäller då särskilt kunskaper som berör hur specialpedagogen stödjer läraren i arbetet med att möta elevernas behov inom ramen för ordinarie undervisning. Syftet med studien var att undersöka det interprofessionella samarbete mellan specialpedagoger och lärare samt hur specialpedagogers kompetens används i arbetet med att utforma inkluderande lärmiljöer. Skrtics teori, om att lärare bör samarbete med andra professioner för att kunna skapa en varierad undervisning och en flexibel organisering, utgör studiens utgångspunkt. Skolor från tre kommuner och skolenheter från grundskola upp till vuxenutbildning representerades. En kvalitativ forskningsansats valdes och datainsamlingen som genomfördes var intervjuer med specialpedagoger och observationer av deras arbete. Sammantaget framkom att samarbete mellan specialpedagoger och lärare förekommer. I studiens resultat framkom att alla specialpedagoger använde kollaborativ handledning i sitt uppdrag, det vill säga att lärare och specialpedagog gemensamt reflekterade, samverkade och på olika sätt bidrog med sin expertis. Ofta startade den kollaborativa handledningen med en observation. Enligt specialpedagogerna anser lärare att det är mer effektivt att särskilja elever från ordinarie undervisning än att båda professionerna samarbetar i klassrummet. Ett råd som studien lämnar till specialpedagoger som vill bygga goda relationer med lärare är att de behöver göra mer än att samtala om en enskild elev eller utformning av den fysiska miljön. De behöver vara med i verksamheten och exempelvis delta i undervisning som görs.  

Denna studie har undersökt tidigare gymnasieelevers upplevelser gällande deras relationer med sina lärare. Syftet med studien är att få en förståelse för vilken betydelse lärar-elevrelationen har haft för elevens skolgång utifrån den tidigare elevens upplevelser. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomfördes både digitalt och fysiskt för att samla in data. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys för att uppmärksamma mönster och hitta gemensamma nämnare som bildade olika teman. Resultatet uppvisade att beroende på om relationen var bra eller dålig påverkade detta informanternas skolgång, som exempelvis minskad motivation på lektionerna. De tidigare gymnasieeleverna beskrev vad de värdesätter i en lärar-elevrelation men även vad som inte uppskattas. Tillit, engagemang, att bli sedd var nyckelord som sågs i flertal av intervjuerna med de tidigare gymnasieeleverna. De tidigare gymnasieelevernas upplevelser är av betydelse för att underlätta relationsskapandet mellan lärare och elever. Slutligen kopplades resultatet till det relationella perspektivet. Perspektivet ger riktlinjer gällande hur lärare kan förhålla sig till sina elever och hur de kan motivera samt bygga tillitsfulla relationer. Detta speglar sig i resultatet vilket visar det relationella perspektivets betydelse när det kommer till relationskapandet med de tidigare eleverna. Slutsatsen blir att de tidigare elevernas upplevelser tyder på att läraren måste engagera sig och ta reda på vad som är bra och dåligt i deras relation till sina elever genom att prata om det. För att en bra relation ska uppnås krävs det bland annat att eleverna har tillit för sina lärare och känner sig sedda. Om allt detta uppnås resulterar det till att eleven känner sig mer motiverad och vill göra bättre ifrån sig.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver barns delaktighet och inflytande på förskolan samt hur de anser sig kunna skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolans utbildning. Studien utgår ifrån semistrukturerade intervjuer som metod där 10 förskollärare medverkat. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med begreppen being och becoming, samt begreppet barns aktörskap och Shiers delaktighetsmodell. Resultatet synliggör förskollärares beskrivningar av strategier för att öka barns delaktighet och inflytande genom kartläggning av barns behov och intressen, tydliggörande pedagogik och demokratiska röstningar, men lyfter också hinder och utmaningar i förskolans uppdrag att främja barns delaktighet och inflytande. Studiens slutsats visar att förskollärare har en vilja att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan, men att det finns osäkerhet i hur förskollärare kan öka barns delaktighet och inflytande i samspel med övriga mål och riktlinjer i förskolans styrdokument.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare för förskoleklass och årskurs 1-3 organiserar och arbetar med högläsning samt hur val av litteratur görs och påverkar elevers intresse. Detta har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 6 F-3-lärare. Studiens resultat visar att det finns varierande arbetssätt vid högläsning där samtal och diskussion är en stor del av högläsningen. Dessutom visar studiens resultat att högläsning är viktigt för elevers språkutveckling, ordförråd och läsintresse. En annan viktig aspekt som studien lyfter fram är att högläsning bidrar till en gemenskap. Gemenskapen bidrar sedan till att elever får möjlighet att känna en känsla av sammanhang tillsammans med andra elever. 

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap. 

Studiens syfte var att undersöka hur det ser ut med högläsning ur engelsk barnlitteratur på lågstadiet, både hur och i vilken utsträckning lärare använder sig av det, vilken påverkan de ser att det har på språkutvecklingen samt hur det tas emot av elever. Studien använder sig av en metodkombination med intervjuer av lärare och ett högläsningsexperiment med efterföljande elevenkäter för att få elevernas synvinkel. I empirin framkom att högläsning på engelska sällan skedde, trots dess språkutvecklande fördelar, på grund av flera upplevda svårigheter. Engelsk högläsning togs emot väl av eleverna, som inte såg lika stora problem som lärarna. 

We consider a market model of financial engineering with three factors represented by three correlated Brownian motions. The volatility of the risky asset in this model is the sum of two stochastic volatilities. The dynamic of each volatility is governed by a mean-reverting process. The first stochastic volatility of mean-reversion process reverts to the second volatility at a fast rate, while the second volatility moves slowly to a constant level over time with the state of the economy.

The double mean-reverting model by Gatheral (2008) is motivated by empirical dynamics of the variance of the stock price. This model can be consistently calibrated to both the SPX options and the VIX options. However due to the lack of an explicit formula for both the European option price and the implied volatility, the calibration is usually done using time consuming methods like Monte Carlo simulation or the finite difference method.

To solve the above issue, we use the method of asymptotic expansion developed by Pagliarani and Pascucci (2017). In paper A, we study the behaviour of the implied volatility with respect to the logarithmic strike price and maturity near expiry and at-the-money. We calculate explicitly the asymptotic expansions of implied volatility within a parabolic region up the second order. In paper B we improve the results obtain in paper A by calculating the asymptotic expansion of implied volatility under the Gatheral model up to order three. In paper C, we perform numerical studies on the asymptotic expansion up to the second order. The Monte-Carlo simulation is used as the benchmark value to check the accuracy of the expansions. We also proposed a partial calibration procedure using the expansions. The calibration procedure is implemented on real market data of daily implied volatility surfaces for an underlying market index and an underlying equity stock for periods both before and during the COVID-19 crisis. Finally, in paper D we check the performance of the third order expansion and compare it with the previous results.

We study the double-mean-reverting model by Gatheral. Our previous results concerning the asymptotic expansion of the implied volatility of a European call option, are improved up to order 3, that is, the error of the approximation is ultimately smaller that the 1.5th power of time to maturity plus the cube of the absolute value of the difference between the logarithmic security price and the logarithmic strike price.

The double-mean-reverting model by Gatheral [1] is motivated by empirical dynamics of the variance of the stock price. No closed-form solution for European option exists in the above model. We study the behaviour of the implied volatility with respect to the logarithmic strike price and maturity near expiry and at-the- money. Using the method by Pagliarani and Pascucci [6], we calculate explicitly the first few terms of the asymptotic expansion of the implied volatility within a parabolic region.

The double-mean-reverting model by Gatheral is motivated by empirical dynamics of the variance of the stock price. No closed-form solution for European option exists in the above model. We study the behaviour of the implied volatility with respect to the logarithmic strike price and maturity near expiry and at-the-money. Using the method by Pagliarani and Pascucci, we calculate explicitly the first few terms of the asymptotic expansion of the implied volatility within a parabolic region.

The Gatheral double stochastic volatility model is a three-factor model with mean-reverting stochastic volatility that reverts to a stochastic long-run mean. Our previous paper investigated the performance of the first and second-order implied volatilities expansions under this model. Moreover, a simple partial calibration method has been proposed. This paper reviews and extends previous results to the third-order implied volatility expansions under the same model. Using Monte-Carlo simulation as the benchmark method, extensive numerical studies are conducted to investigate the accuracy and properties of the third-order expansion. 

Syftet med studien är att ta reda på hur mellanstadielärare resonerar kring användningen av rättstavningsprogram. För att ta reda på det har en kvalitativ insats med semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare gjorts. Resultatet visar att lärare har flera olika anledningar och resonemang kring användningen av rättstavningsprogram. Slutsatsen som kan dras är att lärare är väl medvetna om den forskning som finns idag. De vet att elever med läs - och skrivsvårigheter gynnas av rättstavningsprogram. Det saknas dock forskning kring hur elever utan svårigheter påverkas av rättstavningsprogram. Detta gör att lärare formulerar ett eget syfte till att använda dem. 

This thesis focuses on the parameter stability of additive normal tempered stable processes when calibrating a volatility surface. The studied processes arise as a generalization of Lévy normal tempered stable processes, and their main characteristic are their time-dependent parameters. The theoretical background of the subject is presented, where its construction is discussed taking as a starting point the definition of Lévy processes. The implementation of an option valuation model using Fourier techniques and the calibration process of the model are described. The thesis analyzes the parameter stability of the model when it calibrates the volatility surface of a market index (EURO STOXX 50) during three time spans. The time spans consist of the periods from Dec 2016 to Dec 2017 (after the Brexit and the US presidential elections), from Nov 2019 to Nov 2020 (during the pandemic caused by COVID-19) and a more recent time period, April 2023. The findings contribute to the understanding of the model itself and the behavior of the parameters under particular economic conditions.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för och kunskap i de förändringar en människa genomgår i samband med stressrelaterad ohälsa och gruppbehandling. Fokus kommer ringa in och tydliggöra de processer som människorna erfar efter gruppbehandlingen och därefter analysera lärandet betydelse i dessa processer.

Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv med livsberättelser som intervjuform. Genom att skildra personernas erfarenheter och hitta beröringspunkter med det transformativa lärandet kan studien bidra till en ökad förståelse för utmattningens och gruppbehandlingens roll i dras utveckling och vidare ge läsaren möjlighet till mer kunskap i deltagarnas lärprocesser.

Resultatet visar att utmattningen blir som ett brott i livet som påverkar hur människan ser på sig själv och sitt liv. I och med gruppbehandlingen bryter deltagarna sin isolering och i interaktionen med de andra gruppdeltagarna visar resultaten att det förekommer transformativa processer. Gruppbehandlingen utgör ett meningsfullt sammanhang där deltagarna hittar nya meningsperspektiv, använder sig utav kritiskreflektion, kommunikativt lärande samt att det sker en förändring av identiteten.

For the space of (σ, τ) -derivations of the group algebra C[ G] of a discrete countable group G, the decomposition theorem for the space of (σ, τ) -derivations, generalising the corresponding theorem on ordinary derivations on group algebras, is established in an algebraic context using groupoids and characters. Several corollaries and examples describing when all (σ, τ) -derivations are inner are obtained. Considered in details are cases of (σ, τ) -nilpotent groups and (σ, τ) -FC groups.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i F-3 beskriver utmaningar med att arbeta med de fem förmågorna i undervisningen. För att uppnå syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer för att samla in material med hjälp av sju stycken informanter. Resultatet visar att lärarna kontinuerligt använder sig av en varierad undervisning för att utveckla de fem förmågorna hos eleverna. Det uppkommer även en del utmaningar och möjligheter i arbete med förmågorna.  Slutsatsen är att lärare tillämpar olika arbetsmetoder och material i undervisningen, men oavsett detta så finns det en del utmaningar och möjligheter.

Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning språkfrämjande metoder och verktyg användes av förskollärare i förskolan för att stödja barns språkutveckling vilket undersöktes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att söka svar på studiens syfte tillämpades en kvantitativ forskningsansats där en webbenkät riktad till förskollärare användes som metod. Resultatet visade att förskollärare använder olika språkfrämjande metoder och verktyg i stor omfattning i förskolans olika miljöer. Resultatet visade att förskollärare skattar sin kompetens inom barns språkutveckling som god och ser positivt på kompetensutveckling. Studiens slutsats är att samtliga metoder och verktyg tillämpas av förskollärare i förskolan och används regelbundet för att främja barns språkutveckling. En slutsats är även att förskollärare ser kompetensutveckling som viktigt och betydelsefull för att kunna främja barns språk. 

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver att de arbetar ur ett normkritiskt perspektiv kring genus i leken i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingsmetoden tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. De frågeställningar som studien utgår från är: “Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att bryta könsnormer mellan flickor och pojkar i leken?” Och “Hur beskriver förskollärare att traditionella könsmönster i förskolan upprätthålls? “. I studien används Yvonne Hirdmans genusteori (1988, 2001) som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar på att förskollärare arbetar normkritiskt i förskolan utifrån ett jämställdhetsuppdrag med fokus på miljön samt det egna förhållningsättet. Resultatet visar även på att könsnormer utspelar sig mellan barn i lek samt att de upprätthålls av pedagoger, vårdnadshavare och barn. Vår slutsats är att förskollärare visar medvetenhet kring ett normkritiskt arbete genom att de aktivt använder sig av olika arbetssätt för att bryta könsnormer. Trots det visar studien på att könsnormer i förskolan är svåra att bryta eftersom de är starkt implementerade i den sociala omgivningen och kan därmed påverka barns sätt att vara utifrån kön.

Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare definierar begreppet kollegialt lärande, samt hur kollegialt lärande påverkar undervisningen i svenskämnet. Studien lyfter fram hur lärare i årkurs 4–6 upplever det kollegiala lärandet i sitt yrke och på vilket sätt arbetar de med det kollegiala lärandet i svenskämnet. Datainsamlingsmetod i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det kollegiala lärandet är en nyckelfaktor för en kompetensutveckling hos lärarna, och att all form av samarbete är viktiga för att förbättra undervisning för att utveckla skolan generellt. Resultatet visar fördelar med det kollegiala lärandet men även visar den några hinder som lärarna stöttar på vid insatserna inför det kollegiala lärandet. Dessa hinder speglar nackdelarna med kollegialt lärandet, dock visar resultatet också vikten av handledning vid kollegiala insatser för att nå syftet med dem.  

En kvalitativ intervjustudien om hur lärare i mellanstadiet 4–6 beskriver deras erfarenheter av att arbeta med läsförståelsestrategier och hur de motiverar sitt val av att arbeta med dessa strategier. Studien lyfter fram olika läsförståelsestrategier som lärarna använder sig av vid arbetet med läsförståelse i olika texttyper och hur dessa strategier eller metoder bidrar till att utveckla läsförståelsen hos eleverna. Studien presenterar eventuella möjligheter och utmaningar vid arbetet med läsförståelsestrategier. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i mellanstadiet, har detta område av undervisningen i svenskämnet undersökts. Datainsamlingsmetod i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i mellansdtadie. Resultatet visar att mellanstadies lärare använder olika läsförståelsestrategier i undervisningenför att eleverna ska kunna läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Dessa starategier bygger på att skapa förförståelse, ställa frågor, göra kopplingar, visualisera och forma om texter. Resultatet visar vikten av sammarbet mellan lärare-elever och elever-elever, vilket också är något som läsförståelsestrategier bidrar till. Dock visar resultatetn att det finns faktorer som kan påverka arbetet med läsförståelsestrategier såsom, elevens motivation, läslust och läsflyt.

Syftet med denna studie är att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar lärares val av olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs F-3. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare som undervisar i matematik. Studiens resultat motiveras utifrån det teoretiska ramverket, den didaktiska triangeln. Resultatet visar att användningen av olika typer av läromedel i matematikundervisningen utgör en varierad undervisning och att lärares val av läromedel sker kollegialt. Studiens slutsats är att med hjälp av olika läromedel kan lärare anpassa matematikundervisningen efter elevers olika förutsättningar och behov, vilket är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares arbete med e-böcker som ett språkutvecklande verktyg i undervisningen. Metodvalet för denna studie var semi-struktuerade intervjuer och resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade på att förskollärare både ser möjligheter och begränsningar med användningen av e-böcker i undervisningen. Möjligheterna med e-böcker var bland annat högläsning och boksamtal. Begränsningar med e-böcker var bland annat minskad fysisk kontakt och färre besök till biblioteket. Slutstatsen för studien blir att e-böcker kan med fördel inkluderas i undervisningen i kombination med de analoga böckerna och att det krävs närvarande förskollärare med didaktisk medvetenhet, för att bidra till barns språkutveckling.

Detta är en studie som syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att identifiera barn som far illa i hemmet samt hur de bemöter vårdnadshavare i samband med en orosanmälan. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av barn som misstänks fara illa i hemmet, med anledning att få ett så nyanserat resultat som möjligt. Som ett resultat av undersökningen beskriver förskollärarna att barn som far illa i hemmet uppmärksammas på olika sätt, beroende på vilken typ av missförhållanden det rör sig om. Vidare framkommer av att förskollärarna beskriver kollegial stöttning som ett sätt att agera vid misstanke om att ett barn far illa i hemmet, samt att mötet med vårdnadshavarna ser olika ut beroende på vad oron grundar sig i. Vi har använt oss av teoretisk bakgrund som behandlar området samt anknytningsteorin som har Bowlby (1907–1990) som grundare.

Emissions from oil wells and refineries are sources of air pollutants depending on their composition and amounts. The current study focuses on investigation and detecting of thermal anomalies and active hotspots in oil pipelines and refineries locations in Iraq, along with the spatial distribution of the ultraviolet aerosol (UV Aerosol) index. The goal is to assign the most polluted cities that can assist in evaluating the consequences of the air pollution on human and the environmental risk as well. We carried out the analysis of the products obtained from Terra/ MODIS data derived from channels 21 (4 µm) and 31 (11 µm), and the Sentinel-5P products/ Level 2 for the UV Aerosol index in the atmosphere, and found a number of active thermal signals in different geographic areas in Iraq, especially in southeastern and northeastern parts of the country, where the most of Iraq's petroleum resources are located there. The study shows a good correlation between the observed thermal anomalies and the UV emissions, and the results proved that the aerosol emission changes is significantly affected by emissions from oil wells and refineries. We also used fires reports obtained from the department of safety and fires in Basra to validate the outcomes and to investigate the final interpretation of the obtained results that were consist with the documented reports. As well as the results also shows a significant spatio-temporal variations in values of UV index among different parts of Iraq, and the larger amount of UV index has been seen in southern Iraq in Basra.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling med stöd av lek. Jag valde att genomföra semistruktuerade intervjuer med åtta förskollärare i fyra olika förskolor i två medelstora städer i Sverige. Jag valde fyra mångkulturella förskolor och åtta förskollärare med god erfarenhet av arbetet med flerspråkiga barn. Resultatet visade att leken i förskolan ses som centrala för lärandet och att barn lär sig i samspel med andra. Det som blir betydelsefullt är att det finns en närvarande pedagog under leken, som stöttar barnen i leken samt upprepar och benämner ord och begrepp. Slutsatsen är att oavsett om det är en mångkulturell förskola eller svensktalande förskola blir det pedagogernas ansvar att se till att barn utvecklas samt stödja deras språkutveckling.

Studiens syfte är att få en inblick i hur lärare i årskurs F-3 planerar och organiserar för användningen av laborativt material i matematikundervisningen. För att ta reda på detta besvaras forskningsfrågorna: ”Hur planerar lärare i årskurs F-3 hur laborativt material ska användas i matematikundervisningen och hur används det i praktiken?” och ”Vilka laborativa material använder lärare i årskurs F-3?”. Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av intervjuer och observationer. Resultatet delas in i teman som har namnen: Hur lärare planerarför laborativt material i matematikundervisningen, Lärares instruktion och vägledning gällande laborativt material, Implementering av laborativt material i matematikundervisningen och Lärares syn på laborativt material. Dessa teman besvarar forskningsfrågorna. Studiens slutsats är att planering är väsentlig del av arbetet när det gäller laborativt material och att studiens respondenter planerar innan de använder laborativt material i deras undervisning. 

Vi lever i en digitaliserad värld där teknikanvändning blir allt vanligare för varje dag samtidigt som engelska är ett världsspråk. Därför är användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen relevant, eftersom lärare använder tekniken för att stödjaspråkinlärning, förmedla information, förtydliga instruktioner och förhindra svårigheter. Studiens syfte är att synliggöra vilka digitala verktyg de deltagande lärarna använder sig av, på vilket sätt de används och varför de används i engelskundervisningen. Studien är kvalitativ och bygger på ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem F–3-lärare som beskriver hur de undervisar i engelskämnet med hjälp av digitala verktyg. Det didaktiska teoretiska perspektivet används för att analysera studiens data från observationerna och intervjuerna. Resultatet visar att lärare som har intresse för digitala verktyg i engelskundervisningen använder sig av dator, smartboard och projektor. I resultatet framkommer det att lärares digitala kompetens har betydelse vid användning av olika verktyg och att de deltagande lärarna tycker att tekniken underlättar undervisningen samt skapar tydlighet.

Syftet med studien var att undersöka om och hur förskolepersonalen och studenter som studerar till förskollärare och barnskötare uttrycker sin strävan att arbeta ur ett normkritiskt perspektiv. En kvantitativ forskningsansats tillämpades för att söka svar på studiens syfte, där en webbenkät som var riktad mot förskolepersonalen och studerande till förskollärare och barnskötare användes som datainsamlingsmetod. I studien tillämpades en feministiskt poststrukturalistiskt teori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen ser normkritik som ett begrepp som är viktigt i förskolan men att det fanns flera svårigheter att arbeta normkritiskt samtidigt som ett normkritiskt arbetssätt innefattar många möjligheter. En slutsats som studien kom fram till var att förskolepersonalen och studerande till någon av yrkesrollerna skattade sig själva att ha en god medvetenhet om normkritik och att det normkritiska arbetssättet kan komma till uttryck främst inom miljön i förskolans verksamhet. 

Studiens syfte är att undersöka förskollärares beskrivningar av strategier vid övergångar mellan aktiviteter i förskolans verksamhet. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semi-strukturerade intervjuer. Studiens resultat har analyserats utifrån teoretiska begreppen pedagogisk takt och pedagogisk eftertänksamhet. I resultatet framkommer det att förskollärares främsta strategi för övergångar är deras egna förmågor samt att det förekommer viss avsaknad av reflektioner kring övergångar. Förskollärare beskriver övergångar som ett avbrott i barnens vardag och som någonting som bara sker. Studiens slutsats är att förskollärare använder sig av olika strategier för att underlätta övergångarna för barn och vuxna i förskolans verksamhet.  

This study investigates how shared understanding is established during a rarely researched instructional and interactional context, namely teacher-student interactions during between-desk instructions (BDIs). Specifically, the authors focus on instructional interactions initiated by students during project-based language teaching in an upper-secondary Swedish classroom and probe into how students' formulations of understanding of a teacher's prior responses shape the subsequent interactional trajectories. Their conversation analytic investigation reveals that the teacher produces either confirming or disconfirming actions following students' formulations of understanding. These response types accomplish two distinct forms of interactional work: (a) when the teacher confirms the students' formulations, she expands the sequence with instruction-related elaborations; and (b) when the teacher does not confirm the formulations, she accounts for that, prompting students to reformulate their understanding. Overall, this study contributes to the body of research on BDIs as a recurring yet under-investigated lesson practice during project work.

Syftet med studien är att undersöka hur en matematikundervisning i lågstadiet kan struktureras för att motivera elever att delta i lärandet, samt vilka utmaningar läraren stöter på i detta arbete. Vi genomförde en fallstudie med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och systematisk observation med både observationsschema och fältanteckningar. Detta material sammanställdes och analyserades sedan utifrån de fem dimensionerna av differentiering. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärarens medvetenhet om samspelet mellan olika delar i fem dimensioner för differentiering har stor betydelse för elevers motivation.  I matematikundervisning kan läraren tyvärr inte alltid ge den vägledning och stimulans som de högpresterande eleverna behöver. Anledningen är att läraren fördelar mer tid till de lågpresterande eleverna, eftersom lärarens uppdrag är att se till att dessa elever uppnår de kunskapskraven som minst ska uppnås.

Begreppet inkludering saknar en tydlig definition men kan i utbildningssystemet relateras till utbildning, pedagogik och praktik. Inkluderande utbildning framhävs som en process där målsättningen är att öka elevers delaktighet i skolans gemenskap (Florian & Black-Hawkins, 2011; Nilholm & Göransson, 2013). Utbildningen ska utgå från individers olika sätt att tillgodogöra sig undervisning (AlRawi & AlKahtani, 2021) samtidigt som den ska utveckla kunskaper och grundläggande värden för ett aktivt medborgarskap (Lgrsär22, 2022). Syftet med denna studie var således att belysa komplexiteten i speciallärares och specialpedagogers inkluderande uppdrag i relation till elevernas utveckling och lärande mot målen i grundsärskolan (anpassade grundskolan). För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analys av resultatet har genomförts med utgångspunkt i Bronfenbrenners (1979; 1996) utvecklingsekologiska perspektiv. Resultaten visar att inkludering beskrivs handla om tillgänglighet och aktivt deltagande där komplexiteten framhävs på olika sätt. Faktorer som elevernas individuella behov och förutsättningar samt relationer och styrdokument betonas. En slutsats är att komplexiteten i inkluderingsuppdraget innefattar en rad utmaningar och dilemman som kan kopplas till såväl samhälleliga strukturer och krav som den egna verksamhetens förutsättningar och elevgruppernas mångfald.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om kurdiska kvinnors kamp för jämlikhet, rätten till utbildning och att vara en del av samhället. Som teoretisk utgångspunkt använder jag Paolo Freires teori om pedagogik för förtryckta och Géertz teori om tolkning av kultur. Jag använder en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor, vilket leder mig till en djup förståelse av fenomenet, och i analysen söker jag samband mellan det teoretiska perspektivet och det som framkommit ur intervjuerna. I resultatdiskussionen jämför jag resultat och analys med tidigare forskning. Resultatet visar att förtryck mot kvinnor ligger i tolkningsramar, religion och kulturella föreställningar om kvinnlighet och rykten kopplade till heder. Att vara analfabet leder till underlägsenhet. Kvinnans underordning i samhället kopplas till brister i jämställdhet, särskilt inom politiken. Orsaken kan vara låg utbildning, positioner och mindre kunskap om medborgarligarättigheter och förhindras av männens dominans. Studien visar även att strikta lagar som stiftades med religionens tolkningar i Iran ökade förtrycket mot kvinnor. Under revolutionen hade de nya makthavarna inte kontroll över den kurdiska landsbygden. Vilket skapade möjlighet för Komala att arbeta med medvetenhet hos den kurdiska befolkningen. Det ledde till att respondenterna valde att delta i Komala. Deras kamp ledde framförallt till läs- och skrivkunnighet. Genom undervisning i delaktighet, lärande och rättvisa ökade självkänslan. De gavs även möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och arbeta med spridning om barn och kvinnors rättigheter i samhället. Slutsatsen är att medvetenhet leder till reflektion kring kulturella föreställningar om kön och förtryck samt att delaktighet och gemenskap leder till motivation till förändring bland annat genom att lära sig läsa och skriva.   

Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare på högstadiet anpassar sin matematikundervisning när deras elever riskerar att inte nå kunskapsmålen samt hur lärarna ser på sitt eget lärande om anpassningar av undervisningen. Studiens frågeställningar har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet som lägger stor vikt vid att lärande sker i ett socialt sammanhang och förmedlas med hjälp av medierande verktyg. För att få svar på frågeställningarna och för få en fördjupad insikt om hur lärarna beskriver och resonerar om sin undervisning har en kvalitativ metodansats med kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att lärarna använder flera olika verktyg för att skapa förståelse för innehållet i sin undervisning utöver läroboken såsom filmer, digitala verktyg och praktisk matematik. För att anpassa sin undervisning utifrån elevers olika förutsättningar använder lärarna anpassade läromedel, extra tid för undervisning och enskild tid med läraren. Lärarna i studien beskriver att deras lärande om att anpassa sin undervisning sker i form av kollegialt lärande i både formella och informella sammanhang. Till exempel sker det på arbetslagsmöten, men där finns det inte alltid tid för att diskutera pedagogiska anpassningar av undervisningen. Ofta sker det istället i informella sammanhang såsom i spontana samtal med kollegor.

In Sweden, the Compulsory School for Students with Intellectual Disabilites (CSSID) is currently experiencing political change, as this type of school is being renamed and is undergoing organisational changes. The inclusion of children with intellectual disabilities (ID) in schooling, and in general society, has been challenged and debated for decades; such debates are at the heart of some of these changes. In this study, we have systematically investigated the policy work (e.g. government reports and statements) preceding and governing the changes. Hence, the purpose of the study is to contribute knowledge on how policy documents inscribe meaning to the inclusion of children with ID. Results show that discourses on inclusion are connected to neoliberal values and practices, such as assessment, global comparison, and accountability. It has been suggested that this may have a profound and long-term effect on how children with ID are fabricated and hence, how the child with ID and their education can be understood in terms of being included in the idea of ‘all students’ in policy, and in addition, in practice.

Syftet med studien var att få fördjupad förståelse och ökad kunskap om hur några lärare upplever betydelsen av relationskompetens i relation till elevers motivation och lärande på gymnasiesärskolan. Studien synliggör vikten av att läraren möter eleven som en hel människa och möter känslor, behov och personliga mål och inte enbart den kognitiva förmågan hos eleven. Resultatet i studien visade en samstämmighet mellan forskning och de intervjuade lärarna och menar att sociala relationer mellan lärare och elever har en avgörande roll för elevers motivation och lärande. En annan betydelsefull faktor var att ett starkt samarbete mellan lärare och vårdnadshavare är mycket viktigt för att eleverna ska trivas och lyckas i skolan.Metodansatsen var kvalitativ och vår teori vilade på Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att lärarna upplevde deras uppdrag att undervisa och skapa relationer till elever i gymnasiesärskolan som komplext och det fanns många dilemman och utmaningar. De lyfter fram att det kunde finnas svårigheter och utmaningar med relationen i både mötet med elever men även i samverkan med föräldrar. Enligt Jensen m.fl. (2015) är kärnan i lärares relationskompetens förmågan att möta elever och föräldrar med öppenhet och respekt, att visa empati och kunna ta ansvar för sin egen del av relationen, som pedagog. Studiens resultat belyser viktiga framgångsfaktorer för att bygga och upprätthålla goda relationer med eleverna såsom att bemöta eleven med respekt och engagemang, utmana eleven utifrån sin förutsättning samt skapa ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat där eleverna trivs. Det finns ett värde att diskutera speciallärarens uppdrag på de olika nivåerna för att den specialpedagogiska verksamheten ska få möjlighet att bidra till en mångsidig och inkluderande lärmiljö.

Studiens syfte var att undersöka hur speciallärare, specialpedagog och lärare beskriver att de arbetar med elever från årskurs 5 till årskurs 9 för att främja elevernas läsfärdigheter. I studien intervjuades fyra speciallärare, en specialpedagog och fem lärare om sitt arbete med äldre grundskoleelever som har svag ordavkodning. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes digitalt. I metodavsnittet fördes en diskussion om studiens tillförlitlighet. I studien tillämpades de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (2002). Resultatet analyserades utifrån sociokulturell teori, relationellt perspektiv och dilemmaperspektiv men även det kategoriska perspektivet beaktades i teoretiska utgångspunkter. I resultatet redovisades vad som framkom vara framgångar och utmaningar enligt studiens informanter. Framgångsfaktorer och utmaningar beskrevs både utifrån undervisningens utformning och innehåll och utifrån psykologiska aspekter såsom elevens motivation, självbild och relationen mellan pedagog och elev samt vikten av kollegialt samarbete. Studiens resultat visade att ett gemensamt kännetecken som beskrevs utifrån professionernas svar var deras uppfattning att alla elever ska ges möjlighet att lära sig att läsa. Undervisningen byggde på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund där pedagogiska metoder var underordnat speciallärarnas och specialpedagogens teoretiska kunskap som omsattes i praktiskt handlande. Dock efterfrågade lärarna i studien kompetens i läsinlärning. 

Lärares arbetssätt och stödinsatser undersöktes, som kan gynna elevers motivation och matematikutveckling med inriktning på att kunskapskraven ska kunna uppnås.

Det är en kvalitativ intervjustudie  med  ett urval av lärare i matematik, speciallärare och specialpedagoger som arbetar i grundskolan.

Data analyserades tematiskt och resulterade i tre teman: relationsskapande och trygghet; struktur, hjälpmedel och lustyllt lärande samt undervisningsnivå och tempo. 

Studiens syfte var att undersöka hur rektorer i förskolan beskriver att de möjliggör utveckling av barns modersmål. På grund av att internationaliseringen ökar ställs högre krav på förskolorna då de bland annat förväntas att utveckla alla barns modersmål. Genom att intervjua rektorer från olika delar av landet erhölls beskrivande svar av hur rektorerna möjliggör arbetet med modersmål. Resultatet visade att när det fanns förskolepersonal som representerade barnens modersmål var detta det mest gynnsamma för barnens språkutveckling. Resultatet visade att det var brist på flerspråkig förskolepersonal, därför var applikationer med e-böcker ett av de främsta verktygen som användes för att utveckla barns modersmål. Resultatet analyserades sedan mot det sociokulturella perspektivet då perspektivet grundar sig i samspel och kommunikation. Läroplansmålet att utveckla barns modersmål kan vara svårt att uppnå utan flerspråkig förskolepersonal, slutsatsen blir då att läroplanen kan behöva en revidering då arbetet som kan göras är att synliggöra och uppmärksamma barns modersmål, inte utveckla.