https://www.mdu.se/

mdu.sePublications
Change search
Refine search result
12 51 - 73 of 73
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Packalén, Sture
    Uppsala universitet.
    Syntagmatische Lexemstrukturen in Forschung und Lehre1995In: Studia Neophilologica, ISSN 0039-3274, E-ISSN 1651-2308, Vol. 67, no 2, p. 223-230Article in journal (Refereed)
  • 52.
    Packalén, Sture
    Uppsala universitet, Sweden.
    Textbearbetning, fackgranskning och översättning av PETER WEISS. Katalog. Moderna Museet 31 augusti till 13 oktober 1991: Målningar. Teckningar. Collage. Film. Teater. Litteratur. Politik1991Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 53.
    Packalén, Sture
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    “The Idealised and Naturalistic View of Reality: Early 20th Century German Literature Laureates”2006In: Nobelprize.org, Vol. http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/articles/s-packalen2/index.htmlArticle, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 54.
    Packalén, Sture
    Uppsala universitet.
    "'...trinke meinen Kaffee da und lese meinen Homer'. Zur Goethes Homer-Aneignung im 'Werther'"1990In: Studia Neophilologica, ISSN 0039-3274, E-ISSN 1651-2308, Vol. 62, no 2, p. 189-193Article in journal (Refereed)
  • 55.
    Packalén, Sture
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Tysk litteratur: Från Hildebrandssångentill Kanak Sprak2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    TYSK LITTERATUR är den första översikten på svenska över hela den tyska litteraturen, en modern guidebok för den som vill orientera sig i det tyskspråkiga litteraturlandskapet. Boken presenterar den tyska litteraturens utveckling under tolv hundra år. Huvudvikten ligger på litteraturen från slutet av 1700-talet fram till våra dagar. Framställningen börjar med germansk och kristen diktning från år 750, går vidare via medeltid, barock, upplysningstid, Sturm und Drang, Weimarklassicism, romantik, biedermeierlitteratur, realism, naturalism, sekelskiftet 1900, de båda världskrigen och efterkrigstiden med Berlinmuren, det kalla kriget och den tyska återföreningen 1989. Boken ger också en inblick i den allra senaste tyska litteraturen fram till och med 2000-talets första decennium.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    omslag
  • 56.
    Packalén, Sture
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Tysk litteratur på svenska under hundra år2013In: Tyskt + Svenskt: Tänkt och tyckt vid ett jubileum / [ed] Ulf Håkansson och Eva Sjödén, Stockholm: Svensk-Tyska Föreningen , 2013, p. 77-93Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Guldåldern för den tyska litteraturen i Sverige började just vid tiden för grundandet av Svensk-tyska föreningen för hundra år sedan. Den absoluta toppen för intresset nåddes under de år första världskriget pågick och fortsatte sedan med långsamt sjunkande upplagor och allt färre översättningar fram till 1939. Under andra världskriget ökade antalet översättningar något för att åren direkt efter kriget falla till den lägsta nivån någonsin i de svensk-tyska litteratur-kontakterna. Hela femtiotalet innebar dock en återhämtning.  Denna fortsatte i stort sett under sextiotalet för att under slutet av sjuttiotalet nå en nivå på utgivning och upplagor som man måste gå tillbaka till tjugotalet för att hitta. Under åttio- och nittiotalet kan man sedan se en klart ökande utgivning och återutgivning av tysk litteratur i översättning. Denna tendens tilltar ytterligare efter millennieskiftet 2000.

    Download full text (pdf)
    Tysk litteratur på svenska under hundra år
  • 57.
    Packalén, Sture
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    TYSKA MINNESGEMENSKAPER: Nazism, krig, förföljelse och folkmord i tyskspråkig litteratur efter 19452010 (ed. 1)Book (Refereed)
    Abstract [en]

    German communities of memory

    Nazism, the war, persecution and genocide in German literature since 1945

     

    Since the reunification of Germany in 1989, Germans have increasingly questioned how the memories of the Nazi era, the war and the Holocaust have lived on since 1945.  Is the received view of history always true? Can the contemporary superposing of memories result in falsification and distortion of history? How are memories related to memories of memories? Whose memories are valued? How has the collective German memory changed over time? Is it even possible to speak of a collective memory? What role is played by the narratives of the past? How do they change over time? These and many other questions arise in examining the role of German literature since 1945 as a "reflective medium" for German self-understanding of the lasting traces of memory left behind by the Hitler era.

     

    Sture Packalén describes the German social background and follows the German discussions of the memory of the recent past. Taking German literature since 1945 as his starting point, he demonstrates the central role that literature has played throughout the post-war period in preserving the memory of the Holocaust and of German suffering. For more than sixty years, German literature has depicted attempts at orienting and re-orienting around the vision of the past. In this process of memory, literature has taken upon itself the role of 'national conscience' and has become something of a moral authority for a 'better Germany'. Literary texts expose the ways in which national socialism and the Holocaust have been and remain awkward subjects in Germany.

     

    The dialogue about the past, what is remembered about the Nazi era and the various roles the Holocaust has played and still plays in contemporary German society depend on how and by whom the remembering is done. It is thus not possible to speak of a uniform 'German' culture of memory, either before or after 1989. However, as Sture Packalén shows, it is possible to distinguish in literature various German communities of memory which each focus on the persecution of Jews, the Holocaust, the war and the Nazi past in their own ways.

    Download full text (pdf)
    TYSKA MINNESGEMENSKAPER
    Download full text (pdf)
    Omslag Tyska minnesgemenskaper
  • 58.
    Packalén, Sture
    Uppsala universitet.
    Weiss i helfigur1991In: Dagens Nyheter, Vol. 24 marsArticle, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 59.
    Packalén, Sture
    Uppsala universitet.
    Zukunftshoffnung in der Vergangenheit: Peter Weiss' Hölderlin im Spiegel der Kritik in Ost und West1991In: Studia Neophilologica, ISSN 0039-3274, E-ISSN 1651-2308, Vol. 63, no 2, p. 197-207Article in journal (Refereed)
  • 60.
    Packalén, Sture
    Mälardalen University.
    ”Zum Eigenen und Fremden bei Erich Fried und Peter Weiss”2005In: Litteratur och språk. : ”Gränsöverskridande i och kring litteraturen” / [ed] Sture Packalén, Mälardalens högskola , 2005, p. 53-62Chapter in book (Other academic)
  • 61.
    Packalén, Sture
    Tyska institutionen, Uppsala universitet.
    ZUM HÖLDERLINBILD IN DER BUNDESREPUBLIK UND DER DDR: Anhand ausgewählter Beispiele der produktiven Hölderlin-Rezeption1986Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The dissertation examines from a non-German and politically independent position the view of Hölderlin in the literary productive reception in the Federal Republic and the GDR during the years 1949-1981, given the assumption of a Hölderlin renaissance at the end of the 1960s and during the 1970s. From a comprehensive reception-aesthetical perspective which regards reception as a dialogue between a classic and a contemporary author, the questions are asked, In which significant connections is Hölderlin topical? and How has interest for him been reflected in literary works about him?

    The reception of Hölderlin from the Goethe Period up to and including the present as well as the emergence and growth of a socialistic conception of Hölderlin are sketched in a historical retrospect. Against the background of the view in both German states of the classical German heritage and Hölderlin's position in it, the factors which in the 1970s led to a topicalization as well as a changed horizon of expectation vis-a-vis the poet are described. An interpretation of selected examples of the productive reception - Peter Härtling, Stephan Hermlin, Peter Weiss, Gerhard Wolf and several lyricists - shows how the picture of Hölderlin in literature develops and how this picture reflects the spirit of the times in today's divided Germany. In the Federal Republic during the 1950s the view of Hölderlin was traditionally laudatory. This was replaced during the the '60s by a questioning and social-critical reception. This tendency continued during the '70s when the poet was seen both as a revolutionary sympathizer and as a medium for self-understanding during a time of political resignation. In the GDR the sparse literary reception of Hölderlin during the ‘50s and the ‘60s was principally approving and apolitical. From 1970 onwards the reception followed two lines: the official, state authorized view according to which Hölderlin’s revolutionary visions have been realized in the GDR and an unofficial view which regard him as a confrère and as a polemic medium for system criticism.

    The interest for Hölderlin in both of the German states has two dimensions. On the one hand, there is an affirmative component which seeks to preserve the traditionally promulgated view of him; on the other hand, there is an emancipative component which seeks to crush it and assert a changed, social-critical and identificational conception of him. A synchronic analysis shows how during the ‘70s the conceptions of Hölderlin in the West and East (educated bourgeois, legitimistic, identificational-intermediary and formal-aesthetic) both coexist and succeed each other.

    Beyond the ideologically conditioned divergencies in the views of Hölderlin in the divided Germany, it is possible to discern a set of unifying areas of agreement. Besides the poet’s literary mastery, the common denominator in these points of accord is the personal appreciation of Hölderlin both as a hope-giving paragon of artistic self-understanding and as a symbol of failure in the embodiment of an outsider.

  • 62.
    Packalén, Sture
    Uppsala universitet, Sweden.
    "Zur Funktion von Sprache und Schreiben bei Peter Weiss"1996In: Akten des IX. Kongresses der IVG 1995, 1996Conference paper (Refereed)
  • 63.
    Packalén, Sture
    Uppsala universitet.
    Översättning av Dieter Kramer, "Etnologi och folkloristik i andra länder": Nordisk tidskrift for etnologi och folkloristik1985In: Nordnytt, Vol. 26, p. 79-92Article in journal (Refereed)
  • 64.
    Packalén, Sture
    Uppsala universitet, Sweden.
    Översättning och fackgranskning av PETER WEISS. Utg. av Gunilla Palmstierna-Weiss och Jürgen Schutte1991Other (Other academic)
  • 65.
    Packalén, Sture
    et al.
    Uppsala universitet.
    Daniels, Mats
    Uppsala universitet.
    Hansson, Hans
    Uppsala universitet.
    MÄTNING OCH STYRNING1985 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 66.
    Packalén, Sture
    et al.
    Mälardalen University.
    Forsgren, Kjell-Åke
    Umeå universitet.
    Molnar, Valeria
    Lunds universitet.
    Språken i strykklass2005In: Sydsvenska Dagbladet, 3 september 2005Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 67.
    Packalén, Sture
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Haag, ingemar
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    jansson, magnus
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Nelson, Marie
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Pehrson Berger, Ingela
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Pettersson, Cecilia
    Göteborgs universitet, Litteraturvetenskap.
    Päplow, Torsten
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Sundgren, Eva
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Öhman, Marie
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    LITTERATUR OCH SPRÅK: Carl von Linné om insekter, Flyttfåglar i poesin, Stensimpor hos Norbert Scheuer, Goethes självbiografiska skrivande, Ontologiska frågor hos Lars Jakobson, Bodil Malmsten om minnets betydelse, Äldres samtalsstil, Andraspråkstalares kommunikation i arbetslivet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta nummer av Litteratur och språk är huvudsakligen ägnat åt det förflutna, människors berättande, åt minnet, den bild människor gör sig av det förgångna, men också av det artificiella i ett samtida perspektiv.

    Ingela Pehrson Berger inleder blicken bakåt när hon behandlar Carl von LinnésTal, om Märkwärdigheter uti insecterne. Hon undersöker genom en kombination av idéhistorisk belysning och retorisk analys fyra teman i talet, nämligen hur Linné ger uttryck för en fysikoteologisk förundran i synen på insekterna, hur han presenterar den entomologiska forskningen och uppmanar till en nyfikenhetsforskning, hur han verkar för folkupplysning genom att avskaffa vanföreställningar om insekter, samt hur han med humoristisk antropomorfism berättar om insekters beteenden.

    Magnus Janssons bidrag, Sträckläsning, är ett projekt som vill undersöka om – och i så fall hur – svenska poeter under 1900-talet har använt flyttfåglar som motiv. Utgångspunkten är Fredrik Bööks studie "Flyttfåglarna" från 1913. Utifrån den läser sig Jansson fram genom det ena lyriska författarskapet efter det andra. Han genomkorsar dem som en fågelskådare på jakt efter att göra observationer, som sedan förs in på registerkort. Projektet är därför också en utforskning av en läsarpraktik inspirerad av ekokritiken. Frågor som läsaren ställs inför är: Vad är ett motiv? Vad är en observation i dikten jämfört med en observation i "verkligheten"?

    Thorsten Päplow tar sig an Norbert Scheuers roman Überm Rauschen och undersöker vilken betydelse stensimpan har för den manliga huvudpersonens misslyckanden både på det personliga och på det yrkesmässiga planet. Päplow visar i sin analys hur Scheuers stensimpelika berättande – med familjeliv i efterkrigstidens Tyskland som bakgrund – framstår som en skildring av ett existentiellt fiasko.

    I sin essä om Goethes självbiografiska skrivande ägnar sig Ingemar Haag åt Dichtung und Wahrheit, diktarens monumentala bidrag till den självbiografiska genren under 1800-talets första hälft. Haag visar hur ledigt Goethe rör sig genom historien, politiken och konsten, hur han i sitt diktarvärv är mer av en kulturhistoriker än en självbekännande navelskådare.

    Marie Öhman tar i sitt bidrag "Man ser mig och jag finns – Ontologiska frågor i Lars Jakobsons Vännerna upp romanens utforskande av hur ny teknik kan komma att påverka våra föreställningar om vad en människa är. Öhman visar hur Jakobson använder science fiction-genren för att ifrågasätta en traditionell uppdelning av tillvaron i materiellt och icke-materiellt, mänskligt och icke-mänskligt och relaterar detta ifrågasättande till en posthumanistisk kontext.

    Cecilia Pettersson går in på det förnyade intresset för minnet och konstaterar att det uppstått ett nytt berättande om minnet genom vilket detta bl.a. förknippas med fantasi istället för sanningsenlighet. Hon ställer Bodil Malmstens romaner Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån och framför allt Nästa som rör mig i relation till denna minnesuppfattning. Det framgår då att dessa romaner fungerar som ett slags motberättelse, där minnet framförallt handlar om mer universella frågor, såsom minnets värde, dess identitetsskapande funktion och dess grundläggande betydelse för den mänskliga existensen

    Eva Sundgren för i sin artikel "dä blir minnen av allting" – Äldres samtalsstil med fokus på berättelser" en inledande diskussion kring forskning om äldres berättande. Hennes syfte är inte bara att beskriva berättelsernas form och funktion, utan också att bidra till en diskurs om äldre och äldres språk som inte utgår från ett bristperspektiv. Viktiga frågor är hur de äldre konstruerar sina berättelser och vilken bild de ger av sig själva och sina liv. Först tar Sundgren upp vem som är äldre och vad en berättelse är. Därefter görs några nedslag i en inspelning med en kvinna på snart 92 år. Eftersom perspektivet är interaktionellt ställs också frågan vilken roll lyssnaren spelar för berätterskan.

    Marie Nelson, slutligen, gör en studie av andraspråkstalares vardagliga kommunikation vid ett svenskt storföretag. Det övergripande syftet med hennes studie har varit att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen. Utifrån arton intervjuer med fast anställda industriarbetare och tjänstepersoner, som kommit till Sverige i vuxen ålder, har Nelson valt ut fem deltagare för observation. Resultaten visar att de fem deltagarnas vardagliga kommunikation till stor del påverkas av aktuell yrkesposition. Nelson noterar vidare bl.a. att tjänstepersoner kan klara sig utan kunskaper i svenska så länge de behärskar engelska i tal och skrift, medan den industriarbetare som inte talar svenska riskerar att halka efter såväl yrkesmässigt som socialt.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Packalén, Sture
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Haag, Ingemar
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Jansson, Magnus
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Päplow, Thorsten
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Öhman, Marie
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Dodig-Crnkovic, Gordana
    Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, Embedded Systems.
    Schirrmacher, Beate
    Stockholms universitet.
    LITTERATUR OCH SPRÅK: Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation; Musikens roll i Günter Grass prosa; Bölls, Giordanos und Hamiltons irische Tagebücher; Remembrance of the Holocaust; 1800-talets självbiografi bortom Rousseau och Goethe; Jack London’s White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman; Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s literature2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Föreliggande nummer av Litteratur och språk har både till innehåll och utformning ett brett internationellt anslag med bidrag som är skrivna på svenska, engelska och tyska.

    Gordana Dodig-Crnkovic inleder med en artikel som anlägger ett nytt, evolutionärt perspektiv på kunskap. Författaren konstaterar att kunskap alltsedan Platon och Aristoteles har studerats inom epistemologin, en gren av filosofin som sysslar med propositionell kunskap, dvs. kunskap som kan uttryckas enligt formeln "A vet att p" där A är en person och p är en proposition (ett påstående). Det centrala här är sanningshalten i påståenden. Dodig-Crnkovic tar dock i sin artikel ”Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation for an Embodied Situated Cognitive Agent” ett annorlunda grepp. Hon behandlar kunskap som ett biologiskt fenomen, såsom informationsstrukturer skapade av en organism som omvandlar information till nödvändig kunskap för överlevnad. Även de enklaste levande varelser använder information som de ordnar i olika komplexa kunskapsstrukturer. Därför kan kunskap studeras ur ett evolutionärt perspektiv som en process där informationsstrukturer i levande organismer blir alltmer komplexa som en följd av växelverkan med omgivningen, en växelverkan som även innefattar kommunikation med andra organismer.

    I det andra bidraget ”Trummor och kontrapunkt. Musikens roll i Günter Grass prosa” låter Beate Schirrmacher oss se att Günter Grass inte endast är författare och bildkonstnär, utan att även musiken spelar en central roll i hans författarskap. Schirrmacher framhåller att det finns många intermediala referenser till musik i Grass romaner. Ändå har t ex trummandets roll i Die Blechtrommel (1959) och referensen till den musikaliska kräftgången i novelltiteln Im Krebsgang (2002) länge förbisetts. Med hjälp av intermediala teorier följer artikeln upp musikens betydelse i Grass prosa. Författaren använder sig av ett transmedialt perspektiv som fokuserar på gemensamheterna mellan text och musik. Repetitivitet, simultanitet och performativitet förknippas mer med musik än med litteratur, men de är också återkommande kännetecken i Grass berättarteknik. I textexempel från Die Blechtrommel, Im Krebsgang und Ein weites Feld (1995) analyserar Schirrmacher verkens transmediala gemensamhet med musik. Hon lyfter fram hur repetitiva, simultana och performativa mönster blir avgörande för tolkningen, vilket i sin tur kastar nytt ljus över Grass prosa och lyfter fram aspekter som tidigare förbisetts eller till och med kritiserats.

    Thorsten Päplow tar i ”Poetologische Konzeptionen des Platzes in drei ‚Irischen Tagebüchern‘: Heinrich Bölls Irisches Tagebuch, Ralph Giordanos Mein Irisches Tagebuch und Hugo Hamiltons Die redselige Insel. Irisches Tagebuch” upp platsens betydelse som poetologisk faktor i tre resetexter, nämligen i de ”irländska dagböcker” som författats av Heinrich Böll, Ralph Giordano och Hugo Hamilton. Eftersom det hittills knappast funnits några undersökningar kring vilken bärighet betydelsen av orter och platser har i reselitteraturen, presenterar artikelförfattaren inledningsvis olika orts- och platskoncept. De analyser som sedan följer syftar till att åskådliggöra vilken roll orter, platser eller landskap kan ha som betydelsepotential i respektive författares ”irländska dagbok”.

    I ”German Literature and Remembrance of the Holocaust” pekar Sture Packalén med utgångspunkt från den tyskspråkiga litteraturen efter 1945 på vilken central roll just litteraturen spelat under hela efterkrigstiden för att bevara minnet av Förintelsen, men också minnet av de tyska lidandena. Packalén visar att de tyska författarna i denna minnesprocess tagit på sig rollen som ett ”nationens samvete”. Samtidigt lyfter han fram hur det i de litterära texterna synliggörs att nationalsocialismen och Förintelsen varit och fortfarande är svårhanterliga ämnen i Tyskland. I artikeln framhålls vidare att dialogen kring det förflutna, det man minns av nazisttiden och de olika roller Förintelsen spelat och fortfarande spelar i dagens tyska samhälle är beroende av på vilket sätt och av vem allt detta blir ihågkommet. Det går därför inte att tala om en enhetlig ”tysk” minneskultur vare sig före eller efter 1989. Däremot kan man i litteraturen urskilja olika minnesgemenskaper som var för sig fokuserar förföljelsen av judarna, Förintelsen, kriget och det nazistiska förflutna på ett karakteristiskt sätt.

    Ingemar Haag konstaterar i ”De två vägarna – 1800-talets självbiografi bortom Jean-Jacques Rousseau och Johann Wolfgang von Goethe: några nedslag hos George Sand, Alfred de Musset och Thomas De Quincey”, att borgerlighetens ökade samhälleliga inflytande under 17- och 1800-talen också krävde krävde ett konstnärligt uttryck. Haag tar vidare upp att det finns en viss samstämmighet inom forskningen om att just romanen blev borgerlighetens genre per se. Han menar att man också skulle kunna lägga till självbiografin som ett led i detta legitimeringsprojekt. 1800-talet flödar över av självbiografier. Rousseau blev tidigt den stora förebilden. Hans introverta självanalys fick många efterföljare – men senare också många kritiker, som förhöll sig negativa till hans navelskåderi. Sand och de Musset var några av hans belackare. I sin essä diskuterar Ingemar Haag Sands, de Mussets och De Quinceys självbiografiska texter som ett svar på Rousseaus introspektiva förhållningssätt. De sympatiserar, enligt Haag, snarare med den hållning som Goethe förespråkar i Dichtung und Wahrheit, där jaget definieras utifrån interaktionen med historien och samhället.

    De två avslutande bidragen har båda en ekokritisk inriktning. Karin Molander Danielssons artikel ”White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman” är en studie som tar särskilt fasta på hur Jack London i sin roman White Fang framställer huvudkaraktärens beteende och kognition. I artikeln görs även en jämförelse av hur hundar och vargar beskrivs i den etologiska litteraturen. Molander Danielsson visar fram hur huvudpersonens utveckling från vild varghybrid till domesticerad hund på många sätt motsvarar den evolutionära utveckling som hunden, canis familiaris, genomgått. Romanen kan därför enligt artikelförfattaren läsas både som en evolutionär och som en traditionell Bildungsroman.

    Den sista artikeln med titeln “Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s Literature from the 20th Century” består av fyra konferensbidrag skrivna av Magnus Jansson, Karin Molander Danielsson, Sture Packalén och Marie Öhman. De deltog i juni 2013 i den tionde internationella litteraturkonferensen ”Changing Nature: Migrations, Energies, Limits” i arrangemang av ASLE, The Association for the Study of Literature and the Environment vid University of Kansas, Lawrence. Med exempel från Elsa Beskow, Selma Lagerlöf, Inga Borg och Astrid Lindgren fokuserar artikelförfattarna i sina bidrag på hur ekopedagogiska drag och människans interaktion med naturen framträder i svenska barnbokstexter från tidigt till sent nittonhundratal.

     

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Packalén, Sture
    et al.
    Uppsala universitet.
    Lindin, Leif
    Uppsala universitet.
    Svanberg, Ingvar
    Uppsala universitet.
    Nicolaus Örn - Prinz von Lappland1987In: Journal de la Société Finno-ougrienne, ISSN 0355-0214, Vol. 81, p. 241-268Article in journal (Refereed)
  • 70.
    Packalén, Sture
    et al.
    Uppsala universitet.
    Packalén, M.A.
    Uppsala universitet.
    "Zum phonologischen Status der polnischen Nasalvokale"1991In: Scando-Slavica, ISSN 0080-6765, E-ISSN 1600-082X, Vol. 37, p. 123-129Article in journal (Refereed)
  • 71.
    Pehrson Berger, Ingela
    et al.
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Bergsten, Birgitta
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Färnlöf, Hans
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Packalén, Sture
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Thore, Petra
    Loeb, Monica
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Öberg, Tommy
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Månsson, Anette
    TEMA: Gränsöverskridande i och kring litteraturen2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta första nummer av Institutionen för Humanioras nya skriftserie innehåller följande bidrag:

    Ingela Pehrson Berger: "Ge mig din mänsklighet". Om gränserna och 'mellanrummet' som tema i Kerstin Ekmans romaner Guds barmhärtighet och Sista rompan

    Birgitta Bergsten: Överskrida gränser - är det tillåtet? Två litterära svenska exempel

    Hans Färnlöf: Inre och yttre sfärer - gränsöverskridandets problematik i Tecknet av Maupassant

    Sture Packalén: Zum Eigenen und Fremden bei Erich Fried und Peter Weiss

    Petra Thore: Den tyskspråkiga migrantlitteraturen - begreppsdiskussion och reception under tre decennier

    Monica Loeb: Chappaquiddick Engendered: Joyce Carol Oates Lends a Voice to The Dead in Black Water

    Karin Molander Danielsson: Detektivserien, en genre under utveckling

    Tommy Öberg: Paul Auster and Intertextuality - The Influence of Film Noir in Ghosts

    Anette Månsson: Kung Oidipus av Egypten: dramatiskt möte mellan västerländska och österländska litterära traditioner i Tawfiq al Hakims Al-Malik Oudib

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 72.
    Svanberg, Ingvar
    et al.
    Uppsala universitet, Sweden.
    Packalén, Sture
    Uppsala universitet.
    "Äventyraren Nicolaus Örns sändebrev till sina landsmän"1984In: RIG, ISSN 0035-5267, Vol. 67, no 1, p. 9-11Article in journal (Refereed)
  • 73. Örn, Nicolaus
    Lindin, Leif (Translator)
    Uppsala Universitet.
    Svanberg, Ingvar (Translator)
    Uppsala Universitet.
    KORT BESKRIVNING AV LAPPLAND: Av Nicolaus Örn, född lapplänning och sig beflitande om de fria konsterna ; i övers. från tyska orig.-uppl. utg. i Bremen år 1707 och med biografisk kommentar.1982 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nicolaus Örns (1683? - 1716?) levnadsöde är omspunnet av många myter och anekdoter. Örn utgav sig för att vara birkarlaättling och kallade sig "Prins av Lappland". Under 1700-talets två första årtionden företog han en lång rad utländska resor. Han reste i "lappdräkt" och rönte stor uppmärksamhet vid Europas furstehov. Under sin Odyssé mottogs han bland annat av Ludvig XIV i Versailles, och han besökte även tsar Peters hov i Ryssland.

12 51 - 73 of 73
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf