mdh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 1078
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Fredriksson, Jenny
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Collander, Ulrica
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Tidiga insatser för att främja god läsutveckling: en kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att få fördjupad förståelse av lärares arbete med tidiga insatser för att främja god läsutveckling. Det undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie. Vi ville undersöka lärares arbete med tidiga insatser för att möta elever som riskerar svårigheter i läsutvecklingen. Frågeställningarna handlar om hur lärare som verkar i årskurs 1-3 beskriver att de arbetar med tidiga insatser utifrån den information de har om elevers kunskaper inom fonologisk medvetenhet i förskoleklass samt hur de upplever resultatet av dessa insatser. Som datainsamlingsmetod valde vi att använda halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och vi intervjuade förstelärare och speciallärare/specialpedagoger. Vi samlade in data från 18 lärare i 16 intervjuer och då vi skriver lärare i detta arbete menar vi de som ingått i undersökningen och inte lärare generellt. Resultatet visade att lärarna genomför insatser på olika nivåer; inom organisationen, på undervisningsnivå och individuellt. Insatser i form av samarbete, tydlighet, god lärarkompetens, en organisation som utgår från eleverna samt undervisning där metoder anpassas efter behov, beskrev lärare att de arbetade med och dessa insatser upplevdes ge gott resultat för läsutvecklingen. Lärare upplevde att dessa insatser stödjer ett förebyggande arbetssätt där elevernas behov möts och att eleverna får lyckas. Dessa faktorer lyfts även fram av forskning som betydelsefullt för god undervisning. Lärares beskrivningar visar att träning inom fonologi samt kopplingen mellan fonem och grafem ger goda resultat på avkodningsförmågan, vilket även det går i linje med forskning.

  • 302.
    Fredriksson, Kajsa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Maraboli Arenas, Daniela
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Likabehandling och kränkning i förskolan: Dimensioner av förskollärares och barnskötares tal om diskriminering och kränkning2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att få en uppfattning kring förskollärarnas och barnskötarnas tolkning kring begreppen kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Syftet med undersökningen var då att få förståelse för hur förskollärare och barnskötare uppfattar och definierar dessa begrepp. Vi intervjuade fyra förskollärare och fyra barnskötare. Resultatet visar att båda grupperna har kunskap om problematiken, men uttrycker den på helt olika sätt. Resultatet visar också på ett anmärkningsvärt problem, nämligen att barnskötarna upplever förskollärarna som auktoritära. Vår slutsats är bland annat att förskollärarna bör öka sin kännedom kring hur barnskötarna upplever sin position i förskolan.

  • 303.
    From, Malin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Elowsson-Sjöström, Annica
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Inkludering av elev i behov av särskilt stöd: En fallstudie om pedagoger och assistenters uppfattning om vad som är underlättande respektive hindrande aspekter med inkludering2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och assistenter i särskild undervisningsgrupp, grundsärskola och grundskola i årskurs 1-6 ser på inkludering i skolan. Studien utgår från en fenomenografisk ansats där pedagogers och assistenters tankar om hur inkludering kan formas utifrån elevens och dennes omvärld i skolan. En kvalitativ metod användes för att intervjua fem speciallärare/ specialpedagoger, sex pedagoger samt två assistenter för att få inblick i hur de tänkte om begreppet inkludering av elev i behov av särskilt stöd. Utifrån vårt val av datainsamlingsmetod användes strukturerade intervjuer med ostrukturerade frågor från ett intervjuschema. Studiens resultat analyserades fram genom att informanterna kategoriserades i respektive yrkesroll och skolform, därefter kodades informanternas svar efter studiens frågeställningar. Litteratur som används i studien visar att en samsyn omkring begreppet inkludering är nödvändigt om alla elever ska kunna vistas i samma skola, dock finns dilemman som skolan måste övervinna för att en skola för alla ska bli möjlig. Resultatet från vår studie visar att pedagoger och assistenter har en samsyn runt begreppet inkludering, alla är för inkludering av elev i behov av särskilt stöd efter elevens förutsättning. För att elev i behov av särskilt stöd ska kunna inkluderas behövs en positiv attityd från skolans personal samt en rektor som tar yttersta ansvar för hur synen på inkludering bör se ut.

  • 304.
    Frösslund, Cecilia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Pettersson, Madeleine
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "Det man lär sig med kroppen sitter bättre i knoppen!": En kvalitativ studie av pedagogers tankar om rörelseträning i förskolan2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte med studien är att undersöka pedagogernas tankar kring rörelseträning i förskolan. Metod för datainsamling är kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelseträningen är för barns utveckling. Pedagogerna använder rörelseträning i olika utsträckning. Slutsatsen är att det är pedagogens förhållningsätt som avgör vilken betydelse rörelseträningen har i verksamheten.

  • 305.
    Funeskog, Oscar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Westerback, Jack
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lärandets relation till medarbetarskapet: En kvantitativ studie om medarbetarens lärande i en organisatorisk miljö2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien som här sammanfattas är kvantitativ och börjar med en redogörelse av tidigare forskning inom ämnena, medarbetarskap, top-down – bottom-up, samt street level bureaucacy. Därefter redovisas den teoretiska referensramen som arbetet utgått från; Dochertys organisatoriska lärande. En svensk kommun bestående av omkring 10 000 medarbetare har använts som population till arbetet hos vilken en surveyundersökning genomförts. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan lärande och medarbetarskap. Fokusområden har varit individens lärande inom organisationen liksom hur detta påverkat deras intryck av sitt medarbetarskap. Det resultat som framkommit visar att lärande är bidragande till ett välmående medarbetarskap. Slutligen skildras en analys av resultatet som sedan leder till en diskussion.

  • 306.
    Furebäck, Maria
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Studiemotivation: Högskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studier2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT_____________________________________________________

    Maria Furebäck

    Studiemotivation

    Högskolestudenters uppfattningar om hur kost, motion och hälsa påverkar motivationen till studier

    År: 2007 Antal sidor: 30

    Syftet med undersökningen var att ta reda på och bidra med kunskap om vilken inverkan kosten, motionen och hälsan kan ha på högskolestudenters motivation till studier.

    Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex kvinnliga högskolestudenter som alla hade mer än två år bakom sig som studerande. Resultatet visade att kost, motion och hälsa har inverkan på hur motiverade studenterna är. Alla tre faktorerna är beroende av varandra i och med att man genom träning äter bättre mat och även mår bättre fysiskt och psykiskt. Genom detta kan studenterna också öka sin motivation till studier. Det var bristen på tid som gjorde att studenterna hade svårt att träna så mycket som de ville. Även kosten blev påverkad av att tiden inte alltid fanns för att laga mat.

    En viktig slutsats var att motivationen ökade genom att de mådde bättre när de tränade och åt bra mat. Träningen fungerade även som ett avstressande moment, då många av studenterna helt kopplade bort studierna under den tid de tränade.

  • 307.
    Fursjö, Ida
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Karldén, Beatrice
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Högläsning för omsorg eller lärande: Pedagogers syn på högläsning i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur ett urval pedagoger använder och ser på högläsning i förskolan. Metoden är en kvalitativ intervjustudie. Åtta pedagoger har intervjuats kring hur och när de arbetar med högläsning samt vad de har för syfte med högläsning, om det är för omsorg eller lärande, liksom hur de ser på sitt eget förhållningssätt i högläsningssituationen. Vårt resultat visar att högläsning utfördes i tre olika konstellationer: högläsning i samband med lunch, spontan högläsning och högläsning i planerade aktiviteter. Samtliga pedagoger finner högläsningen viktig och det är ett återkommande inslag i verksamheterna. De belyser sitt eget förhållningssätt till läsning som en viktig faktor i högläsningen. Resultatet visar att pedagogerna ser på omsorg och lärande som ibland förenade i samma högläsningssituation och i andra inte.

  • 308.
    Furén, Hedvig
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ryman, Helen
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Förskolans fysiska inomhusmiljö: Personalens resonemang kring utformningen av inomhusmiljön2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den pedagogiska miljöns utformning har betydelse för barns lärande på förskolan. Genom att interagera med omgivningen erövrar barnen världen omkring dem. Vårt syfte med studien är att förstå hur personalen på förskolan resonerar kring utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö på deras avdelning med fokus på barns delaktighet, inflytande, samspel och samlärande. Vi valde utifrån vårt syfte att använda oss av fokusgruppsintervjuer. I fokusgruppsintervjuerna fick personalen diskutera sin inomhusmiljö utifrån våra frågeställningar. Resultatet i vår studie visar att personalen gör sitt yttersta för att utforma miljön efter vad läroplanen ger uttryck för. Genom att observera sina barngrupper ser personalen var intresset finns hos barnen och kan utforma inomhusmiljön efter vad de ser. Personalen lyfter fram att det sker samspel och samlärande i deras verksamhet, en del lyfter fram konflikthantering medan andra ser hur barnen samspelar i leken. Vår slutsats är att en av grupperna inkluderar barnen genom att samtala med barnen kring beslut som beslutas på avdelningen, medan de andra grupperna väljer att observera sina barn när de utformar sin inomhusmiljö.

  • 309.
    Fälldin, Anna-Maria
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Pokela, Johanna
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Barn i sorg: Hur leken kan hjälpa barn att bearbeta sorg2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att genom intervjuer med förskollärare och personal på lekterapin undersöka hur barn sörjer samt hur förskollärare och personal på lekterapin kan hjälpa barn att bearbeta sorg genom leken. Vi har även undersökt om det finns någon handlingsplan på förskolorna då det gäller arbetet med barn som är i sorg. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. När barn bearbetar sin sorg gör de det genom att till exempel leka och rita. Resultaten visar även att vuxna bör finnas där för barnen som är i sorg. Låta barnen prata när de vill prata och inte tvinga dem till det. Vuxna bör även svara ärligt på barnens eventuella frågor kring det som skett. Vissa av förskolorna i denna studie har handlingsplaner då det gäller barn i sorg. Dessa handlingsplaner innehåller namn på personer som ska kontaktas och telefonnummer till dessa samt vem som ska göra vad vid en kris.

  • 310.
    Förnemark-Huss, Reneé
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lundqvist, Susannah
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    På lika villkor: Ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige. Dessa verksamheter valdes ut på grund av att vi sett behov av utvecklingsarbete kring förståelse för funktionsnedsattas vardagssituation samt progression av empatisk förmåga i verksamheterna. Genom att koppla teorier i praktiskt utförda handlingar möjliggjordes utvecklingen av barnens och elevernas empatiska förmåga samt förståelse för och respekt gentemot varandra. Barnens och elevernas kompetens och gruppdynamik har även fått möjlighet att stärkas. I gemenskap och samarbete kan förståelsen för andras livssituation öka vilket bidrar till ett öppnare och tryggare klimat där fördomar lyfts och bearbetas. Detta är en förutsättning för att skapa en skola för alla där allas egenskaper ses som en tillgång. 

  • 311.
    Garcia Sanchez, Herberth
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Inkludering av barn i behov av särskilt stöd: När barn inte får den särskilda stöd de behöver2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete presenterar jag min studie om inkludering av barn i behov av

    särskilt stöd som inte får det stöd de behöver för att klara av sin pedagogiska och

    sociala situation i skolan. Fokus i studien är hur förskollärare arbetar kring

    inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Metoden jag har använt mig av är en

    observation och intervjuer på två förskollärare. Resultatet visar att begreppet barn i

    behov av särskilt stöd är ett begrepp som är tolkningsbar utifrån vem det är som

    tolkar det. Resultatet visar även att en omedveten exkludering av barn i behov av

    särskilt stöd sker från förskollärarnas sida

  • 312.
    Gard, Linnéa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Heier, Joanna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Samspel och utvecklingsmöjligheter på syskonavdelningar: En kvalitativ observations- och intervjustudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med följande studie är att undersöka hur samspel och utvecklingsmöjligheter hos barn i olika åldrar ser ut på två förskolor med syskonavdelningar. Vår studie är kvalitativ och vi använder oss av intervjuer och observationer för att samla in data som är relevant för studien. Resultatet visar på att pedagogerna ser stora utvecklingsmöjligheter och väl fungerande samspel på syskonavdelningar samt att barnen umgås i blandade åldrar. Syskon och barn i blandade åldrar är hjälpsamma vid all utveckling, även vid inlärning av språk. Vår slutsats är att erfarenhetsutbytet på syskonavdelningarna är stort och att syskonavdelning är en form som är positiv för utveckling och samspel för många barn.

  • 313.
    Garpelin, Anders
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Kallberg, Pernilla
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ekström, Kenneth
    ITU, Umeå University, Sweden.
    Sandberg, Gunilla
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    How to organise transitions between units in preschool: Does it matter?2010Inngår i: International journal of transitions in childhood, ISSN 1833-2390, Vol. 4, s. 4-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is, to deepen our understanding of what transitions within a preschool institution mean from the perspective of those involved. The issue is important to focus on, since an overview of research shows, that there are hardly any studies made on transitions within preschools. In the study presented nine preschool teachers were interviewed, representing two preschools differing in approach regarding how the transitions between different units were organised. One of the preschools had “marked” transitions between four units for groups of children strictly based on age. The transitions were perceived as a matter of course, as something natural. The other preschool with only two groups, one for younger children and one for older children, had “smoother” transitions based on individual considerations. Here, the maturity of the individual child was taken into account. In the interpretation of the results, in order to gain a deeper understanding of the meaning of the transitions for the people involved, using the concept of rites of passage, two approaches were revealed. The first regarded transitions to be a part of the pedagogy, supporting the natural development of the child, as a rite of passage, leaving one social stage in their life and move over to another. The second saw transitions as necessary due to external factors, trying to attain a pedagogical environment, where transitions were as smooth as possible, with no marked rites of passage, not for the individual, not for the collective.

  • 314.
    Gerhardsson, Cecilia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Karlsson, Patricia
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Det man gör inne kan man göra ute2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende på vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats är att se skillnaden på förskolornas sätt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende på om förskolan ligger på landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar på att utomhuspedagogiken är ett verktyg till ett lärande i förskolan, forskningen tyder också på att utomhuspedagogiken är mycket viktig i förskolor och att närhet till natur är en tillgång. Som metod använde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. Där vi intervjuade åtta personer på sex olika förskolor, tre förskolor på landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö. Vi har genom vårt uppsatsarbete fått reda på att det inte finns några hinder till att jobba med utomhuspedagogiken beroende på var förskolan ligger.

  • 315.
    Gevriye, Isabella
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.
    Lundström, Elisabeth
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.
    Matematikinlärning: Hur gör lärarna och varför?2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till uppsatsen är att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper än de som började på 40-talet. Ändå är trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).

    Undersökningens syfte är att kartlägga resonemang bakom lärares val av arbetssätt inom matematik i årskurs 1.

    Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lärar-och läroboksstyrd undervisning, med fokus på abstrakta symboler, rätt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlärning menar vi strukturerade inlärningsmetoder baserade på forskning.

    Vår metod är en kvalitativ undersökning som bygger på tio intervjuer med lärare på fyra skolor i två olika kommuner.

    Vi drar slutsatsen att lärarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlärning som finns, för att på ett bättre sätt kunna fatta välgrundade beslut om vilka arbetssätt de ska använda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till är att om fler lärare ser matematikens egenvärde kan fler barn få uppleva glädjen i att förstå matematik och utveckla tilltro till sin förmåga.

  • 316.
    Gewerths Larsson, Annika
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Thorsell, Johan
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Om vägen till lönebidragsanställning för elever och unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva och analysera framgångsfaktorer kring lönebidrags-anställningar för personer med lindrig utvecklingsstörning samt vilken typ av förberedande arbete som upplevs som gynnsamt. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsmetod, där vi genomfört intervjuer med 15 informanter; sex unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning som har eller snart skulle påbörja, en lönebidragsanställning samt nio nyckelpersoner, involverade i övergångsarbetet på olika sätt. Samtliga informanter beskrev positiva följder av möjligheten att få prova på praktik- och arbetsplatser med olika inriktningar. Nyckelpersonerna framhöll vikten av att tid läggs på matchningsarbetet utifrån individen kontra arbetsplatsens arbetsuppgifter och möjligheter till anpassningar. Elever och unga anställda uttryckte en stor vilja till självständighet och att begränsade arbetsuppgifter är en faktor för att möjliggöra detta. Bland elever och unga anställda fanns en stor medvetenhet kring deras funktionsnedsättning. Flera informanter framhöll att handledare behöver se och stötta samt inbjuda eleven/den unge anställde till delaktighet, även närstående är viktiga i det arbetet. Nyckelpersonerna betonade hur relationsskapandet mellan skola och arbetsplats är av stor vikt, liksom de ungas förståelse gällande arbetslivets krav och en väl avvägd plan för att möta dessa i ökande svårighetsgrad. Detta ökar möjligheten att lyckas vilket i sin tur leder till en ökad självkänsla. Utifrån studiens resultat konkluderas att det är av stor vikt att skolpersonal och andra berörda involverade i övergångsarbetet etablerar en god relation till arbetsplatsens handledare för att möjliggöra en nära samverkan och en öppen dialog. Både nyckelpersoner och elever/unga vuxna behöver ha kunskap om hur den enskilde individens funktionsnedsättning påverkar i olika sammanhang samt hur relationer och socialt samspel påverkar utveckling och lärande. Angeläget är att medvetet arbeta med psykologiska faktorer, vilka utvecklar och stärker individen både på ett personligt och yrkesmässigt plan, vilket i sin tur leder till ökade möjligheter att leva ett mer självständigt liv.

  • 317.
    Gidlund, Maria
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Person, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lärares upplevelser och erfarenheter kring första tiden i yrket: en studie av 10 nyutbildade lärare inom förskolan och grundskolans tidigare år2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
  • 318.
    Giliyana, Sandi
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Flerspråkiga elevers möjligheter till språkutveckling2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete är att göra en kvalitativ studie med klasslärare, lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare kring deras uppfattningar, arbetssätt med flerspråkiga elever och möjligheterna till språkutveckling samt språkinlärning på en mångkulturell skola. Jag har utfört tre semistrukturerade intervjuer med grundskollärarna och två observationer hos klassläraren i syfte att få en helhetsbild av lärarens arbetssätt och verksamhet i praktiken i ett flerspråkigt klassrum.

    Resultatet visar att lärarna har erfarenhet och medvetenhet om hur flerspråkiga elever utvecklar sitt språk på bästa möjliga sätt. Lärarna arbetar till stor del tillsammans för att anpassa undervisningen till eleverna samt ser till att undervisningen bygger på en röd tråd. De arbetar på samma sätt när det gäller tydlighet, förklaring, upprepning, stöd och diskussion om ord och begrepp. Dessutom arbetar de på liknande sätt gällande användning av olika arbetsmetoder och olika material som är enklare eller svårare beroende på elevernas nivå. Intervjun visar att alla tre lärarna har en positiv uppfattning om modersmålets roll och modersmålsundervisningens betydelse för elevernas språkutveckling och språkinlärning till andraspråk.

  • 319.
    Gindemo , Frida
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Yousefi, Petra
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Högläsning i förskola och förskoleklass: Ett pedagogiskt redskap?2009Independent thesis Basic level (university diploma), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att ta reda på vilken vikt pedagoger inom förskoleverksamheten lägger vid högläsning. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers beskrivning kring syftet med högläsning och hur den tillämpas i verksamheten. Resultatet visade att alla pedagoger såg högläsning som något betydelsefullt och nödvändigt i verksamheten. Vidare framkom det i vår studie att det i förskolan och förskoleklassens organisation kunde uppstå vissa hinder som påverkade högläsningens prioritet. Dessa hinder ledde i vissa fall till att inte alla barn i förskolan fick möjlighet till högläsning.

    Nyckelord:  högläsning, böcker, skriftspråk, förskola, förskoleklass

  • 320.
    Godoy Chodil, Nayade
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    von Walden, Michelle
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Högsläning i förskolan: En kvalitativ studie om barns delaktighet i högläsning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att undersöka förskollärares arbetssätt kring högläsning i förskolan och hur de arbetar för att göra barnen delaktiga i högläsningen. Kvalitativa enkätintervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att läsvilan är den vanligaste typen av högläsning som sker i förskolan. Resultatet visar också att barn blir delaktiga i högläsning genom samtal och reflektion kring bokens innehåll. En central slutsats är att förskollärarna i studien är väl medvetna om vad barnen utvecklar genom högläsning, men det är inte alla som prioriterar arbetet med högläsning i förskolan.

  • 321.
    Gonzalez-Aller, Cristobal
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lärares användning av, svårigheter och erfarenheter med lärplattformen SchoolSoft2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare på en grundskola anser att det innebär för deras undervisning att arbeta med lärplattformen SchoolSoft. En lärarenkät i en svensk grundskola har genomförts och det framkommer där att lärarna använde sig mer av administrativa än pedagogiska funktioner och att de såg både nackdelar och fördelar när de använde denna lärplattform. SchoolSoft tillgodosåg generellt lärarnas behov av administration och kommunikation, men lärarna såg också brister och förlorad funktionalitet i lärplattformen. SchoolSoft verkar satsa mer på administrativa än pedagogiska funktioner och de funktioner som har pedagogisk potential underutnyttjas av SchoolSoft. Resultatet pekar på att lärarnas attityder till att använda lärplattformen är mestadels positiva med SchoolSoft. Emellertid indikerar studien att genom en ökad kompetens inom SchoolSofts funktioner skulle lärarna kunna utnyttja lärplattformens pedagogiska mervärde ytterligare. 

  • 322.
    Goralski, Lotta
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Leinerdal, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    ”Grundsärskolan är en särskild skola för tusendets pedagogik” - grundsärskolelärare berättar om sin undervisning2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 323.
    Gore, Vanessa
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att leda framtiden: En studie om lärares ledarskap i gymnasieskolan2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapet hos lärare ser ut i praktiken, detta med stort fokus på de tre ledarskapsstilar som baseras på bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer även genom intervjuer att få se vad lärare själva har för syn på ledarskap och vad ett gott ledarskap innebär för dem.

    Metoden som används för studien är kvalitativ och det har genomförts åtta observationer, två per lärare, och fyra intervjuer för att få svar på forskningsfrågorna som senare presenteras.

    Resultatet visade att alla fyra lärare som deltagit i studien lägger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla värdesätter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebär en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra är bland annat att dessa lärare inte tror på ett gott lärarskap utan ett gott ledarskap.

  • 324.
    Gottlieb, Laura
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, Innovation och produktrealisering.
    Eriksson, Yvonne
    Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, Innovation och produktrealisering.
    Students' comprehension of design collaborations with external organizations2019Inngår i: Proceedings of the 22nd International Conference on Engineering Design (ICED19), 2019, s. 579-588Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This pilot study examines how design students comprehend collaborations with external organizations— the roles and involvement of different actors in a design process. The study looks at two undergraduate courses where a total of 33 design students collaborate with a municipality and governmental agency. Data focuses on the students' terminology in regard to the external organizations and is collected through questionnaires, voice recording, workshops and written assignments. The data analysis is both quantitative and qualitative, focusing on the word frequency and semantics of the terminology. The results show that the students were not used to working closely to external organizations. This is reflected in the prevalent use of the term "client" instead of "collaborative partner". Not working closely with organizations nor users is reflected in the students’ inabilities to handle the complexities that emerge when working with multiple stakeholder and users. At the end of the paper, suggestions are made of ways to develop students’ comprehension of ways to involve external organizations and users in the design process.

  • 325.
    Grabos, Svetlana
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Öberg, Christina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Olikheter inom klassens ram: En enkät- och intervjustudie om variationer av behov i klassrum2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om olikheter inom klassens ram. Studiens forskningsansats var mixed metod. Data samlades in via en enkät och intervjuer. I studien undersöktes lärares stundtals utmanande vardag i klassrum där de behöver förhålla sig till hela klassens behov och enskilda elevernas behov samtidigt. Syftet med studien var att undersöka hur några lärare beskriver hur de identifierar, bemöter och agerar utifrån spridningar av behov och förutsättningar i en klass (från teoretiskt svagt begåvade till särbegåvade elever) samt vilket (specialpedagogisk) stöd som dessa lärare ger, får och behöver i form av handledning eller särskilt stöd till enskilda elever i undervisningsgruppen. Studiens resultat visade att lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna var medvetna om olikheter i klassrum och att det kan vara en utmaning och möjlighet. Studiens resultat visade även att lärarna uppfattade det svårt att skilja mellan högpresterande och särbegåvade elever. I studien framkom dessutom att särbegåvade elever fungerade som hjälplärare. Förutom detta visade resultatet att lärarna erhöll mer specialpedagogiskt stöd, via handledning och i direkta stödinsatser till individuella elever i deras grupp, gällande elever med teoretiskt svag begåvning, än vad gäller särbegåvade elever. Lärarna menade att det var svårare att välja ut, planera och implementera stödinsatser för teoretiskt svagt begåvade elever än för särbegåvade elever. Studien indikerar att lärare behöver mer specialpedagogisk handledning för att kunna bemöta olikheter inom klassens ram.

  • 326.
    Gran, Beatrice
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lindberg, Maria
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hållbar utveckling i skolan- ett arbete med flera aspekter2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 327.
    Granberg, Charlotta
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Med dörren öppen för delaktighet: Når budskapet fram?2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study was to try to get an overall image of how participation is constituted in the organization of AMA, a Human Service Organization (HSO) that is part of the Vasteras municipality.  With focus on mainly participation but also communication and leadership the goal was to find out more about how the governing parts of the organization was able to communicate and create participation amongst their employees. Did the message come across? Using a triangulation method including interviews, surveys and observation hopefully this question would be answered along with trying to depict an overall image of the participation within the organization. The results indicated that there were both differences as well as similarities between the employees and the management with regards to how they experienced participation. A surprising result was that the geographical location was found to have an impact on how the staff perceived participation. The employees that had the longest distance to their boss were the ones who didn’t feel that they participated as much within the organization.

  • 328.
    Grann Wressel, Birgitta
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Finnström, Kerstin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur kommunikaton kan gå till mellan lärare och elever på särskolan: En observationsstudie av undervisningssituationer i särskolan2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kerstin Finnström och Birgitta Gittis Grann Wressel: Hur kommunikation mellan lärare och elever kan gå till i särskolan - En observationsstudie av undervisningssituationer i särskolan. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur kommunikation mellan lärare och elev kan gå till i undervisningssituationer på två olika särskolor. Fokus låg på att se: Hur sker kommunikation mellan lärare och elever under lektionerna? Vem tar initiativ eller inleder kommunikation? Sker återkoppling och i så fall hur? Fanns det inslag av äkta dialog i lektionerna? För att ta reda på hur det kunde kommuniceras mellan lärare och elev under en lektion på särskolan, valde vi en kvalitativ metod med deltagande observation och intervjuer som ansats. Vi valde Vygotskijs sociokulturella perspektiv, med kunskapssynen att lärande sker genom kommunikation och socialt samspel som teori för vårt arbete och vi har använt oss av filosofen Bubers tolkning av begreppet äkta dialog. Resultatet visade att kommunikationen såg olika ut under lektionens gång. Vem som tog initiativ till eller inledde kommunikationen varierade, ibland inledde läraren ibland någon elev. Återkoppling från lärare till elev skedde ofta i form av direktiv eller tillsägelse. Endast vid lektionens avslutningsfas förekom inslag av äkta dialog.

  • 329.
    Granqvist, Veronica
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    IT, LÄROBÖCKERNAS UNDERGÅNG?: En kvalitativ studie om IT ur ett lärarperspektiv2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har i syfte att undersöka högstadielärares syn på utvecklandet och användandet av IT i skolan, speciellt i förhållande till traditionella läromedel. För att ta reda på detta har semistrukturerade intervjuer med fyra SO-lärare genomförts på två olika högstadieskolor. Utifrån intervjufrågor visade resultatet bland annat att teknikkrångel och plagiat är vanliga problem som uppstår vid användandet av IT i undervisningen. Det visade även att läroböcker har både för- och nackdelar. Exempelvis uppfattade respondenterna att läroböcker tenderar att snabbt bli inaktuella medan datorer och surfplattor ständigt ger aktuella uppdateringar. Som slutsats, går det att konstatera att synen på IT-användningen bland högstadielärare är till viss del positiv men de är inte helt övertygade. Det går också att konstatera att läroböcker fortfarande är ett viktigt undervisningsverktyg för en lärare.

  • 330.
    Granström, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lagerqvist Bernersson, Clary
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur skapar lärare möjlighet till kommunikation i matematik?: Fokus på problemlösning och elever i matematiksvårigheter2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om och förståelse av hur lärare i matematik skapar möjligheter till kommunikation, använder sig av didaktiska strategier samt möter elever i matematiksvårigheter, särskilt i samband med problemlösning. I denna studie genomförde vi 16 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat dessa intervjuer utifrån våra frågeställningar. Utifrån de teman vi funnit har vi med hjälp av analysverktyget som vi skapade med inspiration från Hufferd-Ackles, Fuson och Sherin (2004) samt Brousseau (1997) funnit variation och progression av våra teman. Resultatet visar att lärare i studien skapar möjligheter för elever att kommunicera genom problemlösning i matematik. Det gör de genom att låta eleverna kommunicera i par eller i grupp samt ställer frågor under problemlösningslektionen. Lärare möter elever i matematiksvårigheter genom att beakta gruppsammansättningar, välja problemlösningsuppgifter så att alla elever kan delta, ge extra instruktioner samt erbjuda eleverna kompensatoriska hjälpmedel under problemlösningslektionen. Slutsatsen är att lärare som möjliggör kommunikation för elever i problemlösningsklassrummet skapar ökad möjlighet till förståelse för matematik. Kommunikation tillsammans med andra och i de fall där eleverna får möjlighet att använda hjälpmedel skapar en kompensatorisk effekt för elever i matematiksvårigheter. Studien har bidragit till att få kunskap om hur lärare skapar möjlighet för elever i matematiksvårigheter genom kommunikation i matematik. Genom att fler verktyg har synliggjorts, såsom variation av frågor, problemlösningsuppgifter och didaktiskt förhållningssätt så kan vi som speciallärare i matematik använda oss av den kunskapen till att utveckla och stödja elever i matematiksvårigheter till ett fortsatt lärande i matematik.

  • 331.
    Grimborg, Matilda
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Gellerskog, Anna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Konflikter och konflikthantering i förskolan2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter. Konflikter är en naturlig del av förskolans vardag och om de hanteras på ett konstruktivt sätt kan de vara utvecklande för både barn och pedagoger.

  • 332.
    Grip, Camilla
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lööv, Ulrika
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Vardagsteknik i förskolan: hur tas tekniken tillvara?2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur teknik tas tillvara i vardagen, är det i ögonblicket eller är det i de iscensatta aktiviteterna? Enligt läroplan för förskolan Skolverket (2010) bör barnen utmanas i aktiviteter och i lek men samtidigt locka och utmanas i sitt lärande som även främjar barns lärande och utveckling inom teknik. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på sex olika förskolor i Mellansverige. Vi transkriberade intervjusvaren tillsammans, och läste sedan svaren vid flera tillfällen och kodade innehållet. Vi använde oss av olika nyckelord så som förhållningssätt, tekniska verktyg, olika åldrar, material, miljö, pedagogisk dokumentation. Vi gav de olika nyckelorden olika färg för att särskilja dem. Tillsammans sammanställde vi likheter och skillnader utifrån de svar vi fått av förskollärarna om hur de tar tillvara på vardagstekniken i förskolan. I denna studie har det framkommit att förskollärarna tycker att teknik finns överallt och i allt de gör på förskolan. De uttrycker själva att de måste bli bättre på att synliggöra den och benämna den för barnen. De efterlyser mer utbildning inom detta område Vi tror att flera av de medverkande förskollärarna har fått upp ögonen för teknik i förskolan på grund av att vi har både gjort vår pilotstudie men även denna studie inom teknik på förskolorna. Genom våra intervjufrågor tror vi att förskollärarna synliggör tekniken mer, samt reflekterar kring teknik i förskolan både med sig själv och med sina kollegor. Detta tror och hoppas vi har betydelse för deras fortsatta utveckling inom teknik

  • 333.
    Gummerson Staibano, Daniela
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Sandberg, Jenny
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Berikande samspel i undervisningen: En studie av interkulturellt förhållningssätt i undervisningen bland lärare i grundskolans senare år.2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt. Den andra skolan som var etnisk homogen ansåg sig inte arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt eftersom det inte fanns några elever med invandrarbakgrund. Det vi kunde se var att den etnisk heterogena skolan var bättre på att tillvarata elevernas erfarenheter och olikheter i undervisningen. En slutsats som har dragits av detta är att man måste utöka lärarstuderandes kunskap om interkulturellt förhållningssätt i undervisningen för att bli bättre på att tillvarata elevers erfarenheter och bakgrund. Att inta ett interkulturellt förhållningssätt betyder inte att man måste arbeta i en etnisk heterogen skola. Det är ett sätt, ett förhållningssätt, som ska genomsyra all undervisning och finnas hos alla lärare.

     

  • 334.
    Gunnarsson, Angelica
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Elevers upplevelse av Sfi Svenska För Invandrare: Man hör mycket från andra skolor men min var jättebra2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Eftersom Svenska för invandrare (Sfi) både är ett allmänt debatterat område samtidigt som det är ett sparsamt kartlagt forskningsområde undersöker den här studien Sfi-utbildningen utifrån ett elevperspektiv. Genom en kritiskt fenomenologisk ansats ges elevernas enskilda upplevelser utrymme att höras. Med stöd av ett antal kritiskt fenomenologiska begrepp analyseras elevernas uttalanden för att ge en bild av de kringliggande strukturer som formar elevernas upplevelser. Med en kvalitativ ansats har 5 tidigare Sfi-elever intervjuats i en mindre stad i Sverige. Alla elever uttryckte positiva upplevelser trots att de har hört synpunkter från vänner som var frustrerade över att inte bli klara med utbildningen. Elevernas upplevelser formas av en rad olika faktorer som både kan kopplas till deras individuella förutsättningar men också tidigare och pågående traumatiska upplevelser, samhälleliga omständigheter och undervisningens kvalitet. En viktig del i övergången från Sfi till vidare studier och arbete var stödet från lärare och personer utanför utbildningen. Studiens slutsatser är att utbildningen fyllt sitt syfte för de intervjuade eleverna, men att urvalet till denna undersökning har påverkat resultatet då samtliga intervjuade elever hade tagit sig igenom utbildningen under en relativt kort tidsperiod och numera är etablerade i studie- och arbetsliv. Resultatet går att koppla till tidigare relevant forskning inom utbildning i svenska som andraspråk. Förslag på vidare studier är bland annat att undersöka gruppen elever inom Sfi- utbildningen som uppvisar en långsam kunskapsprogression och därmed tar längre tid för att slutföra utbildningen.

  • 335.
    Gustafson, LiseLotte
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Norling, Siw
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Syn på social utveckling och kunskapsutveckling i särskolans individuella utvecklingsplaner2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår kvalitativa studie har varit att belysa hur social utveckling och

    kunskapsutveckling kommer till uttryck i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vi har

    samlat in 24 individuella utvecklingsplaner för att analysera dessa uttryck. Vi har använt

    olika metoder vid analys av de individuella utvecklingsplanerna. De är koncentrering,

    kategorisering, berättelse, tolkning, ad hoc samt metoden modellering. Vi gjorde en tabell

    förutsättningslöst där vi strukturerade upp innehållet i varje elevs utvecklingsplan, som

    bedömdes utgöra uttryck för social utveckling respektive kunskapsutveckling. Därefter

    sorterade vi grundsärskolans IUP:er för sig och gymnasiesärskolans IUP:er för sig och

    analyserade elevens uttryck med avseende på social utveckling respektive

    kunskapsutveckling. Av studien att döma, har vi kommit fram till att de skriftliga uttrycken

    med avseende på kunskapsutveckling är övervägande för elever på grundsärskolan och

    gymnasiesärskolan. Men att uttryck med avseende på social utveckling är nästan lika

    mycket förekommande som kunskapsutveckling för de elever som går på

    gymnasiesärskolan. I studien framkommer att vissa inte har med Skolverkets riktlinjer i sin

    dokumentation och att de individuella utvecklingsplanerna är väldigt olika utformade.

  • 336.
    Gustafsson, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Kempe, Hedvig
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Normer och värderingar: Samverkan mellan föräldrar och förskollärare2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur samverkan mellan förskollärare och föräldrar ser ut i arbetet med normer och värderingar, liksom vilka normer och värderingar som de olika parterna vill förmedla till barnen

    . Detta är en kvalitativ studie där fyra förskollärare och fyra föräldrar har intervjuats. Detta för att belysa båda parter i samarbetet och se om det finns likheter och skillnader. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som analysmetod. Resultatet visar att det inte finns någon tydlig samverkan i arbetet med normer och värderingar, men att förskollärare och föräldrar delade liknande normer och värderingar i grunden. Detta tas upp i analysen, diskussionen och slutsatsen. Det saknas verktyg för att gå vidare med samverkan i arbetet med normer och värderingar, något som förskollärare efterfrågar. Detta är en aspekt som vi finner viktig, då normer och värderingar formar de människor vi är och lägger grunden till den framtida människan.

  • 337.
    Gustafsson, Carola
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Österholm, Marit
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Plötsligt stod det där, typ osynligt!: En interventionsstudie om effekten av medvetet arbete med läsförståelsestrategier2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att, genom en 12 veckor lång intervention bestående av ett medvetet arbete med läsförståelsestrategier, bidra till ökad förståelse av sambandet mellan undervisningsmetod och elevers läsförståelse samt elevers och lärares upplevelse av detta arbete. Interventionen i studien genomfördes med för- och eftertest av både avkodning och läsförståelse, elevenkäter samt samtal med inblandade lärare för att tolka upplevelsen hos dessa två grupper. Testresultaten tolkades kvantitativt och enkäter samt lärarsamtal genomgick en kvalitativ bedömningsprocess. På det test som mäter läsförståelse framstod en grupp som de stora vinnarna i arbetet med läsförståelsestrategier, nämligen den grupp som i förtestet uppnådde stanineresultat 1-3. Elevgruppen med stanineresultatet 4-9 i förtestet visar ingen märkbar förbättring på eftertestet. Majoriteten av eleverna i interventionsgrupperna upplevde en förbättrad läsförståelseförmåga medan denna siffra var lägre i kontrollgrupperna, speciellt i år 8. Lärarnas upplevelse var att elever med stanineresultat 1-3 på förtestet, under och efter intervention var mer delaktiga i undervisningen och börjat finna en glädje i att läsa.

  • 338.
    Gustafsson, Katarina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Marberg Engström, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Placering av elever och möblering av bänkar eller bord i klassrummet2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 339.
    Gustafsson, Malin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Victoria, Moberg
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Delaktighet och inflytande i förskolan: I vilken utsträckning får barn vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön?2015Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagogerna tänker och handlar kring barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Enkäterna består av svar från 30 olika arbetslag och intervjuerna består av svar från åtta förskollärare. Resultatet visade att pedagogerna i förskolan tycker att barns delaktighet och inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön är viktigt. Slutsatsen av vår studie är att pedagogerna arbetar aktivt med att se till barns intressen och önskemål, vilket sker genom samtal med barnen och observationer i verksamheten. Pedagogerna tycker över lag att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av den fysiska inomhusmiljön.

  • 340.
    Gustafsson, Maria
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Nathalie, Löfgren
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Matematisk problemlösning i lågstadiet: En undersökning om hur lärare beskriver och arbetar med problemlösning.2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 341.
    Gustafsson, Per
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Bara för att morsan sitter bredvid då måste man säga ja: Elevers uppfattning av särskilt stöd i grundskolan2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studier om elever i behov av särskilt stöd domineras av lärarperspektivet, få studier har ett elevperspektiv. Den här studiens syfte är att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av särskilt stöd har av det särskilda stödet, vad det gäller vari problematiken ligger, stödåtgärdernas utformning generellt sett, det egna lärandet och på de specifika åtgärderna utvecklingssamtal och åtgärdsprogram.

     

    För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare år.

     

    Resultatet visar att eleverna uppfattar särskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen är elevernas uppfattningar fokuserade på individnivå, eleven har problem med ett eller flera skolämnen. Lärandet är inriktat på att nå målen för godkänt utan att reflektera över nyttan av kunskaper. Även utvecklingssamtal och åtgärdsprogram är inriktade på att eleven ska nå betygsmålen. Yttre dimensionen speglar elevernas uppfattningar det som omsluter dem i skolan, material, pedagoger och andra resurser. Dimensionen befinner sig utanför det som eleverna har möjlighet att påverka. Problem orsakas av det som inte eleven har möjlighet att påverka. Särskilda stödet handlar om att få rätt material av pedagogerna för att kunna arbeta med lärandet på egen hand. I utvecklingssamtalet uppfattar eleven ingen möjlighet att påverka innehållet. Åtgärdsprogrammen skrivs utan delaktighet och inflytande för eleven. Gemensam dimension är området där individ dimension och yttre dimension går i varandra. Inom denna dimension sker samverkan och dialog i ett möte på likartade villkor, i ett lärande möte. Problem uppstår i mötet med en uppgift och i särskilt stöd söker eleverna kamratinlärning och samarbetsinlärning. Lärandet är inriktat på en djupare inlärning där eleven reflekterar över det inlärda och hur han/hon lär. Åtgärdsprogrammen är ett pedagogiskt stöd för eleven och eleven är väl medveten om innehållet och nyttan av det.

  • 342.
    Gustafsson, Victoria
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ekman Lundberg, Maya
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "...dom ska bara fatta" En studie om relationens betydelse för elevers delaktighet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med vår studie var att beskriva hur några elever med NPF resonerade kring relationen till sina lärare och hur den påverkade deras förutsättningar för delaktighet. Studien hade en kvalitativ ansats då vi efterfrågade en djupare förståelse för eleverna i studiens upplevelser kring relationen lärare- elev.  Det var elevens perspektiv som var central i studien. Datainsamlingen bestod av 9 semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade 9 högstadieelever som alla har en NPF. Vi har ställt frågor kring hur våra informanter resonerade kring sin relation till lärare och vilka egenskaper de förknippade med en lärare som gjorde att de ville delta tillsammans med klassen. Resultatet analyserade vi genom att se på informanternas upplevelser och hur lärares relationella kompetens påverkade möten mellan lärare och elev.

    Studiens resultat visade att eleverna i studien efterfrågade och förväntade sig en stor förståelse utifrån sina enskilda förutsättningar. Det informanterna sammankopplade med goda relationer sammanföll ofta med förståelse och anpassningar på individnivå för att underlätta undervisningssituationen.  Genom elevernas upplevelser fick vi ta del av många exempel på förstående lärare med god relationell förmåga och där eleven fick möjlighet att uppleva delaktighet. Vi fick även ta del av motsatsen och det som vi ansåg mest intressant var att lärarens ofta goda intentioner till relationellt arbete inte alltid uppfattades utan gick eleven obemärkt förbi.

  • 343.
    Gustavsson, Daniel
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lemming-Arrenius, Eva-Lotta
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Utvecklingssamtal, utvecklande för vem?: Talks of development, developing to whom?2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att sätta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förälder samt lärare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning är en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visade att det inte är någon större skillnad mellan informanternas syn på utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet används som det verktyg det är tänkt enligt skolans styrdokument. Vår slutsats blir därför att utvecklingssamtalet är utvecklande för eleven.

  • 344.
    Gustavsson, Malin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Vilhelmsson, Pernilla
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Utveckling av en förskolas utomhusmiljö: Ett utvecklingsarbete med förändring i fokus2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idéen med att utveckla en förskolas utomhusmiljö har utgått ifrån att vi har uppmärksammat en bristfällig utomhusmiljö som var i behov av att utvecklas. Utomhusmiljön var en gammal skolgård på 6400 m² som endast bestod av en torftig asfaltsgård och en sandlåda. Det var tre småbarnsavdelningar som utnyttjade utomhusmiljön och sammanlagt var det ca 48 barn och 10 personal som vistades där. Syftet har varit att skapa en mer meningsfull och lustfylld utomhusmiljö som främjar leken och andra utomhusaktiviteter. Med samtalsintervjuer som metod fick vi ta del av barnens intressen och vad de gjorde i utomhusmiljön innan vi genomförde utvecklingen. De berättade om deras tolkningar och uppfattningar om vad barn hade för intresse i utomhusmiljön. Samtalsintervjuerna lyfte fram personalens åsikter, tankar och teorier om utomhusmiljöns betydelse för barns utveckling och lärande. Det inledande arbetet och samtalsintervjuerna ledde till beslutet om att måla vägbanor, parkeringsplatser, övergångsställen och skapa tillhörande trafikskyltar. Utvecklingsarbetet har lett till att barnen använder utomhusmiljön på nya sätt, att utomhusmiljön har fått en ny innebörd. Tema trafik och olika fordon blir väldigt tydliga och alla barn som gick till matsalen passerade vägarbanorna och låtsas köra. Utvecklingsarbetet har också utgått ifrån ett samarbete mellan personalen och oss för att uppnå det slutgiltiga resultatet. Vi anser att utvecklingsarbetet har lett till nya förutsättningar och möjligheter till ökade utomhusaktiviteter med hjälp av enkla medel och metoder.

  • 345.
    Gustavsson, Sofia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Karlsson, Ingela
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Förskollärares perspektiv på kommunikation i förskolan: Elva förskollärares erfarenheter av att kommunicera med barn i olika miljöer på förskolan2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på kommunikation med barn på förskolan utifrån det demokratiuppdrag som är framskrivet i läropla­nen för förskolan. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspek­tiv på kommunikation och lärande som grundar sig i Vygotskijs teorier. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med elva förskollärare och resultatet visar att förskollärare anser att kommunikation med barn på förskolan är viktig då barns röst ska bli lyssnad till. Resultatet visar även att förskollärarna är med­vetna om när deras sätt att kommunicera inte sker i den demokratiska anda som läroplanen syftar till. En slutsats är att förskollärarnas kommunikation med barnen styrs av hur de bygger upp miljön och vilka ramfaktorer de har att förhålla sig till.

  • 346.
    Gärdehall, Emelie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Elever lär olika: En kvalitativ studie kring hur lärare arbetar individualiserat i undervisningen i ämnet svenska i årskurs 12013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mån några lärare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan några klassrum med avseende på individualisering samt hur variationerna kunde förstås. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstås ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lärarnas synsätt och åsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mån som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering på olika sätt och att individualisering skapades i större utsträckning i de klassrum som följde ett eget arbetssätt snarare än de som arbetade med färdigt undervisningsmaterial.

  • 347.
    Gåse, Elenor
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Fritidspedagogers och lärares arbete mot kränkande behandling i fritidshem och skola2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar. Enligt både fritidspedagoger och lärare ägnar skola och fritidsverksamhet mycket resurser i arbete mot kränkande behandling och mobbning. Arbetet sker främst enligt respondenterna genom att de arbetar med likabehandlingsplaner som är individuellt utformade för varje skola

  • 348.
    Göransson, Kerstin
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Specialpedagogik.
    Man vill ju vara som alla andra: Elevers röster om delaktighet och inkludering med fokus på elever med funktionsnedsättning2007Bok (Annet vitenskapelig)
  • 349.
    Göransson, Kerstin
    et al.
    Karlstads universitet, Karlstad, Sweden..
    Lindqvist, Gunilla
    Uppsala universitet, Sweden.
    Klang, Nina
    Uppsala universitet, Sweden.
    Magnússon, Gunnlaugur
    Uppsala universitet, Sweden.
    Almqvist, Lena
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Professionalism, governance and inclusive education: A total population study of Swedish special needs educators2019Inngår i: International Journal of Inclusive Education, ISSN 1360-3116, E-ISSN 1464-5173, Vol. 23, nr 6, s. 559-574Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Prior research shows that special needs educators (SNEs) have had problems defining their occupational roles and jurisdiction, particularly regarding inclusive education. There are two occupational groups of SNEs in Sweden, namely special educational needs coordinators (SENCOs) and special education teachers. In this paper, we use the collective name SNEs to refer to both groups. Here, results from a total population study of Swedish SNEs are presented (N = 3367, response rate 75%). The aim is to explore differences in SNEs’ interpretation of school difficulties and if these differences are influenced by SNEs’ employment in different parts of the school organisation. Statistical cluster-analysis was used to categorise SNEs into five distinct groups based on how they view the problems of pupils in school difficulties. Key concepts employed in the analysis are, primarily organisational vs occupational governance in relation to professional jurisdiction. Findings suggest that SNEs are less unanimous in their views of school problems, than prior research indicates. The variance is partly due to where they work in the school organisation, but we also find indications that different groups of SNEs experience different forms of governance with regard to their professionalism. The results are important due to the scope of the data and method of analysis as well as the illustrated variance of professional values and situations of SNEs and the potential consequences for the development of inclusive education.

  • 350.
    Göransson, Kerstin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Lindqvist, Gunilla
    Högskolan Dalarna, Sweden.
    Nilholm, Claes
    Malmö högskola, Sweden.
    Voices of special educators in Sweden: a total-population study2015Inngår i: Educational research (Windsor. Print), ISSN 0013-1881, E-ISSN 1469-5847, Vol. 57, nr 3, s. 287-304Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: There are two occupational groups in Sweden that are expected to have significant impact on educational work related to children in need of special support. These two groups are special educational needs coordinators (SENCOs) and special education teachers. In this paper, we use the collective name special educators' to refer to both groups. Special educators are expected to have specific knowledge regarding the identification of, and work with, school difficulties. However, there is noticeably little research concerning these occupational groups. This study was undertaken in order to further our knowledge about special educators' work.Purpose: The overall purpose of the present paper is to provide a first overview of special educators' work. The paper investigates these special educators' perceptions of their occupational role, of their preparedness for the role and of how their role is practised. The paper also illuminates questions about SENCOs' and special education teachers' knowledge and values as well as the grounds for the occupational groups to claim special expertise related to the identification of, and work with, school difficulties.Design and method: A questionnaire was sent out in 2012 to all SENCOs and special education teachers in Sweden who received their degree from 2001 onwards and in accordance with the Swedish examination acts of 2001, 2007 and 2008 (N=4252, 75% response rate).Results: According to the results, special educators state that they are well prepared to work with some tasks, such as counselling, leading development work and teaching children/pupils individually or in groups. Concurrently, there are tasks that the groups are educated for (e.g. school-development work), which they seldom practise in their daily work.Conclusions: Primarily using reasoning concerning jurisdictional control, we discuss SENCOs' and special education teachers' authority to claim special expertise in relation to certain kinds of work, clients and knowledge and thus, their chances of gaining full jurisdictional control in the field of special education.

45678910 301 - 350 of 1078
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf