mdh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 1077
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Edeborg, Kajsa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Cederberg, Anna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur lärarens uppfattning till matematik kommer till uttryck i deras undervisning: "Läraren blir den spegel i vilken eleverna kan se sig själva"2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 202.
    Edmundsdotter, Daniella
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Qaderi, Mariam
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Undervisning i den mångkulturella skolan: En kvalitativ studie om undervisning och inkludering av elever i ett mångkulturellt klassrum i grundskolan.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar och hinder lärare framhåller att de stöter på i undervisningen i ett mångkulturellt klassrum och vilken inställning de har till att bemöta elever med olika etnisk och språklig bakgrund. I studien undersöks även hur lärare arbetar för att inkludera alla elever i den vardagliga undervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Som underlag till studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sju lärare från tre olika skolor använts.  

    Resultatet visar att inlärning av det svenska språket är en viktig del av den vardagliga undervisningen och att samverkan mellan skolans olika enheter är betydelsefullt för elever med olika etnisk och språklig bakgrund.

  • 203.
    Edström, Jessica
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Edvardsson, Åsa
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    ”Vi strävar efter ett öppet klimat”: Hur ledare anser att de hanterar åsiktsmångfald2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att se på ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karaktären på studien var relevant för att besvara frågeställningarna. Ledare från två olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrån teorier om interkulturalitet. Genom intervjuerna gavs en förståelse av hur ledarna ser på åsiktsmångfald samt en bild av hur ledare hanterar medarbetarnas idéer och åsiktsmångfald. Genom analysen framgår det att trots att ingen av ledarna uttalat eftersträvar ett interkulturellt förhållningssätt så fnns det interkulturella tendenser i ledarnas hanterande av medarbetarnas idéer och åsiktsmångfald. Inom båda organisationerna eftersträvar ledarna ett öppet klimat för att utveckla organisationen men vi tror att organisationerna skulle utvecklas ytterligare om interkulturalitetsteorins kritiska aspekt tillämpades, genom att ledare och medarbetare inom organisationen vågar kritiskt granska sig själva, varandra och den egna organisationen i större utsträckning. 

  • 204.
    Egard, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Specialpedagogiska aktiviteter inom folkhögskolans allmänna kurs2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och beskriva hur specialpedagogik och ett urval specialpedagogiska aktiviteter används och kommer till uttryck inom allmän kurs på två folkhögskolor. Syftet var också att beskriva vad som karaktäriserar arbetet med allmän kurs på dessa folkhögskolor. En kvalitativ forskningsansats användes och en fallstudie genomfördes. I fallstudien ingick observationer i skolornas lärmiljö, intervjuer med undervisande personal och intervjuer med rektorer. Studien visade att arbetet med allmän kurs på dessa folkhögskolor hade en inkluderande karaktär. Personalen undervisade och visade omsorg om både personer i och utan behov av stöd, och gjorde även en hel del specialpedagogiska aktiviteter (utan att benämna dem som specialpedagogiska) för att stödja deltagares deltagande och lärande i aktiviteterna på folkhögskolorna. Utmaningarna för personalen var stora, det handlade exempelvis om att bemöta ett uppfattat ökat stödbehov, motivera till studier, läs och skrivsvårigheter och att lyckas vara både lärare och livsvägledare till deltagare. Förtroendefulla relationer och dialog framträdde som nyckelfaktorer för arbetet på allmän kurs.

  • 205.
    Egnerfors, Malin
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Aldrin, Eva
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Pedagogisk dokumentation i Reggio Emilia-inspirerade förskolor2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder. En förutsättning för pedagogisk dokumentation som arbetssätt handlar om att pedagogerna måste få de förutsättningar som detta arbete kräver.

  • 206.
    Ehrlin, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Gustavsson, Hans-Olof
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    El Sistema as an opportunity for collaboration between school and home - parents´perspective on El Sistema-inspired activity2018Inngår i: International Journal of Learning, Teaching and Educational Research, ISSN 1694-2493, E-ISSN 1694-2116, Vol. 17, nr 8, s. 36-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 207.
    Ehteshami, Parasto
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Den pedagogiska relationen: Ett överlevnadssätt inom skolverksamheten?2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med min undersökning är att ta reda på vad två lärare och deras elever som går i gymnasiet anser om lärare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsätt på den goda relationen, hur den etableras, vilken påverkan en dålig/god relation kan ha på eleverna respektive lärarna och hur relationen påverkar elevers läroprocess. Resultatet diskuteras därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrågor valde jag både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna känna sig respekterade och att de får sina röster hörda. Det framgick även att de egenskaper som eleverna ansåg vara viktiga för dem, upplevde de som goda. Upplevelsen respektive värderingen av relationens parametrar korrelerar. En slutsats av detta är att vill man ha en god relation ser man även till att en sådan skapas.

  • 208.
    Eidenberg, Emma
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lagerhult, Emeli
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    KOMET, ett hjälpmedel för att förändra kommunikationen mellan lärare och elever?2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 209.
    Einarsson, Angelica
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Som en osynlig, dömande makt: åtta gymnasieelever förklarar sin frånvaro på idrottslektioner2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta elever på gymnasiet förklarar sin frånvaro på lektioner i Idrott och hälsa. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasieelever med hög frånvaro på Idrott och hälsa och tolkat resultatet utifrån Vygotskijs teorier om socialt lärande. De orsaker till frånvaro som framkommit springer ur den sociala samvaron: rädsla att göra bort sig, olustkänslor inför tävlingsmoment, brist på gemenskap, mobbing i form av utfrysning, men också känslor av otillräcklighet under idrottsmoment på grund av andras förmodade överlägsenhet. Frånvaro på idrotten är inte

    ett problem utan flera eftersom faktorerna är många. Dessa faktorer är inte alltid påtagliga eftersom de inte syns och hörs i rummet. Istället är det ofta en stark rädsla och en föreställning inom individen att bli dömd, hånad och utesluten ur gruppen. Genus kan vara en faktor eftersom flickor och pojkar kan ha olika inställning till tävlingsmoment.

  • 210.
    Ejdemark, Elin
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Lärares uppfattningar om vilket som bäst bidrar till lärandet hos studenter: grupparbete eller individuellt arbete2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lärande påverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lärare anses påverka studenterna till ett bra lärande. Det är en kvalitativ studie där sex lärare inom högre utbildning har intervjuats.

    Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp där studenterna arbetar med främmande personer som de inte känner påverkar lärandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses därmed vara den bästa arbetsformen för ett bra lärande.

    Respondenterna ansåg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. Därför framkom det att individanpassad undervisning var något som respondenterna trodde skulle kunna hjälpa vissa studenter som har det svårt i skolan, så att de själva fick välja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta är en resursfråga för lärarna som inte har resurser för att rätta alla studenternas arbeten varje gång det är examination. Alla lär heller inte lika bra i grupp enligt resultatet. Men respondenterna trodde att en grupp där det finns en vilja att lära och som fungerar kunde hjälpa dem som har svårigheter i studierna. Samhället är enligt respondenterna konstruerat för att arbeta i grupp, därför är det viktigt att lära studenterna det samtidigt som respondenterna var medvetna om att vissa arbetar hårdare i ett grupparbete än andra. Detta försvårade ett rättvist betygssättande, och därför ansågs det individuella arbetet vara bra när det gällde att pröva studentens kunskaper och för att se om hon/han förstått rätt.

    Enligt respondenterna måste man växla mellan individuella och grupparbeten för att ge ett bra lärande till studenterna eftersom man lär sig på olika sätt individuellt och i grupp. Det anses även vara mer krav på individen nu, studenten har ett eget ansvar för att inhämta kunskap. Gymnasiet ansågs inte heller förbereda studenterna inför högskolan på ett bra sätt eftersom vissa blivande studenter inte hade baskunskaperna när de kom till högskolan. Eftersom studenterna hade olika kunskaper och erfarenheter var det även svårt att sätta en rimlig nivå på uppgifterna, det får inte vara för svårt men heller inte för lätt.

  • 211.
    Ekberg, Maria
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Månegarm, Anna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur äldre och yngre elever med läs- och skrivsvårigheter upplever specifika specialpedagogiska åtgärder2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur vi, som arbetar i skolan,stöttar elever som stöter på hinder i sin läs- och skrivutveckling och samtidigt får dem att känna sig inkluderade i undervisningen och i det sociala sammanhanget är en viktig fråga. Skolans arbete handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens utveckling och lärande samtidigt som eleven ska må bra och uppleva social gemenskap. Studiens syfte var att belysa hur några elever, i åk 2-3 och 8-9, upplever särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling i form av specifika specialpedagogiska åtgärder utifrån inkludering samt demokrati och delaktighet. Med specifika specialpedagogiska åtgärder menar vi åtgärder som utförs av speciallärare och som sker enskilt eller i mindre grupp utanför den ordinarie undervisningen. I studien redovisas även de likheter och skillnader som framkom mellan eleverna i yngre respektive äldre åldrar. I vår studie utgick vi från ett relationellt perspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats och metodansatsen är inspirerad av fenomenologi med inslag av hermeneutik. För att få svar på våra frågeställningar samlade vi in data genom fokusgrupper. Studien visade att eleverna är medvetna om att de är i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling. Elevernas känsla av inkludering berodde på elevernas egna och omgivningens attityder samt tid och rum, det vill säga när de specifika specialpedagogiska åtgärderna sätts in och var de äger rum. De äldre eleverna kände sig delaktiga i beslut till viss del, men de yngre eleverna deltog inte i beslut om insatser som rörde dem. I vår studie framkom att elevernas upplevelser av specifika specialpedagogiska insatser främst var positiva. Studien visade att elevens perspektiv är mycket viktig att ta hänsyn till vid organisationen av specifika specialpedagogiska åtgärder. Det är endast genom elevens perspektiv som skolan kan se om inkludering, demokrati och delaktighet uppfylls.

  • 212.
    Ekblad, Maria
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Wilhelmsson, Elisabeth
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur digitala verktyg och digitala hjälpmedel kan främja samhandling och tillgänglighet i särskolans undervisning: Några lärares tankar kring förutsättingar och användande2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt Skolverket ska lärare säkerställa god och väl anpassad undervisning som främjar alla elevers utveckling. Förutsättningen för lärande och utveckling, enligt specialpedagogiska skolmyndigheten [SPSM], är att få känna och uppleva delaktighet. Då behöver möjligheterna för det förbättras för elever med funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i särskolan beskriver förutsättningar för att använda digitala verktyg och digitala hjälpmedel för att främja samhandling och tillgänglighet i undervisningen. Studien hade en kvalitativ ansats och genomfördes med intervjuer av fem lärare inom särskola vilka alla arbetar med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisning. Svaren från intervjuerna analyserades utifrån SPSM´s delaktighetsmodell och med ett resonemang utifrån systemteori. Studiens resultat visade att lärarna arbetade aktivt med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisningen till förmån för samhandling och tillgänglighet, men att det också fanns faktorer som begränsade digital delaktighet för eleverna. Lärarna uppgav att de hade god tillgång till digital teknik men att de i viss mån saknade handledning, teknisk support och adekvat mjukvara anpassat till respektive elevgrupp.

  • 213.
    Ekbäck, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Akhter, Syeda Nahid
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ett lekfullt lärande: En kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver barns

    lekfulla lärande. Vi vill även undersöka förskollärares uppfattningar om lekens

    betydelse för barns lärande, och hur de utformar miljön för ett lekfullt och

    lustfyllt lärande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta

    verksamma förskollärare. Vi bad även förskollärarna att ta fotografier av hur det

    lekfulla lärandet framträder i verksamhetens fysiska miljö. Resultatet visar att

    samtliga förskollärare är ense om att ett lekfullt lärande och miljöns utformning

    hänger samman. De anser att leken är oerhört viktig och att det är ett tillfälle

    där barnen får möjlighet att bearbeta känslor, erfarenheter och kunskap i

    samspel med andra. Slutsatsen är att förskollärarna beskriver att lek och

    lärande inte bör separeras utan hör samman. Lek och lärande är en stor del i

    förskolan och det är viktigt att barnen får tid för att leka och utvecklas i en trygg

    miljö.

  • 214.
    Ekdahl Blomqvist, Malin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Larsson, Sandra
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Matsituationen i förskolan-är det en möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan?2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering. Det beror på förskolepersonalens förhållningssätt och attityder till hur tillåtande förskolepersonalen är för barns delaktighet och inflytande under matsituationen.

  • 215.
    Ekengren-Allen, Ulrika
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    E-utbildning – behovsanpassning eller teknikfixering?: Kursdeltagares erfarenheter av e-utbildning som metod för kompetensutveckling2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjänster inom en koncern. Resultatet visar att användarna upplever att det finns både fördelar och nackdelar med att använda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen är att kursdeltagarna ges möjlighet till att själva kunna styra, kontrollera och påverka den egna läroprocessen. Detta kan främja ett mer utvecklingsinriktat lärande. Samtliga respondenter upplever avsaknaden av det personliga mötet som en av de största nackdelarna med e-utbildning. E-utbildning kan då i vissa situationer ses som ett hinder för att ett lärande blir möjligt. Studien visar även att användarna av e-utbildning upplever undervisningsformen och innehållet som viktiga faktorer. När innehållet är av mer generellt fungerar e-utbildning bra, men när det är mer specifikt fungerar det mindre bra. Ett och samma innehåll kan ge helt olika resultat i slutänden beroende på hur undervisningen utförs.

  • 216.
    Eklund, Sara
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lindskog, Jenny
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Kartläggning och dokumentation av läsutvecklingen i förskoleklass och årskurs 12012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur tre förskoleklasslärare och tre lärare i årskurs 1 kartlägger och dokumenterar den tidiga läsutvecklingen. Vi vill även undersöka och analysera lärarnas syn på de material som tillämpas för att kartlägga elevers läsutveckling. En utgångspunkt i undersökningen har varit Eskilstuna kommuns remissupplaga av den språkutvecklingsplan som träder i kraft hösten 2012. I studien har vi undersökt Språkutvecklingsplanens relevans för arbetet med kartläggning och dokumentation av den tidiga läsutvecklingen. Denna kvalitativa undersökning baseras på intervjuer med lärare, rektorer och den ansvariga utgivaren av kommunens Språkutvecklingsplan. Efter genomförd undersökning kan vi konstatera att kartläggning och dokumentation av den tidiga läsutvecklingen delvis genomförs på olika sätt. På de skolor vi undersökt är Bornholmsmodellen och God läsutveckling de mest förekommande kartläggningsmaterialen. Resultaten av kartläggningarna används till stor del för att finna de elever som är i behov av särskilt stöd vilket kan leda till att de elever som når kunskapsmålen med god marginal hamnar utanför lärarens fokus. Språkutvecklingsplanens riktlinjer kan bidra till ett vidgat synsätt hos läraren där samtliga elevers optimala språkutveckling är i fokus.

  • 217.
    Eklund, Susanne
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Andersson, Erika
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Föräldrakontakt: En undersökning om hur pedagoger på två förskolor ser på den dagliga kommunikationen med föräldrar från olika kulturella och sociala bakgrunder.2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 218.
    Eklöf, Christine
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Eklöf, Lotta
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Jag tror att det är väldigt mycket feeling, ibland lyckas man och ibland inte”: – En kvalitativ studie om handledning som professionellt specialpedagogiskt verktyg.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 219.
    Ekman, Carina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Rolf, Eva Maria
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    iPads i grundsärskolan2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur några lärare i grundsärskolan använder iPads i sin undervisning och vilket synsätt de har när det gäller att använda iPads i sin undervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Studien bygger på nio observationer och intervjuer. Vi har analyserat resultatet utifrån det sociokulturella perspektivet Det sociokulturella perspektivet bygger på Vygotskijs utvecklingsteori att lärande sker tillsammans med andra. Det sammantagna resultatet visar att lärare i grundsärskolan använder sig utav iPads i sin undervisning. Lärare i grundsärskolan har en positiv inställning till användning av iPads i sin undervisning men lärare behöver mer kunskap för att utveckla sitt arbete med att arbeta med iPads i sin undervisning.

  • 220.
    Ekman, Margareta
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    En skola för alla : en undersökning om skillnader och likheter i undervisningen av funktionshindrade elever med Autism och Aspergers syndrom i gymnasieskolan och särskolan2008Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en studie av tre olika skolformer för att se hur olika elever med funktionshindren Aspergers syndrom och autism bemöts och undervisas. De skolformer som studerats är särskolan, gymnasieskolan och extra resurscenter inom gymnasieskolan. Extra resurscenter finns inte representerade vid observationerna av undervisningsformer.

  • 221.
    Ekroos, Josefine
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Talutrymmet i klassrummet: Ur ett genusperspektiv2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här studien har jag tittat på hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar på att pojkarna där dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar även i gymnasieåldern. Jag valde att göra observationer där jag tittade på elevernas kommunikation med läraren vid genomgångar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare än flickor, men de fick inte någon extra uppmärksamhet av läraren i form av att de tilldelades ordet oftare än flickorna.

  • 222. Ekstrand, Per
    Genus- och mångfaldsperspektiv i hälso- och sjukvården2010Inngår i: Vårdpedagogiska utmaningar / [ed] Sonia Bentling & Bosse Jonsson, Liber: Stockholm , 2010, s. 156-185Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 223.
    Eldin, Sofia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Nilsson, Emelie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "Om man är inne hela veckan och hela natten då kan man dö.": Barns beskrivningar av utomhusvistelsen i förskolan.2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 224.
    Eliasson, Miriam
    et al.
    Karolinska Institutet, Sweden .
    Isaksson, Kerstin
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Laflamme, Lucie
    Karolinska Institutet, Sweden .
    Verbal abuse in school: Constructions of gender among 14- to 15-year olds2007Inngår i: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516, GENDER AND EDUCATION, ISSN 0954-0253, Vol. 19, nr 5, s. 587-605Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Verbal abuse has been identified as a common element in the life of children in school. This paper explores how this discursive practice is used in the construction of masculinities and femininities among children aged 14 - 15 through observations and interviews in classes in two schools in Stockholm. Verbal abuse, often with sexual content, contributed to ' toughness', a central component of hegemonic masculinity in the schools. Popular, tough boys generated most of the verbal abuse, but were not necessarily regarded as verbally abusive; rather, responsibility for the bulk of verbal abuse was attributed to ' rowdy' boys. Girls' verbal abuse was not similarly advantageous for their femininity; instead, both through being verbally abusive and being the target of abuse, girls risked being positioned negatively. It appears that verbal abuse in school simultaneously orders masculinities and femininities, and structures heterosexual relations between the genders.

  • 225.
    Elin, Brännström
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Jessica, Johansson
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    ”Att stötta språket handlar mycket om kreativitet”: En kvalitativ studie om hur förskollärare använder estetiska uttrycksformer för att främja barns språkutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvalitativ undersökning av hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling, samt hur och om förskollärarna tar hjälp av estetiska uttrycksformer i förskolans språkundervisning. I studien utgår vi från det socio­kulturella perspektivet och dess teorier om barns språkutveckling i det sociala sam­spelet. Som forskningsmetod för insamling av data använder vi semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på olika förskolor. Resultatet har vi kategoriserat utifrån teman som visar på betydelsen av en språkstimulerande miljö med fokus på barns samspel, att använda ett expansivt språk samt att ta vara på vardags­situationerna i förskolan. Förskollärarna uttrycker sin egen roll som viktig i arbetet med barns språkutveckling då det handlar om att lyssna och utgå från barnens intressen. Vidare visar resultatet att estetiska uttrycksformer används på olika sätt för att stödja och främja barns språkutveckling. Förskollärarna är överens om att språket stärks när barnen får erfara det med kroppen. Genom varierande uttryckssätt i samspel med andra barn och vuxna vågar barn uttrycka sig och därmed utvecklar de sin kommunika­tiva förmåga och sitt språk.

  • 226.
    Elliott, Sue
    et al.
    University of New England, Australien.
    Carr, Victoria
    University of Cincinnati, Cincinnati US.
    Ärlemalm- Hagser, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Park, Eunhey
    Ewha Womans University, Sydkorea.
    Examining curriculum policy and pedagogy across borders: re-imagining socially transformative learning in early childhood education2017Inngår i: Envisioning Futures for Environmental and Sustainability Education / [ed] I P. Blaze Corcoran., J. Weakland, & A. Wals, Wageningen: Wageningen Academic Publishers , 2017, s. 205-216Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 227.
    Elofsson, Charlotta
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Sylvén, Annika
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Krouwel, Ing-Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    De pedagogiska planeringarnas många ansikten: -Lärarens tankeprocess/reflektion kring pedagogiska planeringar i grundsärskola2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Nuvarande läroplan vill att lärare planerar sin dagliga verksamhet med hjälp av pedagogiska planeringar (PP). Syftet med denna uppsatts har varit att beskriva och analysera tankar kring dessa PP hos lärare i grundsärskolan. Studien baseras på en fenomenologisk forskningsmetod där vi samlat data genom triangulering i texter, fokussamtal samt individuella intervjuer. Utifrån förslag från skolledningen för grundsärskolan började lärarna använda PP trots att de saknade fortbildning i hur dessa skall utformas. Det visade att många lärare undrade hur dessa PP borde se ut, vad de borde innehålla samt för vem de borde skrivas. Resultatet av vår studie visar att lärare strävar efter att hitta förtydligande om för vem de skriver sina PP. Vid utformningen av väl fungerande PP lyfter lärare fram svårigheter gällande undervisning och elevbedömning samt elevers delaktighet. Lärare reflekterar över varandras utsagor vilket ledde till att nya idéer skapades. Lärare har visat en öppenhet gällande sitt arbete med PP, vilket har ökat kollegors förståelse för varandras svårigheter, möjligheter och problem. Under vår studie hade lärarna stor nytta av att ta upp gemensamma fenomen i grupp där de hjälps åt i ett kollegialt lärande kring uppdrag som alla brottas med.

  • 228.
    Elovsson Halt, Sara
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Bosell, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "Vad vill du göra idag?": En kvalitativ studie om förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har åtta förskollärare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna tycker att det är viktigt att barn är delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de använder sig av olika arbetssätt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebära att förskollärarna tar fasta på barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom områden som presenteras av förskollärarna. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser det vara svårt att särskilja begreppen delaktighet och inflytande, men att de ändå visar på en skillnad i sina utsagor. Vår slutsats utifrån studien är att förskollärare ser barns delaktighet och inflytande som en viktig utgångspunkt i verksamheten samt att de strävar efter att låta barns intentioner forma innehållet. Dock menar förskollärarna i studien att de kan bli bättre på att involvera barnen i planeringen.

  • 229.
    Embretsen, Yasmine
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Davidsson, Jenny
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Vad är nödvändig kunskap?: En studie om kunskapssyn utifrån lärare och lärarutbildares perspektiv2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad samhället och skolan anser vara nödvändig kunskap. Metoden vi använder för att göra det är att göra en kvalitativ studie. Genom en enkätundersökning med öppna frågor och i öppen intervju med två lärarutbildare tolkar och undersöker vi samhällets, lärares och lärarutbildares syn på nödvändig kunskap. Det vi kommer fram till är att det blir omöjligt att veta vilken kunskap vi kommer att behöva i framtiden då samhället ständigt förändras i en rasande takt. Det innebär att de kunskaper vi kommer att behöva är kunskaper om hur vi tillägnar oss kunskaper och även kunskaper för att förmedla dessa i ett globaliserat samhälle. Utifrån vårt syfte och genom att besvara våra frågeställningar ser vi att läroplanen uttrycker en eftersträvan på vilken kunskap samhället behöver, lärarutbildningen å andra sidan visar en annan syn medan den faktiska undervisningen som bedrivs ute i skolorna inte riktigt lyckas samspela med någon av dessa. 

  • 230.
    Emma, Lundvall
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Aziz, Aziz
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    " Det gäller att se möjligheterna för att skapa en inkluderande undervisning": - en studie om pedagogers arbete för att skapa en inkluderande undervisning för elever på grundsärskolan.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En studie om pedagogers arbete för en inkluderande undervisning som synliggör möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning.

    Semistrukturerade interjuver med en kvalitativ metod.

  • 231.
    Enander, Anna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att utmana barnets kritiska tänkande: En studie sett ur ett Reggio Emiliainspirerat perspektiv2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med att utmana barnets kritiska tänkande aldrig får stagnera utan måste kontinuerligt finnas med i den pedagogiska verksamheten för att få barn som vågar ifrågasätta och som är intresserade av att söka efter ny kunskap.

  • 232.
    Enarsson, Helena
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Claesson, Susanne
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    ”Jag tyckte att det var roligt i skolan, tills det blev för svårt”: Intervjuer med tolv elever om deras upplevelser av sin skolgång i både grundskolan och grundsärskolan2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa elevers upplevelser av att gått i både grundskolan och

    grundsärskolan. Vi ville undersöka hur informanternas /elevernas beskrev sina erfarenheter utifrån

    de båda skolformerna samt hur de värderade sina erfarenheter. Studien är baserad på 12 kvalitativa

    intervjuer med elever som först gått i grundskolan och som senare blivit inskrivna och mottagna i

    grundsärskolan. Genom intervjuerna har vi fått ta del av informanternas upplevelser, erfarenheter

    och värderande beskrivningar. Resultatet, som analyserades bland annat utifrån Vygotskys teori om

    den proximala utvecklingszonen, visade att informanterna överlag hade en positiv upplevelse av sin

    skolgång i de båda skolformerna, men att känslan för grundsärskolan är mer positiv. Informanterna

    beskrev sin skolgång i grundsärskolan som mycket utvecklande, stimulerande och med lärare som

    hade god kunskap och som kunde ge tid, förutsättningar och stöttning utifrån behoven.

    Informanterna beskrev sin tid i grundskolan som positiv till en början, men ju äldre informanterna

    blev desto mer negativt förändrades deras beskrivning av skolgången i grundskolan. Känslorna i

    förhållande till grundskolan beskrevs i termer av misslyckande, stress och otillräcklighet medan

    upplevelserna beskrevs i termer av bristande stöd och bristande förståelse för deras svårigheter. I

    studien analyserades och diskuterades uppkomsten av dessa känslor och upplevelser i grundskolan

    och grundsärskolan dels i förhållande till olika lärandemiljöer, dels i förhållande till bemötandet och

    sociala relationer. Sammanfattningsvis visade studien att även om informanterna upplevt sin

    skolgång som övervägande positiv så gav, utifrån informanternas upplevelser, grundsärskolans

    pedagogik och förhållningssätt bättre förutsättningar för lärande och välmående.

  • 233.
    Encrantz, Andreas
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lusth, Frida
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lärandemiljön, barnens arena?: Ett utvecklingsarbete kring barn inflytande över den fysiska lärandemiljön2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här utvecklingsarbetet syftade till att utveckla ett förhållningssätt som kan stärka barnens känsla av delaktighet utifrån ett demokratiskt perspektiv genom att omforma deras lärandemiljö utifrån barnens önskemål, tankar och åsikter. Verktyg som användes under processen var bildskapande, fotografering, diskussionsgrupper samt workshops och processen dokumenterades med hjälp av video. Utvecklingsarbetet genomfördes i en förskoleklass med 20 barn. Genomförandet visar att barnens engagemang och delaktighet kunde uppfattas som olika starkt under processen beroende på vårt förhållningssätt. Vår slutsats är att lärarens förhållningssätt, kontrollbehov, synen på barn som kompetenta och vilja att ta barns perspektiv spelar en stor roll för att synliggöra barns intentioner och skapa en miljö som möjliggör barns inflytande i lärandemiljön. 

  • 234.
    Engdahl, Ingrid
    Stockholms universitet.
    Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet2015Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 235.
    Engdahl, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Sweden.
    Ärlemalm-Hagsér, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Education for Sustainability in Swedish preschools: Stepping forward or out-of-step?2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 236.
    Engdahl, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet.
    Ärlemalm-Hagsér, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Education for Sustainability in Swedish preschools: Stepping forward or out-of-step?2014Inngår i: Research in Early Childhood Education for Sustainability: International perspectives and provocations / [ed] J. Davis & S. Elliott, London: Routledge, 2014, 1, s. 208-224Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 237. Engdahl, Ingrid
    et al.
    Ärlemalm-Hagsér, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Swedish preschool children show interest and are involved in the future of the world Children’s voices must influence education for sustainable development (ESD)2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 238. Engdahl, Ingrid
    et al.
    Ärlemalm-Hagsér, Eva
    Göteborgs universitet.
    Swedish preschool children show interest and are involved in the future of the world Children’s voices must influence education for sustainable development (ESD)2008Inngår i: The contribution of early childhood eduaction to a sustainable society / [ed] Samuelsson, Ingrid Pramling; Kaga, Yoshie, Paris: UNESCO , 2008, s. 116-121Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The Swedish preschools offer full-day programmes for children aged from 1-6 years. They have a long tradition of outdoor education and a curriculum that specifi es goals concerning the environment, the nature and democratic values. The national curriculum especially stresses the importance of children’s infl uence in the daily activities and the task to promote gender equity for girls and boys, and for their teachers. In this article, we will fi rst describe the specifi c task for Swedish pre-schools, as it is stated in the national curriculum. Then we will describe a theme-based project about life, hens and eggs from Långvik’s preschool outside Stockholm, Sweden, and a research project with a gender perspective on outdoor education from Mälardalen University. Finally, we point out the very important role that teachers play, and thus suggest reformed teacher education programmes incorporating questions linked to education for sustainable development and to the importance of children’s infl uence and participation.

  • 239.
    Engman, Maria
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Autism i grundsärskola: En intervjustudie med fokus på lärares uppfattningar om deras arbete i grundsärskola, med elever som har autism och utvecklingsstörning.2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka andra lärares uppfattningar om den undervisning de bedriver i arbetet med elever som har autism och utvecklingsstörning i grundsärskola.Undersökningen är baserad på halvstrukturerade intervjuer med lärarna där intervjusvaren är

    tematiserade utifrån studiens frågeställningar.

    Resultatet visar att lärarna upplever att deras uppdrag, att undervisa elever som har autism och utvecklingsstörning, är komplext.  Lärarna relaterar till läroplanen när de resonerar kring uppdraget men samtidigt lyfter de fram olika aspekter av kunskap som ska vara i fokus i undervisningen. Samtliga lärare lyfter betydelsen av att arbeta för elevernas delaktighet och självständighet, dock inom givna ramar. Lärarna belyser olika aspekter i undervisningen, bland annat kring miljöanpassningar där de lyfter fram struktur och rutiner som en anpassning. Kring kommunikation synliggör lärarna utmaningar i att tolka elevernas kommunikation och val av kommunikationsstöd. Dilemman som lärarna lyfter fram är att det finns en risk att de assisterar elever i situationer som de kan klara själva och att tolka elevernas kunskaper i olika kontexter. Vad gäller att skapa förutsättningar för eleverna att samspela med andra, i och utanför klassrumsmiljö, menar lärarna att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas olika uttryck till samspel och att arbeta med samspel i olika vardagssituationer. Personalens roll framhävs också som den vanligaste samspelspartnern. Lärarna har olika inställningar till möjligheten för eleven med autism att gå i klasser med elever som inte har autism. Många lärare anser att det är en rättighet för eleverna och att det är viktigt att olika kompetenser blandas. Andra lärare är kritiska och menar att det inte alltid är möjligt och att den specifika kompetensen finns i klasser för elever med autism. Studien visar att lärares arbete, med elever som har autism och utvecklingsstörning, är komplext och att det finns många dilemman och utmaningar. Det är en ständig utmaning att erbjuda eleverna undervisning som är anpassad till elevers behov och samtidigt erbjuda flexibilitet och skapa möjligheter till att få eleverna aktiva och självständiga.

  • 240.
    Engman, Mary
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Nairne, Therese
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Ska vi leka?: En studie om leken och den språkliga medvetenheten i Bornholmsmodellen.2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet var att få en djupare förståelse för vad leken har för betydelse för barns läs- och skrivutveckling samt hur man kan integrera leken i undervisningen i förskoleklassen och år ett. Det finns ett flertal metoder som lärare och barn/elever kan ta del av. I denna uppsats har vi valt att presentera Bornholmsmodellens lekande perspektiv på lärandet som ett stöd i läs- och skrivutvecklingen. I studien ingår skolor med både en- och flerspråkiga barn. Vi intervjuade sex förskollärare och lärare som arbetar med Bornholmsmodellen samt observerade hur de arbetade med Bornholmsmodellen i barngrupperna. Undersökningen var kvalitativ. Resultaten visade att respondenterna hade positiv inställning till arbetet med Bornholmsmodellen, men att de kompletterade materialet med andra språkstimulerande övningar. Studien har även åskådliggjort att barn som arbetat med Bornholmsmodellen har kommit längre i sin språkliga medvetenhet än andra barn. Leken och lärandet är sammanvävda i Bornholmsmodellen och att den språkliga medvetenheten leks in är en av grundidéerna med materialet. Vår studie har bekräftat vår syn på att lärandet i de tidigare åren till stor del är beroende av leken. Vidare kan vi konstatera att både litteraturen och respondenterna är överens om att Bornholmsmodellen kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och hjälpa lärare att hitta barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Avslutningsvis har det framkommit att Bornholmsmodellen är ett hjälpmedel för läraren att ge barnen goda förutsättningar inför läs- och skrivinlärningen.

  • 241.
    Engstrand, Sebastian
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hanberg, Henrik
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lärares tankar om digitala verktyg och dess användning i matematikundervisningen: En intervjustudie med lärare i årskurserna 4-62018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete är att se hur fyra lärare anser sig arbeta med digitala verktyg i praktiken, samt deras åsikter kring dessa. Vi tolkade och bearbetade data genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer, samt ramverket Structuring Features of Classroom Practice. Ramverket delar in data i fem kategorier, som sedan tolkas till ett resultat. Resultaten visar att lärarna anser sig arbeta med digitala verktyg på olika sätt, alla berättade att de använder verktygen som presentationsverktyg och för att få en varierad undervisning. Lärarna framförde att de ser digitala verktyg på ett positivt sätt, men uttryckte också att verktygen har brister. Våra slutsatser i arbetet är att (1) lärarna anser att deras arbete blivit mer effektivt med digitala verktyg. (2) lärarna anser att det är enklare att anpassa, individualisera och hitta mer uppgifter med digitala verktyg. En av de brister samtliga lärare påtalade, var att de inte har tillräckligt antal av de digitala verktygen. Lärarna tar dock även upp brist på hårdvara som ett problem. Bristen på hårdvara gör att det blir svårare att använda de digitala verktygen och gör att arbetet inte är lika flexibelt och anpassningsbart. 

  • 242.
    Engstrand, Sebastian
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hanberg, Henrik
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Stöd i laborativt arbete: En analys av ett par lärarhandledningar inom fysik och kemi2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att undersöka vilket stöd som finns i lärarhandledningar. För att ta reda på det har vi analyserat två lärarhandledningar. Analysen gjordes med hjälp av en innehållsanalys baserad på det Elo och Kyngäs beskriver i sin artikel. Elo och Kyngäs analysmetod användes både vid insamlingen av data samt vid bearbetningen av data, vid dessa moment användes även Bryman som referensmaterial. Vi hittade två kategorier som var: Syfte och Förslag på Laborativt arbete. Inom dessa fanns det underkategorier som elevexperiment och kopplingar till läroplanen. Vår slutsats är att dessa lärarhandledningar stödjer lärare i olika stor grad inom dessa områden, genom att koppla till läroplanen, ha många uppgifter, ge syfte, instruktioner, stöd vid konkretisering samt förklaringar till läraren.

  • 243.
    Erdhage, Anne
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Wiklund, Bodil
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Specialpedagogens roll i en inkluderande skola: "Inkludering är så lätt och så svårt himla svårt. Samtidigt"2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är, att beskriva och analysera hur några specialpedagoger ser på sin roll och sina förutsättningar i förhållande till utvecklandet av inkluderande och tillgängliga lärmiljöer, samt hur de definierar dessa begrepp. Då vi ville undersöka ett fenomen; några personers upplevelse av en speciell företeelse, valde vi en kvalitativ ansats med fenomenologisk inspiration. Med hjälp av tio halvstrukturerade intervjuer med verksamma specialpedagoger, i olika verksamheter,  har vi samlat in data, som vi analyserat och relaterat till teori och tidigare forskning. Inkluderingsbegreppet definieras av specialpedagogerna i vidare termer än placeringsorienterat. Vi identifierar en riktning och strävan mot definitioner och praktik där mångfalden ses som en tillgång och kultur. Tillgänglighet beskrivs i fysisk, pedagogisk och social bemärkelse, men främst som en väg till och förutsättning för inkludering. Genom specialpedagogernas beskrivningar framkommer att de har intentioner och möjligheter att förändra och påverka, genom att relationellt samverka på flera nivåer, med  samtalet som sitt främsta redskap. Ett resultat vi har kommit fram till är att mandat från och samsyn med skolledningen är centralt för specialpedagogernas påverkansmöjligheter. Studien har bekräftat mycket av tidigare forskning, men har förtydligat specialpedagogens roll i förhållande till utvecklandet av inkluderande och tillgängliga lärmiljöer. Ett möjligt nytillskott, är tid i olika dimensioner, som en central förutsättning och nyckelfaktor för specialpedagogerna att kunna verka för inkludering.

  • 244.
    Ericsson, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Näs, Janna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Delaktighet i utanförskap: En studie om lärare i gymnasiesärskolan och deras resonemang kring sitt uppdrag gällande elevers framtida samhällsdelaktighet2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att studera hur några lärare i gymnasiesärskolan resonerade och problematiserade kring sitt uppdrag, i synnerhet gällande förutsättningar för elevers framtida delaktighet i samhället. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats där tolv halvstrukturerade intervjuer utfördes med lärare som arbetar inom gymnasiesärskolan i tre olika mellansvenska kommuner. Intresset riktades mot att utforska hur lärare som arbetar i gymnasiesärskolan resonerade kring gymnasiesärskolan som skolform, samhällets syn på personer med utvecklingsstörning samt vilka tankar lärare har om elevernas framtidsutsikter efter avslutad utbildning.

    För att analysera empirin användes en metod där fokus ligger på att sortera ut meningsbärande enheter utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Meningsenheterna kodades och bildade följande tre teman; gymnasiesärskolan som skolform, gymnasiesärskolan och delaktighet och samhället och delaktighet. Dessa teman analyserades med hjälp av följande teoretiska ramverk: Dilemmaperspektivet, Stigmatiseringsteorin samt Molins delaktighetsmodell. Tolkningen av resultatet visade att samtliga lärare i studien uttryckte en kluven inställning till gymnasiesärskolan som en egen skolform. Resultatet skildrade ett komplext dilemma där de politiska ramarna som styr strävar mot att förbereda eleverna för, enligt lärare i studien, en verklighet som efterfrågar andra färdigheter och ställer krav som eleverna kan ha svårt att leva upp till.  

  • 245.
    Ericsson Karlsson, Jenny Natalie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att kommunicera och praktisera jämställdhet: En studie av förskollärares kunskaper om genus och praktiskt jämställdhetsarbete i förskolan2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten. De flesta uttryckte att de ville få större kunskap kring ämnet. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det finns ett genuint och positivt intresse hos förskollärarna men att det tycks krävas ytterligare bearbetning av nuvarande kunskap för att kunna driva ett fortgående arbete med genus och jämställdhet

  • 246.
    Erikson, Sandra
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Bohak, Helena
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Föräldrars förväntningar på skolan2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka föräldrars förväntningar på skolan, eftersom vi som blivande lärare tillsammans med elevernas föräldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrån föräldrarnas erfarenheter. Resultatet av vår intervjustudie visar att föräldrarnas förväntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill säga föräldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ”må bra” och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att ha bra kontakt med läraren för att bland annat kunna få information om sitt barn och dess liv i skolan. Vår studie visar dessutom att föräldrarnas förväntningar var att läraren skulle vara engagerad och motivera barnen i skolan. Föräldrarna ansåg även att det var viktigt att läraren var lyhörd och såg deras barn som enskilda individer. Vi såg i vår studie att föräldrarnas tidigare erfarenheter speglade deras förväntningar på deras barns skola, exempelvis en förälder som upplevt sig som det ”tysta” barnet eftersträvade social träning för sitt eget barn.  

  • 247.
    Eriksson, Andreas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    IKT – Ett redskap, men för vem?: En kvalitativ studie för att undersöka förskolechefers attityd till IKT2017Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker förskolechefers attityd till IKT. Syftet med studien är att granska förskolechefers attityd till IKT och arbetet med IKT i den dagliga verksamheten. Denna undersökning ska synliggöra, belysa och problematisera IKT i relation till förskolans uppdrag och verksamhet. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer med fyra förskolechefer. Studiens resultat visar att förskolecheferna är positiva till IKT förutsatt att det används på ett korrekt sätt. Pedagogernas förhållningssätt och kompetens är också av betydelse då IKT ses som ett mångsidigt redskap för flera användningsbara områden. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteoretisk.

  • 248.
    Eriksson, Anette
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    BARNS DELAKTIGHET I FÖRSKOLAN – PÅ DE VUXNAS VILLKOR?: Förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Anette Eriksson

    Barns delaktighet i förskolan – är den villkorad av de vuxna?

    - Förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag.

    Vårterminen 2007 Antal sidor 59

    Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollärare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns få studier avseende förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien är kvalitativ med en innehållsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfråga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollärare. Resultaten i den öppna frågan visade att förskolepersonal har två perspektiv på barns delaktighet, ett barnperspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Resultaten i intervjuerna på visade att förskollärare definierar delaktighet som beslutsprocesser och att vara med att välja och bestämma. Resultaten visar vidare att en djup medvetenhet om vad som främjar barns delaktighet i förskolan finns hos förskollärare, ytterligare visar resultaten att denna medvetenhet inte alltid leder till att delaktigheten för barnen ökas. Resultaten visar att förskollärare även har en kunskap om vad det är som hindrar en ökning av barns delaktighet i förskolan. Dessa hinder består av förskolans struktur och informella strukturer som förskollärarna anser sig styrda av i arbetet i barngrupp och arbetslaget.

    Nyckelord: Delaktighet, förskola, förskollärare, förskolebarn, bestämma.

  • 249.
    Eriksson, Anna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Grundsärskola och barn- och ungdomshabilitering i samverkan – de yrkesverksammas uppfattning2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka hur några lärare i grundsärskolan och yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan dem emellan. Forskningsfrågorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsättningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger på barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehållsanalys med tolkning utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av träffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna träffas på olika sätt med utgångspunkt från den enskilde elevens insatser från barn- och ungdomshabiliteringen. Samverkan mellan lärarna och de yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen sker genom föräldrars medgivande för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och lära i ett helhetsperspektiv. De yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen har i sitt uppdrag att ge råd och stöd till elevens nätverk vilket studiens samtliga informanter var positiva till. Såväl som formella hinder som informella hinder framkom i studien i form av att verksamheterna hade olika styrdokument att följa och parterna hade skilda förutsättningar tidsmässigt att träffas. De samverkande parterna gav också uttryck för olika synsätt på eleven samt individuella förväntningar på varandra. Slutsatser som kunde dras från studien var att även om samverkan mellan grundsärskolan och barn- och ungdomshabiliteringen sågs som positiv behöver den utvecklas för båda parter. Både tid för samverkan samt tydligare samverkanspolicy efterfrågades.

  • 250.
    Eriksson, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hellmark, Eva-Lena
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lek + matematik = lustfyllt lärande: Att använda styrd lek som pedagogiskt verktyg i matematikundervisning2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur styrd lek används som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och år 2. Ett ytterligare syfte är att få en inblick i hur lärare i förskoleklass och år 2 ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika årskurserna gällande användandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har använts som metod. Studien är gjord på två skolor. Fyra lärare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfällen i matematikundervisning har ägt rum.  I observationerna synliggörs hur lärarna i förskoleklass och år 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lärarna ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta. Skolorna som väljs för studien är skolor som det finns etablerade kontakter hos och de lärare som är aktuella för studien tillfrågas och tilldelas ett missivbrev som skrivs inför studien. Missivbrevet informerar lärarna om de forskningsetiska principerna och vad det innebär att delta samt vad studien handlar om. I arbetet synliggörs likheter och skillnader mellan de olika årskurserna gällande arbetssättet utifrån ett lekinriktat perspektiv samt de likheter och skillnader som finns mellan lärarnas syn på styrd lek som pedagogiskt verktyg. En slutsats är att lärarna ser styrd lek som betydelsefull och att de vill arbeta ur ett lekinriktat perspektiv men lärarna i år 2 är osäkra på hur de ska utforma undervisningen ur detta perspektiv.

2345678 201 - 250 of 1077
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf