Syftet med studien var att tydliggöra vad läs- och skrivsvårigheter innebär för individen enligt några pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om läs- och skrivsvårigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. Vår undran i detta var även om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om åtgärder. Vi använde en kvalitativ metod som grundade sig på elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade på en relativt stor samstämmighet vad avser innebörden av läs- och skrivsvårigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har påpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket även pedagogerna har framhållit. Det som enligt litteraturen ansågs ha störst betydelse var pedagogens kompetens vad avser läs- och skrivutveckling/svårigheter. Det har i litteraturen framkommit att dagens samhälle ställer höga krav på läsförmåga och läsförståelse hos alla individer samt att det finns två perspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Vår uppfattning och slutsats, utifrån vår studie, var att pedagogens kompetens hade avgörande betydelse i detta arbete och att pedagogerna hade stor erfarenhet och kunskap inom läs- och skrivsvårigheter samtidigt som vi ser ett behov hos pedagogerna att se att de åtgärder som görs främst är individfokuserade. Som pedagog måste man vara väl insatt i dessa frågor och även ha stor kunskap om olika läs- och skrivinlärningsmetoders arbetssätt för att kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas behov.

En kvalitativ studie har genomförts med 15 intervjuer där gymnasieungdomar delger sina upplevelser av matematikundervisningen under sin grundskole- och gymnasietid. Syftet var att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse av elevers negativa känslor och attityder till skolmatematiken. Resultatet visar att dessa känslor kan yttra sig på många olika sätt och att många olika faktorer, såväl inre som yttre, kan bidra till att elever upplever negativa känslor till matematik. Den faktor som utmärker sig i vår studie är hur viktig relationen till läraren är. Relationen har satt starka spår hos eleverna, både då den varit stark och då den varit bristfällig. Eleverna i studien uppger att då de upplevt att läraren brytt sig om, lyssnat och respekterat dem har deras motivation och lust till ämnet ökat. Då relationen till läraren varit trygg och harmonisk har eleverna även upplevt undervisningen mycket lättare och mer intressant.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns lek och hur pedagoger arbetar för att förebygga utanförskap i lek.  Ett sociokulturellt perspektiv har valts som teoretisk ansats. Studien utgår från åtta semistrukturerade intervjuer som analyseras och bearbetas kvalitativt. Resultatet visar att pedagoger anser att lek är av stor vikt för barns utveckling och lärande. Utanförskap i lek framkommer som resultat av flera olika faktorer; barns bristande förmåga att förstå leksignaler, olika hemspråk, kulturella skillnader, hudfärg eller att barn har funktionsnedsättning. Slutsatsen av studien är att pedagoger är väl medvetna om vikten av lek för barns utveckling och lärande samt hur viktig pedagogens förhållningssätt är för att motverka utanförskap bland barn i förskolan.

Undersökningar visar att den ogiltiga ströfrånvaron ökar och att frånvarande elever sällan får

den hjälp de behöver i tid för att komma tillbaka till skolan. Syftet med denna uppsats var att

beskriva och analysera tjugo kommuners och skolors handlingsplaner om skolfrånvaro. Detta

har gjorts via en textanalys. Uppsatsen har haft en kvalitativ forskningsansats med några

kvantitativa inslag. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell har använts som

teoretisk utgångspunkt. Skolfrånvaro verkar många gånger påverka och påverkas av de olika

system som eleven befinner sig i och omges av. Studien visade att skolfrånvaro är ett brett

begrepp som innefattar flera olika typer av frånvaro, till exempel långvarig ogiltig frånvaro

och skolvägran. Orsakerna till skolfrånvaro kunde, enligt handlingsplanerna, relateras till

barnet som person och/eller till skol- och hemmiljöer. Det förebyggande arbetet såg olika ut i

handlingsplanerna. Några exempel var fungerande frånvarorutiner, att skolan erbjöd en

stimulerande undervisning samt arbetade för goda relationer mellan lärare och elever. I endast

ett fåtal av handlingsplanerna nämndes elevhälsans del i det förebyggande arbetet och i tre

handlingsplaner saknades helt beskrivningar av ett förebyggande arbete. Arbetet med att lösa

skolfrånvaro beskrevs mer lika och innehöll som regel följande steg: information till hemmet;

kartläggning, åtgärdsplanering och implementering av stödinsatser; fördjupad kartläggning,

ny åtgärdsplanering och implementering av ytterligare stödinsatser; samt hjälp och stöd av

samhället. En majoritet av handlingsplanerna saknade beredskap för hur lärare skall agera

eller förhålla sig när en elev kommer tillbaka till skolan. Några implikationer till kommuner

och skolor är att se över den interna logiken i handlingsplanerna, att använda elevhälsan mer i

det förebyggande arbetet, att definiera centrala begrepp och att skriva in i planerna hur man

skall agera när elever kommer tillbaka till skolan efter en lång tids frånvaro

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten. Några barns resonemang visade att de skulle vilja ha mer inflytande medan andra barn tyckte att det var bra som det var nu. Det de främst ville ha inflytande över var rutinerna i klassen till exempel över skrivböcker, klädval och leksituationer. I studien har vi kommit fram till att barn inte har så stort inflytande över sin vardag i förskoleklassen som de skulle önska.

Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsättningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmåga. Vidare studerades två skolformer utifrån vilka likheter och/eller skillnader i förutsättningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer på pedagog-, elev-, grupp och miljönivå som påverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmåga. En kvalitativ ansats var utgångspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallärare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsärskolan. Informationen tolkades utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv med visst inslag av sociokulturellt perspektiv. Resultatet pekade på att det fanns en relativt stor variation både inom, men också mellan skolformerna. Det var störst variation inom grundsärskolan. Den över lag största skillnaden fanns i den samstämmighet kring förutsättningar för att utveckla matematisk kommunikation som grundskolans lärare visade. Alla grundskoleinformanter deltar i Matematiklyftet och resultaten i studien kan tyda på att fortbildningen har påverkat undervisningen i grundskolan till ökad samstämmighet jämfört med i grundsärskolan.

Det finns mycket att vinna med att arbeta med musik i förskolan. Forskare menar dock att förskollärares osäkerhet och bristande musikaliska kompetens kan leda till att musik prioriteras bort i förskolan. Syftet med undersökningen var därför att få kunskap om förskollärares uppfattningar om sin musikaliska kompetens samt belysa relationen mellan dessa uppfattningar och hur musiken används som ett didaktiskt redskap. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Intervjusvaren har tolkats genom det hermeneutiska perspektivet som handlar om att tolka och förstå forskningsobjektet. I resultatet framkom en variation av förskollärarnas uppfattningar om sin musikaliska kompetens och hur de använder musik som didaktiskt redskap. Anmärkningsvärt var att den musikaliska kompentensen inte nödvändigtvis påverkade förskollärarnas känsla av trygghet i sitt musikanvändande. Slutsatsen är att förskollärarnas uppfattningar om sin musikaliska kompetens till viss del påverkar hur musiken används som ett didaktiskt redskap. Däremot går det inte att utesluta att andra faktorer kan påverka musikens omfattning i förskolan.

This chapter is situated in the context of the growing desire by educators to support learning through the facilitation of communities of practice. The original conceptualisation of communities of practice is revisited, with a focus on its ethereal rather than located features. In so doing, the chapter takes a journey away from the notion of space as being located and considers instead a more ethereal, chaotic entity. We suggest that the spatial realm is one in which communities of practice thrive, through the development of processes, practices and inter-relationships. The chapter follows a multinational group of doctoral students as they develop a community of practice outside the bounds of their formal learning community and considers the differing impacts of their landscapes of practice, of bounded place and open space. The chapter closes by considering the value of spatial communities of practice, the nature and potential impact of facilitation, and the implications of the cultivation of such communities within higher education.

Med "En skola för alla", menas att det är skolans ansvar att anpassa sig, då alla barn skall ges rätt till inlärning och känna delaktighet oavsett svårigheter. De senaste åren har de låga resultaten i matematik i PISA undersökningarna larmat om att det är något i matematikundervisningen som måste göras. Matematiska kunskaper ses som avgörande för en individs liv, men även för hela samhällets utveckling. Skolverket har 2014 gett ut exempel på extra anpassningar och särskilt stöd, som hjälp till speciallärare och lärare. Jag har genom intervjuer undersökt hur speciallärare och matematiklärare beskriver att de arbetar med elever i matematiksvårigheter och vilka anpassningar speciallärarna och matematiklärarna vidtar i individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. De specialpedagogiska perspektiven, det relationella och kategoriska, används för att analysera data. Mitt resultat visar att det finns ett stort behov av att utveckla det förebyggande arbetet och screening, för att sätta in rätt anpassningar. För att utveckla en naturlig taluppfattning behöver behoven uppmärksammas tidigt hos eleven och rätt stöd sättas in.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen. Undersökningen visade också att förskollärare har fått ett uttalat ansvar i läroplanens samtliga kapitelavsnitt, undantaget ett kompletterande avsnitt gällande förskolechefens ansvar.

Syftet med vår studie var att identifiera några centrala utmaningar och problem i förståelsen av barns motivation i skolan i relation till deras syn på lärande och kunskap. Det är en kvalitativ studie som är uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med tolv barn i årskurs ett. Vi valde att formulera begreppet motivation genom att fråga barnen vad som är roligt  i skolan, eftersom det lustfyllda kan ses som en del av begreppet motivation. Vi valde även att fråga om vad barnen tyckte var tråkigt i skolan för att se vad barnen ansåg som icke motiverande i skolan. I intervjuerna gav barnen uttryck för att lärande var viktigt eftersom barnen ser kunskapen som väsentlig för deras framtid. Vår slutsats blev att vi inte kunde fastställa om barnen i vår studie verkligen var motiverade eller inte eftersom vi inte använde begreppet motivation i intervjuerna. Däremot tolkade vi barnens uttryck för det lärandet de ansåg som roligt, till det som motiverar barnen i skolan. Med den forskning vi har lyft i studien och resultatet från våra intervjuer kan vi se att barnen finner det mer lustfyllt i skolan när de känner sig duktiga och får jobba med det de tycker är intressant.

Bakgrund: Tidiga insatser i förskolan är betydelsefullt för det enskilda barnets utveckling och lärande. Detta gäller särskilt om ett barn tenderar att få svårigheter i sin utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av vilket stöd de tillämpar för barn som är sena i sin kognitiva/intellektuella utveckling och hur stödet ges i förskolan innan externa insatser sätts in. Metod: Åtta förskollärare intervjuades utifrån två vinjetter. Resultat:  I huvudtemat ”Generellt stöd utifrån den verksamhet som råder” beskriver förskollärarna hur de kan hitta lösningar och anpassa verksamheten efter barnets behov av stöd. Under temat "Förberedelser och rutiner skapar stöd" berättar förskollärarna om hur de kan ge ett visuellt och verbalt stöd för att underlätta barnets vardag. Vikten av att ge stöd och sätta in insatser som stödjer barnet i sin språkutveckling genom olika språklekar och tecken som stöd, beskriver förskollärarna under temat ”Kommunikativa insatser ger förutsättningar”.  I ”Inkluderande miljöer skapar samspel” skildrar förskollärarna hur de hinner med att se och stötta barnet bättre genom att arbeta i mindre grupp och hur de använder konkreta material för att underlätta förståelsen. Under temat ”Samverkan bygger stöd” framställer förskollärarna vikten av att skriva handlingsplan för utvärdering av stöd och betydelsen av samverkan mellan hem och förskola för att stödja barnet. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring vilka mätinstrument som hjälper förskollärare att identifiera barn som har svårigheter i sin kognitiva/intellektuella utveckling för att kunna ge ett specifikt och tidigt stöd till dessa barn i förskolan.

I vårt samhälle har det under en längre tid diskuterats kring ungdomsidrotten i samband med elitsatsning kontra en alltför tidig utslagning. I den här studien har syftet varit att undersöka hur ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning upplever sina möjligheter till delaktighet i en idrottsförening. Studien baseras på 12 kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldrarna 13-19 år. Idrottsföreningens aktivitet riktar sig först och främst till ungdomar med olika grad av intellektuella funktionsnedsättningar. Studien fokuserar på att belysa begreppet delaktighet och handlar om informanternas upplevelser av inflytande, kompisrelationer, inkludering, socialt samspel och deras självuppfattning. Resultatet visar att ungdomarnas upplevelser av delaktighet var relativt hög, men att upplevelsen skiljde sig åt i olika sammanhang, i relation till om upplevelsen var socialt relaterad eller aktivitetsrelaterad. Det förekom även inslag av att upplevelsen fanns inom båda kontexterna. Resultatet pekar på att majoriteten av informanterna upplevde sin delaktighet som väldigt hög inom idrottsföreningen i ett socialt sammanhang och att aktiviteten, i detta fall innebandyn, upplevdes som mindre betydelsefull ur ett delaktighetsperspektiv.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 använder enskild läsning i sin undervisning. Vi undersökte även vilket syfte den enskilda läsningen hade samt hur lärarna kunde inspirera eleverna till enskild läsning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer samt observationer använts. Resultatet visar att användningen av den enskilda läsningen skiljer sig åt men det huvudsakliga syftet är att eleverna ska bli goda läsare.

Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt. Istället visade resultatet att det fanns risk att missförstånd skall uppstå. Denna undersökning kan kompletteras med elev- och undervisningsperspektivet för att undersöka vilka konsekvenser det får om lärarna behandlar den didaktiska forskningen mer systematiskt.

Sammanfattning:

Då det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är ett av de främsta uppdragen som specialpedagog, tillika det utredande och handledande uppdraget, avsåg vi med vårt självständiga arbete att ta reda på vad eleverna ser som framgångsfaktorer för en meningsfull skoldag. Urvalet för vårt arbete var elever, som inom elevhälsan kommit att benämnas som “elever i svårigheter”, ”elever som utmanar” eller “elever i behov av särskilt stöd”. För att komma i kontakt med detta urval tog vi kontakt med specialpedagoger på en gymnasieskola och en högstadieskola. Våra undersökningar genomfördes via semistrukturerade intervjuer och med hjälp av en skattningsskala. Vi hade förmånen att intervjua tolv elever. Alla intervjuer transkriberades direkt efter genomförd intervju och förvarades med omsorg, för att garantera informanternas anonymitet och för att obehöriga ej skulle kunna ta del av materialet. De insamlade elevernas upplevelser av sin skolvardag kategoriserades och sorterades efter teman och nyckelord som sedan tolkades och analyserades utifrån vår teoretiska ram som var det salutogena förhållningssättet utifrån KASAM-begreppen och relationens betydelse för elevens varande i skolan. Fokus var då inte bara den interpersonella relationen, utan relationen till den kontext eleven verkar i gällande skolans fysiska och sociala miljö. Överraskande i vår undersökning var att det framkom att samtliga informanter lyfte vikten av regler i skolan och vikten av kompetens hos pedagogerna att tillse att regler följs. Överraskande av den anledningen att i teorin beskrivs elever som utmanar som elever som har svårt att rätta in sig efter skolans regler. Valet av metoden semistrukturerade intervjuer gjordes då vårt primära syfte och mål var att lyfta betydelsen av att låta elevers röster höras för att skapa en förståelse för hur vi som specialpedagoger kan tänka och anpassa på individ-, grupp- och organisationsnivå för att främja elevens möjlighet till måluppfyllelse och välmående i en skola för alla.