Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons. Vi har även utgått från Lipsky, Johansson samt Berglinds teorier om makt och handlingsutrymme. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsmetoden interpretativ fenomenologi. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med tio kvinnliga biståndshandläggare i två mellanstora kommuner i Sverige. Resultatet påvisade att biståndshandläggarna fann det problematiskt att befinna sig i sin tudelade position då de upplevde en hög grad av rollkonflikt. De upplevde även en hög grad av makt samtidigt som de dock upplevde sig maktbegränsade av olika aktörer. En anledning till att de upplevde rollkonflikter samt både makt och maktbegränsningar kan bero på deras position inom organisationen, vilken medför att de delar både organisationens och klienternas perspektiv.