mdh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 25 av 25
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Carina, Carlhed
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Alfredsson, Iris
    Svensk Nationell Datatjänst, Göteborgs universitet.
    Swedish National Data Service's Strategy for Sharing and Mediating Data. Practices of Open Access to and Reuse of Research Data – The State of the Art in Sweden 2009. 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper begins with a description of the current key actors in Sweden, which are promoting research infrastructure and accessibility to research data, put into context. The Swedish National Data Service’s (SND) organization, mission and strategy to promote data sharing is also described. SND’s strategy is a combination of top-down and bottom-up activities. An example of a top-down activity is to influence research financiers to put higher demands on future open access data when completion of studies or to to support researchers through the whole research process by providing guidelines on ethical and legal issues. Examples of bottom-up activities are to be present in different research contexts and to inform about the benefits of sharing data. One example of this is a joint project with SND and four university libraries. SND has conducted a national inventory survey, initiated in the fall of 2008, of existing databases and database research as well as attitudes towards data sharing among researchers and university managements within Social Sciences and Humanities departments at Swedish universities and university colleges.

    In addition, to the inventory process, two survey studies have been carried out in the spring 2009, one targeting professors and the other doctoral students in the same domains of disciplines at Swedish universities and university colleges. The questionnaire contained 80 items covering the researchers’ affiliations, domain of discipline, gender, age, familiarities with research policies and ventures, and use, re-use, archiving practices of digital research data. Furthermore, there were questions about possible reasons for not using digital data, interventions and barriers to enhanced re-use and accessibility to data, possible agents in overcoming barriers and willingness to engage in promote alternations in this area and to share their digital research data. The surveys were carried out through email-questionnaires sent to professors (N=549) and doctoral students (N=1147). The results from the surveys show that doctoral students in general expressed a great uncertainty about questions of amounts of reusable digital data and effective interventions to enhance accessibility to digital research data. They identifies research ethical aspects as important barriers to sharing digital research data, while professors emphasize lack of resources for researchers to document and make their data accessible for others as the most important obstacle. Concerning interventions to enhancing reuse of digital data, the majority of the doctoral students and the professors thought it should be effective to get more information about accessible research data in data archives or databases. Nearly 100 % in both groups reported that also more of training in research methods, digital research databases and information about accessible e-tools would be effective interventions. The most effective interventions for enhancing accessibility to digital data were reported in terms of that research grants should include funds for preparing the data for sharing and archiving and that archiving data for the use by the scientific community is acknowledged to be scientific merit. Surprisingly, when it comes to the degree of urgency in sharing their own data, the professors seem to be a bit more eager to share data than the doctoral students. The results are compared with the results from the parallel study of the professors and from a recent survey targeted at professors in various Social Sciences and Humanities disciplines at Finnish universities (Kuula and Borg, 2008).

  • 2.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Alla behöver ju bra habilitering...: Småbarnsföräldrars erfarenheter av stödinsatser från habiliteringen.1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna studie ingår som en del i ett större forskningsprojekt som bedrivs vid institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap vid Mälardalens högskola. Projektet syftar till att öka kunskapen om familjers samarbete med habiliteringsverksamhet. Projektledare är docent Eva Björck-Åkesson. I denna studie har fokus riktats mot föräldrar till barn med funktionshinder. Syftet har varit att belysa uppfattningarna ur deras eget perspektiv, men ambitionen har också omfattat ett vidare perspektiv, att beskriva föräld-rarnas önskemål om hur de vill bli bemötta och hur de vill att stödet ska utformas. Syftet kan kortfattat beskrivas i följande fråga: Hur uppfattar föräldrar som har små barn med funktionshinder det stöd de får från habiliteringen och hur vill de att stödet ska utformas i framtiden?

    Studien har en explorativ, hermeneutisk ansats och har sin utgångspunkt i ett föräldraperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna är utifrån ett utvecklingsekologiskt synsätt och i empowermentteori. Resultaten har speglats mot tidigare studier inom området avseende familje-/närmiljöorienterat arbetssätt inom habilitering/intervention och inom området “Early Intervention“. Vid genomförandet av studien prövades också möjligheten att kombinera en hermeneutisk ansats med fenomenografisk metod. Denna kombination har visat sig ge en användbar praktisk vägledning i tolknings- och analysarbetet.

    Studiens resultat visar att det finns en skillnad i hur föräldrarna uppfattar det stöd de får i dag och hur de önskar att stödet skulle ges. Uppfattningar av stöd från habiliteringen beskrivs i kategorier som omfattar organisatoriska faktorer, habiliteringsteamets arbetssätt och möten med enskilda professionella. Resultatet redovisas bl.a. i en tabell som beskriver en önskad och uppfattad situation, även föräldrarnas uppfattningar avseende andra formella/informella system beskrivs. Resultaten visar att intentionerna i bl.a. LSS (Lagen om särskilt stöd och service, SFS 1993:387) inte implementerats, brister i information och samordning av insatser tycks vara två av de bidragande orsakerna. Det finns således en skillnad i lagtext och verklighet. Rättigheter skall följas åt av resurser, vilket inte är fallet för de medverkande föräldrarna. Arbetssättet hos habiliteringen är inte familje/närmiljöorienterat och följaktligen riktas insatser mot barnet i första hand. Insatserna har inte baserats på behov i familjernas vardag i någon större utsträckning, utan föräldrarna har snarare blivit hänvisade till “det som finns“, både när det gäller tillgänglig specialistkompetens och ett fast utbud av aktiviteter. Någon större grad av “em-powerment“ har inte dessa föräldrar fått vara med om och de ser sig inte själva som samarbetspartners i habiliteringsprocessen.

    I mötet ställs speciella krav enligt föräldrarna, man behöver t.ex. tätare kontakter och en mer aktiv hjälp och önskar mötas av en större lyhördhet och flexibilitet. Brister i kommunikation hos både föräldrar och personal samt ett lågt visat intresse och initiativtagande hos personalen verkat ha varit ett hinder för detta. Resultaten pekar på ett behov av utbildning / fortbildning för både personal och föräldrar i gemensam problem-lösning. Det finns viktiga faktorer hos både personal och föräldrar som bidrar till ett gott samarbete, t.ex. en vilja att arbeta familjeorienterat, attityder, kommunikationsförmåga etc. Betydelsen av goda relationer, ett respektfullt bemötande och noggrann uppföljning är också viktigt för samarbetet. Habiliteringens mål bör vara klart formulerat och filosofin/värderingarna i verksamheten bör överensstämma med verkligheten. Det finns enligt dessa resultat en diskrepans mellan upplevt behov och tillgänglig service.

    Slutligen presenteras en modell som beskriver graden av empowerment som ett resultat av en ömsesidig påverkansprocess i mötet mellan föräldrar och habiliteringspersonal.

  • 3.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Defining dimensions of family-oriented services in early childhood intervention2003Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 5, nr 2, s. 185-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to examine process dimensions in a model regarding family-oriented services in early intervention. Professionals in habilitation from different parts of Sweden participated (n=237). A hypothesized model was tested with Confirmatory Factor Analysis and Structural Equation Modeling procedures and resulted in a hierarchical model with two main factors: a relationship dimension and an involvement/information-exchange dimension. The process of intervention comprises efforts in building relationships, enhance effective information exchange between parents and professionals, and finally find different ways of involving parents/families. The findings call for a distinction between relational and participatory elements when referring to family oriented services.

  • 4.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Dimensions of family involvement in the habilitation process2001Ingår i: Sven Jerring symposium, European Academy of Childhood Disabilities - EACD, Developmental Medicine and Child Neurology.: Supplement No.89 Oc-tober 2001.Vol 43, 2001, s. 16-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Diskurser om föräldrasamverkan i habiliteringen2005Ingår i: Forskningskonferensen Vardagsliv, Livskvalitet och Habilitering. 8:e Forskningskonferensen i Örebro, 13 –14 mars, 2002. Programbok, 2005, s. 159 – 162-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Genesis and Structure of the Habilitation field.: Presentation vid workshop. Viborg, 14-16 juni, 2006 anordnat av VIBORG Ph.d.-network, Sygeplejeuddannelsen i Viborg Amt och Viborg-Seminariet, Danmark.2006Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Habilitering för barn, ungdom och vuxna i ett sociologiskt perspektiv2005Ingår i: Forskning och utvecklingsarbete pågår - En mötesplats mellan forskare och praktiker: Konferens arrangerad av kommunerna i Uppsala län, Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala Län, 31 okt, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Habilitering för barn, ungdom och vuxna i ett sociologiskt perspektiv.: Forskning och utvecklingsarbete pågår. En mötesplats mellan forskare och praktiker. 31 oktober 2005. Konferens arrangerad av kommunerna i Uppsala län, Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala Län.2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Habiliteringsfältets genes och struktur2006Ingår i: Paper presenterat vid 3:e Pedagogikhistoriska konferensen, Lärarhögskolan i Stockholm, 28-29 september, 2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Medicinens lyskraft och skuggor :  ― om trosföreställningar och symbolisk makt i habiliteringen 1960–19802007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND

    Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev.

    SYFTE

    Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet ― det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960―1980. METOD

    Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna ― FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar ― RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté ― HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner.

    RESULTAT

    Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en ”avfälling” och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem.

    SLUTSATS

    Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en ”habiliteringssfär” där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.

  • 11.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Pioneers, renegades and heretics2008Ingår i: Paper presented at NFPF/NERA 36th Congress of Nordic Educational Research Association in Copenhagen: March 6 – 8, 2008, 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    My paper in honour of professor emeritus Staf Callewaert is based on my dissertation Medicinens lyskraft och skuggor. (The glow and shadows of the Medicine). The dissertation examines, with a framework of Pierre Bourdieu's sociology, the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960―1980. The paper focuses one finding in the dissertation which was quite surprising and it is probably the most important conclusion. It was the impressive strength and power of the social space and its opportunities to be a “shield” for its agents. By leaving the "home-field" and work in another, one could got “out in the cold”. This “structural gap” could mean that the pioneers in “new areas” in other fields were treated by their former colleagues as renegades or as pariahs, which had themselves to blame if they experienced difficulties. Consequently, leaving the “home-field" mean loosing a particular esteem from the eyes of the dominant positions in one’s own field as a deserter. But it is also a matter of obstinacy expressed by pioneers, renegades and heretics who wouldn't subordinate themselves to the dominant doxa.My contribution to the anthology in honour of professor emeritus Staf Callewaert is based on my dissertation Medicinens lyskraft och skuggor. (The glow and shadows of the Medicine). The dissertation examines, with a framework of Pierre Bourdieu's sociology, the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960―1980. The text in the anthology focuses one finding in the dissertation which was quite surprising and it is probably the most important conclusion. It was the impressive strength and power of the social space and its opportunities to be a “shield” for its agents. By leaving the "home-field" and work in another, one could got “out in the cold”. This “structural gap” could mean that the pioneers in “new areas” in other fields were treated by their former colleagues as renegades or as pariahs, which had themselves to blame if they experienced difficulties. Consequently, leaving the “home-field" mean loosing a particular esteem from the eyes of the dominant positions in one’s own field as a deserter. But it is also a matter of obstinacy expressed by pioneers, renegades and heretics who wouldn't subordinate themselves to the dominant doxa.

  • 12.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Pionjärer, avfällingar och kättare2008Ingår i: At sætte spor på en vandring fra Aquinas til Bourdieu: - æresbog til Staf Callewaert., Köpenhamn: Hexis forlag , 2008, s. 257-272Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I min studie har glappet mellan doxa och praktik belysts med bl.a. exempel från sjukgymnaster, förskollärare, socionomer och psykologer som var utbildade inom andra fält, men som var verksamma inom andra fält. De fick med andra ord inte erkännande för sitt symboliska kapital eftersom det inte värderades efter ”hemmaplanens regler”, det tycktes heller inte vara lönsamt att kombinera symboliskt kapital från olika fält. Detta har inneburit att dessa pionjärer, avfällingar eller kättare genom det strukturella glappet fått en särskilt symboliskt svag ingångsposition i både det rum de lämnar och det rum de träder in i. I min läsning av artiklarna och eventuella responser tycktes dessa pionjärer ropa ut sina visioner, önskemål och krav i ett rum där ingen ville lyssna eller svara. Detta tycktes skapa en parialiknande situation där ”avfällingen” som valde att lämna sitt fält, fick skylla sig själv. Det fanns med andra ord inget kollektivt stöd för kollegor som verkade inom andra fält än det egna, särskilt inte om det gick dåligt för ”pionjärerna”. Motståndet från båda sfärerna visar också att det inte lönade sig att kombinera symboliskt kapital från olika fält. Detta visade framförallt sig lönemässigt. har glappet mellan doxa och praktik belysts med exempel från sjukgymnaster, förskollärare, socionomer och psykologer som var utbildade inom andra fält, men som var verksamma inom andra fält. De fick med andra ord inte erkännande för sitt symboliska kapital eftersom det inte värderades efter ”hemmaplanens regler”, det tycktes heller inte vara lönsamt att kombinera symboliskt kapital från olika fält. Detta har inneburit att dessa pionjärer, avfällingar eller kättare genom det strukturella glappet fått en särskilt symboliskt svag ingångsposition i både det rum de lämnar och det rum de träder in i. I min läsning av artiklarna och eventuella responser tycktes dessa pionjärer ropa ut sina visioner, önskemål och krav i ett rum där ingen ville lyssna eller svara. Detta tycktes skapa en parialiknande situation där ”avfällingen” som valde att lämna sitt fält, fick skylla sig själv. Det fanns med andra ord inget kollektivt stöd för kollegor som verkade inom andra fält än det egna, särskilt inte om det gick dåligt för ”pionjärerna”. Motståndet från båda sfärerna visar också att det inte lönade sig att kombinera symboliskt kapital från olika fält. Detta visade framförallt sig lönemässigt.

  • 13.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Regional habiliteringspraktik - en forskningsskiss.: Forskningsseminarium om funktionshinder och handikapp Örebro, Anordnat av arbetsgruppen för forskningskonferenser/seminarier. Nationella nätverket för forskning om funktionshinder och handikapp, finansierat av Vetenskapsrådet och FAS, 22-23 april, 20042004Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Regional habiliteringspraktik: En forskningsskiss2004Ingår i: Forskningsseminarium om funktionshinder och handikapp: Anordnat av arbetsgruppen för forskningskonferenser/seminarier, Nationella nätverket för forskning om funktionshinder och handikapp, finansierat av Vetenskapsrådet och FAS, Örebro, 22-23 april, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    The glow and shadows of Medicine2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The presentation focuses the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960-1980. The theoretical framework is based on Pierre Bourdieu’s sociological theory of social space, which assumes that social life is based on symbolic and cultural systems of beliefs with respectively specific doxas and symbolic economies. Consequently, the analysis has focused on the agents’ position-takings and their struggle for recognition and preferential rights of interpretations.

    The reconstruction of a “habilitation sphere” was conducted through agents, their positions of interests and position-takings as analytical tools. The positions were mainly reconstructed on articles in journals of 10 professional organizations covering 6 occupations and 4 disability organizations. The occupational groups were paediatric doctors/child psychiatrists, physiotherapists, occupational therapists, social workers, psychologists and pre-school teachers. The other positions were related to the county council union, four disability organizations (DHR, FUB, RBU and HCK), two of which were parent organizations and in addition, the research field of social medicine. Other materials were e.g. reports of commissions of inquiry. In order to explore the social foundations of the occupational positions, materials from archives have been used.

    The conclusion shows the significance of: a) historical structures related to the exceptional position of medicine in society, the development of the Swedish health care system in general and the organizations of “special” children, b) commissions of inquiry as consecration authorities and processes of social mobilization, both important contributions in shaping symbolic economies, c) myths and ideologies in the exercising of symbolic power, d) alliances between the state and medicine, and between occupational groups and clients. The analysis also shows the strengths of the doxas which could work as a shield for the agents but also as obstacles for external agents when entering the habilitation sphere.

  • 16.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Vart leder kvalitetstrappan?: Utvärdering av Pysslingens Kvalitetssystem2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras slutredovisningen av en utvärdering av en modell för självutvärdering, Pysslingens Kvalitetssystem. Modellen har utvecklats och används av Pysslingen Förskolor och skolor AB, ett företag som startades i slutet av 1983 och blev det första att bedriva privat barnomsorg i Sverige på 1980-talet. Idag driver företaget 76 förskolor/skolor, fördelat på 57 förskolor och 19 skolor.

    Utvärderingen har skett genom intervjuer med ledningen, fördjupade fallstudier av enheter, enkät riktad till samtliga enhetschefer, pedagogiska rådgivare samt pedagoger. Utvärderargruppen kommer fram till att det finns klara styrkor med modellen som t.ex. att den bidrar till en stark kultursocialisation i Pysslingkulturen och att det är ett processverktyg för ständiga förbättringar. Det finns också svagheter som diskuteras i rapporten. Ett exempel är att syftet med Kvalitetstrappan är oklart och för vem den är till för. Det omtalade ”friutrymmet” har blivit ett oklart område, där ”eventuella” jämförelser och mätningar inte har en klar måttstock. Det är viktigt i fortsättningen att på ett ännu mer genomtänkt vis arbeta igenom organisationen efter genomsyrandeprincipen som kulturmetafor – till en än mer koherent logik än idag.

  • 17.
    Carlhed, Carina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Alfredsson, Iris
    Svensk Nationell Datatjänst, Göteborgs universitet.
    Swedish National Data Service's Strategy for Sharing and Mediating Data: Practices of Open Access to and Reuse of Research2008Ingår i: IASSIST QUARTERLY, ISSN 0739-1137, Vol. 32, nr 1-4, s. 30-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper begins with a description of the current key actors in Sweden, which are promoting research infrastructure and accessibility to research data, put into context. The Swedish National Data Service’s (SND) organization, mission and strategy to promote data sharing is also described. SND’s strategy is a combination of top-down and bottom-up activities. An example of a top-down activity is to influence research financiers to put higher demands on future open access data when completion of studies or to to support researchers through the whole research process by providing guidelines on ethical and legal issues. Examples of bottom-up activities are to be present in different research contexts and to inform about the benefits of sharing data. One example of this is a joint project with SND and four university libraries. SND has conducted a national inventory survey, initiated in the fall of 2008, of existing databases and database research as well as attitudes towards data sharing among researchers and university managements within Social Sciences and Humanities departments at Swedish universities and university colleges. In addition, to the inventory process, two survey studies have been carried out in the spring 2009, one targeting professors and the other doctoral students in the same domains of disciplines at Swedish universities and university colleges. The questionnaire contained 80 items covering the researchers’ affiliations, domain of discipline, gender, age, familiarities with research policies and ventures, and use, re-use, archiving practices of digital research data. Furthermore, there were questions about possible reasons for not using digital data, interventions and barriers to enhanced re-use and accessibility to data, possible agents in overcoming barriers and willingness to engage in promote alternations in this area and to share their digital research data. The surveys were carried out through email-questionnaires sent to professors (N=549) and doctoral students (N=1147). The results from the surveys show that doctoral students in general expressed a great uncertainty about questions of amounts of reusable digital data and effective interventions to enhance accessibility to digital research data. They identifies research ethical aspects as important barriers to sharing digital research data, while professors emphasize lack of resources for researchers to document and make their data accessible for others as the most important obstacle. Concerning interventions to enhancing reuse of digital data, the majority of the doctoral students and the professors thought it should be effective to get more information about accessible research data in data archives or databases. Nearly 100 % in both groups reported that also more of training in research methods, digital research databases and information about accessible e-tools would be effective interventions. The most effective interventions for enhancing accessibility to digital data were reported in terms of that research grants should include funds for preparing the data for sharing and archiving and that archiving data for the use by the scientific community is acknowledged to be scientific merit. Surprisingly, when it comes to the degree of urgency in sharing their own data, the professors seem to be a bit more eager to share data than the doctoral students. The results are compared with the results from the parallel study of the professors and from a recent survey targeted at professors in various Social Sciences and Humanities disciplines at Finnish universities (Kuula and Borg, 2008).

  • 18.
    Carlhed, Carina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Axelsson, Ann-Sofie
    Chalmers Tekniska högskola, Avd för teknik och samhälle.
    Next Generation e-Researchers: Doctoral Students in Social Sciences andHumanities in Sweden and their Attitudes towards Open Access and Open Repositories2009Ingår i: Paper presented at the 5th International Conference on e-Social Science, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Swedish research politics there are, at the moment, several actions taken to enhance existing and develop new research infrastructures (Axelsson and Schroeder 2007). As one example, the Swedish National Data Service (SND, http://www.snd.gu.se), an operative key actor is currently working on coordinating existing data resources and increasing deposition of research data to the national data service and re-use of those data. SND has, as a part of this endeavour, recently conducted two survey studies, targeted at professors (N=549) and doctoral students within social sciences and humanities departments  (N=1147) at Swedish universities and university colleges, in order to obtain knowledge regarding existing use and re-use of digital research data and archiving practices as well as oobstacles to increased digital research data sharing. This paper focuses on the doctoral students’ data and the results are compared with the results from the parallel study of the professors and from a recent survey targeted at professors in various social sciences and humanities disciplines at Finnish universities (Kuula and Borg, 2008).

    The results from the current study show that doctoral students in general expressed a great uncertainty about questions of amounts of reusable digital data and effective interventions to enhance accessibility to digital research data. They identifies research ethical aspects as important barriers to sharing digital research data, while professors emphasize lack of resources for researchers to document and make their data accessible for others as the most important obstacle. Concerning interventions to enhancing re-use of digital data, the majority of the doctoral students and the professors thought it should be effective to get more information about accessible research data in data archives or databases. Nearly 100 % in both groups reported that also more of training in research methods, digital research databases and information about accessible e-tools would be effective interventions. The most effective interventions for enhancing accessibility to digital data were reported in terms of that research grants should include funds for preparing the data for sharing and archiving and that archiving data for the use by the scientific community is acknowledged to be scientific merit. Surprisingly, when it comes to the degree of urgency in sharing their own data, the professors seem to be a bit more eager to share data than the doctoral students.

  • 19.
    Carlhed, Carina
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Björck-Åkesson, Eva
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Granlund, Mats
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Parent perspectives on early intervention: The paradox of needs and rights2003Ingår i: British Journal of Developmental Disabilities, ISSN 0969-7950, Vol. 49, nr 97, s. 69-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe conceptions of support in early intervention in Sweden, as perceived by parents to young children with disabilities. Data were collected through in-depth interviews with eight parents and were analyzed with a qualitative approach. The theoretical framework is based on developmental ecology and empowerment and the results are discussed in relation to theory and empirical studies. The results show that parents experience discrepancies between their needs and received support. The paradoxical effects of need fulfillment and empowerment that occur in parent-professional interaction are highlighted and points to needs for future research about filling needs and providing support through encounters between parents to children with disabilities and professionals. Collaboration in the intervention process using the expertise of both parents and professionals is also discussed.The aim of this study is to describe conceptions of support in early intervention in Sweden, as perceived by parents to young children with disabilities. Data were collected through in-depth interviews with eight parents and were analyzed with a qualitative approach. The theoretical framework is based on developmental ecology and empowerment and the results are discussed in relation to theory and empirical studies. The results show that parents experience discrepancies between their needs and received support. The paradoxical effects of need fulfillment and empowerment that occur in parent-professional interaction are highlighted and points to needs for future research about filling needs and providing support through encounters between parents to children with disabilities and professionals. Collaboration in the intervention process using the expertise of both parents and professionals is also discussed.

  • 20.
    Carlhed, Carina
    et al.
    Uppsala universitet.
    Göransson, Kerstin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Förberedelser, individuella planer och möten inom instituionella ramarManuskript (preprint) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Carlhed, Carina
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Göransson, Kerstin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Sekvensmodellen: en ny metod för att studera institutionella villkor och ömsesidiga förväntningar avseende samverkan mellan professionella och föräldrar2012Ingår i: Fokus på familien: Tidsskrift for familiebehandling, ISSN 0332-5415, E-ISSN 0807-7487, nr 4, s. 294-312Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article describes a pilot study about a model for research on social conditions for institutional encounters between parents/custodians and professionals within habilitation services in Sweden. The main aim in using the model is to involve both parts in the institutional meeting in the research through critical analysis of how parent-professional collaboration is constructed within this frame. The model builds on sequences of interviews and observations of the encounters. The model could easy be applied in other institutional settings, where conversations are in use for planning interventions. The article discusses the social conditions for institutional encounters and parent collaboration and individual plans as tools in the processes.

  • 22.
    Engström, Susanne
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Different strategies for teaching energy – relationships between teachers’ habitus and Physics teaching in upper secondary school.Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Engström, Susanne
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Carlhed, Carina
    Uppsala universitet.
    Distinction in physics teaching - Change or Status quo?2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    With environmental awareness in the societies of today, political steering documents highlights that all education should include sustainable development. But it seems to be others competing ideals for teaching physics, or why do the physics teachers teach as they do?

    Physics teachers in secondary school in Sweden have generally, been focused on facts and a strong link with scientific theories and concepts.  In general, the curriculum sway the teaching, a standard text book in physics is used, the teaching is organized according to the book and the teacher deals with and demonstrates typical tasks on the whiteboard and group work is common for special issues related to tasks from the textbook or elaborating.                   

    The aim with this study is to analyze why physics teachers in upper secondary school choose to teach energy as they do and to reconstruct the polarization of ideal physics teaching practices. Discussing the data emerging from a questionnaire which focuses on indicators of the teachers’ cultural and economical assets, or capital, according to the work of Pierre Bourdieu´s sociology and especially his concept on life styles and habitus provide a tool for analysis. We focus on physics teachers’ positions in the social space, dispositions and standpoints towards the ideal way to teach physics in upper secondary school. In order to reach all the physics teachers who teach Physics A-course we contacted all secondary schools in Sweden (n = 1025), a revised list of respondents consisted of 913 email adresses. Our final sample of respondents is 286, that is a response rate of 29 %.

    In our analysis we primarily sought for groups, with a cluster analysis based on the teaching practice, revealed common features for both what and how they teach and three different teacher types emerged. Then we reconstructed the group habitus of the teachers by analyzing dispositions and standpoints and related those to the specific polarization of sacred values, that is struggles about the natural order (doxa) in the social space of science education, which is a part of and has boundaries to dominating fields like the natural sciences and the political fields (curriculum etc.).

    The physics teachers are supposed to have a homogeneous group habitus because they all are teachers in secondary school; i.e. they have certificates as physics- and mathematics teachers and due to their position as a physics teacher they have a similar level of income. However, there are differences and we describe these three teacher-groups’ habituses, with the distinctive features are stressed; 1. The Manager of the Traditional - habitus works as a faithful manager of the natural science heritage, characterized by being an outsider, a parvenu due to the lack of higher education experience among the parents. Faithfulness to the natural science core values combined with lack of self-confidence and timidity is shaping a trustee, for example an unconcern for improving developing teaching skills and content in the physics course. The habitus is fuelled by respectfulness for mathematic skills in physics and the physic science in itself and gratefulness towards the education system which made a class journey possible. 2. The Challenger for Technology - habitus works as a “transformer” of the physics subject, characterised by technology optimism and a great self-confidence from a well-known field - natural science, emphasising the usefulness of physics for technology development. A “Futurist” with willingness and courage to develop the physics subject for more interest in technology, with both the economical and the “utility” arguments. Characterized by upper middle class, are highly valuing economical welfare and appears as rather confident with their materialistic and sporty approach. 3.  The Challenger for Citizenship – this habitus works as a democratic and intellectual “transformer” of the physics subject, characterised by engagement in society issues and a great self-confidence from both - natural science and the political field, emphasising the concernment of physics for sustainable development with willingness and courage to develop the physics subject for more interest in environmental, political, ethical issues, with an ambition to teach all students physics for citizenship. The engagement in society and environmental issues are likewise expressed in the habitus, characterized by upper middle class, are highly valuing cultural activities.

    By making the habitus of the teachers in the different groups visible, we can explain way teachers teach as they do and thereby make a contribution to both science education research and to teaching training, whereas reflective approach which also includes the individual dispositions and representations are paramount. In our paper we elaborate the grounds and implications of these findings further.

  • 24.
    Niklasson, Laila
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Carlhed, Carina
    Uppsala universitet.
    To Implement a New National Curricula: Responsible authorities’ experience and opinion about support from the Swedish National Agency for Education2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During 2011 several national reforms are implemented in Sweden, among them new curriculum fo rcompulsory school. To support the implementation the National Agency for Education is organizing conferences and producing information material, among other things. There are several target groups for the support, among them responsible authorities, such as private responsible authorities and public responsible authorities (municipalities, the state). How the support received and what is the further need for carrying out the implementation successfully? Has the implementation started? Arethere certain persons selected to work with the implementation at a local level? These were questions included in a questionnaire during spring 2011 to private responsible authorities and public responsible authorities. The result showed that support such as conference with information about reforms and information brochures were perceived as positive support and that the National Agency for Education had clarified different responsibility levels. Everything is not positive, for an example some written documents were late and still not produced autumn 2011 and the website is not easy touse. The implementation process has started according to most of the responsible authorities, some started as early as 2009, most of them autumn 2010. Some difficulties in the implementation process were mentioned, such as for example lack of time, some documents are or were late and other reorganizations also takes time. On the contrary, most of the staff is interested and a rewriting of curricula was perceived as needed. The conclusion is that the support from the National Agency for Education has been well organized and that the responsible authorities are positive to the support.The way the support is organized is suggesting that the National Agency for Education is using a model where the responsible authorities are but one part in a chain where other actors are going to continue. Further studies will explore whether the model is possible to describe the ongoing implementation.

  • 25. Öhlund, Ulf
    et al.
    Carlhed, Carina
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    På väg. Erfarenheter av Vårdhögskoleutbildning i samverkan landsting/stat.1998Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1 - 25 av 25
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf