mdh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1077
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdallah, Mounawara
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Johansson, Sara
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att skapa goda relationer i förskolan: Förskolepersonalens syn på relationsskapande till barn i förskolan.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Goda relationer påverkar barns utveckling och lärande. Personalen i förskolan ska skapa relationer som är personliga till varje enskilt barn oavsett deras olika förutsättningar och behov så att de får möjlighet att utvecklas och lära sig. Studiens syfte är att medvetandegöra och öka kunskapen om vilka olika uppfattningar förskolepersonal har om relationsskapande till barnen i förskolan. I en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som har sin utgångspunkt i fallbeskrivningar har vi undersökt detta. Resultatet visar att förskolepersonal uttrycker att respekten för individen samt bekräftelsen av barnets känslor är en viktig del i det relationsfrämjande arbetet. Relationens kvalitet ses av de intervjuade förskollärarna och barnskötarna som ett resultat av positiva händelser som gynnar såväl barn som personal. Vår slutsats är att förskolepersonalens relationskompetens har betydelsen för hur relationen till det enskilda barnet blir.

  • 2.
    Abdu, Hayat
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lindqvist, Martina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    ”Fröken! kan du hjälpa mig att ta ner den där leksaken?”: Förskolepersonals beskrivning på om de utformar förskolans inomhusmiljö samt barns materialtillgång utifrån barns förutsättningar och behov2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskolans verksamhet är barns arena där alla barn har rätt att på ett jämlikt sätt främjas i deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka om och hur förskolepersonal utformar förskolans inomhusmiljö samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov. Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag som riktar sig till förskolepersonal, där vi utgått från 40 respondenters svar. I relation till det sociokulturella perspektivet har resultatet analyserats utifrån förskolepersonals perspektiv. I resultatet framgick det att miljön är betydande för barns utveckling och lärande samt att jämlikhet i relation till förskolans inomhusmiljö och materialtillgång är en komplex fråga. Slutsatsen är att om förskolepersonal ska kunna utforma inomhusmiljön samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov behöver de finna metoder och strategier som passar den aktuella barngruppen.

  • 3.
    Abelli Nordin, Camilla
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lönnqvist, Rebecca
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Samverkan i utvecklingssamtal: En studie om hur förskollärare och vårdnadshavare samverkar i utvecklingssamtalet på förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på vad förskollärare och vårdnadshavare har för förväntningar och upplevelser av samverkan i utvecklingssamtal. Forskning visar att ett nära samarbete med hemmet höjer kvaliteten på förskolan, en bra kvalitativ förskola ger barnen bättre förutsättningar i det livslånga lärandet. Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Resultaten visade skillnader i vad förskollärare och vårdnadshavarna ser för syfte med utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna ser det ser det som ett tillfälle att i lugn och ro få prata om det enskilda barnet, dess utvecklig och trivsel, medan syftet för förskollärarna är att samverka runt barnet och förskoleverksamheten. Både vårdnadshavarna och förskollärare uttrycker att det är viktigt med en förtroendefull relation för att kunna mötas på ett bra sätt i alla samverkanssituationer. Slutsatsen av studien visar att förskollärarna anser att de allra flesta vårdnadshavare tycker att det är viktigt att delta i utvecklings- samtalen till skillnad från andra samverkansformer. Vårdnadshavarnas förväntningar och upplevelser tolkar vi också som positiva för de anser att den information de förväntat sig att få tillgodogörs och är relevant för dem och deras barn.

  • 4.
    Abrahamsson, Carolina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att komma till tals: Talad tid under engelsklektionen2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mycket engelska som talas under fyra engelsklektioner i en årskurs 4, vad resten av tiden ägnades åt samt hur läraren stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra lektioner och genomfört en intervju med läraren för att ta reda på detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under lektionerna, utan tal på engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska än läraren, och för det mesta sker det i kör. Det är ett sätt som läraren använder för att stimulera eleverna till tal. Ett annat sätt är att de får tala i mindre grupper vilket skedde under en av lektionerna, och detta hade en positiv inverkan på resultatet. Den största delen av lektionerna utgjordes av svenskt tal, även om det till stor del var genom att de arbetade med att översätta engelska. De lyssnade även till engelska via filmer och cd-skivor och en av lektionerna ägnades delvis åt tyst arbete genom att de arbetade individuellt med stenciler.

  • 5.
    Abrahamsson, Caroline
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Carlsson, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "Att lära barnen om livet": En studie om fostran i samverkan mellan hem och förskola2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien är gjord med syftet att få fördjupad kunskap om hur begreppet fostran och fostransuppdraget i förskolan förstås av vårdnadshavare och förskollärare. Till studiens undersökning har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer använts. Resultatet visar att fostran är en central fråga för både vårdnadshavare, förskollärare och samhället i stort. Fostran handlar om att genom socialt samspel forma barn till väl fungerande medmänniskor.

  • 6.
    Abrahamsson, Elin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Den pedagogiska måltiden: En kvalitativ studie om pedagogers och elevers tankar och uppfattningar kring måltiden i skolan2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden. Genom kvalitativa intervjuer fick jag ta del av pedagogers och elevers tankar och åsikter om den pedagogiska måltiden. Jag ville även närmare undersöka vilka skillnader och likheter det fanns i pedagogernas och elevernas uppfattningar. Resultatet visade att det fanns många likheter i pedagogernas och elevernas uppfattningar om vad den pedagogiska måltiden handlade om. Måltiden sågs av pedagogerna som en del av deras pedagogiska uppdrag där de agerar som positiva förebilder. Slutsatsen var att den pedagogiska måltiden är ett komplext begrepp, där elever socialiseras in i den måltidskultur som finns i den svenska skolan, vilket kan skapa kulturkrockar i mötet med elever med annan kulturell bakgrund.

     

  • 7.
    Adolfson, Paulina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Arbete med barn som har diagnoser i förskolan: - Utifrån ett förskollärarperspektiv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollärare går tillväga för att hjälpa barnen, i relation till professionalism. Jag har också valt att undersöka stödet förskollärare får från andra professionella. Jag använde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollärare för att få fram hur deras arbetssätt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollärare ser på sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollärares olika syn på diagnos, att de hjälper barn både på egen hand och med hjälp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. Förskollärare beskriver även sin professionella roll och ansvar utifrån barnperspektiv och relation till föräldrar. De slutsatser som kan dras av min studie är framförallt att området jag studerat är viktigt att reflektera över. Både jag och samtliga förskollärare jag har intervjuat har kommit till insikt i hur arbetet med barn med diagnoser och hur samarbetet med andra professionella ser ut, samt reflektioner kring att vara professionell

  • 8.
    Adolfsson, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att bryta heteronormen redan i förskolan: En undersökning av huruvida bilderböcker som bryter mot heteronormen används i förskolan och hur utbudet ser ut2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att få en insyn i hur pedagoger tänker kring frågan, om de använder sig av någon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.

           I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna är låg. Man ser sig som öppen när det gäller människor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med området när man inte har något barn som har samkönade föräldrar. Vad gäller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig på böcker som bryter mot normer, och endast ett fåtal har kommit ut på något större, mer allmänt, förlag.

           Slutsatsen är att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska få en förståelse för vad heteronormen innebär, och varför man bör arbeta med det tidigt, då den saknas i både lärarutbildning och fortbildning som det ser ut nu.

  • 9.
    Ahlgren Dahl, Inger
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Finndell, Erica
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    En studie om hur några lärare och skolledre ser på skolplikt och kunskapsinlärning i grundsärskolan2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka synen på kunskap, skolplikt och närvaro hos lärare och skolledare i grundsärskolan. Genom intervjuer på 6 olika skolor frågade vi 15 informanter om deras syn på skolplikt för elever i grundsärskolan och hur de ser på kunskapsinlärning och den nya läroplanen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från studiens frågeställningar och likheter och skillnader söktes i datamaterialet. Resultatet av vår analys var temana:

    Elevernas närvaro, Lärares och skolledares syn på kunskap, Lärares och skolledares syn på skolplikt och närvaro och Lärares och skolledares syn på kunskap kopplat till deras syn på närvaro/frånvaro. Resultatet visade att alla informanterna var överens om att skolplikten är självklar och att grundsärskolan har blivit mer inriktad på kunskapsinlärning. Vi ville även undersöka hur rutiner kring frånvaroanmälan sköttes och hur en eventuell hög frånvaro följdes upp på de skolor vi besökte. Det resultat vi fick fram visade att det fanns många olika rutiner kring rapportering av frånvaro. Några av skolorna skötte sin rapportering via digitala system, andra skolor använde papper och penna. Alla skolor följde upp frånvaron i form av möte med vårdnadshavaren och elevhälsan och i de fall det ansågs behövas även med socialtjänsten. Vår studie visar att de flesta informanterna var av uppfattningen att det finns mycket kvar att arbeta med när det gäller synen på kunskap och inlärning hos omgivningen då informanterna som själva arbetar i grundsärskolan såg kunskap och inlärning som en självklarhet men de upplevde att omgivningen såg på grundsärskolan som mer omsorgsinriktad

  • 10.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Eriksson, Therese
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lärmiljöns betydelse i den fria leken: En kvalitativ studie ur förskollärares perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att studera hur förskollärare uppfattar lärmiljöns betydelse för den fria leken samt hur förskollärare aktivt arbetar med lärmiljön för att främja den fria leken. Vi samlade in det empiriska underlaget genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med frågor utformade till förskollärare. Resultatet visar en samstämmig bild hos informanterna där lärmiljön framstår som betydelsefull i förhållande till barns fria lek, resultatet visar även på att en väl genomtänkt lärmiljö där fokus ligger på barns intressen främjar barns fria lek och därigenom barns utveckling och lärande.

  • 11.
    Akpinar, Laura
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Etableringsreformen - en möjlighet för nyanlända till att bli delaktiga: En studie om samhällsvägledares arbete2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien undersöks hur samhällsvägledare från två olika verksamheter i en kommun arbetar med etableringsreformen för att göra nyanlända delaktiga i det svenska samhället. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade frågor. Samhällsvägledares arbetssätt kan innebära allt ifrån att ge information till att vara stöd för nyanlända. Resultatet visar att samhällsvägledare gör nyanlända delaktiga dels i form av samhällsorientering men också i form av vägledande samtal. Samhällsvägledare upplever att olika faktorer som påverkar nyanlända i etableringen kan medföra hinder i arbetet. I bakgrundsavsnittet beskrivs hur Länsstyrelsen poängterar att de som arbetar med etableringsreformen ska göra den nyanlända delaktig och därmed självgående i det svenska samhället. I studien är delaktighet ett centralt område, då studien utförs utifrån att undersöka hur nyanlända blir delaktiga i det svenska samhället med hjälp av olika insatser av samhällsvägledare. Inom pedagogik är delaktighet ett av de centrala begreppen, vilket gör delaktighet relevant för studiens pedagogiska betydelse. 

  • 12.
    Alaban Baoalan, Marilou
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Mård, Fredrik
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Elevinflytande: En undersöknig gällande elevers upplevelser av elevinflytande2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare år. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning av elevers upplevelse gällande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och är utförd på en kommunal F-4 skola, som är belägen i en medelstor kommun. Enkätundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna är genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkätundersökningen visar på att eleverna i stor utsträckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de upplever sin möjlighet till att påverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna både går emot och bekräftar tidigare forskning på området. Resultaten gällande elevernas upplevelse av att kunna utöva ett reellt inflytande är diametralt motsatt i jämförelse med tidigare forskning.Däremot stämmer resultaten gällande elevernas upplevelse av att vara nöjda med sin möjlighet till inflytande bra överens med den tidigare forskningen. Våra resultat överensstämmer med styrdokumentens intentioner.

  • 13.
    Alander, Ida
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Lärare och genus: En studie om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolan2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna. Deras medvetenhet är stor då de alltid försöker att behandla pojkar och flickor lika. Lärarna har en generell syn på pojkar och flickor som de inte alltid anser stämmer överens med hur pojkar och flickor är i verkligheten. Alla lärarna anser att det är viktigt att genus förs in i skolpedagogiken och att jämställdhet ska råda både i klassrummen och den övriga skolmiljön. En slutsats är att lärarna associerar ordet genus med jämställdhet. Lärarna lägger inte någon vikt vid de sociala, kulturella och historiskt förankrade värderingar som bidrar till att vi agerar som vi gör gentemot de olika könen. Utan kunskap och förståelse kring genusbegreppet så finns en risk att reproduktionen av könsroller och strukturer fortsätter.

  • 14.
    Aldén, Elin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Larsson, Daniel
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Pedagogers syn på elevers utanförskap2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 15.
    Alentun, Niklas
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Några lärares attityder och tankar kring de nationella proven2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka några lärares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lärare på olika stadier inom skolan. Resultaten visade att många respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrävande, men att de konkretiserar betygskriterier och målformuleringar på ett tillfredsställande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt inställda till de nation-ella proven, men hade också tankar om hur provsystemet kan förbättras, och konkreta förslag gavs. Bland annat ville respondenterna underlätta för elever med annan bakgrund än svensk vad gäller den språkliga biten, samt variera texterna som de nationella proven är uppbyggda kring.

  • 16.
    Alexandersson, Cecilia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Brolin, Malin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Språkutvecklande arbetssätt för elever med språkstörning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärares kompetens är avgörande för att kunna bedriva god undervisning för elever i svårigheter, men överlag är kunskapen låg när det gäller elever med språkstörning. Vårt syfte med denna studie har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva olika yrkesgruppers uppfattningar om språkstörning men också att lyfta fram hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut för eleverna. Ytterligare ett syfte har varit att fokusera på framgångsfaktorer som kan bidra till att elever undviker skolmisslyckanden. Vi har valt att skriva en kvalitativ uppsats eftersom vi ville få fatt på uppfattningar som olika yrkesgrupper såsom; speciallärare, logopeder och talpedagoger har. Vi genomförde vår undersökning genom grupp/parintervjuer och observationer. Vi valde att göra ett strategiskt urval då vi ville möta olika yrkesgrupper som hade stor erfarenhet av vårt intresseområde. Därför besökte vi två tal- och språkklasser. Vi intervjuade även personer som driver ett projekt för att hitta hållbara metoder som gynnar elevgruppen. Deltagarna beskrev elevgruppens svårigheter med språket som svårt med språkförståelsen, uttal, litet ordförråd, ordmobiliseringssvårigheter, litet arbetsminne och behov av struktur. De poängterade att en anpassad undervisning är viktig och de genomför den med hjälp av ord- och begreppsförklaringar, ger eleverna förförståelse, repetition och bildstöd. De framgångsfaktorer som deltagarna framhöll var vikten av repetition, goda relationer och ett gott samarbete kollegor emellan. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar vår studie på så sätt att samspel är viktigt för att lärande ska ske och detta syns på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Även känslan av sammanhang [KASAM]blir synligt genom att deltagarna gör undervisningen begriplig genom mycket bildstöd, gör den hanterbar genom relationerna och slutligen meningsfull genom samspelet.

  • 17.
    Al-Hadad, Rami
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Raphael, Rafi
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ett moment där kunskapen utvecklas, eller inte?: En kvalitativ studie om matematiklärarnas syn på elevernas kunskapsutveckling inom matematik.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att få ökad kunskap om hur lärare från årskurs 4–6 tänker kring arbetsformen grupparbete inom matematik. Detta genomförs med hjälp av en kvalitativ strukturerad intervjumetod med 4 matematiklärare. Utifrån resultaten kan det konstateras att matematiklärarna är ganska överens om hur grupparbete funkar samt hur deras elevers kunskaper utvecklas genom denna arbetsform. Vår slutsats är att elever lär sig mycket utav att delta i grupparbeten bland annat att samarbeta med andra barn. Detta uppnås på bästa sätt genom att dela in grupperna efter kunskapsnivån och anpassa uppgifterna efter elevernas nivå.

  • 18.
    Alhadai, Media
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Nynäs, Johanna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Trygghetens betydelse för lärande och utveckling i förskolan: En kvalitativ studie om sambandet mellan trygghet och lärande i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att studera pedagogers uppfattning omsambandet mellan trygghet, lärande och utveckling i förskolan. Åtta pedagoger på fyra förskolor intervjuades om sina åsikter kring trygghet, lärande och utveckling i förskolan och om hur de arbetar för att skapa trygghet i verksamheten. Pedagogerna poängterade att föräldrarnas känsla av trygghet i barnens förskola i sin tur leder till trygga barn. Resultatet visar att pedagogerna såg tryggheten som en grund för barns lärande och utveckling i förskolan.

  • 19.
    Alibasic, Edisa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Wårheden, Cecilia
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lustfyllt och lärorikt på samma gång: Elevernas syn på vad som kännetecknar en lärorik och lustfylld matematikundervisning2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning. Läroboken är enligt eleverna den vanligaste arbetsformen, men anses inte vara det mest lustfyllda sättet att bedriva matematikundervisningen på. Det som eleverna anser är det mest avgörande för en lärorik matematiklektion är arbetsron.

  • 20.
    Aljadri, Fatin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lärande genom kommunikation och digital mediering i det aktivitetsbaserade kontoret.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I ett samhälle som ständigt utvecklas sker en hel del förändringar på arbetsplatsen. Dessa förändringar kan innebära omorganisering, omstrukturering och ändringar i kontorsmodellen. Den här studien är en kvalitativ forskning genomförd i företag som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Den här studien presenterar intervjuer som är genomförda på företag i Sverige som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Syftet är att jämföra lärande via kommunikation och tekniska hjälpmedel på den nya kontorsmodellen med den föregående kontorsmodellen. Tidigare forskning visar att aktivitetsbaserade kontor har mestadels positiva aspekter då kontorets inredning, zonindelning och tekniska hjälpmedel leder till utveckling hos medarbetarna. Undersökningen är genomförd med deduktiv forskningsansats där den sociokulturella lärandeteorin används som utgångspunkt för analys av resultatet. Resultatet presenterar möjligheter i aktivitetsbaserade kontor som leder till utveckling och vidgar medarbetarnas kunskaper. Detta sker genom medarbetarnas vilja till att utvecklas. 

  • 21.
    Alkazhami, Nadia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Mati, Evlina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Skillnader i läsförståelse mellan pojkar och flickor: En kvalitativ undersökning i en mellanstadieklass2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Allvin, Emma
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer få en bild av hur eleverna upplever att demokratiuppdraget gestaltas i skolan och om eleverna uttrycker sig på ett sätt som indikerar att de demokratiska värderingarna är förankrade hos dem. Resultatet visar att skolan inte når fram till eleverna i sitt arbete med demokratiuppdraget och att många elever upplever skolan som meningslös och sitt eget inflytande över situation i skolan som oviktigt. När det gäller förankrade demokratiska värderingar hos eleverna uppkommer en splittrad bild med vissa elever som uttrycker sig i linje med de demokratiska värderingarna i Lpo 94 samtidigt som andra elever ger uttryck för värderingar som går helt emot läroplanens demokratiuppdrag. Undersökningen visar att när elever verkligen får möjligheten att prata kring värdegrundsfrågor så upplever de detta som meningsfullt och spännande. Skolan måste ta vara på detta intresse och avsätta tid för samtal om värdegrundsfrågor för att skapa en mer demokratisk skola som ger eleverna förutsättningarna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare.

  • 23.
    Alm, Roine
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Abrahamsson, Helena
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Lärares erfarenheter av att arbeta med IKT2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att undersöka lärares synsätt och erfarenheter av att använda IKT i undervisningen och hur lärarrollen påverkas. Eftersom vi ville veta lärarnas egna åsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen när den används som pedagogiskt redskap. Lärarna behöver därför få möjligheter att tillägna sig adekvata kunskaper i hur man använder sig av IKT i undervisningen. Samhället är idag beroende av IKT i många olika sammanhang och det är därför viktigt att skolan anpassas till detta faktum så att eleverna är väl förberedda när de kommer ut i yrkeslivet. Skolorna behöver utrustning som är anpassad till de krav som ställs från de intressenter som finns: beslutsfattare, näringsliv, skolledare, lärare, föräldrar och inte minst elever.

  • 24.
    Almeida Eriksson, Aline
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    IT I KLASSRUMMET: En studie av fyra exempel på hur elever och lärare använder tillgänglig IT i klassrummet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt läroplanen, ha tillgång till informationstekniken. Dessutom, så har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar är infödda i informationssamhället men forskningen har visat att ungdomarna inte är per automatik kompetenta användare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt elever och lärare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bärbar dator per elev och lärare, utnyttjar den tillgängliga informationstekniken i klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkät, användes som datainsamlingsmetod. Undersökningen har kommit fram till att elevernas sätt att använda IT i klassrummet beror på lärarens roll och attityd till IT. Avslutningsvis kan sägas att studien belyser elevernas behov av IT vägledning och självdisciplin och lärares behov av kompetensutveckling.

  • 25.
    Alricson, Kristina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Brandehav, Helen
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Det är lätt att man tänker för stort: En kvalitativ studie om hur några speciallärare främjar elevernas autonomi i träningsskolan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I svenska och internationella styrdokument framhålls elevens rätt till inflytande och medbestämmande och att dessa är avgörande för elevens hälsa. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur lärare utformar gynnsamma lärmiljöer som främjar elevernas autonomi i träningsskolan. Vad är det som befrämjar elevens möjlighet att påverka, ha inflytande och medbestämmande som i sin tur medverkar till friskare elever? Den kvalitativa studien byggde på elva observationer och elva intervjuer med lärare i träningsskolan. Resultatet analyserades ur ett relationellt- och systemteoretiskt perspektiv. Sammantaget visade resultatet att förutsättningarna i lärmiljön har starka samband med speciallärarnas förståelse både för utformningen av lärmiljön och för att skapa relationer med och runt eleven. Resultatet tyder också på att utformningen av lärmiljön och samspelet påverkas av speciallärarens sensitivitet, lyhördhet, nyfikenhet och uppfinningsrikedom. De slutsatser som vi utifrån studiens resultat drog, visade att det är lätt att man tänker för stort när man arbetar för att främja elevernas autonomi i träningsskolan.

  • 26.
    Alsin, Ulla
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Boozon, Stellan
    Linköpings Universitet.
    Hult, Håkan
    Linköpings Universitet.
    Bedömning för kontroll eller utveckling?2009Ingår i: Lärande på vuxnas vis: vetenskap och beprövad erfarenhet / [ed] Abrandt Dahlgren, Madeleine., & Carlsson, Irma., Lund: Studentlitteratur , 2009, 1:1, s. 101-121Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Amirijoo, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Leijonmarck, Helena
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Skolpersonals bemötande av elever i gymnasiesärskolan utifrån ett genusperspektiv: - "Tuffa gänget" och "Pyntade prinsessor"2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka några lärares och elevassistenters syn på bemötande av elever

    inom gymnasiesärskolan. Studien belyste aspekten genus i bemötandet av dessa

    elever. Skolan ska enligt Läroplanen (Skolverket, 2013) motverka stereotypa

    könsrollsmönster. Frågeställningarna i studien fokuserade på lärares och elevassistenters

    medvetenhet kring likabehandling och genus i bemötandet av elever i gymnasiesärskolan. I

    studien relaterades det till teorier och tidigare forskning som reder ut och klargör

    begreppen genus, funktionsnedsättning, klassrumsklimat, kommunikation, relationer och

    bemötande. Studien är kvalitativ och har ett hermeneutiskt tolkande arbetssätt. Studien har

    baserats på intervjuer med sex lärare och två elevassistenter som har sin vardag i

    gymnasiesärskolan och observationer av fyra verksamheter där de arbetar. Resultatet visade på

    att informanternas inställning är att alla elever bör behandlas lika och att de som lärare eller

    stödpersonal ska utgå ifrån individen och individens behov i första hand i sitt

    bemötande. Lärarna uttryckte inte någon medvetenhet om att beakta genus i bemötandet av

    eleverna och de planerade inte heller sin undervisning utifrån att arbeta med likabehandling.

    Relationer och ett bra klassrumsklimat prioriterades i deras verksamheter. Informanterna talade

    om ”tuffa gäget”, ”pyntade prinsessor” och motor- och sportintresserade killar. En slags

    kategorisering, möligen utifrå omgivningens uppfattning om kösroller och rekvisita som

    understryker vad som kan uppfattas som traditionellt manliga och kvinnliga attribut.

  • 28.
    Anderot, Madelene
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.
    Karlsson, Frida
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.
    Individanpassad undervisning: - Hur lärare arbetar utifrån elevers olika sätt att lära2008Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen.

  • 29.
    Andersson, Annichen
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hjälte, Sara
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "Det är bra om dom är proffs liksom": 14 rektorers syn på specialpedagogens roll och arbetsuppgifter2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att studera hur några rektorer beskrev och resonerade kring specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter. Vi gjorde intervjuer med rektorer eftersom rektorn är den som är ytterst ansvarig för skolan och för att alla elever får den utbildning och det stöd de har rätt till. Vi analyserade sedan vårt resultat med det relationella, och det kategoriska perspektivet samt med professionsteorin. Resultatet av vår studie visade att rektorernas syn på specialpedagogens roll och arbetsuppgifter varierade väldigt mycket. Något som rektorerna var överens om var att specialpedagogen skulle ägna sig åt handledning, arbete med elever i behov av särskilt stöd och att vara en spindel i nätet gällande elevhälsogruppen/elevhälsoteamet (EHG/EHT). I och med denna studie så blev vår förståelse och kunskap inom vårt blivande yrkesval mycket starkare. Vi upptäckte att kunskapen och användandet av specialpedagogens kompetens och kunskaper inte alltid får tillräckligt med utrymme i skolan. Vi ser att det finns ett stort behov av ett mer och större organiserat specialpedagogisk arbete, men kunskaperna och möjligheterna om specialpedagogen är kraftigt begränsade både i skolan men också inom legitimation, lag och styrdokument.

  • 30.
    Andersson, C Elisabeth
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Lärande utvärdering.: Granskning av ett ESF-projekt: Kompetensutveckling Inom Vård och Omsorg, kallat KIVO2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas resultatet från en följeforskning av ett kompe­tensutvecklingsprojekt inom vård- och omsorgssektorn, kallat KIVO. Det övergripande målet med projektet har varit att det ska bidra till att arbets­platser upplevs som mer kvalitetsmedvetna och attraktiva. Tidsperioden för genomförandet av projektet har pågått under två år med avslut i janu­ari 2013. Konkret har projektet inneburit att cirka 300 medarbetare från olika femton olika arbetsplatser i Västmanland har getts möjlighet att delta i ett utbildningsprogram.

    Utvärderingens roll har varit att granska hur deltagarna omsätter erfaren­heter och kunskaper utifrån utbildningsinsatser gällande friskfaktorer, lärande och samarbetsformer.

  • 31.
    Andersson, Elisabeth C
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Begreppet värde i en utvärdering - värt att belysa?2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer?

     

    Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram. Respondenter är politiker och tjänstemän som arbetar inom barn- och skolförvaltningen i kommuner i två län. 

     

    Resultatet visar att respondenterna har en insikt om att utvärdering ses allsidigt utifrån olika synsätt om teorier och modeller. Termer som kan sättas i samband med utvärdering är nog­grannhet och bedömning. Flertalet anser att det finns mer eller mindre uttalade krav på att utvärderingar bör genomföras i kommunerna. I svaren återkommer också benämningar såsom beskriv­ning, definition och förklaring som återfinns i teorisammanhang tillika med att sam­manställa fakta och att skapa ordning i uppgifter. Respondenternas svar beträffande begreppet värde är lite mer diffust. Det går inte av resultatet att se om värdebegreppet anses som något specifikt att beakta i en utvärdering. Respon­denterna ser sig dock som professionella yrkesut­övare och anser därmed att de har kompe­tens att se till bakomliggande faktorers betydelse när de får en utvärdering i sin hand. I resultatet ses också ekonomin som ett viktigt kriterium att ta hänsyn till. Samtidigt finns en vilja att sätta den enskilda människan i fokus. De två sist­nämnda anspråken kan ibland stå i ett motsatsförhållande men det främsta målet med kom­munens verksamhet, enligt respondenterna, bör vara att ge varje individ trygghet.

  • 32.
    Andersson, Elisabeth C
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    En utbildning i processledarskap avseende mångfald: utvärdering och aktionsforskning2013Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med bidrag från Europeiska Socialfonden startades ett projekt kallat JämBredd vid Mälardalens hög-skola för att utbilda i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. En del i detta projekt har varit en högskoleutbildning i processledarskap. Målsättningen var att utforma en kompetenshöjande ledarskapsutbildning för skapande av förändringsprocesser i ett mångkulturellt arbetsliv. Skolor, tingsrätt, olika kommunala vårdinrättningar, bostadsföretag och högskola har alla efterfrågat kunskap i jämställdhets- och mångfaldsfrågor, allt för att skapa bättre tankeutbyten, både inom verksamheten och vid kundkontakter. Alla deltagare hade någon form av ledarskap i sina olika verksamheter. Yrkesrollerna hos de 33 deltagare vid starten av utbildningen var rektorer på förskola eller skola, chefer inom olika kommunförvaltningar, personalhandläggare, genuspedagoger, lektor, studievägledare samt administratörer inom olika kommuner, landsting och vid tingsrätt. Processledarutbildningen gavs i nio stycken så kallade utbildningsmoduler under ett år. Arbetsformerna varierade med olika innehåll av forskare/föreläsare inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Utbildningsmodulerna var heldagsutbildningar och var förlagda utanför högskolan.

    Det övergripande syftet i studien är att urskilja lär- och förändringsprocesser inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor hos deltagare i processledarutbildningen. Ett annat syfte är att utveckla en utbildningsmodell att användas för kompetenshöjning rörande jämställdhets- och mångfaldsfrågor inom olika verksamheter. Frågeställningarna är: Hur har deltagandet i utbildningen medfört ökade kunskaper i jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Hur har utbildningen gett deltagarna utökade kunskaper som bidragit till utveckling av förändringsarbetet rörande jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Vilka faktorer kan ses som viktiga i förändringsarbetet avseende jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Vilka slutsatser kan dras utifrån utvärderingen till bidrag för framtida utveckling av processledarutbildningen?

    Forskningsstrategin har varit aktionsforskning. Aktionsforskaren har följt hela lärprocessen under ett år och utvärderat utbildningen med hjälp av datainsamling från observationer, visuell metod, intervjuer och enkäter. Resultatet visade en insikt hos deltagarna att ha erhållit ökade kunskaper inom mångfaldsområdet som främst berodde på två faktorer: Ett skäl var att föreläsarna var kunniga forskare i olika mångfaldsfrågor och delade med sig av sin kunskap till deltagarna. Det andra skälet var att det fanns gott om tid för eftertanke, referensläsning och skapande av bland annat nätverk då utbildningstiden varade hela året. Det slutliga resultatet påvisade också en utbildningsmodell som kan användas för att skapa ökad kunskap i mångfaldsfrågor inom olika verksamheter. Resultatet visar samstämmiga svar från deltagarna i utbildningen, enligt ovan, och kan därmed sägas vara relevant för fortsatt utbildning i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Via den här utbildningen i processledarskap har deltagarna dels fått ökande kunskaper och dels fått hjälpmedel för att driva förändringsprocesser, som i sin tur kan leda till att medarbetare får större kunskap i mångfaldsfrågor.

  • 33.
    Andersson, Emelie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Läs- och skrivsvårigheter eller språksvårigheter?: Hur kan man identifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever i gymnasiet?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan kan indentifiera läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Med en kvalitativ metod intervjuades tre specialpedagoger, en speciallärare och två modersmålslärare där samtliga gav sin syn på hur arbetet och samarbetet fungerade. Resultatet visar att det är svårt att avgöra vad svårigheter hos en tvåspråkig elev beror på eftersom man inte alltid vet hur det ser ut på modersmålet. Därför har modersmålsläraren en viktig roll. Det råder delade meningar om hur samarbetet fungerar men samtliga var eniga om att en förändring måste ske.

  • 34.
    Andersson, Erica
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Norman, Anna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Samverkan mellan hem och förskola Utifrån mångkulturella verksamheter2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av personal och vårdnadshavare har en klar bild av vad samverkan är för dem och gav under intervjuerna intressanta förslag på olika samverkansformer. I resultatet framkom det att den övergripande samverkansformen var den dagliga kontakten som verkade vara den mest uppskattade samverkansformen mellan hem och förskola. Undersökningen syftar till att kunna bidra till en praktisk kunskapsproduktion för personer som arbetar och vistas i en mångkulturell verksamhet.

  • 35.
    Andersson, Erika
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Enlund, Charlotte
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Bland målarfärg och toner: En kvalitativ studie om förskollärares syn på estetik2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollärares syn på estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollärarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi ämnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhållnings-sätt till området. Resultatet visade att förskollärarna framhåller estetik som betydelsefullt, men att begreppet är svårtolkat. Förskollärarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, då främst via musik och bild. De uttryckte emellertid en önskan om att utveckla den estetiska verksamheten. Av resultatet framgick att lärarens roll är viktig, men att uppdraget praktiseras på olika sätt. Vissa förskollärare deltar mer aktivt i aktiviteterna, medan andra sa sig vara ett stöd i bakgrunden. Slutsatsen av studien var att estetik anses vara en viktig del i verksamheten och att förskollärarens förhållningssätt påverkar det praktiska arbetet

  • 36.
    Andersson, Fia
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    "Man lär ju sig hela tiden": Detaljhandelsanställdas upplevelser av det informella lärandet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanställda upplever det informella lärandet på arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som är verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och är starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lärande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet återfinns att den utökade kunskap som hämtas från kollegor, leverantörer och kunder även leder till att individens yrkesstolthet och självkänsla stärks.

  • 37.
    Andersson, Helena
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    ELEVERS SJÄLVKÄNSLA: Hur elever upplever och uttrycker sin självkänsla i skolan2008Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i de lägre årskurserna upplevde sin självkänsla i klassrummet samt hur självkänslan hos eleverna skiljde sig i olika åldrar. Syftet var också att undersöka hur elever gav uttryck för sin självkänsla i klassrummet.

    Tre olika metoder har använts i undersökningen; observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Samtliga undersökningsmetoder har förberetts, genomförts samt analyserats av ansvarig person för undersökningen Undersökningen har utgått ifrån de forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska Principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

    Resultatet från undersökningen visar på att de flesta elever upplever sin självkänsla i skolan som ganska stark, där fler än hälften av eleverna har en upplevd självkänsla över medel. Undersökningen har trots detta visat på att knappt hälften av eleverna upplever sig ha lägre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. Men vi finner även att ungefär en fjärdedel av eleverna upplevde sig ha högre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. När det gäller upplevelsen av huruvida eleverna ansåg sig själva som duktiga eller inte i skolan visade resultatet på att mer än tre fjärdedelar av eleverna upplever sig själv som duktiga i skolan. En annan central punkt är att elever jämför sina egna prestationer med övriga elever, inte minst när det gäller att tala inför större grupper.

    Skillnaden mellan den upplevda självkänslan gällande olika skolämnen visade på att eleverna uppleda sin självkänsla störts i ämnet svenska och lägst i ämnet matematik. Elevernas upplevda och uttryckta självkänsla skiljer sig mellan de tre årskurserna 1, 3 och 6 som har undersökts.  De mest centrala åsikterna från tidigare forskning när det gäller att uppnå god självkänsla är att barn behöver känna sig bekräftade och uppmärksammade av andra för att skapa sig en god självkänsla och här visar undersökningen positivt att flertalet elever upplever sig bekräftade på så sätt att deras egna upplevda självkänsla stämmer överens med hur de anser att deras klasskamrater uppfattar dem.

  • 38.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Arana, Caroline
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Sagan som pedagogiskt verktyg i värdegrundsarbete2007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka hur vi som pedagoger kan arbeta med värdegrunden och använda sagan som verktyg i det arbetet. Vi har gjort en kvalitativ undersökning i en klass med elever i årskurs ett. Denna undersökning pågick före, under och efter arbetet med sagan. Detta i tre olika moment då vi vart deltagare, observerat och analyserat det som skett. Det första momentet var en värderingsövning då vi ville ta reda på vilka värderingar barnen hade innan vi startade vårt arbete med sagan. Moment två bestod av arbetet med och kring sagan och moment tre var ännu en värderingsövning som utfördes för att avgöra om barnens värderingar förändrats. Resultatet visar att eleverna hade relativt klara värderingar, både före och efter arbetet med sagan. Man kan även se hur de under boksamtal lever sig in och relaterar till det som sker i sagan. Vår slutsats är att samtal kring värderingar fungerade bra men tiden var inte tillräcklig, ”processen fungerade” men vi kan inte säga att vi kan se några tydliga förändringar. Undersökningen vi gjort utfördes under några få veckor och vi anser att arbetet med värdegrunden kräver tid då det är något som mognar in med tiden hos barnen och kräver olika lång tid för olika individer att bearbeta.

  • 39.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Renderstedt, Anneli
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Att inte vara en skrubbgumma: Specialpedagogisk verksamhet2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.

    Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie. Detta då in-tresset fanns att se hur dessa synsätt var fördelade hos de olika yrkeskategorierna i vår under-sökning.

    Vårt resultat visar att det finns skillnader i hur man ser på specialpedagogisk verksamhet. Vår tolkning är att specialpedagoger i större utsträckning talar för en specialpedagogisk verksam-het som utgår från ett relationellt perspektiv och att speciallärare i större utsträckning talar för en specialpedagogisk verksamhet som utgår från ett kategoriskt perspektiv. Enkätens öppna frågor gav respondenterna möjlighet att utveckla sina tankar om den specialpedagogiska verk-samheten. Där fann vi ytterligare skillnader som talade för olika perspektiv hos de respektive yrkesgrupperna samt att både specialpedagogerna och speciallärarna talade om att de hade skilda kompetenser och att de gemensamt ansåg att båda yrkesgrupperna behövdes i verksam-heten.

  • 40.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Haugen, Catarina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    IKT i förskolan: Ett verktyg för framtiden2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder IKT som pedagogiskt verktyg i barngrupp i förskolan. Vidare syftar studien till att undersöka förskollärares förhållningssätt till IKT samt i vilken utsträckning de anser det viktigt att skapa möjligheter för barn att använda IKT i förskolan. I studien undersöks även förskollärares uppfattning av eventuella pedagogiska vinster med samt hinder för användande av IKT. Studien är av kvalitativ art och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare verksamma inom en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet visar att det finns en generell uppfattning om att det är viktigt att barn i förskolan får möta och använda sig av IKT för att utveckla sin digitala kompetens samt att IKT är ett användbart verktyg för att främja barns utveckling och lärande inom olika områden. Vidare synliggör resultatet att det finns vissa hinder som försvårar användande av IKT i förskolan. En slutsats är att IKT i förskolan används på olika vis och i olika stor utsträckning beroende på faktorer som förskollärares förhållningssätt till IKT samt tillgång till teknisk utrustning.

  • 41.
    Andersson, Jimmy
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Andersson, Mikael
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Lyfts frågorna i lyftet?: En studie i hur Skolverket modellerar frågor i Matematiklyftet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier av matematik visar att lärare ofta ställer frågor som eftersöker korta svar.Detta gör att det saknas frågor som fokuserar på att eleverna resonerar, analyserar ochkommunicerar. Dessa typer av frågor bidrar till att nå en större matematisk utveckling föreleverna. Den här studien observerade lektionsfilmer från fortbildningen Matematiklyftetårskurs 4-6 med syfte i att undersöka vilka typer av frågor som ställdes. Resultatet avstudien visade att det även här fanns en stor andel frågor fokuserade på korta svar där justsvaret är det viktiga. Dock ställdes det fler frågor som byggde på att skapa diskussion ochför att eleverna skulle få utveckla sina tankegångar. Studiens slutsats är attMatematiklyftet vill arbeta mot att bryta den rådande klassrumssituationen och iställetskapa ett mer kommunicerande och resonerande klassrum.

  • 42.
    Andersson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Att ge respons på studentens texter via ljudfil2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under några år har min handledning av kandidatuppsatser på distans ökat. Det jag kommer att utveckla i min presentation är hur jag har använt teknik för att ge respons på uppsatsutkast och inlämningsuppgifter. Upprinnelsen till teknikanvändningen är att fler studenter väljer handledning via e-post när de skriver sin kandidatuppsats. Den återkoppling jag tidigare har gett har varit i form av infogade skriftliga kommentarer, både övergripande och detaljerade i inskickat dokument. Ibland har den skriftliga återkopplingen kompletteras med telefonsamtal. För några studenter fungerade detta, för andra inte. Uteblivna möten i realtid mellan studenter och handledare resulterar i att handledningen blir en utmaning, för båda parter. Tid, eller brist på tid, var den utlösande faktorn som tvingade mig att anamma en ny metod för återkoppling, med hjälp av teknik. Från att enbart ha infogat skriftliga kommentarer i studenternas dokument, till att även lägga till färgmarkeringar i text har jag nu provat att använda Kaltura Video för återkoppling. Denna arbetsmetod startade jag med våren -17, som ett pilotprojekt. Mitt tillvägagångssätt är att först läsa texten och göra anteckningar. Sedan skriver jag in några korta kommentarer i studenternas text. Därefter startar jag videoinspelningen som spelar in min röst samtidigt med att deras text visas i bild. Min erfarenhet är att denna form av återkoppling tar mindre tid i anspråk än att ge skriftliga kommentarer, en tidseffektivisering av handledningstiden. De studenter som ingick i pilotprojektet och som fått ta del av denna handledning, under ht-17 är positiva till denna form av återkoppling. Studenterna upplever att mina kommentarer blev tydligare. Det blev enklare att förstå vad och hur de kunde utveckla sin text samt att de förstod mitt resonemang bättre. Återkoppling med ljud och bild vill de att jag fortsätter med. Metoden kommer jag att fortsätta använda, både vad det gäller respons på kandidatuppsatstexter samt på inlämningsuppgifter i andra kurser.

  • 43.
    Andersson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Förändringsarbete - en pedagogisk utmaning2010Ingår i: Vårdpedagogiska utmaningar / [ed] Sonia Bentlign och Bosse Jonsson, Stockholm: Liber , 2010, s. 209-226Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Andersson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ideal och verklighet.: Studiecirkelns betydelse för lärande och hälsa.2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lärande och hälsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvärderingen av studiecirkeln

    Det goda livet, från två studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet från den ena studiecirkelgruppen består av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkelträffar. Från den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkelträff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfälle, fick besvara några frågor.

    Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förväntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande. Oavsett deltagarnas motiv för cirkeldeltagandet har deltagandet haft betydelse för deras lärande och hälsa. Ett lärande som har visat sig som: förvåning, bekräftelse, förändrad handling, förstärkning och eller som att ta till sig boklig kunskap. Detta lärande har inneburit en anpassning utifrån respektive deltagares livsvärld. En livsvärldsanpassning som har betydelse så att deltagarna ska kunna må bättre, ha hälsa i sin vardag. Studiecirkeldeltagandet har, med andra ord, inneburit ett hälsolärande för deltagarna.

    Det framkommer även att studiecirkelns karakteristika liknar de fem första folkhälso-målen och att cirkelformen är flexibel. Detta innebär att en ideal studiecirkel har en anpassningsförmåga till både det omgivande lokalsamhället och deltagarna. Anpass-ningen har betydelse för cirkeln, deltagarna, lärandet och hälsan, vilket gör det möjligt att påstå att en idealt formad studiecirkel är både lärande och ger hälsa.

  • 45.
    Andersson, Karin
    Örebro Universitet .
    Lärande och utveckling av medarbetarskap i vård och omsorg.2013Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Andersson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Lärares lärande i arbete2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lärare inom högre utbildning förväntas ha studenters lärande i fokus. Hur studenter lär, vad som stimulerar deras lärande och kunskapande är frågor som lärare bör och ska ställa sig. Andra förväntningar som finns är att utveckla och utvärdera kurser och program, och att lärare själva ska lära sig. Den fråga som ställs i denna studie är vilka möjligheter som finns att lära i arbetet, sett ur lärares perspektiv. En annan fråga som också ställs är hur eller om lärare i högre utbildning kan eller har möjlighet att utveckla sin praktiska klokhet, praxis. Samtal med kollegor inom högre utbildning som undervisar i olika ämnen i lärarprogram, utgör empiri. Resultaten visar att frågor som prioriteras är hur studenter ska stöttas, stimuleras och erbjudas varierad undervisning. Studenternas lärande är i fokus. Resultatet visar också att få undervisande lärare förstår frågan om hur de lär i arbetet. Att de lär i arbetet framkommer dock i deras berättelser om vad som influerar dem att utveckla undervisning, uppgifter eller kurser. I analysen används Aristoteles begrepp praxis (Gustavsson, 2000) samt de delar som Kemmis och Smith (2008) menar stöttar sociala, kulturella och materiella villkor så att det är möjligt för individen att agera. En preliminär analys är att det behövs tid för att medvetandegöra varför man gör som man gör. Metoder för att lära i arbete är bland andra att få diskutera med och att få frågor av kollegor. En tidig slutsats som kan dras är att fokus på studenter bidrar till att medvetenhet om det egna lärandet hamnar i skymundan.

     

    Referenser

    Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre former i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Wistrand.

    Kemmis, S., & Smith, T. (2008). Enabeling praxis. Challenges för Education. Rotterdam: Sense Publications.

  • 47.
    Andersson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Skolan – en hälsofrämjande arbetsplats2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Andersson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Tydlighet genom ljud och bild2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Distanshandledning av kandidatuppsatser har ökat. Från att enbart ha infogat kommentarer i dokumentet till att lägga till färgmarkeringar har jag provat att använda Kaltura Video för återkoppling. Mina erfarenheter av denna nya arbetsmetod är bland andra tidsbesparing och studenter upplever en tydligare återkoppling, med mindre risk för missförstånd.

  • 49.
    Andersson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Utvärdering av projektet MoDIG: Om möjligheter och önskemål av flexibla salar vid Mälardalens Högskola2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Andersson, Karin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Jepson Wigg, Ulrika
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Att använda teori för att utveckla sin egen praktik - universitetsläraren som reflekterande praktiker2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här presentationen handlar om reflektion och lärande i universitetslärares arbete, med fokus på relationen mellan vad vi som universitetslärares tänker och planerar och vad vi sedan faktiskt gör. Med detta vill vi dels teoretisera den egna erfarenheten, dels utveckla vår praktik, som ett led i ett professionellt förhållningssätt som universitetslärare. Vi vill också bidra till en kollegial diskussion kring vårt arbete som universitetslärare.

    Vi är båda lärare och forskare i ämnet pedagogik och har omfattande kunskaper om lärande och om vad som krävs för att skapa goda lärmiljöer. Vi har dock en misstanke om att vi inte alltid efterlever våra kunskaper och ideal i handling i mötet med studenter. En del av syftet med presentationen är att analysera våra egna, ofta omedvetna, ideal och förgivettaganden som lärare i högre utbildning samt att reflektera över på vilka sätt det påverkar oss som lärare, inspirerade av ex Gibson (1998) och Leitch & Day (2000).

    Det empiriska materialet består av exempel hämtade från vår egen erfarenhet. De belysande exempel vi valt att använda oss av i den här texten har vi bearbetat med en form av aktionsforskning som kan kallas introspektiv reflektion. Metoden går i korthet ut på att använda sina egna erfarenheter som empiri, och behandla det genom teoretisk reflektion för att skapa ny kunskap. Genom att hantera den introspektiva reflektionen gemensamt och analysera med begrepp som lyfter från det individuella, ägnar vi oss inte bara åt subjektiv reflektion utan också kollegial reflektion.

    För att analysera våra erfarenheter använder vi teorierna om den reflekterande praktikern samt om transformativt lärande. Den reflekterande praktikern (Schön, 1983) har under flera årtionden använts inom aktionsforskning kring lärares arbete i skolan. Avsikten är att skapa nya former av kunskap och utveckling av praktiken, genom att lyfta reflektion som ett professionellt redskap (se t ex Goodson & Hargreaves, 1996; Meierdirk, 2016; Brookfield, 2017). Centrala begrepp är reflektion-i-handling och reflektion-över-handling. Det transformativa lärandet handlar om de processer i vilka en person skiftar perspektiv och på så vis ändrar sitt handlande, sina förgivettaganden och föreställningar om sig själv och världen (Mezirow, 2000; Wilhelmson, 1998). Ett transformativt lärande innebär att kritiskt granska både inåt och utåt. En inre kritisk granskning är att få fatt de i de egna föreställningar och yttre kritisk granskning är att vara kritisk till de ämnesspecifika kunskaperna som ska förmedlas i undervisning (Wilhelmson, 1998).

    Att tänka nytt kring den egna praktiken, att göra nytt, reflektera i handling på nya sätt ser vi som professionella redskap. Vi vill också lyfta vikten av reflektion-över-handling tillsammans med kollegor. Kollektivet behövs för både inre och yttre kritisk reflektion, så att lärande som transformation möjliggörs. Slutligen menar vi att det här angreppssättet kan vara ett redskap för att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i den egna praktiken.

     

    Referenser

    Brookfield, Stephen (2017). Becoming a critically reflective teacher. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

    Gibson, Linda S. (1998). Teaching as an encounter with the self: Unraveling the mix of personal beliefs, education ideologies, and pedagogical practices. Anthropology & education quarterly, 29 (3), pp 360-371.

    Goodson, Ivor & Hargreaves, Andy (1996). Teachers’ Professional Lives. London: Falmer Press.

    Leitch, Ruth, & Day, Christopher (2000). Action research and reflective practice: Towards a holistic view. Educational Action Research, 8 (1), pp 179-193.

    Meierdirk, Charlotte (2016). Is reflective practice an essential component of becoming a professional teacher?. Reflective Practice, 17 (3), pp 369-378.

    Mezirow, Jack (2000). Learning as transformation. Critical perspectives on a theory in progress. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

    Schön, Donald (1983). The reflective practitioner. How professionals think in action. New York: Basic Books.

    Wilhelmson, Lena (1998). Lärande dialog. Samtalsmönster, perspektivförändring och lärande i gruppsamtal. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie, 1998:16.

1234567 1 - 50 av 1077
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf