mdh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1201
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Rytzler, Johannes
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik. Forskarskolan Filosofiska studier av pedagogiska relationer.
    Magnússon, Gunnlaugur
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Approaching Higher Education with Didaktik: University Teaching for Intellectual Emancipation.2019Ingår i: European Journal of Higher Education, ISSN 2156-8235, E-ISSN 2156-8243, nr 2, s. 190-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    European higher education has been highly influenced by theBologna-process, entailing coordination and standardisation frompolicy to teaching practices. This led to increased demands onuniversity teachers. Courses in university pedagogy are requiredas part of competence development and have become decisivefor employment. Constructive Alignment has become a popularmodel, being in line with Bologna-process ideals. Emerging is aninstrumental view of higher education that risks excavatinguniversity pedagogy of its pedagogical dimensions and reducingthe autonomy of the university teachers with focus onstandardisation and emphasis on effective output.This paper proposes a Didaktik-approach to university pedagogy.We argue that Didaktik can help revive relational and emancipatoryelements of higher education. By viewing the relationship betweenteachers and students as a gathering around common interests, wemaintain that Didaktik emphasises teachers’ reflections regardingthe subject, the students, and other educational dimensions.

  • 2.
    Hemmi, Kirsti
    et al.
    Abo Akad Univ, Fac Educ & Welf Studies, Vaasa, Finland.;Uppsala Univ, Fac Educ Sci, Uppsala, Sweden..
    Kryzwacki, Heidi
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik. Univ Helsinki, Dept Educ, Math Educ, Helsinki, Finland..
    Liljekvist, Yvonne
    Karlstad Univ, Dept Math & Comp Sci, Math Educ, Karlstad, Sweden..
    Challenging traditional classroom practices: Swedish teachers' interplay with Finnish curriculum materials2019Ingår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 51, nr 3, s. 342-361Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the current paper, we present an analysis of a case study in which we have followed Swedish primary teachers who voluntarily began using translated Finnish curriculum materials, i.e. a textbook and teacher guide, in order to reform their mathematics teaching. The multifaceted data, consisting of questionnaires, interviews, protocols from collegial meetings and classroom observations, were gathered during the period 2010-2014. The analysis of the interplay within this cross-cultural setting reveals the special characteristics and the challenges existing in practice. Both the experienced and inexperienced teachers offloaded a great deal of their agency to the materials in order to become familiar with the ideas they mediated. Yet, the lack of a clear rationale behind the organization of the materials, as well as the suggested activities connected to taken-for-granted features of the Finnish teaching tradition, made fruitful interaction problematic. The changes teachers made in their classroom practice were tightly connected to the support offered in the materials, without which the teachers abandoned their new classroom patterns. Based on the results of this study, we suggest a number of general aspects that we regard as important to consider when implementing curriculum materials developed within another cultural-educational context.

  • 3.
    Heikkilä, Mia
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Changing the gender balance in preschools: an analysis of active work carried out by seven Swedish municipalities2019Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 10, nr 2, s. 134-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of this study is to examine seven municipalities that, in different ways, are working to recruit more men to work in preschools. The aim of the study is to identify different ways of working to recruit more men to work in preschools and to effect a change in the gender imbalance among the working staff in preschools. Relational agency is used as a conceptual tool in the analysis together with theories of organisational learning and change. The result is that municipalities use initiatives, one-dimensional processes or multi-dimensional processes when organising the change. These three ways of working characterise the work carried out. The work performed can in some cases be a mixture of all three, or at least comprise the first two—initiatives and one-dimensional processes. This shows how municipalities address the issue differently and the fact that the type of agency they take and are prepared to take—or the conditions needed to succeed—all differ. There is a great deal of variation in the work performed across the municipalities. One can discuss whether the municipalities more committed to change are also those more willing to have multi-dimensional processes. 

  • 4.
    Lindvall, Jannika
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Ryve, Andreas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Coherence and the Positioning of Teachers in Professional Development Programs: A Systematic Review2019Ingår i: Educational Research Review, ISSN 1747-938X, Vol. 27, s. 140-154Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Lately, scholars have argued that there is a consensus on a number of critical features of effective teacher professional development (PD). This study presents the results of a systematic review of one of these features: coherence. The analysis and synthesis of 95 papers show that coherence in PD is conceptualized in various ways, and thus that the aforementioned consensus can be questioned. For example, should PD (1) be coherent with external factors, such as standards and assessments; (2) be internally coherent, for example that activities within PD programs should be aligned; or (3) create coherence between goals that are either predetermined or negotiated together with teachers? The different conceptualizations of coherence all implicate how teachers are positioned in relation to PD programs and, in the light of our results, we argue that teachers are primarily seen as implementers expected to align their instruction with external and predetermined goals and practices. 

  • 5.
    Darvishpour, Mehrdad
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Asztalos Morell, Ildikó
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Månsson, Niclas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Mahmoodian, Mohammadrafi
    Hoppe, Magnus
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik.
    Ensamkommande ungdomars röster om mottagande, inkludering och jämställdhetsutveckling2019Ingår i: Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter / [ed] Mehrdad Darvishpour; Niclas Månsson, Liber, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Sundqvist, Pernilla
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Förskolans teknikundervisning: vad och hur?2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to provide a description of the subject area of tech­nology and the teaching of it in preschool. Three research questions were ad­dressed: 1) What is the content of the subject area of technology in preschool? 2) How do the participants in the study teach technology in preschool? and 3) What aspects of technology does the preschool staff enable the children to learn? The motivation behind the study is the fact that technology is a rela­tively new teaching area in preschool. Research on the topic is scarce and does not provide preschool staff with an adequate scientific basis on which to build their teaching. Data were generated in three phases. First, a questionnaire was sent to 10 % of preschools in one municipality, asking staff what they include in the subject area of technology and how they view the teaching of tech­nology in preschool. Secondly, seven preschool staff who had responded to the ques­tionnaire were interviewed with the aim of providing a more detailed descrip­tion of how technology is taught in their respective preschools. Thirdly, an ethnographically inspired perspective was employed with the participation of two preschool units. I visited them during a six-week period, carried out ob­servations and interviewed staff. The outcome of the research is presented in the form of five individual studies, which collectively provided answers to the research questions. The results showed that preschool staff vary in their de­scriptions of the content of the technology area and how it is taught, with a range spanning from content that does not belong in technology as a knowledge area to relatively complex technological content. Examples of the former were content such as natural science, non-technological skills and tech­niques and the use of technology as a means of learning in other subject areas. Examples of the latter were content such as how a specific technology works, for instance what parts an object is made of and how they are joined together, as well as knowledge of technological systems. The descriptions revealed var­ying levels of competence in the teaching of technology to preschool children, with some staff showing adequate knowledge and confidence and others showing a lower level of knowledge as well as insecurity. It also becomes clear that the intended equality in preschool education had not been achieved in respect of technology education. From the part of this study that was based on an ethnographically inspired perspective it is clear that when preschool staff have the interest and the knowledge needed to teach technology to chil­dren, such teaching can be meaningful to the children and contribute to their learning in accordance with the stated mission of the preschool. The study has relevance for preschool practice as well as for the research community.

  • 7.
    Jepson Wigg, Ulrika
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.
    Liminal spaces and temporary places: Dilemmas in education for newly arrived pupils.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The topic of this paper is to outline dilemmas in education for newly arrived pupils. Over the past 5 years, Swedish authorities, schools and researchers have tried to navigate the field of educating newly arrived pupils, and a lot of attention has been paid to receiving these students in the best way. Sweden saw a big rise in the number of refugees during 2014 and 2015, which meant that many schools received many newly arrived pupils during a short period of time. This also meant that many schools had to give the reception of these pupils more attention than had perhaps been the case before.

     

    In policy texts about education for newly arrived pupils, discourse seems to suggest that education for these pupils pose a number of problems, which can be solved by performing a number of steps correctly. In this presentation, I put forth the idea that alongside with the actual and well-known problems in the process of receiving newly arrived pupils, a number of dilemmas also arise to which there are no easy solutions. The dilemmas can be sorted into three different categories; organisational (e.g. should the pupils start in a group with other newly arrived pupils or should they be integrated from day one?), pedagogical (e.g. how to support and encourage a pupil while also having to fail that same pupil?) and social (e.g. should pupils be allowed to socialise with whom they want, even if it leads to segregation?).

     

    The theoretical framework of the presentation is the concept of liminality, which can be understood as any “betwixt or between” situation, and as applicable in both space and time (Turner, 1967; Thomassen, 2009). The concept contains three areas; type of subjects, temporality and spatiality. Each area holds different dimensions which can function together in a variety of ways. The analysis in this presentation will make us of all three areas, and examines the dilemmas in relation to when they arise, where they arise and who they affect. Methodologically, the material used has been accumulated during several research projects, development projects and courses for teachers, of which I have been a part. Thus, there is no one methodological design, but rather a combination of methods including interviews with teachers, observations, group interviews with teachers, and reflections written by teachers and principals.

     

    The expected conclusions point to a shift being needed in how we view schooling for newly arrived pupils, from solving problems to dealing with dilemmas, and what that would entail for school practice. The analysis aims to offer ways of understanding and handling the dilemmas, and how the dilemmas set conditions for the spaces and places the pupils inhabit. This paper is relevant to Nordic educational research in that it makes a contribution to the research field of education for newly arrived pupils and in broader sense deals with issues concerning justice and equality.

  • 8.
    Sandberg, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Manligt och kvinnligt i skolämnet historia: Vad har det för konsekvenser för elevernas historiekultur?2019Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 1, s. 56-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utifrån intervjuer med elever i årskurs fem skildras i denna artikel elevernas historiekultur. Texten har två infallsvinklar, den första är elevernas uppfattning om manliga respektive kvinnliga aspekter av det förflutna. Den visade att eleverna främst ser manliga aktörer och manliga aktiviteter som riktig historia. Den andra infallsvinkeln är skillnader mellan pojkar och flickors inställningar till skolämnet historia och till historien som fenomen samt elevernas historiekultur. Den genomgången visade att flickor uppvisar ett större intresse än pojkarna för historia, både som skolämne och för att ta del av historia på fritiden. I artikeln påvisas att elevernas historiekultur förefaller vara inriktad på vad de beskriver som de stora händelserna i det förflutna. Pojkarna visar inget intresse för andra delar av det förflutna medan flickor också visar intresse för den vardagliga historien. Flickor framför att de behöver läsa historia för att få bra betyg medan både pojkar och flickor vill läsa historia för att bli allmänbildade och bli en del av samhället. Slutligen förs en diskussion av dessa aspekters relevans för skolämnet historia och dess under­visning

  • 9.
    Darvishpour, Mehrdad
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Månsson, Niclas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Asztalos Morell, Ildikó
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Hoppe, Magnus
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik.
    Samverkan och utmaningar – mottagande av ensamkommande ungdomar2019Ingår i: Ensamkommandes upplevelser & professionellas erfarenheter / [ed] Mehrad Darvishpour; Niclas Månsson, Liber, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Andersson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Skolan – en hälsofrämjande arbetsplats2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Jepson Wigg, Ulrika
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.
    Språkintroduktion - en möjliggörande eller hindrande utbildning2019Ingår i: Ensamkommandes upplevelser och professionellas erfarenheter: Integration, inkludering och jämställdhet / [ed] Mehrdad Darvishpour & Niclas Månsson, Stockholm: Liber, 2019, s. 199-214Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Talman, Lena
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Wilder, Jenny
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik. Stockholm university, Sweden.
    Stier, Jonas
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Dalarna university, Sweden.
    Gustafsson, Christine
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Staff members and managers’ views of the conditions for the participation of adults with profound intellectual and multiple disabilities2019Ingår i: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 32, nr 1, s. 143-151Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Participation is a central aspect of quality of life, and it is indicative of high‐quality outcomes for people with intellectual disabilities. However, participation is difficult to achieve for adults with profound intellectual and multiple disabilities.

    Aim

    To describe staff members’ perceptions of what participation means for adults with profound intellectual and multiple disabilities.

    Method

    Using a phenomenographic approach, 27 interviews were analysed resulting in variations in the conditions for participation.

    Results

    The interviews revealed conditions for participation at individual, staff and organisational levels.

    Conclusion

    Participation appears to be an un‐reflected phenomenon, and several conditions must be met to achieve it. The conditions are experienced being fundamental for adults within the target group to achieve any kind of participation. The staff members and managers’ perceptions of participation as conditional can make it more difficult for adults within the target group to achieve the Swedish disability policy goal of participation.

  • 13. Jepson Wigg, Ulrika
    The cautionary tale of the “educational enthusiast”: A social sustainability perspective on educational trends2019Ingår i: Educating for the future?: Critical perspectives on social sustainability in education / [ed] Ulrika Jepson Wigg, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation aims to outline and analyse the tendency towards educational trends in education, and the ensuing lack of social sustainability. The example used is what I have termed the “educational enthusiast”-problem pertaining to schools’ work with newly arrived pupils.

    Previous research in Sweden and internationally shows that work with newly arrived pupils is largely dependent on the commitment from teachers, specifically the teachers whose job it is to teach newly arrived pupils during an introduction period; the educational enthusiasts. In recent years, there has been a widespread attempt in Sweden to make newly arrived pupils schooling the responsibility and interest of the entire school, not merely the introductory teachers. Nationwide courses, research projects, and development projects were initiated on a large scale. Now, however, these projects have run their course, and the educational decision makers are moving on to other problems. This coincides with Sweden changing its laws and accepting fewer immigrants and refugees, which makes the problem of receiving newly arrived pupils less critical for the schools.

    The inevitable result of this is that the schools then drop the work they are doing with newly arrived pupils, in order to focus their attention and resources on the new areas defined by decision makers. Meanwhile, there are still pupils who are defined as newly arrived, and schools still receive students although they are fewer. Thus, the responsibility of making sure these pupils are given a good start in school in Sweden again falls on the “educational enthusiasts” and not on the schools.

    Theoretically, the presentation uses the concept of liquid modernity (Bauman, 2000). In late modernity phenomena cannot hold their shape for long, like liquid shapes they quickly changes are rapid and the future is difficult to predict. This concept will be used both in the analysis of educational trends and their consequences for the educational enthusiast, as well as put in relation to the idea of social sustainability in education. The empirical material has been gathered over the course of a year’s work in a research- and development program, and consists of documented development work, recorded group discussions and observations.

    The conclusions are expected to point to a gap between the tendency towards trends in education and the idea of social sustainability as a central idea in education for the future. Another expected outcome of the analysis is that schooling for newly arrived pupils is not a sustainable practice.

    The paper presentation is relevant to Nordic educational research in that it makes a contribution to the research field of newly arrived pupils, as well as a contribution to the discussion on social sustainability in education in a broader sense.

  • 14.
    Sundqvist, Pernilla
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Tre förskollärares undervisning i teknik – en utvecklingspedagogisk analys av det avsedda och det manifesta lärandeobjektet.2019Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 15, nr 2, s. 114-127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The analysis of three activities from two different preschool units is presented. The aim is to show how the actions of the preschool teachers affect children’s learning possibilities in each activity with regard to the technology in children’s surrounding world. The aim is chosen because previous research have shown the intentions of preschool teachers are not always realized, and that teaching about the technology in the surrounding world is rare. The analysis uses a developmental pedagogy perspective and shows the relation between the intended and the enacted object of learning in each activity. The study shows that the participating preschool teachers are active in children’s learning, have a pedagogical plan where children’s perspectives are observed and regarded, and perform teaching where the technology in the surrounding world is treated and made visible. To what degree the intended object of learning is enacted varies, and possible causes for this are discussed.

  • 15.
    Stålberg, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Sandberg, Anette
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Coyne, Imelda
    Trinity Coll Dublin, Sch Nursing & Midwifery, Dublin, Ireland..
    Larsson, Thomas B
    Söderbäck, Maja
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Using an interactive communication tool in healthcare situations: Patterns in young children's use of participation cues2019Ingår i: Journal of Child Health Care, ISSN 1367-4935, E-ISSN 1741-2889, artikel-id UNSP 1367493518814928Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study forms part of a larger project about developing and using interactive technology to facilitate young children's participation in healthcare situations. Children's participation in these situations improves their motivation and situated understanding. Likewise, their participation helps professionals to more fully understand the child's perspective. In the project, an interactive communication tool, that is, an application suitable for tablet use, was developed with children, aged three to five, in two clinical settings. When tested, the children's participation cues, identified from video recordings of healthcare situations, were understood as having curious, thoughtful or affirmative meanings. This study aimed to investigate the similarities and differences in the young children's use of participation cues when using an interactive communication tool in healthcare situations. A secondary analysis of the identified cues was performed focusing on age, setting and examination or procedure. In total, 2167 cues were identified representing either curious, thoughtful or affirmative cues. The curious cues were mainly used (66%), followed by thoughtful (28%) and affirmative (6%) cues. Differences in cue usage were seen in relation to the children's age and setting. Knowing how children may react to common healthcare procedures may help increase healthcare professionals' awareness of the need to support children in an individual and situational way.

  • 16.
    Eriksson, Kimmo
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Helenius, Ola
    Univ Gothenburg, Natl Ctr Math Educ, Gothenburg, Sweden..
    Ryve, Andreas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik. Ostfold Univ Coll, Fac Educ, Halden, Norway..
    Using TIMSS items to evaluate the effectiveness of different instructional practices2019Ingår i: Instructional science, ISSN 0020-4277, E-ISSN 1573-1952, Vol. 47, nr 1, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Can instructional quality be measured using TIMSS items on how often certain instructional practices are used in the mathematics classroom? We focused on three instructional practices that have been the topics of longstanding debates in the educational literature: memorizing formulas, listening to the teacher, and relating mathematics to daily life. In a multi-level multiple regression analysis, we examined how class-level responses to these items predicted mathematics achievement. In Sweden, across four waves of TIMSS, relating to daily life was a negative predictor of achievement, whereas memorizing formulas and listening to the teacher were positive predictors. This was also the typical pattern of results across all countries participating in two waves of the international TIMSS. Our findings are in line with certain positions on the abovementioned debates. Although conclusions are limited by the correlational nature of the data, we argue that TIMSS is a promising tool for evaluating the effectiveness of different instructional practices. We also suggest several improvements.

  • 17.
    Koljonen, Tuula
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Ryve, Andreas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik. Faculty of Education, Østfold University College, Halden, Norway.
    Hemmi, K.
    Mathematics and science education, Åbo Akademi University, Vasa, Finland.
    Analysing the nature of potentially constructed mathematics classrooms in Finnish teacher guides–the case of Finland2018Ingår i: Research in Mathematics Education, ISSN 1479-4802, E-ISSN 1754-0178, Vol. 20, nr 3, s. 295-311Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Given that curriculum materials serve as cultural artefacts, this study addresses the need for more research on curriculum materials in different contexts. Most studies concerning curriculum materials have been conducted in US and, therefore little is known about the nature of materials in other cultural-educational contexts. The aim of this paper is to identify the underlying cultural norms of potentially constructed classrooms, by analysing recurrent activities in the most commonly used Finnish teacher guides at primary-school level. We identified three norms embedded in them: (1) creating opportunities for learning through a variety of activities and communication; (2) keeping the class gathered around a specific mathematical topic; and (3) concurrent active involvement of teachers and students. The results add to knowledge about both teacher guides and the Finnish educational context. Moreover, it adds to the growing body of methodologies, as our analytical approach is novel in the context of textual analysis.

  • 18.
    Andersson, Karin
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Jepson Wigg, Ulrika
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att använda teori för att utveckla sin egen praktik - universitetsläraren som reflekterande praktiker2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här presentationen handlar om reflektion och lärande i universitetslärares arbete, med fokus på relationen mellan vad vi som universitetslärares tänker och planerar och vad vi sedan faktiskt gör. Med detta vill vi dels teoretisera den egna erfarenheten, dels utveckla vår praktik, som ett led i ett professionellt förhållningssätt som universitetslärare. Vi vill också bidra till en kollegial diskussion kring vårt arbete som universitetslärare.

    Vi är båda lärare och forskare i ämnet pedagogik och har omfattande kunskaper om lärande och om vad som krävs för att skapa goda lärmiljöer. Vi har dock en misstanke om att vi inte alltid efterlever våra kunskaper och ideal i handling i mötet med studenter. En del av syftet med presentationen är att analysera våra egna, ofta omedvetna, ideal och förgivettaganden som lärare i högre utbildning samt att reflektera över på vilka sätt det påverkar oss som lärare, inspirerade av ex Gibson (1998) och Leitch & Day (2000).

    Det empiriska materialet består av exempel hämtade från vår egen erfarenhet. De belysande exempel vi valt att använda oss av i den här texten har vi bearbetat med en form av aktionsforskning som kan kallas introspektiv reflektion. Metoden går i korthet ut på att använda sina egna erfarenheter som empiri, och behandla det genom teoretisk reflektion för att skapa ny kunskap. Genom att hantera den introspektiva reflektionen gemensamt och analysera med begrepp som lyfter från det individuella, ägnar vi oss inte bara åt subjektiv reflektion utan också kollegial reflektion.

    För att analysera våra erfarenheter använder vi teorierna om den reflekterande praktikern samt om transformativt lärande. Den reflekterande praktikern (Schön, 1983) har under flera årtionden använts inom aktionsforskning kring lärares arbete i skolan. Avsikten är att skapa nya former av kunskap och utveckling av praktiken, genom att lyfta reflektion som ett professionellt redskap (se t ex Goodson & Hargreaves, 1996; Meierdirk, 2016; Brookfield, 2017). Centrala begrepp är reflektion-i-handling och reflektion-över-handling. Det transformativa lärandet handlar om de processer i vilka en person skiftar perspektiv och på så vis ändrar sitt handlande, sina förgivettaganden och föreställningar om sig själv och världen (Mezirow, 2000; Wilhelmson, 1998). Ett transformativt lärande innebär att kritiskt granska både inåt och utåt. En inre kritisk granskning är att få fatt de i de egna föreställningar och yttre kritisk granskning är att vara kritisk till de ämnesspecifika kunskaperna som ska förmedlas i undervisning (Wilhelmson, 1998).

    Att tänka nytt kring den egna praktiken, att göra nytt, reflektera i handling på nya sätt ser vi som professionella redskap. Vi vill också lyfta vikten av reflektion-över-handling tillsammans med kollegor. Kollektivet behövs för både inre och yttre kritisk reflektion, så att lärande som transformation möjliggörs. Slutligen menar vi att det här angreppssättet kan vara ett redskap för att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i den egna praktiken.

     

    Referenser

    Brookfield, Stephen (2017). Becoming a critically reflective teacher. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

    Gibson, Linda S. (1998). Teaching as an encounter with the self: Unraveling the mix of personal beliefs, education ideologies, and pedagogical practices. Anthropology & education quarterly, 29 (3), pp 360-371.

    Goodson, Ivor & Hargreaves, Andy (1996). Teachers’ Professional Lives. London: Falmer Press.

    Leitch, Ruth, & Day, Christopher (2000). Action research and reflective practice: Towards a holistic view. Educational Action Research, 8 (1), pp 179-193.

    Meierdirk, Charlotte (2016). Is reflective practice an essential component of becoming a professional teacher?. Reflective Practice, 17 (3), pp 369-378.

    Mezirow, Jack (2000). Learning as transformation. Critical perspectives on a theory in progress. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

    Schön, Donald (1983). The reflective practitioner. How professionals think in action. New York: Basic Books.

    Wilhelmson, Lena (1998). Lärande dialog. Samtalsmönster, perspektivförändring och lärande i gruppsamtal. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie, 1998:16.

  • 19.
    Månsson, Niclas
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Jonsson, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Månsson, Niclas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Att bilda eller bedöma?: om skapande av demokratiska medborgare2018Ingår i: Nordisk tidskrift för allmändidaktik, ISSN 2002-1534, Vol. 4, nr 2, s. 3-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 20.
    Nordmark, Jonas
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Jonsson, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Månsson, Niclas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Att bilda eller bedöma?: Om skapandet av demokratiska medborgare2018Ingår i: Nordisk tidskrift för allmän didaktik, ISSN 2002-1534, Vol. 4, nr 2, s. 3-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we take a closer look at the relation between general didactics and civic studies education through a critical analysis of civic studies syllabuses in primary education, in order to illuminate some general motives that legitimizes the role and content of general didactics. It seems to us that the idea of general didactics in Sweden either is about learning theories for instruction, regardless the subject, or to emancipate the democratic potentiality of the subject. In his article, we focus on the latter: First we present our theoretical perspective. With the help from Klafki’s understandings of school as an engaging part of democratic society we discern two aspects of general didactics. In relation to education, one emanates from democracy and learning, and the other springs from democratic virtues and political action. Secondly, and with these two understandings in mind, we engage in a critical reading of the Curriculum for compulsory school (LGR 11) and the syllabuses for civic studies in primary education in order to trace some similarities that might give civic studies a central position for democratic socialization in general. Thirdly, and through our analysis, we reach the conclusion that, due to the similarities between the curricula and syllabus when it comes to foster the democratic subject, the pupil risks not only to be evaluated and graded subject wise, but also for his or her democratic disposition.

  • 21.
    Garpelin, Anders
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Sandberg, GunillaMälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola.2018Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 22.
    Andersson, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att ge respons på studentens texter via ljudfil2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under några år har min handledning av kandidatuppsatser på distans ökat. Det jag kommer att utveckla i min presentation är hur jag har använt teknik för att ge respons på uppsatsutkast och inlämningsuppgifter. Upprinnelsen till teknikanvändningen är att fler studenter väljer handledning via e-post när de skriver sin kandidatuppsats. Den återkoppling jag tidigare har gett har varit i form av infogade skriftliga kommentarer, både övergripande och detaljerade i inskickat dokument. Ibland har den skriftliga återkopplingen kompletteras med telefonsamtal. För några studenter fungerade detta, för andra inte. Uteblivna möten i realtid mellan studenter och handledare resulterar i att handledningen blir en utmaning, för båda parter. Tid, eller brist på tid, var den utlösande faktorn som tvingade mig att anamma en ny metod för återkoppling, med hjälp av teknik. Från att enbart ha infogat skriftliga kommentarer i studenternas dokument, till att även lägga till färgmarkeringar i text har jag nu provat att använda Kaltura Video för återkoppling. Denna arbetsmetod startade jag med våren -17, som ett pilotprojekt. Mitt tillvägagångssätt är att först läsa texten och göra anteckningar. Sedan skriver jag in några korta kommentarer i studenternas text. Därefter startar jag videoinspelningen som spelar in min röst samtidigt med att deras text visas i bild. Min erfarenhet är att denna form av återkoppling tar mindre tid i anspråk än att ge skriftliga kommentarer, en tidseffektivisering av handledningstiden. De studenter som ingick i pilotprojektet och som fått ta del av denna handledning, under ht-17 är positiva till denna form av återkoppling. Studenterna upplever att mina kommentarer blev tydligare. Det blev enklare att förstå vad och hur de kunde utveckla sin text samt att de förstod mitt resonemang bättre. Återkoppling med ljud och bild vill de att jag fortsätter med. Metoden kommer jag att fortsätta använda, både vad det gäller respons på kandidatuppsatstexter samt på inlämningsuppgifter i andra kurser.

  • 23.
    Sandberg, Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Yngre elevers historiekultur är en del av  en samhällelig historiekultur. I skolans histori­e­under­visning tar eleverna del av en organiserad samhällelig överföring av historiekultur syftande till att eleverna ska bli demokratiska medborgare. Hur eleverna förstår och motiverar skolämnets historia syfte och uppdrag blir en del av hur de uppfattar den sam­hälleliga historiekulturen.  Denna studie undersöker yngre elevers historiekultur utifrån Jörn Rüsens definierade dimensioner av historiekultur: kognitiv, politisk, estetisk, moralisk och religiös. Syftet med studien är att undersöka yngre elevers uttryckta historiekultur och hur de uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia. I studien tecknas elevernas historie­kultur som bestående av elevernas definition, upp­fattning och förståelse av historia, främst skolämnet historia.

    Resultaten visar på att alla Rüsens fem dimensioner av historiekultur blir synliga i elevernas uttryckta historiekultur, om än i olika hög grad. I intervjuerna blir främst den kognitiva och den moraliska dimensionen synlig. Den kognitiva dimensionen är främst ett uttryck för elevernas förståelse av tid.  Både den kognitiva och den moraliska dimensionen blir synlig i elevernas främsta motivering till och förståelse av skolämnet historia: att de ska lära av det förflutna. Det eleverna anser att de kan lära sig av är främst det de betecknar som de stora händelserna i det förflutna och de missgärningar människor förr begått. De anser också att de kan lära av det förflutna på ett praktiskt plan för att inte upprepa misstag eller genom att återigen tillämpa framgångsrika metoder. De menar att de också kan lära av det förflutna för att förstå det samhälle de lever i då det bygger på det förflutna.

    Eleverna menar att skolämnet historia också har en underhållande aspekt, främst betonas de spännande och dramatiska händelserna. Elevernas historiekultur framstår som homogen och i hög grad präglad av den undervisning de fått i skolämnet historia, men även med intryck av en samhällelig historiekultur med ett intresse för, främst, andra världskriget.

    Eleverna identifierar sig främst med den historiekultur som förmedlas via undervisningen i skolan och menar att den historia som förmedlas till dem i skolan är den samma som de möter i samhället. De olika historiekulturella identiteterna elever räknar tillhörighet till tycks överlappa och komplettera varandra. Eleverna litar på de förmedlingar av historia de möter både i och utanför skolan.    

  • 24.
    Wetso, Gun-Marie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Ärlemalm-Hagser, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Att realisera förskolans interkulturella uppdrag2018Ingår i: Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt, Liber, 2018, s. 26-41Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Axelsson, Annika
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Lundqvist, Johanna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Sandberg, Gunilla
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Axelsson, A., Lundqvist, J., & Sandberg, G. (2018, March). Influential factors on children’s reading and writing development: The perspective of parents.: Poster session presented at the NERA 20182018Ingår i: NERA 2018: Boundaries, Breaches and Bridges, Oslo, Norway., 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Kallberg, Pernilla
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Barns röster och metodologiska avvägningar i forskning om pedagogiska övergångar2018Ingår i: Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola / [ed] Anders Garpelin och Gunilla Sandberg, Västerås: Mälardalens högskola , 2018Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 27.
    Lundqvist, Johanna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Sandström, Margareta
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Barns övergångar från förskola till förskoleklass och fritidshem: En fallstudie om generella och extra övergångsaktiviteter2018Ingår i: Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola  / [ed] Anders Garpelin & Gunilla Sandberg, Västerås: Mälardalen University Sweden , 2018, s. 145-172Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 28.
    Lahdenperä, Pirjo
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Barnuppfostran och föräldrasamverkan - hinder och möjligheter2018Ingår i: Den interkulturella förskolan: Mål och arbetssätt / [ed] Lahdenperä Pirjo, Stockholm: Liber, 2018, 1, s. 61-74Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet om barnuppfostran och föräldrasamverkan handlar om relationen mellan förskolan och vårdnadshavare med migrationsbakgrund. Utgångspunkten är att olika typer av ekonomiska -och samhällssystem medför skilda mål och sätt att uppfostra och socialisera barn. I kapitlet problematiseras förskolans förgivetantaganden beträffande den svenska barnuppfostran för att på så sätt utveckla ett mer interkulturellt förhållningssätt till föräldrar och vårdnadshavare. Särskilt uppmärksammas föräldrars dilemman och problem med att inrätta sitt liv och sin roll som förskoleförälder i Sverige. Olika anpassningsstrategier, det vill säga ackulturationsgrader eller sätt att anpassa och inrätta sitt liv i ett nytt samhälle, medför olika sätt att integrera sig in i det svenska samhället. Kapitlet utmynnar i en beskrivning av samverkan mellan förskolan och hemmet för ett mer postnationalistiskt och kosmopolitiskt barnuppfostringsideal.

  • 29.
    Hellblom-Thibblin, Tina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Challenges and dilemmas – a conceptual approach to children’s diversity in school2018Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 33, nr 1, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss and problematise issues related to conceptual approaches to differences among children in the world of school education. The article is based on results from a Swedish study on categorisation of schoolchildren’s ‘problems’ from a historical perspective. Its central questions are: ‘What concepts are used to formulate children’s various educational needs, and how can these concepts be understood?’ Supported by an ecological analysis model, complex situations in the categorisation and problem-solving process are clarified. Using terminology to refer to pupils’ diverse abilities and needs involves aspects of categorising. An understanding of how this works may bring more profound knowledge of obstacles to children’s learning. The categorisation process illustrates effects both at individual level and more generally. Categorisation may be regarded as a useful practice for understanding children’s differences better, and thereby finding the best ways of responding to them. However, categorisation based on abilities and needs also adds a challenge to the important idea of inclusion. The article discusses categorisation as a basis for educational problem-solving and the implications of categorising children’s varying abilities and experience of school education. The theoretical premises enhance understanding of the dynamic nature of terminology usage, and thus future prospects of meeting challenges that may arise, in schools.

  • 30.
    Stålberg, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Sandberg, Anette
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Söderbäck, Maja
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Child-centred Care: Health Professionals' Perceptions of What Aspects are Meaningful When Using Interactive Technology as a Facilitator in Healthcare Situations2018Ingår i: Journal of Pediatric Nursing: Nursing Care of Children and Families, ISSN 0882-5963, E-ISSN 1532-8449, s. E10-E17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: A prerequisite for child-centred care is children's participation, which in paediatrics can partly be enhanced by using interactive technology solutions, for instance tablet or smartphone-based applications. These applications, however, mainly target older children. In a research project, a tablet-based application, i.e. a communication tool, was developed, meant to facilitate young children's participation in healthcare situations. This study explored health professionals' perceptions of what aspects are meaningful when jointly using such an application in healthcare situations. 

    Design/Methods: Using the critical incident technique, 18 qualitative, semi-structured interviews focusing on critical incidents were performed with four health professionals who had used the interactive communication tool together with children in various healthcare situations. The data were analysed according to inductive content analysis. 

    Results: Results showed that the health professionals described the use of the tool as meaningful because it provided information that helped the children increase their participation, modify their understanding of the situations, and reduce their fear. The tool was also perceived to contribute to a common language between the children and the professionals, which improved their overall communication. 

    Conclusion: The introduction of an interactive communication tool in healthcare situations seemed to be beneficial for both the children and the health professionals.

    Practice Implications: An interactive communication tool, facilitating both verbal and non-verbal communication, can reinforce children's participation in healthcare situations and contribute to positive outcomes in the childprofessional relationship, as well as in the situation itself. 

  • 31.
    Kupila, Päivi
    et al.
    University of Tampere, Finland.
    Karila, Kirsti
    University of Tampere, Finland.
    Sandberg, Anette
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Ugaste, Aino
    Tallinn University, Estonia.
    Constructions of Preschool Teachers’ Professional Spaces in Estonian, Finnish, and Swedish Early Childhood Education2018Ingår i: Early Childhood Education and Change in Diverse Cultural Contexts / [ed] Chris Pascal, Tony Bertram, Marika Veisson, Routledge, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 32.
    Lindvall, Jannika
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Helenius, Ola
    University of Gothenburg, Sweden.
    Marie, Wiberg
    Umeå University, Sweden.
    Critical features of professional development programs: Comparing content focus and impact of two large-scale programs2018Ingår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 70, s. 121-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By comparing two large-scale professional development programs' content and impact on student achievement, we contribute to research on critical features of high quality professional development, especially content focus. Even though the programs are conducted in the same context and are highly similar if characterized according to established research frameworks, our results suggest that they differ in their impact on student achievement. We therefore develop an analytical framework that allow us to characterize the programs’ content and delivery in detail. Through this approach, we identify important differences between the programs that provide explanatory value in discussing reasons for their differing impacts.

  • 33.
    Van Steenbrugge, Hendrik
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Larsson, Maria
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Insulander, Eva
    Stockholm University, Sweden.
    Ryve, Andreas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Curriculum support for teachers' negotiation of meaning: a collective perspective2018Ingår i: Research on Mathematics Textbooks and Teachers’ Resources: Advances and issues. / [ed] Fan L., Trouche L., Qi C., Rezat S., Visnovska J., Springer Publishing Company, 2018, s. 167-191Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Acknowledging the central role of teachers in curriculum implementation, a growing body of research has analyzed how curriculum resources can support teachers to learn using these resources well. This has been done mainly with a focus on individual teachers’ learning. Teachers’ daily work encompasses many collaborative aspects around curriculum resources as well, an area too often overlooked. We address this issue by describing and discussing our initial steps in developing an approach to analyze curriculum resources from this collective perspective. The approach combines a social semiotic framework to analyze the meaning potential of curriculum resources and the communities of practice framework to analyze a group of teachers’ negotiation of meaning around these resources.

  • 34.
    Lahdenperä, Pirjo
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Den interkulturella förskolan - mål och arbetssätt2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förskolepersonal möter dagligen barn och föräldrar med skiftande kulturell bakgrund, vilket ställer höga krav på lärarnas interkulturella pedagogiska kompetens. Syftet med boken är att bidra till utvecklingen av arbetet med flerspråkiga barn, och nyanlända barn, i förskolan och bemötandet av vårdnadshavare med olika bakgrund och tankar kring barnuppfostran och förskolans roll.

  • 35.
    Öhman, Marie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Hammar, Isak
    Lunds universitet, Sweden.
    Ängsal, Magnus P
    Göteborgs universitet, Sweden.
    Den ljusnande framtid.: Om arbetslivsanknytning i humanistisk utbildning2018Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Van Steenbrugge, Hendrik
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Description of resource use of a Flanders teacher2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 37.
    Van Steenbrugge, Hendrik
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Ryve, Andreas
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Developing a reform mathematics curriculum program in Sweden: relating international research and the local context2018Ingår i: ZDM - the International Journal on Mathematics Education, ISSN 1863-9690, E-ISSN 1863-9704, Vol. 50, nr 5, s. 801-812Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on a research-based mathematics curriculum program development project in Sweden, whose educational context is currently characterized by multiple reform initiatives. Current reforms include a repositioning of the teacher as central for students’ learning, but also a trend toward initiatives and teacher resources that are more directive than has been the case in the past 30 years. Collecting data from multiple sources, such as teacher log books, lesson observations and feedback meetings, we build on input from 11 elementary school teachers trying out our materials, including student texts and a teachers’ guide, during four trial rounds. We analyze how international research about curriculum programs and teachers’ use of these programs are interpreted and operationalized within the Swedish context. In particular, the two research questions guiding the study are: (1) “How do Swedish teachers interact with and reason about the reform-based classroom practices promoted by the curriculum program?” and (2) “How do Swedish teachers interact with and reason about their use of a teachers’ guide?” From our experiences in the Swedish educational context, we suggest the following contextual aspects to take into account when designing a curriculum program whose design is grounded in international research literature: characteristics of current classroom practices, teachers’ role in classrooms, the level of explicit/implicit support teachers are used to receiving, and teachers’ experiences using a teachers’ guide.

  • 38.
    Magnússon, Gunnlaugur
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Rytzler, Johannes
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Didaktik som alternativ till en instrumentell högskolepedagogik2018Ingår i: Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik / [ed] Eva Ärlamalm-Hagsér & Marie Öhman, Västerås: Mälardalens högskola , 2018, s. 9-22Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    I denna artikel diskuterar vi rådande utbildningspolitiska ideal för högre utbildning och deras konsekvenser för högskolepedagogikens pedagogiska och didaktiska dimensioner. Högskolepedagogik kontextualiseras som utbildningsfenomen i relation till en internationell utbildningspolitisk utveckling. Sedan diskuterar vi John Biggs Constructive Alignment (CA), som ett exempel på högskolepedagogiskt uttryck för denna utveckling. Vi menar att CA, trots det sympatiska perspektivet på studentens handling och lärande, gör undervisning och utbildning instrumentell och urholkar olika vetenskapliga ämnestraditioner. Vi föreslår att undervisning i högre utbildning borde diskuteras i termer av didaktik, som förankrar undervisningen i ämnet och den pedagogiska relationen mellan lärare, student och ämne. Vi betraktar didaktik som en teori om utbildning och  undervisning som bevakar utbildningens innehållsliga och mellanmänskliga dimensioner. Därmed argumenterar vi för didaktik som ett radikalt svar och möjligt alternativ till det rådande utbildningspolitiska idealet.

  • 39.
    Ärlemalm- Hagser, Eva
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Göteborgs universitet, Sweden.
    Early Childhood Education and Care for Sustainability – historical context and current challenges2018Ingår i: Early Childhood Care and Education for Sustainability / [ed] V. Huggins och D. Evans, London: Routledge , 2018, s. 13-28Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 40.
    Lillvist, Anne
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Sandberg, Anette
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Early childhood education in Sweden: Policies, curriculum, quality and future challenges2018Ingår i: Handbook of International Perspectives on Early Childhood Education, Taylor and Francis , 2018, s. 341-349Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The first Swedish preschool for young children was established in 1836 to provide a practical solution to the problem of child supervision during the Industrial Revolution. During this period of intense industrialization, women began working in urban factories and thus required daytime childcare. A century later, in the 1930s, the Swedish idea of family policy was challenged by sociologists Alva and Gunnar Myrdal. They had a political vision of public childcare and championed a scientific approach to child development. A social pedagogical preschool was developed, emphasizing children’s right to an inspiring environment outside of the home. National reforms were implemented, establishing child health centers, child benefits for all children, and municipal grants for preschool teachers’ salaries.

  • 41.
    Lillvist, Anne
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Sandberg, Anette
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Early Childhood Education in Sweden: Policies, Curriculum,Quality and Future Challanges2018Ingår i: Handbook of International Perspectives on Early Childhood Education / [ed] Jaipaul L. Roopnarine, James E. Johnson, Suzanne Flannery Quinn, Michael M. Patte, New York, NY: Taylor & Francis Group , 2018, 1, s. 341-350Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 42.
    Berg, Benita
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Ärlemalm-Hagser, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Economical sustainability in Swedish preschool2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 43.
    Nilsson, Tor
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    EDUCATIVE CURRICULUM MATERIALS AND CHEMISTRY: A MATCH MADE IN HEAVEN?2018Ingår i: Science competencies for the future / [ed] Auður Pálsdóttir, 2018, s. 5-12Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 44.
    Ehrlin, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Gustavsson, Hans-Olof
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    El Sistema as an opportunity for collaboration between school and home - parents´perspective on El Sistema-inspired activity2018Ingår i: International Journal of Learning, Teaching and Educational Research, ISSN 1694-2493, E-ISSN 1694-2116, Vol. 17, nr 8, s. 36-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 45.
    Ehrlin, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Gustafsson, Hans-Olof
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    El sistema as an opportunity for collaboration between school and home: Parents' perspectives on an el sistema-inspired activity2018Ingår i: International Journal of Learning, Teaching and Educational Research, ISSN 1694-2493, E-ISSN 1694-2116, Vol. 17, nr 8, s. 36-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to gain an insight into how the parents perceived their own and their children's participation in an El Sistema-inspired programme, and how the parents' participation and commitment should be understood in relation to their importance for their children's schooling. The study is a case study and is based on semi-structured, qualitative research interviews with three parents. The results show the parents do not promote the idea that El Sistema is a programme that creates opportunities for their children to develop their musicality or paves the way for a career as a musician. Instead, the parents are happy that their children have discovered an interest that engages the children and support their personal development. The programme also provide an opportunity for both children and parents to build a social network. In the light of our theoretical point of departure in communities of practice, the result shows that it is possible to understand the El Sistema-inspired programme as helping to reinforce the parents' involvement in school practice. The findings of the study suggest that El Sistema-inspired programmes do not simply promote the interest and commitment of parents in relation to their children's schooling but go further, in that they also promote the children's development and the well-being of the parents themselves. The results show that the El Sistema-inspired programme helps to bring children, parents and school together.

  • 46.
    Remillard, Janine
    et al.
    University of Pennsylvania.
    Van Steenbrugge, Hendrik
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Machalow, Rowan
    University of Pennsylvania.
    Koljonen, Tuula
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Hemmi, Kirsti
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik. Åbo Akademi.
    Krzywacki, Heidi
    Helsinki University.
    Examining Elementary Teachers’ Use of Digital Instructional Resources: A Cross-Cultural Study2018Ingår i: PROCEEDINGS of the Fifth ERME TOPIC CONFERENCE (ETC 5) on Mathematics Education in the Digital Age (MEDA) / [ed] Hans-Georg Weigand, Alison Clark-Wilson, Ana Donevska-Todorova, Eleonora Faggiano, Niels Grønbæk and Jana Trgalova, 2018, s. 201-208Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Krzywacki, Heidi
    et al.
    Helsinki University, Finland.
    Hemmi, Kirsti
    Åbo Akademi, Finland.
    Remillard, Janine
    University of Pennsylvania, USA.
    Van Steenbrugge, Hendrik
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Finnish primary teachers' interaction with curriculum materials: Digitalisation as an augmenting element2018Ingår i: Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education (Vol. 1) / [ed] Bergqvist, E., Österholm, M., Granberg, C., & Sumpter, L., 2018, s. 259-266Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates how Finnish primary teachers talk about their interaction with curriculum materials, especially the additional facilities that digitalisation and technology provide to mathematics education. Digital curriculum materials are seen as part of available resources for teaching and learning mathematics. The data of this qualitative study consists of semi-structured interviews with seven primary teachers. Six thematic categories emerge in the data illustrating the elements that teachers consider crucial in evaluating and using the curriculum resources. The Finnish teachers prove to be critical and strategic consumers who understand the potential of the digital curriculum materials but make decisions about the use primarily in terms of enhancing student learning. 

  • 48.
    Sundqvist, Pernilla
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Nilsson, Tor
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Gustafsson, Peter
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Finns det ett glapp i förskolans praktik när det kommer till teknik?2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning indikerar att förskolepedagogers beskrivning av teknik som område generellt inte återfinns i förskolans arbete. Här undersöks om ett sådant glapp kan påvisas. Studien har bedrivits som forskningscirklar med 19 förskolepedagoger. Utgångspunkten var en enkät vars resultat beskriver teknik i fem kategorier. Därefter har pedagogerna dokumenterat exempel med tekniklärande för barnen och angett vilken av teknikkategorierna som bäst beskriver tekniken i händelsen. I enkäten dominerade kategorierna att ”teknik är lösning på att problem” och ”processen i vilken artefakter utvecklas”. I exemplen finns omvänt aktiviteter som knyter an till att identifiera artefakter och att använda teknikord och artefakter. Skillnaden mellan pedagogernas beskrivning av teknik och praktiken ger de själva en relevant förklaring till.

  • 49.
    Ärlemalm- Hagser, Eva
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Förskollärarstudenters kunskapsskapande - Ett högskolepedagogiskt forskningsprojekt2018Ingår i: Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik / [ed] Eva Ärlemalm-Hagsér och Marie Öhman, Västerås: Mälardalens högskola , 2018, s. 127-139-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 50.
    Lundqvist, Johanna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Sandström, Margareta
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Axelsson, Annika
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Föräldrar berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan: Ett projekt inom Gränsland, broar och passageriter2018Ingår i: Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola / [ed] A. Garpelin & G. Sandberg, Västerås: Mälardalen University Sweden , 2018, s. 47-70Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
1234567 1 - 50 av 1201
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf