This report: Honour-Related Problems in School Contexts in Sweden - theoretical perspctive and prevention, presents an outline of definitions, problems areas and theoretical perspctive within this reserach field. It also provides a description of the preventataive measures schools should take to confront honour-related problems experienced by pupils. Some questions pinpointed in this report ramain urgent matters. The repot highlights the relationship between integrations politics and school policies concerning honour-related problems. The writers raise certain dilemmas which can become issues in the conflict between children's right and parent's right and wich may be manifested in the contact between school ans home.
Denna rapport är en kunskapsöversikt över svenska forskningsprojekt som berör frågor om hedersrelaterad problematik i skolan. I rapporten ger författarna sin tolkning av hur det kan komma sig att hedersrelaterade normer vidmakthålls i vissa familjer i Sverige i dag. I rapporten diskuteras även åtgärder som skolan kan vidta för att arbeta med den hedersrelaterade problematiken.
I rapporten framhålls bland annat att hedersrelaterade problem i skolan kan uppfattas som riskfyllda med tanke på stigmatisering och rädsla för främlingsfientlighet och ökning av fördomar, men att detta inte på något sätt får hindra skolpersonalen att ta itu med problemen och att vara observanta på vad hederstänkande kan medföra. Hederstänkande får inte stå i vägen för alla elevers rätt till kunskap oberoende av kön, etnicitet etc.
Rapporten är författad av Mehrdad Darvishpour, filosofie doktor i sociologi från Stockholms Universitet och lektor i socialt arbete på Mälardalens högskola, Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik på Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) vid Mälardalens högskola, och Hans Lorentz, filosofie doktor i pedagogik från Lunds universitet och lektor i pedagogik vid UKK på Mälardalens högskola. Rapporten ingår i en serie av forskarrapporter från DEJA.
Kapitlet om barnuppfostran och föräldrasamverkan handlar om relationen mellan förskolan och vårdnadshavare med migrationsbakgrund. Utgångspunkten är att olika typer av ekonomiska -och samhällssystem medför skilda mål och sätt att uppfostra och socialisera barn. I kapitlet problematiseras förskolans förgivetantaganden beträffande den svenska barnuppfostran för att på så sätt utveckla ett mer interkulturellt förhållningssätt till föräldrar och vårdnadshavare. Särskilt uppmärksammas föräldrars dilemman och problem med att inrätta sitt liv och sin roll som förskoleförälder i Sverige. Olika anpassningsstrategier, det vill säga ackulturationsgrader eller sätt att anpassa och inrätta sitt liv i ett nytt samhälle, medför olika sätt att integrera sig in i det svenska samhället. Kapitlet utmynnar i en beskrivning av samverkan mellan förskolan och hemmet för ett mer postnationalistiskt och kosmopolitiskt barnuppfostringsideal.
Förskolepersonal möter dagligen barn och föräldrar med skiftande kulturell bakgrund, vilket ställer höga krav på lärarnas interkulturella pedagogiska kompetens. Syftet med boken är att bidra till utvecklingen av arbetet med flerspråkiga barn, och nyanlända barn, i förskolan och bemötandet av vårdnadshavare med olika bakgrund och tankar kring barnuppfostran och förskolans roll.
This paper outlines different contextual factors for the educational activities of schools with focus on multicultural and intercultural development. The number of people with foreign backgrounds in general and newly arrived people, in particular, is linked to the form of system of meaning that benefits their education and integration. The starting point and the content of the paper is based on extensive practical experience of development of education as well as recent research in that field. The purpose of the paper is to provide the educational staff with concepts and systems of thinking, or rather, systems of meaning, which help them analyze, understand and change the thinking that prevents the development of education and society to be based on diversity.
Ledare i mångkulturella verksamheter arbetar i kunskapmässigt, socialt och emotionellt mycket komplexa miljöer.
Dagens globaliserade och mångkulturella samhälle förutsätter ny kunskap om ledarskap i mångkulturella och multietniska sammanhang. Boken handlar om gränsöverskridande och inkluderande ledarskap - interkulturellt ledarskap - med utgångspunkt i forskning om rektors arbete i mångkulturella skolor. Konstruktion av förebilder och betydelse av ledarens personliga kvaliteter är ett centralt tema, som författaren belyser med exemlen Nelson Mandela och rektor Tage Nodemalm. Utifrån bred, praxisnära aktionsforskning i olika skolutvecklingsprojekt ger boken tips och idéer om hur skolan kan utvecklas till en god interkulturell lärandemiljö. Modellen kan med fördel också användas i andra verksamheter än skolan.
Intergration och inkludering av olikheter är en viktig uppgift för ledare och chefer i det mångkulturella samhället, inte minst i arbetslivet. I den här boken förespråkas ett interkulturellt förhållningssätt, som medel och som mål, för att ta sig an de komplicerade och spännande utmaningar som det mångkulturella samhället bär med sig.
Interkulturellt ledarskap och verksamhetsutveckling har sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet, men innehåller speglar även författarens egna erfarenheter som forskare, ledare och handledare. Exempel på teman som diskuteras i boken är:
I detta kapitel beskrivs begreppet interkulturell undervisning som lanserades av Unesco och Europarådet under 1970- och 1980-talen. Kapitlet utmynnar i exemplifiering av olika sätt att skapa interkulturella läroprocesser i undervisning, samt betonar vikten av att utveckla den egna interkulturella kompetensen, inte minst genom de rika möjligheterna till erfarenheter som arbetet i mångkulturella och multietniska skolor öppnar upp.
I detta kapitel problematiseras och kontrasteras den "svenska" synen på lärarnas ledarskap i syfte att ge idéer om hur denna syn kan vidgas till att inkludera olika kontextuella faktorer, exempelvis elevsammansättning och vilken kommun eller vilket område som skolan ligger i. Med talet om en "likvärdig skola" och integration ställs lärare i Sverige inför stora utmaningar och svåra dilemman när det gäller att lösa samhälleliga problem. Målet för kapitlet är bistå lärare att undvika de fallgropar som etnocentriska föreställningar och påbud ställer på lärarens ledarskap och undervisning. Det etnocentriska svenska ledarskapidealet kan i sin praktik bli diskriminerande och dysfunktionella och skapa problem och dilemman för lärare samt för elever med utländsk bakgrund. För att kunna skapa en interkulturell lärandemiljö i elevgruppen förutsätts att lärare använder en varierande repertoar av ledarstilar och inte är rädd för att var bestämd, styrande, krävande, gränssättande och diciplinerande, det vill säga att kombinera både uppgiftinriktning och relationsinriktning.
Antalet elever med utländsk bakgrund i allmänhet och nyanlända elever i synnerhet relateras till den form av meningssytem som gynnar dessa elever utbildning, integration och skolframgång. Mångtaliga praktiska erfarenheter av olika typer av skolutveckling samt senaste forskning inom området ligger som grund för kapitlets utgångspunkter. Syftet med detta kapitel är att ge skolans personal begrepp och system av tänkande, det vill säga meningssystem, med vars hjälp , de kan analysera, förstå och förändra det tänkande som hindrar skolans utveckling utifrån mångfalden.
Kapitlet utgår från studier av hur rektorer utmanas av nyanlända och nyanlända elever. Studier bestod dels av enkäter till skolledare för skolor med nyanlända elever i olika kommuner i Sverige, dels av fokusgruppsintervjuer med sex skolledare. Stora problem är inslussningen till vanliga klasser och organisering av ändamålsenlig modersmålsundervisning. Vidare diskuteras de utmaningar som är förknippade med att skolor betraktas som invandrarskolor eller skolor i utanförskapsområden. Kapitler utmynner i hur rektorer kan öka sin interkulturella kompetens för att kunna arbeta som skolledare på en skola med många nyanlända elever.
This article focuses on the role of principals in minority schools. It attempts, through a case studyconducted in three different countries, to determine the conditions that constitute the framework of principal’s mission and work. Furthermore it aims to explore what characterizes being a leader of a bicultural and multilingual school. The study is based on interviews with leaders in seven different schools: two in Finland, two in Spain and three in Sweden. One of the main findings indicates that the principal role was directed towards being a “champion”, fighting and arguing for the schools uncertain existence. The headmaster had to prioritize promoting the school to various stakeholders as well as establishing it as an institution in the surrounding society. The second finding concerns principals’ leadership. Working in a multicultural and multilingual school provides conditions for development of intercultural leadership skills. The principals of these schools have much to contribute to the development of knowledge on management in diversity. Another feature that emerges in the interviews is the principal’s high commitment and ability to interact with parents and other stakeholders.
globalisering och en mångkulturell samhällsutveckling ställer skolan inför spännande och komplicerade utmaningar. Denna utveckling rör inte enbart de som arbetar i mångkulturella skolor, eller skolor som tar emot nyanlända. Det är ett kunskapområde som berör samhället i stort. Skolledarskap i mångfald tar sin utgångspunkt i det interkulturella perspektivet och diskuterar dess implikationer för skolledning och skolutveckling i praktiken. Till grund för diskussioner ligger ett antal olika forskningsprojekt med verksamhetsnära studier om skolans ledning och utveckling.
I läroplaner för den svenska skolan anges flera mål som föreskriver ett interkulturellt förhållningssätt. Syftet med detta kaitel är att problematisera och teoretisera etniska relationer med särskilt fokus på etnocentrism och etniska fördomar utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För lärarutbildning och skola är det viktigt att få teoretiska redskap hur dessa läroplans målsättningar kan hanteras och pedagogiskt förverkligas. I slutet av kapitlet presenteras begreppet reciprocitet som ett socialpsykologist och pedagogiskt redskap för interkulturell undervisning.
Forskningscirkel arena för verksamhetsutveckling i mångfald är en slutrapport av forskningscirkelarbetet inom projektet JämBredd, 2009-2011. I antologin presenteras projektet teoretiska referensram med mångfald, intersektionalitet och interkulturalitet samt erfarenheter av forskningscirkelarbetet i skola, förskola, omsorg, service och arbetslivet. Tio olika forskare från Mälardalens högskola har lett varsin forskningscirkel och skrivit om sina erfarenheter i olika kapitel. Antologin ger en bred bild av interkulturell verksamhetsnära forskning.
Detta kapitel handlar om kollegialt lärande och den roll rektorer spelar för att leda verksamheten för nyanlända elever. Här beskrivs erfarenheter från ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan forskare och praktiker i form av interaktiv aktionsforskning där metoder som forskningscirklar och tankesmedja används med målet att utveckla kollegial samverkan och kollegialt lärande, nya pedagogiska arbetsformer, verksamhetsutveckling och interkulturell kompetens kring nyanlända elevers skolsituation.
When newly immigrated children and young people begin school in Sweden, certain challenges arise. These may result from weak Swedish-language skills and different schooling backgrounds, as well as organizational and pedagogical limitations in the schools. This generates demands on school leaders to lead and develop the organization and teachers competences to meet these pupils’ needs. This situation was behind the initiation of the project “New Immigrants and Learning—Competence Development for Teachers and School Principals.” The project ran in schools in four Swedish municipalities, its aim was to develop leadership, organizational and pedagogical skills that would facilitate the schooling and integration of newly arrived pupils. This article aims to describe and discuss a Participant Action Research (PAR) based on a think tank and research circles, drawing special attention to the role of the school leaders. It will also examine whether the research circles and the project overall served to develop educational and intercultural leadership, organizational conditions, collegial learning, pedagogical methods and competence in terms of schooling for this pupil group.
I dagens skola är allt fler klasser mångkulturella. Det innebär att lärare behöver ha en utvecklad kompetens att hantera innebörden av att undervisa i sådan miljö. Utifrån lärarnas frågeställningar, praktiska erfarenheter och internationell forskning reder vi ut vad interkulturell kompetens innebär. Vi presenterar några belysande exempel på hur språkligt/kulturellt heterogena lärandesituationer kan gestalta sig och pekar även på olika faktorer som har betydelse för att dessa situationer upplevs som problematiska. Dessutom ger vi exempel på verktyg som kan användas för att man som lärare ska kunna höja sin interkulturella medvetenhet och därmed få viss kompetens att utveckla sin undervisning och elevernas lärande i mångkulturella klassrum.
Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet handlar om det praktiskt pedagogiska arbetet med nyanlända elever. Boken presenterar olika undervisningsformer, till exempel inkludering och språkstödjande undervisning, föreberedelseklasser, studiehandledning, språkutvecklande lärarkommunikation och transpråkande. Del ett presenterar tankemodeller kring interkulturell skolutveckling och flerspråkighet som ger en teoretisk ram för de mer praktiska delarna. Del två behandlar olika undervisningsformer och innehåller didaktiska dikussioner om hur men som lärare kan skapa en god lärmiljö för eleverna. I del tre presenteras didaktiska exempel hämtade från autentisk klassrumsinteraktion som är tänkta att ge inspiration.
Antalet nyanlända elever i den svenska skolan har ökat snabbt under de senaste åren. Den här boken beskriver hur vi kan utveckla mottagandet och undervisning av nyanlända. Kunskap och medvetenhet om hur skolan på bästa sätt tar tillvara på elevernas olikheter är viktigt för all som arbetar i skolan. Boken bygger på verksamhetsnära forskning med praktisk-pedagogisk inriktning. Boken ger bland annat goda exempel på interkulturell och språkstödjande undervisning.
Det här kapitlet utgår från en studie av lärare i skolor med ett stort antal nyanlända elever. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer och exempel från lärarnas undervisning undersöker vi lärarnas syn på de utmaningar de möter för att kunna svara mot de nyanlända elevernas behov samt hur detta tar sig uttryck i praktisk undervisning. Analysen av intervjuerna visar att den utmaning som de flesta lärarna upplever har att göra med strukturella och organisatoriska problem såväl på kommunal nivå som i själva skolan och i klassrummet. Ett av problemen är att skapa ett inkluderande och tryggt klassrum för de nyanlända eleverna samtidigt som tonvikten läggs på standardiserad bedömning och undervisning som fokuseras på prov inom ramen för en föreskriven kursplan. I lärarnas praktiska pedagogik finns intressanta exempel på interkulturell undervisning, som väl kan sammankopplas med den modell om interkulturell undervisning som presenteras i kapitlet.
This study focuses on teachers in schools with large numbers of new arrival immigrant pupils in a provincial school district in mid-Sweden. Drawing from focus group interviews and examples from the teachers’ lessons, we examined the views of the teachers regarding the challenges experienced in responding to the pedagogical needs of new arrival pupils in culturally and linguistically heterogeneous classrooms. The findings reveal the structural and organisational problems at the city council and at the school and classroom levels as the major challenges. These include the pressure to create inclusive and safe classrooms for diverse cultural and linguistic pupils in an atmosphere where there is limited resources and emphasis on standardised assessment and teaching for tests within a prescribed curriculum However, the teachers’ pedagogical practices demonstrate attempts at intercultural teaching that build on the pupils cultural and linguistic experiences and compares well with principles of cultural responsive pedagogy.