https://www.mdu.se/

mdh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 2 of 2
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Josefsson, Pontus
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Lejdström, Jesper
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Skillnaden mellan K2 och K3 regelverken: Vad tycker redovisningsexperter att K2-företagen bör välja när K-regelverken träder i kraft?2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Titel: Skillnaden mellan K2 och K3 regelverken.Vad tycker redovisningsexperter att K2-företagen bör välja när K-regelverken träder i kraft?

    Datum: 2011-06-09

    Lärosäte: Mälardalens Högskola, Västerås

    Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

    Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp

    Författare: Pontus Josefsson & Jesper Lejdström

    Handledare: Leif Carlsson

    Examinator: Cecilia Lindh

    Problemformulering: Vad tycker respondenterna att K2-företagen bör välja för K-regelverk när reglerna träder i kraft samt vad de anser är anledningen till att K2-företagen bör välja att tillämpa antingen K2 eller K3 regelverken

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva K2- och K3 regelverken i Sverige och dess skillnader. Vidare syftar uppsatsen till att ge en bild av vad olika redovisningsexperter tycker att företagen bör välja att tillämpa och anledningen till deras val

    Metod: I uppsatsens undersökning har en kvalitativ metod tillämpats och den empiriska undersökningen i form av primärdata har insamlats genom tre intervjuer, varav en personlig intervju och två mejlintervjuer

    Slutsats: De flesta företag som har valmöjligheten att välja antingen K2 eller K3 kommer och bör välja att tillämpa K2, med vissa undantag. Den främsta anledningen är att det är enklare att tillämpa K2

    Nyckelord: K2, K3, K-regelverk, BFN, förenklade redovisningsregler

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Malmberg, Johanna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Doherty, Leo
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Josefsson, Pontus
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    En fallstudie av den förstärkta relationen mellan skattemyndigheter och stora företag2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skattemyndigheter världen över arbetar med att hantera den skatteinbetalning som behövs för att finansiera och driva samhället. Fullständig skatt betalas inte in och de uteblivna skatteintäkterna utgör det så kallade skattefelet, vilket definieras som skillnaden mellan den teoretiskt korrekta skatten som borde betalats in och den faktiskt fastställda skatten. Alla skattemyndigheter arbetar med olika medel och i olika omfattning för att minska skattefelet. De utför delvis kontroller och granskningar samt informerar och uppmuntrar skattebetalarna till att göra rätt. Kontroller kan utföras dels genom olika typer av stickprov, eller genom att identifiera riskområden och primärt inrikta resurserna till dessa områden.

    Globaliseringen har medfört att företag ofta både opererar och handlar i ett flertal länder. Detta bidrar till en allt mer komplicerad skattemiljö vilken har gett upphov till ett behov av en förändring. Främst påverkas de stora företagen som också står för en betydande del av skatteintäkterna. Skattemyndigheter i vissa länder har med olika metoder börjat arbeta för en ökad relation tillsammans med de stora företagen. Genom att erhålla utökad information om företagen blir det lättare att identifiera risker för fel och kontrollera dessa. Företagen tjänar på att behovet för kostsamma revisioner minskar och att de erhåller en ökad säkerhet i sin skatteposition, då avklarade ärenden inte kommer att granskas i framtiden.

    Skatteverket i Sverige driver idag ett riksprojekt mot skatteplaneringsaktiva som bland annat syftar till att skapa en ökad effektivitet genom en förbättrad riskhantering. Det nya arbetssättet kan, enligt indikationer, komma att ha liknelser med en del utländska arbetssätt. I och med detta fann vi det aktuellt att utföra en komparativ fallstudie av ett urval av länder för att se hur de arbetar med riskhantering och hur det visat sig fungera.

    Vår undersökning visar att dessa typer av arbetssätt överlag har fått positiv respons av både företag och skattemyndigheter i samtliga av de undersökta länderna. Det har bland annat bidragit till en ökad effektivitet i granskningsprocesser, en förbättrad relation mellan parterna samt en ökad säkerhet hos företagen gällande deras skatteposition. Dock finner vi att det har visat sig svårt att frambringa ett ändrat beteende hos företagen gällande deras skatteplanering.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 2 of 2
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf