mdh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Axelsson, Annika
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Lundqvist, Johanna
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Sandström, Margareta
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Tre mammor berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan2017In: Barn och unga i skola och samhälle / [ed] Anders Garpelin och Anette Sandberg, Västerås: Mälardalen University Sweden , 2017, 31Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med den studie som ligger till grund för detta bokkapitel var att belysa tre mammors upplevelser av sina barns väg från förskola till förskoleklass. En kvalitativ forskningsansats, livsberättelser och en bioekologisk innehållsanalys användes. Studien visade att barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan kan se olika ut. Den visade också att mammor kan känna oro för att deras barn inte ska få det stöd som de behöver för att kunna delta, lära sig och utvecklas i förskola och förskoleklass. Dessutom visade studien att mammor kan ta en aktiv del i arbetet med att förebygga och lösa problem i förskola och förskoleklass. De tre mammorna ville sina barns bästa och inriktade sina krafter på att de skulle få en så trygg och harmonisk tid i förskola och förskoleklass som möjligt. De ville också att deras barn skulle få intellektuell stimulans och nödvändiga behov tillgodosedda. 

  • 2.
    Lahdenperä, Pirjo
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Sandström, Margareta
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Klassrummets mångfald som didaktisk utmaning2017In: Allmändidaktik: Vetenskap för lärare / [ed] Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 2:1, p. 87-109Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I dagens skola är allt fler klasser mångkulturella. Det innebär att lärare behöver ha en utvecklad kompetens att hantera innebörden av att undervisa i sådan miljö. Utifrån lärarnas frågeställningar, praktiska erfarenheter och internationell forskning reder vi ut vad interkulturell kompetens innebär. Vi presenterar några belysande exempel på hur språkligt/kulturellt heterogena lärandesituationer kan gestalta sig och pekar även på olika faktorer som har betydelse för att dessa situationer upplevs som problematiska. Dessutom ger vi exempel på verktyg som kan användas för att man som lärare ska kunna höja sin interkulturella medvetenhet och därmed få viss kompetens att utveckla sin undervisning och elevernas lärande i mångkulturella klassrum.

  • 3.
    Lundqvist, Johanna
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Sandström, Margareta
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Barns övergångar från förskola till förskoleklass och fritidshem: En fallstudie om generella och extra övergångsaktiviteter2018In: Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola  / [ed] Anders Garpelin & Gunilla Sandberg, Västerås: Mälardalen University Sweden , 2018, p. 145-172Chapter in book (Refereed)
  • 4.
    Lundqvist, Johanna
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Sandström, Margareta
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Axelsson, Annika
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Föräldrar berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan: Ett projekt inom Gränsland, broar och passageriter2018In: Att förstå barns vägar till lärande under övergången från förskola till skola / [ed] A. Garpelin & G. Sandberg, Västerås: Mälardalen University Sweden , 2018, p. 47-70Chapter in book (Refereed)
  • 5.
    Sandström, Margareta
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Klang, Nina
    Uppsala universitet, Sweden.
    Lindqvist, Gunilla
    Uppsala universitet, Sweden.
    Bureaucracies in Schools: Approaches to Support Measures in Swedish Schools Seen in the Light of Skrtic's Theories2017In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, policy changes for provision of special support have been introduced, implying that teachers are obliged to provide and evaluate extra adaptations in regular classrooms prior to referring pupils to special support. The policy changes raise questions about school staffs’ views of support measures and of necessary professional competence for provision of the support measures. We conducted focus group interviews with 60 school staff representatives—headmasters, general education teachers, and special educators/school welfare teams—about their understandings of the new policy. The data were analyzed qualitatively, with the objective to explore school staffs’ approaches to the policy changes. Two main “ideal type approaches” were discerned, using Skrtic’s theories, viz. the bureaucracy approach and adhocracy approach. In the light of Skrtic’s theory, professionals’ reasoning about the new policy may reflect difficulties that are encountered in the process of implementing the policy in bureaucracy-steered schools.

  • 6.
    Sandström, Margareta
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Lindqvist, Gunilla
    Uppsala universitet, Sweden.
    Klang, Mina
    Uppsala universitet, Sweden.
    På spaning efter ”superläraren”: om synen på stödinsatser i skolan i relation till visionen om ökad inkludering2017In: Barn och Unga i Skola och Samhälle / [ed] Anders Garpelin och Anette Sandberg, Västerås: Anders Garpelin och Anette Sandberg , 2017Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    I styrdokumenten för skolan i Sverige poängteras att elever i behov av särskilt stöd i första hand ska få detta stöd i den ordinarie undervisningen, vilket kan tolkas som en ambition om ökad inkludering. Nya bestämmelser innebär att man nu gör åtskillnad mellan två typer av åtgärder, extra anpassningar och särskilt stöd. Extra anpassningar ska kunna göras inom ramen för den ordinarie undervisningen och det särskilda stödet ska i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Författarna till denna artikel har genomfört en studie, vars syfte är att belysa hur skolpersonal ser på de olika åtgärderna. Studiens resultat diskuteras i relation till visionen om inkludering.

  • 7.
    Sandström, Margareta
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Lundqvist, Johanna
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Axelsson, Annika
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Parents’ Ideal Type Approaches to Children’s Preschool Pathways2017Conference paper (Refereed)
  • 8.
    Sandström, Margareta
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Lundqvist, Johanna
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Axelsson, Annika
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Parents' Ideal Type Approaches to Early Education Pathways: Life Stories from Sweden2019In: International Journal of Early Childhood Special Education, ISSN 1308-5581, Vol. 11, no 1, p. 64-79Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study, parents told their story about their children; their children's preschool and preschool class; their children's educational transitions; and their own cooperation with staff. The views of parents (N=27) were collected by way of life story interviews. The bioecological model for human development was adopted as a theoretical, conceptual and analytical frame. A qualitative bioecological content analysis and a quantitative content analysis were performed. More than half of the children were described as typical in terms of development, while a few were described as being gifted and talented by their parents, and about a third had special educational needs. More preschools than preschool classes were considered to be high in quality, and more preschool-home collaboration than preschool class-home collaboration was felt to be high in quality. The following ideal type approaches of the parents emerged: (1) involved and concerned parents; (2) involved but unconcerned parents; and (3) uninvolved and unconcerned parents. The number of involved and concerned parents increased from preschool to preschool class. This study has relevance for preschool and preschool class teachers, special educators, policy-makers and researchers in inclusive and special education.

  • 9.
    Stier, Jonas
    et al.
    Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology.
    Tryggvason, Marja-Tertuu
    Uppsala universitet.
    Sandström, Margareta
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Sandberg, Anette
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Diversity management in preschools using a critical incident approach2012In: Intercultural Education, ISSN 1467-5986, Vol. 23, no 4, p. 285-296Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Using the critical incident approach, preschool teachers at 10 preschools in Sweden were asked to describe their work with respect to ethnic and cultural diversity. The study attempted to provide insights that go beyond commonly used models of intercultural sensitivity and intercultural competence (e.g. Gudykunst and Kim; Landis, Bennett, and Bennett). Four different understandings and approaches to ethnic and cultural diversity were discernible in the empirical material (i.e. 'instrumental,' 'co-productive,' 'facilitative proactive,' and 'agitative proactive'). The data suggest that preschool teachers, in order to be interculturally competent, need to work systematically with intercultural pedagogy, intercultural communication skills, and with their discursive awareness. Moreover, it is concluded that if preschool teachers fail to scrutinize their own values, modes of behavior, and a-priori understanding of what 'is' cultural behavior, they may sustain cultural stereotypes.

1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf