mdh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Att ge respons på studentens texter via ljudfil2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under några år har min handledning av kandidatuppsatser på distans ökat. Det jag kommer att utveckla i min presentation är hur jag har använt teknik för att ge respons på uppsatsutkast och inlämningsuppgifter. Upprinnelsen till teknikanvändningen är att fler studenter väljer handledning via e-post när de skriver sin kandidatuppsats. Den återkoppling jag tidigare har gett har varit i form av infogade skriftliga kommentarer, både övergripande och detaljerade i inskickat dokument. Ibland har den skriftliga återkopplingen kompletteras med telefonsamtal. För några studenter fungerade detta, för andra inte. Uteblivna möten i realtid mellan studenter och handledare resulterar i att handledningen blir en utmaning, för båda parter. Tid, eller brist på tid, var den utlösande faktorn som tvingade mig att anamma en ny metod för återkoppling, med hjälp av teknik. Från att enbart ha infogat skriftliga kommentarer i studenternas dokument, till att även lägga till färgmarkeringar i text har jag nu provat att använda Kaltura Video för återkoppling. Denna arbetsmetod startade jag med våren -17, som ett pilotprojekt. Mitt tillvägagångssätt är att först läsa texten och göra anteckningar. Sedan skriver jag in några korta kommentarer i studenternas text. Därefter startar jag videoinspelningen som spelar in min röst samtidigt med att deras text visas i bild. Min erfarenhet är att denna form av återkoppling tar mindre tid i anspråk än att ge skriftliga kommentarer, en tidseffektivisering av handledningstiden. De studenter som ingick i pilotprojektet och som fått ta del av denna handledning, under ht-17 är positiva till denna form av återkoppling. Studenterna upplever att mina kommentarer blev tydligare. Det blev enklare att förstå vad och hur de kunde utveckla sin text samt att de förstod mitt resonemang bättre. Återkoppling med ljud och bild vill de att jag fortsätter med. Metoden kommer jag att fortsätta använda, både vad det gäller respons på kandidatuppsatstexter samt på inlämningsuppgifter i andra kurser. 

  • 2.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Att ge respons på studentens texter via ljudfil2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under några år har min handledning av kandidatuppsatser på distans ökat. Det jag kommer att utveckla i min presentation är hur jag har använt teknik för att ge respons på uppsatsutkast och inlämningsuppgifter. Upprinnelsen till teknikanvändningen är att fler studenter väljer handledning via e-post när de skriver sin kandidatuppsats. Den återkoppling jag tidigare har gett har varit i form av infogade skriftliga kommentarer, både övergripande och detaljerade i inskickat dokument. Ibland har den skriftliga återkopplingen kompletteras med telefonsamtal. För några studenter fungerade detta, för andra inte. Uteblivna möten i realtid mellan studenter och handledare resulterar i att handledningen blir en utmaning, för båda parter. Tid, eller brist på tid, var den utlösande faktorn som tvingade mig att anamma en ny metod för återkoppling, med hjälp av teknik. Från att enbart ha infogat skriftliga kommentarer i studenternas dokument, till att även lägga till färgmarkeringar i text har jag nu provat att använda Kaltura Video för återkoppling. Denna arbetsmetod startade jag med våren -17, som ett pilotprojekt. Mitt tillvägagångssätt är att först läsa texten och göra anteckningar. Sedan skriver jag in några korta kommentarer i studenternas text. Därefter startar jag videoinspelningen som spelar in min röst samtidigt med att deras text visas i bild. Min erfarenhet är att denna form av återkoppling tar mindre tid i anspråk än att ge skriftliga kommentarer, en tidseffektivisering av handledningstiden. De studenter som ingick i pilotprojektet och som fått ta del av denna handledning, under ht-17 är positiva till denna form av återkoppling. Studenterna upplever att mina kommentarer blev tydligare. Det blev enklare att förstå vad och hur de kunde utveckla sin text samt att de förstod mitt resonemang bättre. Återkoppling med ljud och bild vill de att jag fortsätter med. Metoden kommer jag att fortsätta använda, både vad det gäller respons på kandidatuppsatstexter samt på inlämningsuppgifter i andra kurser.

  • 3.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Distanserad distansutbildning - med närhet till campus: Utvärdering av förskollärarprogrammet på distans vid MDH2015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Förändringsarbete - en pedagogisk utmaning2010In: Vårdpedagogiska utmaningar / [ed] Sonia Bentlign och Bosse Jonsson, Stockholm: Liber , 2010, p. 209-226Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Andersson, Karin
    Örebro Universitet .
    Lärande och utveckling av medarbetarskap i vård och omsorg.2013Licentiate thesis, monograph (Other academic)
  • 6.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Lärarens lärande i arbete2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lärare inom högre utbildning förväntas ha studenters lärande i fokus. Hur studenter lär, vad som stimulerar deras lärande och kunskapande är frågor som lärare bör och ska ställa sig. Andra förväntningar som finns är att utveckla och utvärdera kurser och program, och att lärare själva ska lära sig. Den fråga som ställs i denna studie är vilka möjligheter som finns att lära i arbetet, sett ur lärares perspektiv. En annan fråga som också ställs är hur eller om lärare i högre utbildning kan eller har möjlighet att utveckla sin praktiska klokhet, praxis i Aristotelisk mening. Samtal med kollegor inom högre utbildning som undervisar i olika ämnen i lärarprogram, utgör empiri. Resultaten visar att frågor som prioriteras är hur studenter ska stöttas, stimuleras och erbjudas varierad undervisning. Studenternas lärande är i fokus. Resultatet visar också att få undervisande lärare förstår frågan om hur de lär i arbetet. Att de lär i arbetet framkommer dock i deras berättelser om vad som influerar dem att utveckla undervisning, uppgifter eller kurser. En preliminär analys är att det behövs tid för att medvetandegöra varför man gör som man gör. Metoder för att lära i arbete är bland andra att få diskutera med och att få frågor av kollegor. En tidig slutsats som kan dras är att fokus på studenter bidrar till att medvetenhet om det egna lärandet hamnar i skymundan.

  • 7.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Lärares lärande i arbete2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Lärare inom högre utbildning förväntas ha studenters lärande i fokus. Hur studenter lär, vad som stimulerar deras lärande och kunskapande är frågor som lärare bör och ska ställa sig. Andra förväntningar som finns är att utveckla och utvärdera kurser och program, och att lärare själva ska lära sig. Den fråga som ställs i denna studie är vilka möjligheter som finns att lära i arbetet, sett ur lärares perspektiv. En annan fråga som också ställs är hur eller om lärare i högre utbildning kan eller har möjlighet att utveckla sin praktiska klokhet, praxis. Samtal med kollegor inom högre utbildning som undervisar i olika ämnen i lärarprogram, utgör empiri. Resultaten visar att frågor som prioriteras är hur studenter ska stöttas, stimuleras och erbjudas varierad undervisning. Studenternas lärande är i fokus. Resultatet visar också att få undervisande lärare förstår frågan om hur de lär i arbetet. Att de lär i arbetet framkommer dock i deras berättelser om vad som influerar dem att utveckla undervisning, uppgifter eller kurser. I analysen används Aristoteles begrepp praxis (Gustavsson, 2000) samt de delar som Kemmis och Smith (2008) menar stöttar sociala, kulturella och materiella villkor så att det är möjligt för individen att agera. En preliminär analys är att det behövs tid för att medvetandegöra varför man gör som man gör. Metoder för att lära i arbete är bland andra att få diskutera med och att få frågor av kollegor. En tidig slutsats som kan dras är att fokus på studenter bidrar till att medvetenhet om det egna lärandet hamnar i skymundan.

     

    Referenser

    Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre former i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Wistrand.

    Kemmis, S., & Smith, T. (2008). Enabeling praxis. Challenges för Education. Rotterdam: Sense Publications.

  • 8.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Skolan – en hälsofrämjande arbetsplats2019Report (Other academic)
  • 9.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Tydlighet genom ljud och bild2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Distanshandledning av kandidatuppsatser har ökat. Från att enbart ha infogat kommentarer i dokumentet till att lägga till färgmarkeringar har jag provat att använda Kaltura Video för återkoppling. Mina erfarenheter av denna nya arbetsmetod är bland andra tidsbesparing och studenter upplever en tydligare återkoppling, med mindre risk för missförstånd.

  • 10.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Tydlighet genom ljud och bild2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Distanshandledning av kandidatuppsatser har ökat. Från att enbart ha infogat kommentarer i dokumentet till att lägga till färgmarkeringar har jag provat att använda Kaltura Video för återkoppling. Mina erfarenheter av denna nya arbetsmetod är bland andra tidsbesparing och studenter upplever en tydligare återkoppling, med mindre risk för missförstånd.

  • 11.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Utvärdering av projektet MoDIG: Om möjligheter och önskemål av flexibla salar vid Mälardalens Högskola2018Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Andersson, Karin
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Jepson Wigg, Ulrika
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Att använda teori för att utveckla sin egen praktik - universitetsläraren som reflekterande praktiker2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här presentationen handlar om reflektion och lärande i universitetslärares arbete, med fokus på relationen mellan vad vi som universitetslärares tänker och planerar och vad vi sedan faktiskt gör. Med detta vill vi dels teoretisera den egna erfarenheten, dels utveckla vår praktik, som ett led i ett professionellt förhållningssätt som universitetslärare. Vi vill också bidra till en kollegial diskussion kring vårt arbete som universitetslärare.

    Vi är båda lärare och forskare i ämnet pedagogik och har omfattande kunskaper om lärande och om vad som krävs för att skapa goda lärmiljöer. Vi har dock en misstanke om att vi inte alltid efterlever våra kunskaper och ideal i handling i mötet med studenter. En del av syftet med presentationen är att analysera våra egna, ofta omedvetna, ideal och förgivettaganden som lärare i högre utbildning samt att reflektera över på vilka sätt det påverkar oss som lärare, inspirerade av ex Gibson (1998) och Leitch & Day (2000).

    Det empiriska materialet består av exempel hämtade från vår egen erfarenhet. De belysande exempel vi valt att använda oss av i den här texten har vi bearbetat med en form av aktionsforskning som kan kallas introspektiv reflektion. Metoden går i korthet ut på att använda sina egna erfarenheter som empiri, och behandla det genom teoretisk reflektion för att skapa ny kunskap. Genom att hantera den introspektiva reflektionen gemensamt och analysera med begrepp som lyfter från det individuella, ägnar vi oss inte bara åt subjektiv reflektion utan också kollegial reflektion.

    För att analysera våra erfarenheter använder vi teorierna om den reflekterande praktikern samt om transformativt lärande. Den reflekterande praktikern (Schön, 1983) har under flera årtionden använts inom aktionsforskning kring lärares arbete i skolan. Avsikten är att skapa nya former av kunskap och utveckling av praktiken, genom att lyfta reflektion som ett professionellt redskap (se t ex Goodson & Hargreaves, 1996; Meierdirk, 2016; Brookfield, 2017). Centrala begrepp är reflektion-i-handling och reflektion-över-handling. Det transformativa lärandet handlar om de processer i vilka en person skiftar perspektiv och på så vis ändrar sitt handlande, sina förgivettaganden och föreställningar om sig själv och världen (Mezirow, 2000; Wilhelmson, 1998). Ett transformativt lärande innebär att kritiskt granska både inåt och utåt. En inre kritisk granskning är att få fatt de i de egna föreställningar och yttre kritisk granskning är att vara kritisk till de ämnesspecifika kunskaperna som ska förmedlas i undervisning (Wilhelmson, 1998).

    Att tänka nytt kring den egna praktiken, att göra nytt, reflektera i handling på nya sätt ser vi som professionella redskap. Vi vill också lyfta vikten av reflektion-över-handling tillsammans med kollegor. Kollektivet behövs för både inre och yttre kritisk reflektion, så att lärande som transformation möjliggörs. Slutligen menar vi att det här angreppssättet kan vara ett redskap för att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i den egna praktiken.

     

    Referenser

    Brookfield, Stephen (2017). Becoming a critically reflective teacher. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

    Gibson, Linda S. (1998). Teaching as an encounter with the self: Unraveling the mix of personal beliefs, education ideologies, and pedagogical practices. Anthropology & education quarterly, 29 (3), pp 360-371.

    Goodson, Ivor & Hargreaves, Andy (1996). Teachers’ Professional Lives. London: Falmer Press.

    Leitch, Ruth, & Day, Christopher (2000). Action research and reflective practice: Towards a holistic view. Educational Action Research, 8 (1), pp 179-193.

    Meierdirk, Charlotte (2016). Is reflective practice an essential component of becoming a professional teacher?. Reflective Practice, 17 (3), pp 369-378.

    Mezirow, Jack (2000). Learning as transformation. Critical perspectives on a theory in progress. San Francisco: Jossey-Bass Inc.

    Schön, Donald (1983). The reflective practitioner. How professionals think in action. New York: Basic Books.

    Wilhelmson, Lena (1998). Lärande dialog. Samtalsmönster, perspektivförändring och lärande i gruppsamtal. Arbete och hälsa, vetenskaplig skriftserie, 1998:16.

  • 13.
    Andersson, Karin
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Jepson Wigg, Ulrika
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Universitetsläraren som reflekterande praktiker: Reflektion och transformation som professionella redskap2018In: Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik / [ed] Eva Ärlamalm-Hagsér & Marie Öhman, Västerås: Mälardalens högskola , 2018, p. 35-46Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här artikeln är att rikta ljuset mot vår egen praktik som universitetslärare, att analysera våra egna, ofta omedvetetna, idela och förgivettaganden samt att reflketera över på vilka sätt det påverkar undervisningssituationen. Vi vill också bidra med kunskap till det högskolepedagogiska fältet. Empirin består av exempel från vår egen undervisningserfarenhet, och vi analyserar dem med hjälp av begreppen reflektion-i-handling och reflektion-över-handling, samt transformativt lärande. 

  • 14.
    Andersson, Karin
    et al.
    Mälardalen University, Department of Social Sciences.
    Jonsson, Bosse
    Mälardalen University, Department of Social Sciences.
    Delaktighet och utveckling: En uppföljning av första året med DU-projektet vid Vuxenförvaltningen i Eskilstuna2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    DU-projektet aktualiserar en grundläggande problematik vid förändringsarbete. Hur kan man utveckla en metod för förändringsarbete som är så förankrad i organisationen att den vinner gehör bland de anställda och motiverar dem att vara drivande i förändringen?

    I rapporten diskuteras också begreppet delaktighet. Hur kan man i en organisation veta att man tillskriver begreppet samma betydelse och hur kan man veta att det är samma form av delaktighet som eftersträvas i organisationen? I rapporten behandlas även relationen mellan delaktighet, lärande och hälsa.

     

    Projektet är ett exempel på förändringsarbete med syfte att skapa förutsättningar för förändring och utveckling i vård och omsorg, med delaktighet för de anställda som en central utgångspunkt. En avsikt är att verksamheten och personalens förhållningssätt ska präglas av tydlighet, öppenhet samt ha ett värde för brukarna. En annan ambition är att öka de anställdas välbefinnande och hälsa.

    DU-projektet (Delaktighet och Utveckling) syftar till att skapa förutsättningar för delaktighet bland de anställda för att därigenom utveckla såväl verksamheten som de anställda. Målgrupp är samtliga medarbetare, det vill säga förvaltningsledning, enhetschefer och övrig personal. DU-projektet har genomförts vid Vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun. Uppdragsgivare har varit Eskilstuna kommun.

  • 15. Andersson, Karin
    et al.
    Jonsson, Bosse
    Mälardalen University, Department of Social Sciences.
    Lärande i arbetet – en hälsofråga2006Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Andersson, Karin
    et al.
    Mälardalen University, Department of Social Sciences.
    Jonsson, Bosse
    Mälardalen University, Department of Social Sciences.
    Lärande i arbetet: En hälsofråga2006In: NERA/NFPF Kongress, Örebro, 9-11 mars, 2006Conference paper (Refereed)
  • 17.
    Jepson Wigg, Ulrika
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics. Mälardalens högskola.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Student participation in higher education: Learning from our failures2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this presentation, we will analyze and discuss student participation in higher education as we see it as scientists and lecturers, and how it may look from a student perspective.

    Participation as a concept can be defined in several different ways. We will use the terms horizontal, vertical and abstract participation (Jonsson, 2010). To participate horizontally is to participate with others on the same hierarchical level, whereas to participate vertically is to participate on different hierarchical levels. Abstract participation means sharing and understanding goals and visions with an activity or an organization. These different ways of understanding participation can be used as tools for analyzing pedagogical relations and processes.

    This presentation is based on a case study. As lecturers and scientists in the field of “pedagogik”, we believe that participation is key to developing independence and an ability to reflect individually as well as collectively, with other students and with the lecturers. Because of this, we spend a lot of time trying to create possibilities for students to participate in their own education and learning, and more often than we would like we are unsuccessful. We will take our point of departure in our own experiences as an empirical material, and put them in perspective using the theoretical concepts outlined above.

    In conclusion, we aim to make a theoretical contribution to understanding student participation and why it can be so difficult to achieve.

    Relevance for Nordic Educational Research:

    As stated above, participation is key to furthering reflection and independence, and is a critical part of creating a good learning environment. Lecturers’ work in higher education is one not often theorized or analyzed, and we maintain that this subject matter is of importance for NERA.

  • 18.
    Jepson Wigg, Ulrika
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics. Mälardalens högskola.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    University lecturers as reflective practitioners: How boundaries and pre-conceived notions influence our practice2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    1. Research topic/aim

    The topic of this paper presentation is to analyze how we as lecturers set boundaries for interaction with students, through our pre-conceived notions of our students and of what constitutes “good” learning. As researchers and lecturers within the field of “pedagogik”, we have extensive knowledge as well as ideals concerning learning and what is needed in creating learning environments – but the suspicion is that this does not always correspond with our actions as lecturers. Part of the aim, then, is to bring our knowledge and ideals closer to our teaching practice. The other part of the aim of this paper presentation is to discuss in what ways this method of analyzing our own work might make a contribution to others’ practice and to the field of higher education research.

    The aim of the presentation is to make a contribution to collegial learning and to the field of higher education research by exploring this issue.

    2. Theoretical framework

    The theoretical framework consists of the concept of the reflective practitioner, which was first developed by Schön (1983). Schön has characterized reflective thinking as having two forms: reflection-on-action and reflection-in-action. Reflection-in-action refers to the tacit processes of thinking which is linked with doing, and which continuously modify practice so that learning takes place. Reflection-on-action is viewed as a teacher’s thoughtful consideration and retrospective analysis in order to learn from experience (Schön, 1983; Leitch & Day, 2006). The reflective practitioner draws, of course, on the pragmatic tradition, specifically on Dewey’s idea of action and reflection as intertwined sources of creating knowledge, or rather, knowing.

    These concepts are often used regarding school teachers’ work, and more rarely when discussing and analyzing the work of educators within higher education. We maintain that these concepts, as well as the methodology they imply, are fruitful in this arena as well.

    3. Methodological design

    This presentation is based on what may be termed action research, or introspective reflection. The method is simply put to use one’s own experience as empirical material, and use reflection and theoretical concepts in order to create new knowledge. This method is sometimes criticized for being too subjective and risks becoming too individual (Leitch & Day, 2006). We maintain that by subjecting our own practice to theoretical analysis we will be able to draw conclusions on how to bring theory and (individual) practice together, which transcend individual experiences.

    4. Expected conclusions

    As stated above, the paper aims to develop the notion of the university lecturer as a reflective practitioner. The conclusions will point to possibilities in reflection-in-action and reflection-on-action as ways of bringing together theoretical knowledge, ideals and teaching practice.

    5. Relevance to Nordic educational research

    This paper is relevant to Nordic educational research in that it makes a contribution to the research field of higher education. University lecturers’ work in higher education is one not often theorized or analyzed, and we maintain that this subject matter is of importance for NERA.

  • 19.
    Jonsson, Bosse
    et al.
    Mälardalen University, Department of Social Sciences.
    Andersson, Karin
    Mälardalen University, Department of Social Sciences.
    Styrning genom delaktighet2006Conference paper (Refereed)
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf