mdh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Andrén, Lars
    et al.
    Persson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Energi och miljöteknik.
    Lennermo, Gunnar
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi.
    Handbok för kombinerade sol- och biovärmesystem: Teknik - System - Ekonomi2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Handboken beskriver olika solfångarkonstruktioner och solvärmekretsens ingående komponenter och ger en grundlig inblick i ackumulatortankens konstruktion och funktion. I boken finns förslag på systemutformning, olika tekniska lösningar och hur systemen bör styras och regleras. Handboken beskriver i första hand utformning-lösning-styrning av kombinationen sol- och pelletsvärme, men tar även upp solvärme i kombination med vedpannor, värmedrivna vitvaror och värmepumpar. Värmesystem med vattenburen värme är utmärkta att kombinera med solvärme, men det är i de flesta fall enklare att få till bra lösningar vid nyinstallation, än vid komplettering av befintlig anläggning. När solvärme och pelletsvärme ska kombineras finns det många alternativ till systemutformning. Det är viktigt att vattenburna pelletssystem utformas korrekt och kombineras på rätt sätt med solvärme för att komforten ska bli hög och elanvändningen låg. Vattenmantlade pelletskaminer med ett vattenburet värmesystem är extra intressant i kombination med solvärme. När eldningen upphör i samband med att värmebehovet avtar kan solvärmen ta över. En generell slutsats är att konventionella svenska pelletspannor med inbyggd varmvattenberedning inte är lämpliga i kombination med solvärmesystem. Den typen av bränslepannor ger komplicerade systemlösningar, höga värmeförluster och det är svårt att åstadkomma en tillräckligt bra temperaturskiktning i ackumulatortanken om varmvattenberedning sker i pannan. Solvärme för varmvattenberedning kan vara ett enkelt och bra komplement till pelletskaminer som genererar varmluft. För solvärmesystem är det viktigt att kraftig temperaturskiktning erhålls när värmelagret laddas ur. Det betyder att ackumulatortankens (eller varmvattenberedarens) nedre vattenvolym ska kylas ner till temperaturer som ligger nära ingående kallvattentemperatur. Ackumulatortankens mellersta del bör kylas till samma temperatur som radiatorreturen. Vid design av solfångarkretsen måste överhettning och stagnation kunna klaras utan risk för glykolnedbrytning eller andra skador på värmebärare eller rörkrets (och andra komponenter i kretsen). Partiell förångning minskar risken för att glykolen skadas då solfångaren når höga stagnationstemperaturer. Solfångarens glykolblandning tillåts koka (förångas) på ett kontrollerat sätt så att endast ånga blir kvar i solfångaren. Vätskevolymen i solfångaren samlas upp i ett större expansionskärl och systemet återfylls när vätskan kondenserar. Dränerande solfångarsystem med enbart vatten är ett möjligt alternativ till konventionella solfångare. De kräver en större noggrannhet vid installationen, så att sönderfrysning undviks. Dränerande systemlösningar är relativt ovanliga i Sverige. Om solfångaren under senhöst-vinter-tidig vår kan arbeta med att förvärma kallvatten från 10 till 20 ºC erhålls en betydligt bättre verkningsgrad på solfångaren (och framför allt ökar värmeutbytet då drifttimmarna ökar väsentligt) än om radiatorreturen (som i bästa fall ligger på temperaturnivån 30 - 40 ºC) ska förvärmas. Därför bör radiatorreturen placeras en bra bit upp från botten i ackumulatortanken och tappvarmvattnet ska förvärmas i en slinga som börjar i tankens botten. Om det finns ett VVC-system måste systemet anslutas på ett speciellt sätt så att ackumulatortankens temperaturskiktning inte störs. En viktig parameter vid ackumulatortankens utformning är att värmeförlusterna hålls låga. Det är viktigt för att klara tappvarmvattenlasten med solvärme under mulna perioder sommartid (men också för att hålla energianvändningen låg). I moderna hus, där ackumulatortanken i regel placeras i bostaden, blir det en komfortfråga att undvika övertemperaturer i det rum där värmelagret placeras. En bra standard på isoleringen (med minimerade värmeförluster) kräver att det finns ett lufttätt skikt över hela isoleringen som dessutom sluter tätt mot röranslutningar. Ofrivillig självcirkulation i anslutande kretsar som kan kyla av och blanda om ackumulatortankens vattenvolym, bör förhindras med backventiler och nedböjning av rören i isolerskiktet eller direkt utanför tanken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Bales, Chris
    et al.
    Högskolan Dalarna, Energi och miljöteknik.
    Nielsen, Christian
    Högskolan Dalarna, Energi och miljöteknik.
    Peréz de la Mora, Nicolás
    SAMPOL Ingeniería y Obras / Palma de Mallorca (Spain).
    Sotnikov, Artem
    Vela Solaris AG, Winterthur (Switzerland).
    Louvet, Yoann
    FSAVE Solartechnik GmbH, Kassel (Germany).
    Bava, Federico
    Technical University of Denmark, Lyngby (Denmark).
    Shantia, Alireza
    University of Innsbruck, Innsbruck (Austria).
    Lennermo, Gunnar
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi. WSP, Gothenburg (Sweden).
    Seven Phd Studies on Solar District Heat2014Ingår i: Proceedings EuroSun 2014 / ISES Conference Proceedings (2014), ISES , 2014, s. 652-661Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Solar Heat Integration NEtwork (SHINE) is a European research school in which 13 PhD students in solar thermal technologies are funded by the EU Marie-Curie program. It has five PhD course modules as well as workshops and seminars dedicated to PhD students both within the project as well as outside of it. The SHINE research activities focus on large solar heating systems and new applications: on district heating, industrial processes and new storage systems. The scope of this paper is on systems for district heating for which there are six PhD students, three at universities and two at companies. In addition there is a seventh PhD in a Swedish national research school focused on energy efficiency within district heating networks (Reesbe). The initial work has concentrated on literature studies and on setting up initial models and measurement setups to be used for validation purposes. Some results of these studies are presented in the paper. The PhD students will complete their studies in 2017-18.

  • 3.
    Dalenbäck, Jan-Olof
    et al.
    Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige.
    Lennermo, Gunnar
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi. Energianalys AB, Sverige.
    Andersson-Jessen, Per-Erik
    Kovacs, Peter
    Solvärme i fjärrvärmesystem: Utvärdering av primärkopplade system2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige ärett föregångsland när det gälleratt använda solvärme i när-och fjärr-värmesystem.Under perioden 1982 till 1992 byggde vi en serie av anläggningar som alla var större än man byggt i något annat land. Stora bioenergitillgångar och ett stort behov att hitta ersättning för olja i fjärrvärme-systemen ledde parallellt till en mycket positiv utveckling för biobränsle i fjärr-värmesystem, främst flis, och tillsammans med ändrade villkor för demonstrations-anläggningar, kom intresset för stora solvärmeanläggningar av sig i Sverige.

    Med Bo01 i Malmö 2001 introducerades lokala solvärmesystem i fjärrvärme och med stöd från EU-direktiv med byggnadsfokus har det nu byggts ett antal mindre solvärmeanläggningar i anslutning till olika byggnader med fjärrvärme. De anläggningar som uppfördes på 80-och 90-talet ingick ofta i ett samordnat program med investeringsbidrag och tredjepartsutvärdering och det finns en mängd utvärderingsrapporter.De anläggningar som uppförts under 2000-talet har inte haft samma förutsättningar.Dessutom är det förhållandevis många som anslutits i fjärr-värmesystem.

    De har ofta initierats genom politiska beslut till del som ett resultat av nya krav på byggnaders energiprestanda och det finns inga andra utvärderingar än anläggningsägarnas egna. I den här rapporten görs en övergripande dokumentation och utvärdering av 22solvärmesystem som anslutits direkt till fjärrvärmesystemen och tagits i drift under perioden 2000till 2010. Utvärdering fokuserar på systemutformning, installation, driftuppföljning och värmeutbyte som kan ligga till grund för rekommendationer till nya anläggningar.

    Utvärderingen visar att många av anläggningarna har brister såväl med avseende på systemutformning som pådriftuppföljning och värmeutbyte.Det finns anlägg-ningar som ger mer än 300 kWh/år.m2solfångare, vilket får anses acceptabelt, men som medelvärde ger de 8 senast uppförda anläggningarna endast 240 kWh/år.m2 solfångare (2011-2012), varför det finns stort utrymme för förbättringar.

    Som en övergripande rekommendation föreslås att det bör genomföras ett upp-följningsprojekt under 2013 där de utvärderade anläggningarna följas upp under minst ett år så att alla fås att fungera på ett relevant sätt utgående från dess förutsättningar. Sedan bör erfarenheterna från de utvärderade anläggningarna sammanställas i en enkel projekteringsmall som kan användas i framtida anläggningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Lennermo, Gunnar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi. Energianalys AB, Sverige.
    Lauenberg, Patrick
    Lund University, Sweden.
    Distributed heat generation in a district heating system2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    District heating (OH) systems need to be improved  regarding integration  of decentralised  heat generation. Micro production, prosumers and smart grids are terms becoming more and more common  in  connection  to  the  power  grid.  Concerning district  heating,  the  development  is slower, although improving. Today there are a number of such decentralised units for heat generation,  mainly  solar,  that have been partly evaluated.  Previous  studies  have shown  that there is a need to develop a better control system for the connection to the district heating grid.

    In principle  there are four different ways to connect  a local heat generator  to a OH grid. The most  common  technology  is Return/Supply   connection  (R/S). In this concept it is necessary to use a feed-in pump and equipment  to get correct temperatures  and flows.

    Evaluatian of solar thermal (ST) installations in Sweden shows that the feed in flow and heat-power  vary considerably;  more than the heat-power  productian  from  the ST plant.  This causes a drop in heat generation from the solarthermal system. However, if the ST installation is small in relation to the OH system, it will not cause any problems  for the OH system. There are more than 20 R/S ST installations in Sweden and up until recently, no complaints from OH Campanies regarding poor performance were recorded.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Lennermo, Gunnar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi.
    Lauenburg, P.
    Lunds universitet, Sverige.
    Brand, L.
    Lunds universitet, Sverige.
    Decentralised heat supply in district heating systems: Implications of varying differential pressure2014Ingår i: Proceedings from the 14th International Symposium on District Heating and Cooling September, 6-10, 2014 Stockholm, SWEDEN ISBN 978-91-85775-24-8 / [ed] Anna Land, Swedish District Heating Association, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a rising interest for the integration of decentralised heat supply in district heating (DH) systems in the form of so-called prosumers, i.e., customers that both can withdraw and supply heat to the grid. The interest comes from a growing interest in local energy supply among owners of property as well as a growing awareness among DH companies about the need to view their customers more like partners rather than just consumers of heat.In a previous study, decentralised solar heat plants in Sweden were mapped out and their performance were evaluated. In general, the performance in terms of delivered heat was at least 20% lower than expected. The main reason for this is deficiencies regarding the feed-in of theheat to the grid, caused by an inability of the control system to handle the variation of the differential pressure between the supply and the return pipe in the DH network. These variations, caused mainly by the rapid load fluctuations caused by consumption of domestic hot water, has so far been overlooked when designing the control system.

    This paper describes and pins down this problem with support from measurements and simulations of differential pressure.There are different ways to connect decentralised heat supply, where a primary return/supply connection is the most common, implying the heat being added to the DH water before the customer's substation or directly to the DH supply pipe. Although the field study-objects utilise solar energy, it must be emphasised that the results from the project will be of general interest for any type of decentralised heat supply, e.g. surplus heat from local cooling machines or industrial processes. Suggestions for improved control strategies is given in the paper and future work will aim to support them.Keywords: Prosumers, decentralised heat supply, differential pressure, return/supply connec

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Lennermo, Gunnar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi. Energianalys AB, Alingsås, Sweden.
    Lauenburg, P.
    Lund university, Sweden.
    Werner, S.
    Halmstad university, Sweden.
    Control of decentralised solar district heating2019Ingår i: Solar Energy, ISSN 0038-092X, E-ISSN 1471-1257, Vol. 179, s. 307-315Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of decentralised solar district heating plants is to feed solar heat directly into district heating networks. This decentralised heat supply has to consider two major output conditions: a stable required feed-in supply temperature and a feed-in heat power equal to the heat output from the solar collectors. However, many installations cannot achieve the second output condition, since severe oscillations appear in the feed-in heat power. This problem can be solved by two different control concepts with either temperature- or flow-control. Detailed measurements from two reference plants are provided for these two different control concepts. One main conclusion is that a robust control system is characterized by the ability to provide required flows and temperatures. The major difference between robust and less robust control is that the supply temperatures and/or flows do not fluctuate even if the input conditions are unfavourable. 

  • 7.
    Lennermo, Gunnar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi.
    Lauenburg, Patrick
    Lund University, Faculty of Engineering, Energy Sciences, Sweden.
    Feed-in from Distributed Solar Thermal Plants in District Heating Systems2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A District heating (DH)feed-in system is connected to the DH system outside themain central pumps. There are fourdifferent ways to connect a feed-in system to the DH main line but the most frequently used are return/return (R/R) and return/supply (R/S). R/S is the most beneficial system sinceit influencesthe DH system the least. For an R/S feed-in system, there are two basic control concepts; a temperature controlled system and a flow controlled system. In the temperature controlled system there is always a shunt flow which the flow controlled system lacks. It is possible to build a combination feed-in system but the risk of poor performance increases. More field testswill be done during the summer 2017.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Lennermo, Gunnar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi. Energianalys AB, Sverige.
    Lauenburg, Patrick
    Lunds universitet, Sverige.
    Brange, Lisa
    Lunds universitet, Sverige.
    Små värmekällor: Kunden som prosument2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns stor potential att ta tillvara lokal, småskalig värme i fjärrvärmesystemen. Små värmekällor kan utgöras av industriell restvärme, solvärmeanläggningar, krematorier och olika sorters kylmaskiner i lokaler, idrottsanläggningar och butiker. Prosument är ett begrepp som blir allt vanligare för att beskriva en fjärrvärmekund som både köper och säljer fjärrvärme. Fjärrvärmeföretagens egna topplast- eller reservpannor är också intressanta ur denna rapports perspektiv som behandlar hur inmatningen av värme från en prosument till fjärrvärmenätet görs på bästa sätt.

    Många mindre värmekällor har uppvisat problem med pendlingar i inmatad effekt och flöde. Detta kan ha direkt negativ inverkan på värmekällans prestanda – exempelvis genom att solfångare får lägre värmeutbyte. I ett framtida scenario där små värmekällor står för ett betydande bidrag till fjärrvärmen, måste lokal värmeinmatning fungera tillfredsställande. Denna studie har syftat till att undersöka varför det uppstår pendlingar i inmatningssystemen och vad som kan göras för att dessa ska undvikas.

    De två vanligaste varianterna för lokal inmatning är retur/retur (R/R) och retur/fram (R/F) vilket innebär att fjärrvärmevatten tas från returledningen, värms av den lokala värmekällan och matas tillbaka in i fjärrvärmesystemets retur- respektive framledning. R/R är mindre komplicerad men behäftad med fler nackdelar, framför allt att den höjer returtemperaturen i fjärrvärmesystemet. R/F är det inkopplingssätt som förefaller vara mest användbart men som samtidigt är mer komplext att reglera. Det är i R/F-system som pendlingar i inmatningen påträffats och skälet är att regleringen inte lyckats ta hänsyn till att det största tryckmotstånd som ska övervinnas i inmatningen är fjärrvärmenätets differenstryck. Differenstrycket beror inte av inmatningsflödets storlek vilket får till följd att när denna tryckskillnad är övervunnen av inmatningssystemet blir flödet väldigt lätt för stort. Ju större differenstryck och ju mindre anläggning desto större är risken för detta förlopp.

    Grundprincipen, som kan tyckas självklar, är att den inmatade effekten ska vara lika stor som den tillgängliga. Om inte ett värmelager används, vilket är mindre önskvärt av praktiska och ekonomiska skäl, kan detta åstadkommas på två olika sätt: antingen med ett flödesreglerat eller med ett temperaturreglerat system.I ett flödesreglerat system ska det inte finnas någon kortslutningsledning (shunt) mellan retur- och framledningen. Det inmatade flödet ska styras med inmatningspumpen med eller utan hjälp av en 2-vägsventil som ligger i serie med pumpen.

    I ett temperaturreglerat system ska det finnas en kortslutningsledning som aldrig får stängas. Stängs den blir det ett flödesreglerat system och det ställer helt andra krav på styrningen av inmatningspumpen. Inmatningspumpens varvtal styrs efter en börvärdeskurva där ärvärdet utgörs av differenstrycket. Eftersom differenstrycket är relativt stort och konstant (ur ett kortsiktigt perspektiv) så är det enklare att balansera det inmatade flödet med en tvåvägsventil än en trevägsventil i kortslutningsledningen.Värmekällor som kräver en given returtemperatur eller som inte kan lyfta hela temperatursteget kan med fördel kan anslutas temperaturreglerat medan värmekällor som ska arbeta vid så låg temperatur som möjligt eller kylas så långt det går bör anslutas flödesreglerat, eventuellt med en temperaturreglerad uppstart.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Lennermo, Gunnar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi.
    Persson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Energi och miljöteknik.
    Perers, Bengt
    Högskolan Dalarna, Energi och miljöteknik.
    Pettersson, Ulrik
    Johansson, Mathias
    Underlag för utökad besiktning av bio- och solvärmesystem: Formulär med analyshjälp2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är svårt att på ett genomarbetat sätt, kontrollera en solvärmeanläggning som är i drift och det blir svårare när solvärmesystemet skall samverka med en biobränsleanläggning, som har sina speciella egenheter. Det enklaste och, som det kan tyckas, bästa sättet att kontrollera om en solvärmeanläggning fungerar, är att beräkna utifrån en värmemängdsmätare, som förhoppningsvis finns i anläggningen, hur mycket energi per m2 aktiv area som solfångaren har producerat per år. Om produktionen ligger mellan 300 – 350 kWh/m2 så är det bra. Det är dock så att en solvärmeanläggning borde kunna producera betydligt mer värme om den bara ges lite bättre förutsättning eller att den faktiskt kan ge mindre, men ändå uppfylla de krav som ställdes. Det behöver inte nödvändigtvis vara antalet producerade solfångar-kWh värme som är högt utan det viktigaste kanske är att antalet inbesparade kWh biobränsle är många. För att kunna få ett grepp om hur en solvärmeanläggning fungerar i sitt sammanhang så bör det totala systemet redovisas framför allt med avseende på: -Värmedistributionssystemets uppbyggnad. Var och när finns kallt vatten som ska värmas samt hur mycket. -Energi- och effektnivåer för olika delar av systemet och fram för allt under sommaren -Vilka pannor och bränslen som används, framför allt med betoning på reglerbarhet Solvärmekretsen, som inte är speciellt annorlunda utformad än i andra lite större solvärmeanläggningar ges i den här rapporten relativt stort utrymme, eftersom den samlade kompetensen bland de som gör besiktningar och kontroller inte är så hög. De delar som berörs mest är: -Trycket i solvärmeanläggningen med avseende på expansionskärlets förtryck, systemets uppfyllnadstryck och driftsfunktioner -Flödet i anläggningen som inriktar sig på luftmedryckning, flödesfördelning och vanliga flödeshastigheter -Solfångarnas energi- och värmeeffektproduktion Huvuddelen av underlagsmaterialet bör ha samlats in före besöket, genom att försöka få tag på: -Förstudier för solvärme- och pannanläggning -Förfrågningsunderlag för i första hand solvärmeanläggningen -Driftstatistik -Data på hur det totala systemet ser ut. Dessa data bör bearbetas innan besöket på plats vilket skall inkludera en genomgång av driftsansvarig vilket kompletteras med en guidad tur genom anläggningen. Besöket bör också vara förberett hos driftsansvariga så att stegar för att komma åt solfångarna finns framtagna och de säkerhetsselar som skall finnas vid okulär inspektion finns tillgängliga. Efter avslutad på platsen kontroll ska en besiktningsrapport skrivas. Mycket underlagsberäkningar ska skickas med som bilaga samt en lista med punkter som syftar till att få en effektivare sol- och biobränsleanläggning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Lennermo, Gunnar
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi.
    Persson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Energi och miljöteknik.
    Perers, Bengt
    Högskolan Dalarna, Energi och miljöteknik.
    Pettersson, Ulrik
    Johansson, Mathias
    Underlag för utökad besiktning av sol- och biovärmesystem2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är svårt att på ett genomarbetat sätt, kontrollera en solvärmeanläggning som är i drift och det blir svårare när solvärmesystemet ska samverka med en biobränsleanläggning, som har sina speciella egenheter. Det enklaste och, som det kan tyckas, bästa sättet att kontrollera om en solvärmeanläggning fungerar, är att beräkna utifrån en värmemängdsmätare, som förhoppningsvis finns i anläggningen, hur mycket energi per m2 aktiv area som solfångaren har producerat per år. Om produktionen ligger mellan 300 – 350 kWh/m2 är det bra. Det är dock så att en solvärmeanläggning borde kunna producera betydligt mer värme om den bara ges lite bättre förutsättning eller att den faktiskt kan ge mindre, men ändå uppfylla de krav som ställdes. Det behöver inte nödvändigtvis vara antalet producerade solfångarkWh värme som är högt utan det viktigaste kanske är att antalet inbesparade kWh biobränsle är många. För att kunna få ett grepp om hur en solvärmeanläggning fungerar i sitt sammanhang bör det totala systemet redovisas framför allt med avseende på: • Värmedistributionssystemets uppbyggnad. Var, när och hur mycket kallt vatten ska värmas? • Energi- och effektnivåer för olika delar av systemet, framför allt under sommaren? • Vilka pannor och bränslen används, framför allt med betoning på reglerbarhet? Solvärmekretsen, som inte är speciellt annorlunda utformad än i andra lite större solvärmeanläggningar, ges i den här rapporten relativt stort utrymme, eftersom den samlade kompetensen bland de som gör besiktningar och kontroller inte är så hög. Mest berörda delar är: • Trycket i solvärmeanläggningen med avseende på expansionskärlets förtryck, systemets uppfyllnadstryck och driftsfunktioner • Flödet i anläggningen som inriktar sig på luftmedryckning, flödesfördelning och vanliga flödeshastigheter • Solfångarnas energi- och värmeeffektproduktion Huvuddelen av underlagsmaterialet bör ha samlats in före besöket, genom att försöka få tag på: • Förstudier för solvärme- och pannanläggning • Förfrågningsunderlag för i första hand solvärmeanläggningen • Driftstatistik • Data på hur det totala systemet ser ut Dessa data bör bearbetas innan besöket på plats, vilket ska inkludera en genomgång av driftsansvarig kompletterat med en guidad tur genom anläggningen. Besöket bör också vara förberett hos driftsansvariga så att stegar för att komma åt solfångarna finns framtagna och de säkerhetsselar, som ska användas vid okulär inspektion, finns tillgängliga. Efter avslutad på-platsen-kontroll ska en besiktningsrapport skrivas. Mycket underlagsberäkningar ska skickas med som bilaga samt en lista med punkter som syftar till att få en effektivare sol- och biobränsleanläggning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Perez-Mora, Nicolas
    et al.
    Univ Illes Balears, Palma De Mallorca, Illes Balears, Spain..
    Bava, Federico
    Danmarks Tekniske Univ, Dept Civil Engn, Lyngby, Denmark..
    Andersen, Martin
    Högsk Dalarna Falun Dalarna, Falun, Sweden..
    Bales, Chris
    Dalarna Univ Coll, Borlänge, Sweden..
    Lennermo, Gunnar
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi.
    Nielsen, Christian
    PlanEnergi, Copenhagen, Denmark..
    Furbo, Simon
    Danmarks Tekniske Univ, Dept Civil Engn, Lyngby, Denmark..
    Martinez-Moll, Victor
    Univ Illes Balears, Palma De Mallorca, Illes Balears, Spain..
    Solar district heating and cooling: A review2018Ingår i: International journal of energy research (Print), ISSN 0363-907X, E-ISSN 1099-114X, Vol. 42, nr 4, s. 1419-1441Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Both district heating and solar collector systems have been known and implemented for many years. However, the combination of the two, with solar collectors supplying heat to the district heating network, is relatively new, and no comprehensive review of scientific publications on this topic could be found. Thus, this paper summarizes the literature available on solar district heating and presents the state of the art and real experiences in this field. Given the lack of a generally accepted convention on the classification of solar district heating systems, this paper distinguishes centralized and decentralized solar district heating as well as block heating. For the different technologies, the paper describes commonly adopted control strategies, system configurations, types of installation, and integration. Real-world examples are also given to provide a more detailed insight into how solar thermal technology can be integrated with district heating. Solar thermal technology combined with thermally driven chillers to provide cooling for cooling networks is also included in this paper. In order for a technology to spread successfully, not only technical but also economic issues need to be tackled. Hence, the paper identifies and describes different types of ownership and financing schemes currently used in this field.

1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf