https://www.mdu.se/

This study explores the use of digital technologies in the writing of an academic assignment. Fine-grained studies on student writing processes are scarce in previous research. In relation to the increasing demands on students’ writing, as well as the debate on students’ poor writing (Malmström, 2017), these issues are important to address. In this study, screen captures of five students’ essay processes are analyzed. The results show that students handle text at different levels: they make use of one or more word processors, arrange texts spatially on screens and use resources to operate directly in texts. Above all these actions seem to meet the need to move and navigate within one’s own text, an aspect that could be especially important in relation to the academic genre and for handling texts as artifacts in activity (Castelló & Iñesta, 2012; Prior, 2006). The results of the study point to the importance of making digital writing practices visible, especially those that could create possibilities to intertwine digital texts, thereby enhancing potentials for academic writing and meaning-making.

The present article explores and evaluates a method that makes use of mobile technologies as tools in combination with process logs to study writing (the Mobile Technologies combined with Process Logs (MTPL) method). New and changing ways for doing writing as well as limitations with the methods already in use in writing research grounds for new approaches for studying this practice. This article evaluates how the MTPL method can contribute to writing research as well as what process-oriented knowledge could be gained. Possible risks with using the approach are also outlined. The MTPL method is evaluated in relation to some challenges set up for writing research. The method should be able to capture the in situ participants' view on improvisational times, locations, and activities as well as their view on other people as resources or disturbance. It should also be able to address longitudinal aspects of writing and the material as well as the digital artifact use. The MTPL method is mostly shown to address all of the challenges set up for evaluation. One of the main contributions shown with the method is that it opens up for multimodal reporting in situ, where photos of workplaces in an actual writing process are one such example. There are however some risks, the main one being the uncertain ethical implications of new digital technology. In spite of such risk, the MTPL method is seen as a promising tool that should be used and developed further to gain new insights into writing research.

I denna studie undersöks universitetsstudenters rapporterade användning avspråkresurser i skrivandet. Studien syftar till att undersöka eventuella samband mellananvändning av språkresurser och studieframgång. Tidigare forskning pekar på attstudenter vänder sig till en rad olika språkresurser, särskilt digitala, när de skriver.Däremot finns det få studier som fokuserar på studenters hela resursrepertoarer, ochsom dessutom undersöker samband med studieframgång. Studien är baserad påenkätdata från 251 studenter på sju olika program inom humaniora ochsamhällsvetenskap på ett universitet i Mellansverige. Genom deskriptiv och analytiskstatistik undersöks studenternas användning av språkresurser, och eventuella sambandmellan användning och studieframgång. Resultatet visar att studenterna generellt angeratt de regelbundet vänder sig till i snitt 3,5 språkresurser när de skriver, och att de dåframför allt vänder sig till det som i }studien benämns som generiska resurser, såsomGoogle. Resultatet pekar också på att antalet språkresurser som studenterna regelbundetvänder sig till uppvisar ett positivt samband med studieframgång. När det gäller typ avspråkresurs visar resultatet att det finns ett positivt samband mellan bruket avstavningsresurser i skrivandet och studieframgång. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att språkresurser verkar ha betydelse för att studenterna ska nå framgång istudierna och att högre utbildning därför behöver diskutera hur studenter kan stöttas,dels i hanteringen av språkresurser i skrivandet, dels när det gäller mer lokala aspekterav skrivande.

I denna studie undersöks universitetsstudenters rapporterade användning av språkresurser i skrivandet. Studien syftar till att undersöka eventuella samband mellan användning av språkresurser och studieframgång. Tidigare forskning pekar på att studenter vänder sig till en rad olika språkresurser, särskilt digitala, när de skriver. Däremot finns det få studier som fokuserar på studenters hela resursrepertoarer, och som dessutom undersöker samband med studieframgång. Studien är baserad på enkätdata från 251 studenter på sju olika program inom humaniora och samhällsvetenskap på ett universitet i Mellansverige. Genom deskriptiv och analytisk statistik undersöks studenternas användning av språkresurser, och eventuella samband mellan användning och studieframgång. Resultatet visar att studenterna generellt anger att de regelbundet vänder sig till i snitt 3,5 språkresurser när de skriver, och att de då framför allt vänder sig till det som i }studien benämns som generiska resurser, såsom Google. Resultatet pekar också på att antalet språkresurser som studenterna regelbundet vänder sig till uppvisar ett positivt samband med studieframgång. När det gäller typ av språkresurs visar resultatet att det finns ett positivt samband mellan bruket av stavningsresurser i skrivandet och studieframgång. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att språkresurser verkar ha betydelse för att studenterna ska nå framgång i studierna och att högre utbildning därför behöver diskutera hur studenter kan stöttas, dels i hanteringen av språkresurser i skrivandet, dels när det gäller mer lokala aspekter av skrivande. 

The purpose of this study is to explore how students in a higher education context handle the writing of their final essay. Applying a sociomaterial approach, the study offers comprehensive case studies of students’ writing processes. The thesis attempts to show how student writers handle writing challenges through different technologies and at different places. It does so by implementing the Mobile Technologies Process Logs (MTPL)-method, wherein participating students take an active role to create and gather data on their own writing processes.

The results show that some students’ textual work could be described in terms of being comprehensive, and hence handled through varied writing technologies at various writing places. These students write a lot of texts to move the writing process forward. Other writers take a more product-oriented view in their writing, and hence write through fewer technologies, at a few places, and with a wish to finish their final text product directly. Many of the students make explicit how they process the literature through writing texts. The knowledge production, the analysis, which is central to academic writing, seems however more implicit and difficult for the students to handle, specifically if having a product oriented view on writing. The results also show how students mobilize different textual actions to meet challenges that writing an (digital) essay implies. This work is clearly emplaced ,at diverse or at more homogenous writing places.

It is significant to make textual strategies as well as the functions of writing technologies and place visible to all students. It seems vital at times where higher education, as well as the students entering this institution, are put in front of a raft of (new) challenges. At the same time as the idea of the bad student writer is prevailing, higher education institutions seem not to teach how an academic writing process could be managed in successful ways. This thesis contributes to this field of inquiry with results on how students’ writing processes can be characterized.

I den här presentationen redogör vi för en förstudie till ett planerat forsknings- och utvecklingsprojekt om studenters skrivande inom högre utbildning. Målet med det övergripande projektet är att bidra till utvecklandet av nya skrivpedagogiska praktiker och detta gör vi genom att utforska universitetsstudenters skrivande utifrån det vi kallar för hållbar studieframgång. I hållbar studieframgång inkluderar vi dels institutionella perspektiv på vad ett framgångsrikt skrivande i högre utbildning innebär (betyg, genomströmning), dels studenters egna perspektiv på vad skrivande och studieframgång kanskri vara (värden kopplade till skrivande, upplevd framgång i skrivandet och välbefinnande under utbildningen).[1] 

Projektet tar alltså avstamp i idén att utbildning ska vara socialt hållbar för studenter, liksom i den forskning som visat att studenters utbildningsrelaterade känslor samvarierar med prestation (t.ex. Schutz & Pekrun 2007; Goetz & Hall 2013). Med detta perspektiv vill vi bygga vidare på och bidra till den omfattande forskningen om skrivande inom högre utbildning. Inom detta fält har skribenters grundläggande tankeprocesser frilagts (t ex Bereiter & Scardamalia 1987), det akademiska skrivandets sociala praktiker är väl belysta (t ex Barton 2007), liksom akademiska genrers textmönster och språkdrag (t ex Swales, 1990; Bhatia 1993). Även för svenska förhållanden finns i forskningen om skrivande i högre utbildning detaljerade analyser, inte minst gällande lärarutbildning (t ex Ask 2007; Erixon & Josephson red. 2017; Hort 2020) men också andra utbildningar (Lennartsson Hokkanen 2016; Blåsjö 2004). Vi saknar emellertid alltjämt generaliserbara kunskaper om hur studenters erfarenheter av, attityder till och strategier i skrivande i utbildning relaterar till egenupplevd respektive institutionell studieframgång. Detta, menar vi, är ett högaktuellt område för skrivforskningen att adressera, för att på allvar kunna bidra till utvecklandet av hållbara skrivpedagogiska praktiker.

Förstudien som presenteras har två syften. Dels att pröva genomförbarheten i en praktikorienterad modell för datainsamling, återkoppling till studenter och workshopar med lärarkollegier. Dels att utveckla och stegvis validera ett enkätverktyg om skrivande för svenska högskoleförhållanden. Förstudien genomfördes hösten 2020, sju program deltog i förstudien och 251 studenter besvarade enkäten (svarsfrekvens = 77%). Vid presentationen går vi kort igenom genomförandet, därefter fokuserar vi de valideringsanalyser som gjorts. Vi presenterar enkätdesignen, och ger exempel på item- och indexanalyser. Genom faktor- och klusteranalys har vi identifierat fyra skribenttyper, som skiljer sig signifikant åt gällande mått som indexerar olika aspekter av hållbar studieframgång. Slutligen diskuterar vi vilka forskningsfrågor att det övergripande projektet kan besvara med hjälp av det utprovade enkätverktyget. 

Referenser:

Ask, S. (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Växjö: Växjö University Press

Bereiter, C., & Scardamalia, M. (1987). The psychology of written composition. Lawrence Erlbaum Associates, Inc.

Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis

Erixon, P.O. & Josephson, O. (red.) (2017). Kampen om texten: Examensarbetet i lärarutbildningen. Lund: Studentlitteratur AB

Goetz, T. & Hall, N. C. (2013) Emotion and Achievement in the Classroom. I: J. Hattie & E.M. Andeman (red.) International guide to student achievement, s. 192-195. London: Routledge

Hort, S. (2020). Skrivprocesser på högskolan: Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet. Örebro: Örebro University

Lennartson-Hokkanen, I (2016). Organisation, attityder, lärandepotential: ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad. Stockholm: Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet

Schutz P.A. & Pekrun, R. (red.) (2007) Emotions in education. San Diego, CA: Academic Press.

Sterling, S. (2001) Sustainable Education – Re-Visioning Learning and Change, Schumacher Society Briefing no. 6, Dartington: Green Books.

 [1] I viss mån knyter vi här an till begreppet  hållbar utbildning (sustainable education), vilket kan ses som ett transformativt paradigm som värdesätter, upprätthåller och realiserar mänsklig potential “in relation to the need to attain and sustain social, economic and ecological well being, recognising that they must be part of the same dynamic (Sterling, 2001 s. 22).

The design of digital learning environments is not a neutral enterprise. The design tells about thedesigners’ and developers’ view of a learning activity. The main idea in this paper is to map knowledge about genre pedagogy in practice, in prospect of new applications of technology infuture teaching practices. The research questions were: How is genre pedagogy implemented in traditional classrooms? How could digital learning environments be designed in order to take advantage of how genre pedagogy is implemented in traditional classrooms? The point of departure for our study is an analysis of three existing case studies of use of genre pedagogy in the classroom. The analysis indicated that genre pedagogy was adapted to the students differing writing experience. Moreover, the different stages of the method could be implemented at various times during the process and they could also be present in varying degrees. On the basis of these results, we argue for certain ways to design digital learning environments based on genre pedagogy. We use design patterns as means for making our design suggestions concrete, and available for communication and development

Den elfte artikeln tar upp lärarstudenter med inriktning förskoleklass till årskurs 3 och deras skrivprocesser. Mer exakt tar sig författarna an examensarbeten, som ställer krav på vetenskaplighet samtidigt som de ska vara relevanta för lärargärningen. Att lyckas med det besvärliga examensarbetet innebär inte minst att kunna hantera skrivandet, som sker under lång tid och utanför lektionssalar och seminarierum. Hort och Ledin tar avstamp i forskningsfältet academic literacies (ACLITS) för att visa hur de komplexa skrivprocesserna kan se ut. Det innebär att de utgår från ett situerat perspektiv och från de sociala praktikersom studenterna förhåller sig till. Författarna betonar materialiteten i skrivandet och låter de tre framgångsrika studenter som följts i studien till största delen själva skapa empirin och delge den till forskarna. Särskilt utgår Hort och Ledin från det de kallar olika textverktyg. De skiljer mellan den framväxande måltexten (uppsatsen) och stödtexter, vilka är de textverktyg som tas i bruk för att reflektera och skriva vidare.Ett huvudresultat är att studenterna skiljer sig åt. Eli använder många stödtexter, vilket främjar ett kritiskt-analytiskt perspektiv. Sanna och Benji använder inte stödtexter lika mycket, även om Sanna i delar av arbetet låter måltexten fungera som stödtext. Eli och Benji utmärks av tydliga globala skrivstrategier, dvs. de har blicken riktad mot slutprodukten, medan Sanna oftare fastnar i det lokala, i vissa formuleringar. Resultaten visar sammantaget att skrivandet av examensarbeten, även för framgångsrika skribenter, tar tid och kräver enstrategiskt upplagd skrivprocess.