https://www.mdu.se/

In 2014 the first cohort of (a newly designed group of teachers) ”primary teachers with a specialization in extended school education” graduated from Swedish universities. In addition to the traditional formal qualifications as leisure pedagogues their degree also includes the competency to teach practical/aesthetical subjects in compulsory school up to year six. The newly designed teachers thus have to relate to dual professional identities and try to maintain balance between their work in the traditional socially oriented recreation centers against their teaching in a goal- and results-driven school. In this article we study a group of 40 new teachers before and after graduation, trying to get hold of how they perceive and negotiate their professional identities and how they orient themselves in the professional landscape. The results show that the graduates try to balance their own ideals and professional intentions against traditional professional identities and labor market conditions.

Far from all who complete teacher education end up working as teachers throughout their entire career. At first sight the value of teacher education, in terms of efficiency, seems to be a failure. In the present article we argue that teacher attrition, when defined as whether one is working as teacher or not, is a too blunt measure to gauge whether teacher education has been valuable. With a unique dataset, where we have detailed information on 87 Swedish teacher graduates’ working life across 23 years, we can consider whether activities and/or experiences point to an apparent use of teacher education. In conclusion, we find that in order to get informative estimates of its value it is important to consider it from different perspectives and to consider attrition related to the total working time spent in educational settings across a career rather than percentage leaving teaching after a set of years.

Problemställning:

Internationella studier visar att svenska lärare ägnar mer tid åt administration och mindre åt undervisning och kompetensutveckling än lärare i andra OECD-länder (OECD, 2013). I Sverige styrs skolan offensivt med ökade inslag av granskning och kontroll, vikande PISA-resultat och en ökande lärarbrist (Bejerot m.fl., 2015; UKÄ, 2016).

Trycket på svenska lärare är högt och skilda initiativ tas för att lärare ska kunna fokusera på "kärnuppdraget". Bland annat föreslås införandet av avlastande tjänster, lärarassistenter. Innehållet i avlastningen beskrivs emellertid på olika sätt. Introduktionen av lärarassistenter kan ses som ett försök till intern stratifiering av läraryrket, där arbetet delas upp och där delar av arbetet lämnas över till andra yrkesgrupper. Följden blir att professionella domäner behöver förhandlas, förskjutas och fördelas.

Frågeställningar:

-       Vilka delar av lärares arbete förväntar skolledare att redan införda avlastande tjänster skall ta över?

-       Vilka förväntningar på önskvärda avgränsningar mellan professionella domäner beskrivs av lärarna själva?

-       Vilka förväntningar om professionell domän för den nya yrkeskategorin lärarassistenter beskrivs i utbildningsinformation för lärarassistentutbildningar?

-       Harmonierar dessa olika förväntningar? Finns potentiella eller redan konstaterade konfliktytor?

Teoretiska utgångspunkter:

Introduktionen av lärarassistenter i den svenska skolan medför med stor sannolikhet att skolorganisationens ekologi rubbas, att professionella rörelser uppstår och att professionella domäner förhandlas, förskjuts och fördelas. (Abbott, 1988).

Ett tydliggörande av läraryrkets kärna (Lindqvist & Nordänger, 2007; Gardesten, 2016) och en nyintroducerad arbetsspecialisering kan betraktas som ett sätt att förstärka läraryrkets professionella status. Men introduktionen av nya yrkesgrupper kan lika gärna uppfattas som ett hot mot det professionella. Idén om införandet av lärarassistenter ”översätts” således på olika sätt - i olika praktiker - av olika aktörer (Czarniawska & Joerges, 1996) där uppfattningar om vad som är kärnan i lärararbetet (Gardesten, 2016; Lindqvist & Nordänger, 2007) och vad framstår som ”smutsigt” (Landahl, 2006; Hughes, 1958/1981) kan skilja sig åt.

Metoder:

-       Webb-enkät till skolledare om innehållet i 408 införda avlastande tjänster.

-       Enkäter till 65 lärare vid tre skolor där lärarassistenter införts. Enkätfrågor om vilka arbetsuppgifter lärarna vill bli av med, vill behålla, vill tillföra respektive vill samarbete med andra yrkesprofessioner om. Uppföljande intervjuer om utfallet av arbetsfördelningen med olika professioner på de tre skolorna.

-       Innehållsanalys av utbildningsplaner för 18 svenska lärarassistentutbildningar

Empiriskt fält:

Professionella domäner i skolan

In this article, mentors' perceptions of paired practicum in initial teacher education in Sweden are studied. Taking the mentors' perspective, we describe the potentials and the pitfalls of paired practicum. The pros and cons of the model are analyzed from a perspective of learning the vocation of teaching as a two-sided endeavor. Inspired by a modified Aristotelian perspective, we use the terms participant knowledge and spectator knowledge to conceptualize the learning of two different forms of knowledge. Qualitative data were gathered through interviews with five mentors and analyzed using an abductive process. The analysis reveals that paired practicum facilitates a potential for learning mainly a distanced and propositional spectator knowledge while the learning of a contextual and practical participant knowledge seems to be obstructed. For instance, paired practicum seems to prolong the peripheral position of the students and their opportunities to gain participatory knowledge. Results also show that there is a discrepancy between the pedagogical intentions of paired practicum and the concrete possibilities for realizing these in practice. The limitations of the paired practicum model, and how these can be overcome, both at individual and organizational level, are highlighted.

I artikeln uppmärksammas det offentliga samtalet i media om behovet av avlastning för lärare, i vilket införandet av lärarassistenter förts fram som en potentiellt verkningsfull åtgärd. Med hjälp av en innehållsanalys av medietexter studeras det offentliga samtalet som en förhandling om gränser för lärares arbete som i förlängningen kan innebära en omdefiniering av arbetet. Den övergripande frågan i artikeln handlar om vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som ges dominans i det offentliga samtalet. I studien diskuteras också hur det kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet. Resultatet visar att exponeringen av begreppet ”lärarassistent” i media ökade kraftigt under början av 2016 samt att det offentliga samtalet har präglats av konsensus om idén om det ”rena” lärararbetet där lärarna ska ägna sig åt undervisning och överlämna andra kringuppgifter åt antingen yrkes-grupper med lägre status i organisationen eller professionella yrkesgrupper med specialistkompetens. Studien visar också att det offentliga samtalet om införande av lärarassistenter i de svenska skolorna kan ses som ett steg på väg tillbaka mot en reduktion av lärararbetets sociala dimension, där lärar-assistenter tar hand om det elevnära arbetet och där lärararbetet utanför klassrummet begränsas.

The article provides one answer to the question of what the ingredients of teacher qualityare. The findings are based on data collected from experienced teachers. Three differentmethods have been used; e-Delphi, stimulated recall and dialogue seminars. In cooperationwith the teachers, the scholars have tried to conceptualize decisive qualities in the teachersprofessional experiences. Two words – humble tenacity – appeared as an essential descriptionof the characteristics of a skilled teacher. The generation of the concept is inspired byDavid Hansen’s writing, in which he claims “tenacious humility” as an ideal for good teaching.To do justice to the empiricism in the present study Hansen’s word order are reversed.In contrast to a tenacious humility, a humble tenacity stresses the tenacious, the teacher’sportrait of him- or herself. The knowledge of the teacher is then more focused on makingoneself and one’s ideals visible and less about trying to see the pupils, or that the pupils haveto make themselves visible. Finally the article discuss such knowledge in relation to the riseof an individualized society enclosed with a therapeutic education in which the pedagogy ofseeing, a pedagogy which emphasizes closeness and intimacy, has become an important ingredientwithin the teaching profession.

The article presents findings from a longitudinal study (1993–2014) examining how ex-teachers, who were perceived as “skilled” during teacher training, describe their paths out of the profession and discussing the possibility of retaining or re-recruiting teachers in - or back to - the occupation. The result emphasizes teacher attrition as a process related to identity-making within the interrelation between opportunity structures and individuals' frames of reference. Findings indicate that leavers with broader frames of references and images of themselves not attuned to apprehended professional identity are more likely to leave the profession.

Lärare trivs och stannar länge i yrket. Möjlighet till variation, vidareutbildning och tillfälliga pauser är ofta avgörande. Det visar en studie av lärare under ett kvarts sekel.

The present case study is part of a larger project where the overall ambition is to understand how an organization, through its way of arguing for the failures in student teaching, at the same time constitutes what is accepted as sufficient teacher quality. The article examines the students short comings from the supervisors and teacher educators perspectives. The analysis shows that the indicators of failure include passivity and rigidity, lack of posture, social timing and selfawareness. The indicators can be categorized into two groups of failures, "those that are of too light weight" and "those carrying some weight". Critical for the categorization was the time for the discovery of the short comings as well as the assessors' experiences of hope for development. The result is then set in relation to the on-going discussion in Sweden about the possibility of introducing an aptitude test before admission to teacher education.

With support of data from longitudinal studies of two generations of teacher cohorts, this article aims to contribute to the discussion on teacher shortages, teacher drop-out and (re) recruitment of teachers. The following questions are highlighted: How much of their working time do individuals devote to work as a teacher, within the school system and in the education system as a whole? How do they view their future as a teacher? To what extent can we see that statements about the future career are translated into actual action? Do the generations differ in any of the aspects described above, and if so in what way? The results of the studies show, firstly, that the horizons for action of different teacher generations do not differ significantly. The majority of teachers in both cohorts consider their future teaching career as positive. Secondly, intentions of leaving the profession do not seem to be realized to the extent that they are pronounced. Despite predictions of future dropouts, most teachers remain in the profession. Over time, we also see that those who quit the profession remain in the school world. In other words, the effectiveness of teacher education can be seen as relatively good.

Föreliggande studie är en del av ett större projekt där den övergripande ambitionen är att förstå hur en organisation, genom sitt sätt att argumentera kring underkännanden av lärarstuderande i verksamhetsförlagd utbildning, konstituerar lärarkvalitet. I artikeln studeras vilka brister handledare och lärarutbildare från universitetet indikerar som avgörande för ett underkännande. Analysen visar att indikatorerna för underkännande utgörs av passivitet och rigiditet samt brist på hållning, social timing och självinsikt. Indikatorerna kan kategoriseras i två grupper av underkännanden, ”de inte lämpade” och ”de kanske lämpade”. Avgörande för kategoriseringen var tidpunkt för upptäckt av bristerna samt bedömarnas upplevelser av hopp om utveckling. Resultatet sätts sedan i relation till den pågående diskussionen i Sverige om möjligheten att införa ett lämplighetstest innan antagning till lärarutbildning