mdh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Georgii-Hemming, Eva
    et al.
    Örebro universitet, Sweden.
    Kvarnhall, Victor
    Örebro universitet, Sweden.
    Music listening and matters of equality in music education2015In: Svensk tidskrift för musikforskning / Swedish Journal of Music Research (STM–SJM), ISSN 2002-021X, Vol. 97, p. 27-44Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The journal is also named Swedish Journal of Music Research, vol 2, pp 27-44

  • 2.
    Georgii-Hemming, Eva
    et al.
    Örebro universitet, Sweden.
    Kvarnhall, Victor
    Örebro universitet, Sweden.
    Musiklyssnande i undervisningen2014In: Musik för alla: Filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle / [ed] Øivind Varkøy, Johan Söderman, Lund: Studentlitteratur , 2014, 1:1, p. 121-133Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet diskuterar vi lyssnandets roll i skolans musikundervisning. När människan lyssnar på musik, hör hon sällan bara det som klingar. Mer eller mindre medvetet associerar hon också till personliga minnen, särskilda platser eller musikaliska och sociala konventioner som finns i samhället. Det kan vara kulturella föreställningar, konnotationer, om hur en viss musik är förbunden med vissa (grupper av) människor – exempelvis kvinnor, män, svenskar, homosexuella. Det kan vara musikaliska konventioner som är knutna till en viss stil – tonartshöjning, ett särskilt ”sound” eller typiska ackordfärgningar. Sådana konnotationer och konventioner kan påverka hur musiken värderas, vilket i sin tur kan göra människor ”döva” för musik som känns främmande. Att öka sin kompetens att ta till sig sådan musik, är inte synonymt med att lära sig att ”tycka om”. Det handlar snarare om att kunna möta skilda musikstilar, utövare eller lyssnare med respekt. Varför och hur man arbetar med musiklyssning i undervisningen kan, och bör, variera. Vi har dock avgränsat den här texten till att handla om arbetssätt som är inriktade dels mot adekvata beskrivningar av hur den klingande musiken låter (som exempelvis ljudbild, tempo, rytm, instrument), dels mot diskussioner om vad i detta som gör att musiken kan upplevas som o/intressant, nyskapande eller förutsägbar. Vi menar att detta kan bidra till att elever kommer förbi för-givet-tagna föreställningar, vilket också har en viktig funktion att fylla i utformandet av en jämlik musikundervisning.

    Vårt resonemang tar sin utgångspunkt i att människor utvecklar kunskap och förståelse genom att tillägna sig och tolka redan existerande uppfattningar i ett samhälle. Som individer föds vi in i ett visst sammanhang som är betydelsefullt för våra tankar, idéer och föreställningar, men också för vad och hur vi lär. Detta innebär att våra erfarenheter, tolkningar och vårt lärande delvis är kollektivt präglade. Vår vardagliga förståelse och våra vardagliga tolkningar tas ofta för givna och blir sällan föremål för reflektion. Det betyder däremot inte att vi behöver vara fast i dessa för-givet-taganden. Skolan är en plats där våra erfarenheter, föreställningar och argument kan prövas och utmanas genom möten med andra/s erfarenheter och synsätt. Vår utgångspunkt och bärande tanke kan därmed benämnas ett hermeneutiskt bildningsperspektiv (Gustavsson 2009; Schuback Sá Cavalcante & Ruin 2006: 42).

  • 3.
    Georgii-Hemming, Eva
    et al.
    Örebro universitet, Sweden.
    Kvarnhall, Victor
    Örebro universitet, Sweden.
    What do you hear?: How music listening can promote fundamental values in education2015Conference paper (Refereed)
  • 4.
    Kvarnhall, Victor
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics. Örebro universitet, Sweden.
    Pojkars musik, reproduktionens tystnad: en explanatorisk studie av pojkars reproducerande förhållningssätt till populärmusik och populärmusicerande2015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Popular music life is permeated by both male dominance and gender segregation – the latter most notably concerns musical instrument choice. The pervasiveness of these phenomena is suggested by both music research on gender and statistics. In this study, the overarching ambition is to explain boys' reproductive approaches to popular music/making. In order to successfully carry out a study with such an explanatory ambition, a theory of causality in social life is necessary. In this thesis the notion of causality is taken from a critical realist tradition.

    However, explanation and causal analysis is most often rejected among music researchers who deal with questions of gender. Nonetheless, I would argue that explanatory ambitions are tacit starting points in this kind of research, and the field would stand to gain from making them explicit. Therefore I have formulated two aims, which my study addresses. The first one is to explain boys' reproductive approaches to popular music/making, in regard to male dominance and gender segregation. The second one is more theoretically oriented: to apply critical realism within music research on gender.

    The aims has been fulfilled by, first, identifying the boys' adoption of and distancing from different approaches to popular music/musicians and musical instruments. Second, the boys' approaches are explained by reconstructing the social, cultural and psychological conditions that has enabled them. Altogether, this demonstrates why and how the boys' reproductive approaches arise, which (potentially) lead to a reproduction of the male dominance and gender segregation within the popular music field.

  • 5.
    Kvarnhall, Victor
    Örebro Universitet, Sweden.
    Tjejer gillar inte vår musik: Om pojkar, digitaliserad musik och musikalisk mening2012Conference paper (Refereed)
  • 6.
    Kvarnhall, Victor
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Utilizing Critical Realism in Empirical Gender Research: The Case of Boys and the Reproduction of Male Dominance within Popular Music Life2017In: Journal of Critical Realism, ISSN 1476-7430, E-ISSN 1572-5138, ISSN 1476-7430, Vol. 16, no 1, p. 26-42Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Popular music life is permeated by a quantitative form of male dominance, and has been for several decades. Based on a recent study this article engages with the reproduction of said male dominance by attempting to understand boys’ approaches to popular music and musicians. In particular, by making use of an interdisciplinary explanatory feminist theory the article seeks to show that interacting mechanisms at different levels make the adoption of a so-called ‘identificatory’ approach attainable for boys. The potential effect of their adoption of this approach is that male dominance within popular music life is reproduced. In addition to this, however, a more general aim of this article is to illustrate the ways in which critical realism can inform empirical gender research, especially in terms of the postulation of explanatory mechanisms.

  • 7.
    Kvarnhall, Victor
    Örebro Universitet, Sweden.
    Youtube som musikalisk erfarenhet2011Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Kvarnhall, Victor
    et al.
    Örebro Universitet, Sweden.
    Georgii-Hemming, Eva
    Örebro universitet, Sweden.
    YouTube som musikalisk erfarenhet2011In: Perspektiv på populärmusik och skola / [ed] Claes Ericsson, Monica Lindgren, Lund: Studentlitteratur , 2011, p. 143-164Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att frågor kring kultur, livsvillkor och samhälle hör ihop med (möjligheterna och begränsningarna för) lärande är det förmodligen ingen större tvekan om. Problemet blir då istället hur vi ska tala om denna kultur, dessa livsvillkor och detta samhälle, av idag. Det finns givetvis otaliga vis att karaktärisera den svenska och västerländska samtiden, och vad som format och formar den. Men något som kan ses som ofrånkomligt att diskutera, och som också diskuteras flitigt, är vad den ”digitala revolutionen” kan sägas bära på. Vad innebär det att vi nu lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknologin (IKT) är en del av ungas lärande, meningsskapande, och socialisation? Svaren på denna fråga i relation till utbildning och skola har tidigare tenderat att vara antingen teknikromantiska, utopiska eller teknikfientliga, dystopiska.

    Med utgångspunkt i ett hermeneutiskt bildningsideal, där kunskap uppstår med grund i ”det egna”, ett möte med ”det andra/”den andre”, och tillbaka igen till ”det egna” (som då förändrats, eller utvidgats), krävs onekligen en förståelse av vad detta ”det egna” egentligen är. Denna kunskapssyn innebär att pedagogik måste ta hänsyn till elevernas egna erfarenheter – även om de i sig inte kan betraktas som ”tillräckliga”. För att kunskap ska uppstå krävs ett möte med ”det andra/den andre”, vilket kan ses som skolans uppdrag. Med andra ord, i detta sammanhang: Vad menar vi när vi talar om elevernas egen (musikaliska) kultur, elevernas egna (musikaliska) erfarenheter? Om dessa kan begreppsliggöras som ”populärkultur” behöver vi formulera en bild av denna. Vad innefattar, innebär och medför den samtida populärkulturen? Vi vill påstå, att när vi talar om detta idag, kan vi inte undgå att prata om den moderna IKT’n.

    I det här kapitlet är inte vår avsikt att presentera konkreta förslag på musikundervisningens innehåll och hur den kan organiseras med hjälp av IKT. Det handlar snarare om att synliggöra lärandekvalitéer i det digitala rummet, och hur medvetenheten omkring dessa kan utgöra grund för ett pedagogiskt förhållningssätt som både tillvaratar och förändrar elevernas egna erfarenheter.

    Ambitionen är att förstå och formulera, med hjälp av You Tube som exempel, vad denna elevernas egen musikaliska erfarenhet kan betraktas som, och således vad det får för musikpedagogiska konsekvenser, i termer av en rörelse som tar avstamp i den bekanta livsvärlden, men som sedan främmandegör den. För akten av att kunna ha distans och yppa kritik, kräver att vi vet vad det är vi ska förhålla oss distanserat till och kritisera. Oavsett om vi är elever, forskare, lärare eller studenter.

1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf