https://www.mdu.se/

At a few universities in Sweden students can chose a preschool teacher education programme with a music profile. At one of these universities, a study was undertaken that aimed to explore student teachers' understanding of self as musician, their future professional role as a preschool teacher and how the education equips for that. Sixteen students participated in focus group interviews, and thirty students answered a questionnaire. The study shows that almost three-quarters of the students did not choose the music profile for the sake of the specific profile in music. Instead, it happened that this was the programme they managed to get into or they found the location of the education suitable. How, then, to develop the design of a music profile that prepares preschool teacher students to become skilled leaders and a source of inspiration for music in preschools?.

At a few universities in Sweden students can chose a preschool teacher education program with a music profile. At one of these universities a study is undertaken aimed to reach knowledge that can be useful in the developing process of such a profile, and also in the development of the regular preschool teacher program.

Method

In total 16 of 25 students in one course group have participated in focus group interviews and 30 of 32 in another course group have answered a questionnaire.

Aim

The purpose of the paper presentation is to, in light of the described study, discuss the extent to which the design of the current preschool teacher program with music profile contributes to affect students' perceptions of themselves in relation to knowledge and interest in music.

Result

Despite the fact that the majority of students studying preschool teacher education with music profile not have selected the education due it was a music profile most of them say that music is an important part in their lives. Using Smalls (1996) concept musicking our interpretation is that they see themselves as musicking humans. But in relation to their education most of them express that they lack knowledge and competence. One interpretation is that within the framework of the education it have been possible to create motivation and interest, but the students perception of themselves as holder of knowledge associated to music appears more difficult to change.

Conclusions

Learning based on experience from organized 'learning-by-doing-oriented' situations in course sessions do not automatically lead to that those experiences can be transformed into a future professional situation. So, how to support preschool teacher students in becoming musicking preschool teachers?

Inom det nya förskollärarprogram som startade hösten 2011 kan studenter på några av landets lärosäten välja musikprofil på sin utbildning. Vid ett av dessa lärosäten har en studie genomförts med målsättningen att nå ökad kunskap som kan ligga till grund för en fortgående kvalitetsutveckling av en sådan profil på utbildningen. Med fokus riktat mot studenters intresse och kunskaper kopplat till musik, bakgrunden till deras val av förskollärarutbildning med musikprofil, samt vad de anser att de behöver utveckla för att kunna bli inspiratörer i en musikande förskolemiljö har fyra fokusgruppintervjuer och en enkätundersökning genomförts med studenter i två kursgrupper som valt musikprofil på sin förskollärarutbildning.

Studien visar att 3/4 av de studenter som har valt förskollärarutbildning med musikprofil inte har valt utbildningen p.g.a. att det var just musikprofil. Valet uppges istället vara en tillfällighet, att det var just denna utbildning de lyckades komma in på eller för att utbildningen låg bra till geografiskt. Nästan 3/5 uppger att de ser på sig själva som okunniga i förhållande till musik men uppger samtidigt att de har ett stort intresse. Det finns alltså en tydlig diskrepans mellan att vara intresserad av musik och att se sig som kunnig på området. Dessa inblickar skapar utmaningar för utbildningen både för undervisande lärare och för studenterna.

Syfte och forskningsfrågor

I mötet med studenter, planering av kurser och utbildningens progression har vi i denna utbildningsprofil, som kursansvariga och utbildare, upplevt ett ökat behov av fördjupad förståelse av studenters erfarenheter och uppfattningar relaterade till musik. Kunskapsintresset har en praxisnära aktionsforskningsinriktad ansats (Mattsson, 2004) kopplat till att studien kan bidra med värdefullt underlag till det systematiska kvalitetsarbetet att främja utvecklingen av programmet. Syftet med studien är att nå kunskap som ökar möjligheterna för en förskollärarutbildning med musikprofil att rusta blivande förskollärare till att bli ledare för och inspiratörer till en musikande förskolemiljö.

Riktningsgivande frågeställningar som utgångspunkt är:

-          Vad ligger bakom valet av förskollärarutbildning med musikprofil?

-          Hur ser studenter på sig själva i förhållande till kunskap och intresse kopplat till musik?

-          Vad anser studenter att de behöver utveckla för att kunna bli inspiratörer i en musikande förskolemiljö? 

Projektet har bedrivits i två forskningscirklar och där arbetet bedrivs i enlighet med vad Skolverket och aktuell skolforskning lyfter fram om kvalitets- och utvecklingsarbete. Utgångspunkten utgörs av Skolverkets modell för kvalitetsarbete med grund i frågeställningarna Var är vi? Vart ska vi? Hur kommer vi dit? (Skolverket, 2015). Med stöd av frågorna har såväl utvecklingsområden som goda exempel på vad som fungerar väl och vad det är som gör att de fungerar väl identifierats.

Gemensamt för de båda forskningscirklarna är även en strävan att arbeta i enlighet med vad skollagen anger om att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800, § 5). I arbetet i forskningscirklarna kommer detta till uttryck genom att deltagarna i samarbete med den deltagande forskaren med ett vetenskapligt förhållningssätt belyser erfarenheter, tankar och idéer om kvalitet och kvalitetsutveckling med användning av styrdokument, material från Skolinspektionen samt forskningsinriktad litteratur.

Detta kapitel handlar om kollegialt lärande och den roll rektorer spelar för att leda verksamheten för nyanlända elever. Här beskrivs erfarenheter från ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan forskare och praktiker i form av interaktiv aktionsforskning där metoder som forskningscirklar och tankesmedja används med målet att utveckla kollegial samverkan och kollegialt lärande, nya pedagogiska arbetsformer, verksamhetsutveckling och interkulturell kompetens kring nyanlända elevers skolsituation.

When newly immigrated children and young people begin school in Sweden, certain challenges arise. These may result from weak Swedish-language skills and different schooling backgrounds, as well as organizational and pedagogical limitations in the schools. This generates demands on school leaders to lead and develop the organization and teachers competences to meet these pupils’ needs. This situation was behind the initiation of the project “New Immigrants and Learning—Competence Development for Teachers and School Principals.” The project ran in schools in four Swedish municipalities, its aim was to develop leadership, organizational and pedagogical skills that would facilitate the schooling and integration of newly arrived pupils. This article aims to describe and discuss a Participant Action Research (PAR) based on a think tank and research circles, drawing special attention to the role of the school leaders. It will also examine whether the research circles and the project overall served to develop educational and intercultural leadership, organizational conditions, collegial learning, pedagogical methods and competence in terms of schooling for this pupil group.