mdh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Fell, Terence
    Luleå University of Technology.
    Conflict and legitimacy: Explaining tensions in Swedish hunting policy at the local level2008Ingår i: Environmental Politics, ISSN 0964-4016, E-ISSN 1743-8934, Vol. 17, nr 1, s. 105-114Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reveals the existence of a so-called "ghost policy" (informal tradition and/or obsolete policy rules) that resists new official policy concerning the management of natural resources in Sweden. These ghost policies are often ignored in the Swedish policy making process inhibiting, therefore, viable and legitimate solutions to the profound negative consequences that costly local conflicts of interest have on democracy. These conflicts of interest expose and represent a classic and current problem intrinsic to the communitarian policy process in Sweden. That is, since the Swedish policy process has a blind spot, it focuses on the views of experts and interest organisations and, subsequently, overlooks the perceptions of those stakeholders (in this case local game hunters) affected by policy. This undermines the policy's goals since they are alien to local tradition. Furthermore, not just the existence and ubiquity of ghost policies, but even social facts such as the physical size and membership of an organisation influence conflicts of interest. This implies that there is still room for collaborations with locals as well as social engineering in the policy process. In order then for the Swedish policy process to gain more legitimacy from stakeholders involved with natural resource management the government must review and change its present processes of policy making.

  • 2.
    Fell, Terence
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Explaining Policy Failure in Swedish Game Management: An Institutional Analysis2011Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 113, nr 2, s. 191-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reveals that Swedish game management policy is often ignored by local landowners who instead use alternative, legitimate, but often illegal informal rules: proxy policy. In consequence, a number of game management policy goals still remain unattained since their introduction in 1981. This circumstance adds weight to the premise that implementing natural resource management policies that lack legitimacy trigger permanent and costly conflicts between stakeholders. Ironically, the corporative state, via its judicial process, can only enforce policy if conflicts of interest come to its attention. Therefore, it is argued that if natural resource management is to be effectiveas well as efficient a more collaborative and legitimate Swedish policy making process is imperative.

  • 3.
    Fell, Terence
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik.
    Game Keeping Area Assocíation hunters2005Ingår i: Viltvård, älgar och jaktturism: Tvärvetenskaplig perspektiv på jakt och vilt i Sverige 1830--2000 / [ed] Åkerberg S, Umeå: Hållbarhetsrådet , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 4.
    Fell, Terence
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik.
    Legitimacy and conflict: Explaining tension in local Swedish hunting policy2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis investigates how conflicts among hunting interests effect the legitimacy of the Swedish government's game hunting goals ...

  • 5.
    Fell, Terence
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik.
    Minoritetsrättsfrågan: Nationalstatens akilleshäl1999Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, ISSN 1402-2710, nr 2, s. 47-63Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Fell, Terence
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Guziana, Bozena
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi.
    Stad, rättvisa och boendesegregering: Stadsområdesutveckling i Eskilstuna och Västerås 2002–20122016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna forskningsrapport studerar den socioekonomiska utvecklingen mellan 2002 och 2012 i sammanlagt 46 stadsområden i Eskilstuna och Västerås. Studien bidrar till en nyansering av boendesegregeringsdebatten genom att introducera en ny mellankategori (mezzo) av stadsområden. Med hänsyn tagen till välfärd och medborgarkapital kategoriseras stadsområdena som sämre ställda, mezzo och bättre ställda. Stadsområdenas kontext (sysselsättning, utanförskap och etnicitet), underliggande processer (gentrifiering och filtrering) och klassanalys lyfts fram för att förklara förändringar i stadsområdenas status.

    I Eskilstuna har antalet bättre ställda stadsområden ökat med fyra, mezzo har ökat med två medan sämre ställda områden har minskat med två. I Västerås stad har antal bättre ställda stadsområden fördubblats, medan de sämre ställda områdena har minskat med nästan hälften och antalet mezzo-områden är oförändrat. Den överlag positiva utvecklingen till trots låter tillämpningen av ett rättviseperspektiv skönja vissa brister, som exempelvis socioekonomisk polarisering och statuscementering. Idag finns det färre stadsområden med billiga hyreslägenheter än tidigare.

    Utmaningen för politiker och tjänstemän ligger i att både stödja sämre ställda stadsområden i deras utveckling mot mezzo-status och att undvika filtrering eftersom en sådan fördröjer och i värsta fall förhindrar en utveckling mot social hållbarhet. Därför bör största möjliga ekonomiska jämlikhet mellan samtliga stadsområden utgöra ytterligare ett villkor som den socialt hållbara staden måste uppfylla.

  • 7.
    Fell, Terence
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Guziana, Bozena
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi.
    Elander, Ingemar
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Klass, rumslig segration och livskvalitet i två svenska städer2019Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 121, nr 1, s. 65-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Against a background of decades of spatial class segregation in Sweden and elsewhere, and with the Swedish city as our empirical base, we demonst rate how classposition effects residents’ life chances defined here as health, security, participation, and education. By comparing the circumstances of affluent neighbourhoodsin both cities with those of disadvantaged neighbourhoods we elucidate important changes in a modern city’s class hierarchy like increased social polarization.We conclude, firstly, that those neighbourhoods that change class position do soslowly and are becoming predominantly middle class. Secondly, we show that thesituation in both cities’ low income neighbourhood category varies dramatically.Finally, and in contradiction with mainstream urban theory, we infer that growingsocial inequality is not always detrimental to the lives of residents in disadvantagedneighbourhoods

  • 8.
    Fell, Terence
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Guziana, Bozena
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi.
    Qaderi, Josef
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Stadsdelsutveckling i två kommuner (del 2): En analys av byråkraters syn på implementering av åtgärder för ökad social hållbarhet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande forskningsrapport är den andra rapporten om hållbar stadsdelsutveckling inom ramen för Samhällskontraktets samverkansområde hållbar samhällsutveckling (HSU). Studien bygger på intervjuer med tjänstemän och utförare som direkt eller indirekt har varit inblandade i utvecklingsprojekt i stadsdelen Bäckby i Västerås eller bostadsområdet Lagersberg i Eskilstuna. I fokus står de intervjuades uppfattning om framgångstro, kompetens, resurser, intressen och samverkansgrad. Delvis tar studien sin utgångspunkt i den första rapporten Stadsdelsutveckling i två kommuner: En analys av den socioekonomiska- och sociokulturella kontextens betydelse för social hållbarhet (MDH SiSS-rapport 2013:2), som dels presenterar en kartläggning av tidigare urbana satsningars erfarenheter och dels en analys av Bäckby och Lagersberg.

    De intervjuade respondenterna har delats in i tjänstemän och utförare eftersom de verkar i olika operativa kontexter. Tjänstemännen har ett övergripande ansvar för att genomföra policy, medan utförarna är den sista länken i policyprocessen gentemot omgivande samhälle. Begreppet byråkrater används då vi syftar på både tjänstemän och utförare.

    Den övergripande slutsatsen från studien är att tjänstemännens intresse och tillgång till resurser som pengar, tid, personal lokaler och utrustning är viktiga faktorer för framgångstro, medan utförarnas upplevda brist på resurser kan ha en negativ inverkan på kommunens förmåga att styra utvecklingen i berörda stadsområden.

    Flödet i kommunikation och samverkan mellan politiker, tjänstemän, utförare och samhällsaktörer kan förbättras. Att öka denna samverkan skulle kunna underlätta en god socioekonomisk utveckling och minska utanförskapet i de två områdena. Bron mellan stadshuset och stadsdelarna kan stärkas, bland annat genom att representanter från föreningar och lokala näringar deltar i redan etablerade workshops och arbetsgruppsträffar. Särskilt bör kulturföreningar uppmärksammas. De är viktiga ur ett demokratiperspektiv och är beroende av kommunens stöd. Ett problem kan dock utgöras av att de byråkrater som samverkar i stor omfattning också är de som i större utsträckning anser att valda åtgärder har sämre förutsättningar att lyckas.

  • 9.
    Fell, Terence
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Jertfelt Gustafsson, Isa
    Université de Picardie Jules Verne i Amiens, Frankrike.
    Qaderi, Josef
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Lahdenperä, Jori
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    En framgångsrik styrmedelsmix?: Om statens ambition att påverka kommunernas energipolicys2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Enligt den borgerliga alliansregeringen (2010–2014) ska dagens och framtidens svenska energi­­­politik förena tre angelägna mål: ekologisk hållbarhet, ekonomisk konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

    Statens ambition att påverka kommunernas arbete med energifrågor tar sig en rad uttryck. Dels finns en lag om kommunal energiplanering, dels finns styrmedel kommunerna kan välja att ta del av. Ett valfritt styrmedel är Uthållig kommun (Uk), som under 2011 inledde en tredje etapp. Ett annat valfritt styrmedel är Energieffektiviseringsstödet (Ees) till kommuner och landsting. Under den tredje etappen av Uk förutsätts att kommunerna tar del av och uppfyller kraven som ställs inom Ees. Uk:s särprägel är att kommunerna inte får ekonomiskt stöd för att delta, här är samverkan och kunskapsspridning det som erbjuds. Den hypotes som den ansvariga myndigheten (Statens energimyndighet) formulerat är att de två styrmedlen utgör källorna till en lokalt anpassad framgångsrik styrmedelsmix. I analysen av 26 kommuners arbete ställs frågor som gör det möjligt att kategorisera kommunernas strävanden dels utifrån hur effektiva de är på att implementera valda åtgärder, dels utifrån hur väl förankrade åtgärderna är i kommun­politiken. Med utgångspunkt i IAD-ramverket förklarar vi variationen i och relationerna mellan kommunen och dess förmåga att implementera policy.

    Några skäl till varför vissa kommuner i större utsträckning är mer framgångrika än andra är att de har tjänstemän som upplever att de har för lite eller lagom mycket resurser och de tenderar även att samverka mindre än andra kommuners tjänstemän. Undantaget är energi­effektivisering av fastigheter där god tillgång till resurser och tjänstemän med hög grad av autonomi ökar åtgärdens effektivitet.

    De mer framgångsrika kommunerna är också befolkningsmässigt små och glesa, har lågt antal anmälda brott, liten andel utlandsfödda och har framförallt lägre ungdomsarbetslöshet. Dessa kommuners framgångar förklaras även av att de väljer rätt antal och typ av åtgärder från följande styrmedelsmix:

    En framgångsrik styrmedelsmix utgörs av en åtgärd från Ees och fyra från Uk: e3 (köp in eller hyr energieffektiva byggnader), transport (T), fysisk planering (FP), energi­effektivisering av fastighet (ENF) och insatser i skolan (SK). Styrmedlemsmixen är rangordnad.

    Enligt vår modell har en tredjedel av kommunernas förmåga att framgångsrikt implementera valda åtgärder således att göra med hur stor ungdomsarbetslösheten är i berörd kommun.

    Att kommuner väljer färre och rätt typ av åtgärder förklarar 16 % av deras totala förmåga att implementera styrmedlen. Ytterligare 16 % av kommunernas totala effektivitet förklaras av kommuntjänstemännens intressen. Modellen lämnar 35 % av den totala effektiviteten delvis oförklarad, dock finns en tendens att kommuner med borgerlig majoritet bidrar till den totala effektiviteten.

    Avslutningsvis kan vi för det första slå fast att Uk-programmets temaområden (primärt i etapp 1 och 2) fortfarande inriktar sig mot ekologisk hållbarhet och i mindre utsträckning mot konkurrenskraft och försörjningstrygghet. För det andra fokuserar Ees primärt på konkurrenskraft och ekologiskt hållbarhet och i mindre utsträckning på försörjningstrygghet. Ees inriktar sig främst på att energieffektivisera transporter och befintliga byggnader samt utrustning, vilket i sin tur ökar konkurrenskraften samt minskar belastningen på miljön. Ekologisk hållbarhet är fortfarandet det mål som prioriteras mest.

  • 10.
    Fell, Terence
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Qaderi, Josef
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Lahdenperä, Jori
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Guziana, Bozena
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Framtidens energi.
    Stadsdelsutveckling i två kommuner: En analys av den socioekonomiska och sociokulturella utvecklingens betydelse för social hållbarhet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna forskningsrapport är en del i ett samverkansprojekt som tar sin utgångspunkt i redan genomförda eller pågående utvecklingsprojekt i stadsdelen Lagersberg i Eskilstuna och bostadsområdet Bäckby i Västerås. Inom ramen för Samhällskontraktet – en plattform för samverkan mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad – har en kartläggning av ovannämnda satsningars erfarenheter och nyvunna kunskaper slutförts och presenteras i denna rapport.

    Tidigare forskning och insikter från samverkan med berörda tjänstemän från båda kommunerna har legat till grund för en analysmodell. Modellen tar hänsyn till såväl kommunernas specifika samhällskontext som till andra faktorer som påverkar kommunernas genomförande av handlingsplaner.

    Förutom modellen utvecklas i rapporten en matris som fångar stadsdelarnas olika positioner med avseende på deras socioekonomiska och sociokulturella utveckling. Matrisen kallas för SUND (Sustainable Underprivileged Neighbourhood Development) och mäter hur hållbar den sociala utvecklingen är i utsatta bostadsområden och/eller stadsdelar. Ett samband mellan hög grad av mångetnicitet och en god ekonomisk och/eller sociokulturell utveckling förklarar delvis varför samma åtgärd får olika genomslagskraft i olika stadsdelar. Områden som kännetecknas av relativ låg grad av mångetnicitet kännetecknas, å andra sidan, av lågt socialt kapital och stagnerad socioekonomisk utveckling.

    Jämfört med andra områden som ingår i studien finns det fortfarande ett stort utrymme för Eskilstuna kommun att få till en god socioekonomisk och sociokulturell utveckling i området. Stadsdelen Bäckby bör vara mån om att bevara och på sikt förbättra en redan relativt god socioekonomisk utveckling och har utrymme för att ytterligare påverka den sociokulturella utvecklingen. Bäckbys utveckling över en tolvårsperiod (2000–2012) är relativt stabil i relation till Västerås stad, medan det socioekonomiska gapet mellan stadsdelen Lagersberg och Eskilstuna kommun växer under samma tidsperiod.

    Utvecklingen i stadsdelen Hallunda/Norsborg visar att det finns stor potential för Västerås stad och Eskilstuna kommun att ändra det nuvarande läget i både Lagersberg och Bäckby. Båda kommunerna visar att utvecklingen i mångetniska stadsdelar och bostadsområden inte alltid behöver stödjas av en ny eller förnyad lagstiftning, eller andra nationella satsningar. Genom resultaten från egna utvärderingar och tillämpbara forskningsresultat är kommunerna fullt kapabla att välja ”rätt” åtgärder och insatser.

    Den positiva socioekonomiska och sociokulturella utvecklingen i Lagersberg och Bäckby kan vara hållbar endast om stadsdelen och/eller bostadsområdet gagnas av den på lång sikt. Från ett hela-staden-perspektiv gynnas kommunen av att de boende är mer välutbildade, även om de flyttar till andra mer attraktiva områden, så länge det sker inom kommunens gränser. Från ett områdesperspektiv leder denna utflyttning däremot till en veritabel ”braindrain”, som kan minska områdets konkurrenskraft och öka områdets och de boendes utsatthet. Kommuner bör av detta skäl eftersträva att exempelvis nyutexaminerade studenter och företagare flyttar in eller bor kvar i områden som Lagersberg och Bäckby.

  • 11.
    Matilda, Fredriksson
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Jori, Lahdenperä
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Fell, Terence
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Rekryteringsmässan i Eskilstuna och Västerås: En utvärdering2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf