I detta kapitel presenteras en kritisk analys av den diskursiva praktiken kring ”samproduktion”, ett begrepp som flera svenska lärosäten använder i benämningen av sina relationer och sitt samarbete med andra samhälleliga aktörer. Detta mer eller mindre påbjudna begrepp har bidragit att utveckla nya praktiker för universitet och högskolor. De sociala praktiker som lärosätena har blivit indragna i måste ses i ljuset av de politiska och ekonomiska processer som villkorar dem.
This dissertation studies the development of the environmental issue from a discursive perspective. Through an analysis of views on nature and the environment in several NGOs and main political organs, the dissertation tries to explain how a certain view became hegemonic. The analysis pertains to the period between the publication of Silent Spring in 1962 and the introduction of the concept sustainable development by the UN in 1987. From a realistic starting point and with critical discourse analysis (CDA) as its method, the dissertation aims to identify causal powers and mechanisms that have generated and institutionalized the environmental discourse. An analytical model is developed and applied on three levels; a sociolinguistic, institutional, and macrosocial level; which also reflect the methodological progression of the study from description to explanation.
The result shows that the discursive practice was hegemonized by a Western view promoting economic growth. This discourse gradually gained ground at the expense of an anti-systemic discourse which posited structural societal changes as the answer to environmental problems. Mechanisms such as the exclusion of some views and actors from common discursive practices were crucial for the process of homogenizing the discourse and developing consensus. Through incorporating that part of the environmental movement which did not fight the dominant economic and political system, the UN turned it into support for its own project, which is part of the process of hegemony. At the same time the environmental objectives of the hegemonic discourse were established in the institutional spheres.
The institutionalization of the environmental issue changed the focus from social critique to a question of development and technology, something which helped displace the original critical and partially anti-systemic character of environmental discourse. Through turning the critical and negative account of the situation into a more harmonious and hopeful vision, for instance in terms of sustainable development, a foundation was laid for the later development of ecological modernization. When the hegemonic discourse invested the concept of sustainable development with emphases on progress and economic growth, it encapsulated the environmental issue within the framework of the prevailing social system.
Denna studie har utförts inom ramarna för arbetet med Västerås stads nya grönstrukturplan. Syftet är att kartlägga och värdera grönområdenas sociala värden med fokus på jämställdhet. Genom att kartlägga könsrelaterade aspekter i bruket av grönområden i fyra olika stadsdelar försöker studien att genom sociotopkartering, intervjuer och observationer bidra till utvecklingen av en jämställdhetsintegrerad grönstrukturplan och jämställda offentliga miljöer.
Resultatet visar att de flesta brukare av grönområdena är kvinnor, en överrepresentation som till stor del kan bero på att kvinnors liv fortfarande präglas av traditionellt könsrelaterade sociala mönster. Kvinnorna gillar naturen i grönområdena i större utsträckning än männen gör och kvinnorna är också överlag mer nöjda med områdena. De två vanligaste anledningarna till att människor inte besöker grönområdena är att de känner att det inte ligger nära deras hem eller att de inte är intresserade av att besöka en park överhuvudtaget. De flesta besökare till parkerna bor dock nära grönområdet och tar sig dit inom tio minuter, avstånd som anses bidra till en god stadsmiljö. De flesta brukare som ingår i studien känner sig trygga i grönområdena. Närvaro av andra människor och att det finns bostäder i närheten har stor inverkan på denna upplevelse.
I studien framkommer också att upprustning av grönområdena kan vara en värdefull satsning i ett jämställdhetsperspektiv, något som skulle kunna bidra till ett mer jämställt bruk av dem. En satsning på mer naturliga lekplatser och på upprustning som stimulerar till familjeaktiviteter skulle inte endast bidra till mer jämställda grönområdesmiljöer utan även lägga grunden för ökad naturkontakt och förståelse för naturmiljön.
Den här boken innehåller fiskeberättelser från mer än tre decennier från hela Sverige, flertalet av dem från Bergslagen med omnejd. Berättelserna är rika på upplevelser och erfarenheter och präglas av författarens sociala relationer och nyfikenhet på naturen. Det är en mångsidig bok som förenar fisket, människor och naturskildringar. Här beskriver fiskekamraten, pappan, fisketillsyningsmannen och styrelseledamoten hur han etablerade sitt fiske i sitt nya land, som han själv inledningsvis uttrycker det. Förutom fiskeberättelser ger författaren i bokens andra del sina personliga synpunkter, reflektioner och ställningstaganden kring sportfisket. För att få klarhet i detta diskuterar han bland annat återutsättning, fiskevård, kommersialisering och miljöpåverkan. Författaren bidrar med viktiga synpunkter kring sportfisket ur ett samhälleligt perspektiv.
A diferencia de casi todo lo escrito sobre el accionar militar del MIR en Chile en su lucha contra la dictadura neoliberal, las reflexiones aquí presentadas tienen el valor de haber sido escritas por dos sobrevivientes de su Fuerza Central. La experiencia conjunta de ambos abarca más de un centenar de operaciones y aquí reflexionan sobre los aciertos y los errores del MIR. Ellos también narran cómo, proviniendo de experiencias muy diferentes, convergieron en esa primera línea de combate. La Fuerza Central del MIR, expresión de conciencia y valor revolucionarios, es un ejemplo ilustrativo de cómo los elementos más claros de un pueblo se van desarrollando, depurando y aglutinando hasta desembocar en un accionar común y superior. La Fuerza Central del MIR simboliza la transformación dialéctica de la cantidad en calidad, la que en el desarrollo mismo de la guerra popular iría transformando la calidad en cantidad. La visión desde el interior y el contenido reflexivo de este libro es un claro aporte de experiencia para otros movimientos revolucionarios.