mdh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Haag, Ingemar
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Kjär, Uwe
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Päplow, Thorsten
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Schröter, Thorsten
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Jansson, Magnus
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Sundgren, Eva
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Öhman, Marie
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Bockgård, Gustav
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Blom, Stefan
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Billing, AnnaCarin
    Nelson, Marie
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Lundkvist, Hannes
    Mälardalen University.
    Vokabeltest im FSU; Narrative Vampirism; English for Young Learners; Eva Lindströms poetik; Linguistic accommodation; Astrid Lindgrens barnboksvärldar; Traditionell västgötska; Didaktiska reflektioner kring grammatiska strukturer; Anna Höglunds Om detta talar man endast med kaniner; Språksituationen på Åland; Ett radikalt demokratisk svenskämne; Rainer Maria Rilkes Malte Laurids Brigges anteckningar2016Report (Other academic)
  • 2.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    “Altered and Abridged: The Talented Mr. Ripley and The Stepford Wives.”2005Conference paper (Other academic)
  • 3.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    "And in that moment I leapt upon his shoulder.": Non-human Intradiegetic Narrators in The Wind on The Moon2017In: Humanities, E-ISSN 2076-0787, Vol. 6, no (2) 13, p. 1-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Non-human narrators, by definition anthropomorphized, fill different functions in literature, and have different effects, not always positive for the species that is utilized, for example to voice a human political concern. However, many animal studies scholars agree that anthropomorphism, while inadequate, may be the best way we have to get to know another species. Animal characters who tell their own, autobiographical, stories are particularly interesting in this regard. Eric Linklater’s children’s novel The Wind on the Moon (1944), raises posthumanist questions about human–animal differences, similarities and language, especially through its engagement of several non-human intradiegetic narrators. In a novel with surprisingly few other forms of characterization of the non-human characters, their own detailed narratives become a highly significant means of access to their species characteristics, their consciousness, and their needs. In an analysis of these embedded narratives using Genette’s theory of narrative levels and functions, as well as intersections of speech act theory and cognitive narratology, this article exposes an otherwise inaccessible dimension of characterization in Linklater’s novel. It argues that the embedded narratives, in contrast to crude anthropomorphism, are in fact what enables both a verbalization of the character narrators’ otherness, and a connection and comprehension between species. In other words, these non-human narratives constitute what might be called (with Garrard) examples of critical anthropomorphism.

  • 4.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Detektivserien, en genre under utveckling2005In: LITTERATUR OCH SPRÅK: Ekokritik, Jean-Henri Fabre, Återvinningens estetik, Kerstin Ekman, Posthumanism, Elektriska får och mekaniska människor, Djurkaraktärer, Kultur och hållbar utveckling, Västerås: Mälardalens högskola , 2005, no 5, p. 82-92Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    “‘I Already Told you Some of This:’ Retelling and Redundancy in Hillerman.”2007Other (Other academic)
    Abstract [en]

    “I Already Told You Some of This” — Retelling, Revisioning and Redundancy in Hillerman

    It is hardly surprising to find a great deal of reporting mixed in with the action in detective fiction: witnesses report what they have seen, and detectives report what the witnesses have said. In Tony Hillerman's later detective fiction, however, different kinds of reporting and retelling seem to take over as the dominant, or at least a most noticeable narrative mode, which in turn foregrounds narrative features associated with postmodernist fiction: revisions, reworkings, multiple versions and other signs of meta-narrativity. Thus, in The Wailing Wind (2002), through repeated focalization shifts, an FBI-agent's interrogation of an old Navajo speaker becomes an opportunity to show how the characters' (the agent's, the inept interpreter's, the two Navajo police officers'), and the narrative audience's varying levels of linguistic and cultural understanding determine which, slightly different, version of the events he or she receives, and, ultimately, how the events are perceived and interpreted by the authorial audience. In other words, these detectives, and the authorial audience, pursue a very elusive truth.

    A related feature is repeated reporting, well beyond the point of redundancy. A character's testimony or story is repeated, often several times, by other characters thinking to themselves or reporting it to a third character. It is not, as in traditional detective fiction, a case of several witnesses telling the detective their version of what they saw. In Hillerman's Skeleton Man, (2004)for instance, numerous characters, including several detectives, keep telling themselves and other characters what they and other people have said. This kind of repetition is not necessary to explain something to the reader; on the contrary, the effect of these repetitions is less that of recognition than of a foregrounding of possible mutability and of a shifting narrative perspective. Such narrative instability may indeed seem less than compatible with the detective genre's traditionalpreoccupation with finding the truth, but is, I claim, a typical feature of Hillerman's later fiction.

    In this paper I will show how features of postmodernity, such as retelling, revisioning and metanarrativity have become integral parts of Hillerman's detective series, and discuss their effects on the authorial audience. 1 . Tony Hillerman: Skeleton Man (2004) New York:HarperTorch 2006, 75.

  • 6.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Katten, hunden, mulan, fågeln: Djurkaraktärer med agency i McTeague2009In: LITTERATUR OCH SPRÅK: Ekokritik, Jean-Henri Fabre, Återvinningens estetik, Kerstin Ekman, Posthumanism, Elektriska får och mekaniska människor, Djurkaraktärer, Kultur och hållbar utveckling, Västerås: Mälardalens högskola , 2009, no 5, p. 106-118Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    Learning Processes in Jack London's Dogs2011In: The 2011 Biennial International ASLE Conference, Bloomington, USA, 2011Conference paper (Other academic)
  • 8.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    ”Norris’s Buckskin Mare: Natural, Cultural and Apocalyptic.”2008Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    "Tales of Beastly Murder: Animal Agency in Frank Norris’ McTeague: A Story of San Francisco."2009Conference paper (Other academic)
  • 10.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    The Nature and Culture of Horses in 'The Most Noble Conquest of Man' and The Octopus2008In: The American Literary Naturalism Newsletter, ISSN 1933-0103, Vol. 3, no 1--2, p. 22-27Article in journal (Refereed)
  • 11.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    “The Private Life of the Series Detective”2004In: Modi Operandi / [ed] Eva Lambertsson Björk, Karen Patrick Knutsen and Elin Nesje Vestli., Halden:: Høgskolen i Østfold , 2004Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    There is nothing one-dimensional about contemporary series detectives; they are seldom simply tough, or intellectual, or street smart. The former cardboard figure has over the last thirty years or so turned into a dynamic character, with a private life and personal problems. The detective series, moreover, has developed from a chronicle of murder cases to a life story in installments, the private life of the series detective.

    In, for example, Reginald Hill's series about Dalziel and Pascoe and Walter Mosley's about Easy Rawlins, the protagonist is followed from one adventure to the next, but also from one relationship to the next, and through stages of personal development. There is an emphasis on narrative order within the series; cause in one novel is followed by effect in the next. Furthermore, the modern series detective typically has to react to authentic events such as the miner's strike in Great Britain and the murder of JFK.

    This article suggests that the new emphasis on the personal and on the authentic reflects a general trend in popular culture, and in fact signals realism to contemporary readers. Detectives Pascoe and Rawlins and their many colleagues come across as more realistic because they, like their readers, have families and personal problems to consider and are affected by topical, and factual, events.

  • 12.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication.
    White Fang as ethological and evolutionistic Bildungsroman2013In: LITTERATUR OCH SPRÅK: Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation; Musikens roll i Günter Grass prosa; Bölls, Giordanos und Hamiltons irische Tagebücher; Remembrance of the Holocaust; 1800-talets självbiografi bortom Rousseau och Goethe; Jack London’s White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman; Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s literature, Mälardalens högskola , 2013, no 9, p. 74-84Chapter in book (Refereed)
  • 13.
    Packalén, Sture
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Haag, Ingemar
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Jansson, Magnus
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Päplow, Thorsten
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Öhman, Marie
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Dodig-Crnkovic, Gordana
    Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, Embedded Systems.
    Schirrmacher, Beate
    Stockholms universitet.
    LITTERATUR OCH SPRÅK: Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation; Musikens roll i Günter Grass prosa; Bölls, Giordanos und Hamiltons irische Tagebücher; Remembrance of the Holocaust; 1800-talets självbiografi bortom Rousseau och Goethe; Jack London’s White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman; Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s literature2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Föreliggande nummer av Litteratur och språk har både till innehåll och utformning ett brett internationellt anslag med bidrag som är skrivna på svenska, engelska och tyska.

    Gordana Dodig-Crnkovic inleder med en artikel som anlägger ett nytt, evolutionärt perspektiv på kunskap. Författaren konstaterar att kunskap alltsedan Platon och Aristoteles har studerats inom epistemologin, en gren av filosofin som sysslar med propositionell kunskap, dvs. kunskap som kan uttryckas enligt formeln "A vet att p" där A är en person och p är en proposition (ett påstående). Det centrala här är sanningshalten i påståenden. Dodig-Crnkovic tar dock i sin artikel ”Rethinking Knowledge. Modelling the World as Unfolding through Info-Computation for an Embodied Situated Cognitive Agent” ett annorlunda grepp. Hon behandlar kunskap som ett biologiskt fenomen, såsom informationsstrukturer skapade av en organism som omvandlar information till nödvändig kunskap för överlevnad. Även de enklaste levande varelser använder information som de ordnar i olika komplexa kunskapsstrukturer. Därför kan kunskap studeras ur ett evolutionärt perspektiv som en process där informationsstrukturer i levande organismer blir alltmer komplexa som en följd av växelverkan med omgivningen, en växelverkan som även innefattar kommunikation med andra organismer.

    I det andra bidraget ”Trummor och kontrapunkt. Musikens roll i Günter Grass prosa” låter Beate Schirrmacher oss se att Günter Grass inte endast är författare och bildkonstnär, utan att även musiken spelar en central roll i hans författarskap. Schirrmacher framhåller att det finns många intermediala referenser till musik i Grass romaner. Ändå har t ex trummandets roll i Die Blechtrommel (1959) och referensen till den musikaliska kräftgången i novelltiteln Im Krebsgang (2002) länge förbisetts. Med hjälp av intermediala teorier följer artikeln upp musikens betydelse i Grass prosa. Författaren använder sig av ett transmedialt perspektiv som fokuserar på gemensamheterna mellan text och musik. Repetitivitet, simultanitet och performativitet förknippas mer med musik än med litteratur, men de är också återkommande kännetecken i Grass berättarteknik. I textexempel från Die Blechtrommel, Im Krebsgang und Ein weites Feld (1995) analyserar Schirrmacher verkens transmediala gemensamhet med musik. Hon lyfter fram hur repetitiva, simultana och performativa mönster blir avgörande för tolkningen, vilket i sin tur kastar nytt ljus över Grass prosa och lyfter fram aspekter som tidigare förbisetts eller till och med kritiserats.

    Thorsten Päplow tar i ”Poetologische Konzeptionen des Platzes in drei ‚Irischen Tagebüchern‘: Heinrich Bölls Irisches Tagebuch, Ralph Giordanos Mein Irisches Tagebuch und Hugo Hamiltons Die redselige Insel. Irisches Tagebuch” upp platsens betydelse som poetologisk faktor i tre resetexter, nämligen i de ”irländska dagböcker” som författats av Heinrich Böll, Ralph Giordano och Hugo Hamilton. Eftersom det hittills knappast funnits några undersökningar kring vilken bärighet betydelsen av orter och platser har i reselitteraturen, presenterar artikelförfattaren inledningsvis olika orts- och platskoncept. De analyser som sedan följer syftar till att åskådliggöra vilken roll orter, platser eller landskap kan ha som betydelsepotential i respektive författares ”irländska dagbok”.

    I ”German Literature and Remembrance of the Holocaust” pekar Sture Packalén med utgångspunkt från den tyskspråkiga litteraturen efter 1945 på vilken central roll just litteraturen spelat under hela efterkrigstiden för att bevara minnet av Förintelsen, men också minnet av de tyska lidandena. Packalén visar att de tyska författarna i denna minnesprocess tagit på sig rollen som ett ”nationens samvete”. Samtidigt lyfter han fram hur det i de litterära texterna synliggörs att nationalsocialismen och Förintelsen varit och fortfarande är svårhanterliga ämnen i Tyskland. I artikeln framhålls vidare att dialogen kring det förflutna, det man minns av nazisttiden och de olika roller Förintelsen spelat och fortfarande spelar i dagens tyska samhälle är beroende av på vilket sätt och av vem allt detta blir ihågkommet. Det går därför inte att tala om en enhetlig ”tysk” minneskultur vare sig före eller efter 1989. Däremot kan man i litteraturen urskilja olika minnesgemenskaper som var för sig fokuserar förföljelsen av judarna, Förintelsen, kriget och det nazistiska förflutna på ett karakteristiskt sätt.

    Ingemar Haag konstaterar i ”De två vägarna – 1800-talets självbiografi bortom Jean-Jacques Rousseau och Johann Wolfgang von Goethe: några nedslag hos George Sand, Alfred de Musset och Thomas De Quincey”, att borgerlighetens ökade samhälleliga inflytande under 17- och 1800-talen också krävde krävde ett konstnärligt uttryck. Haag tar vidare upp att det finns en viss samstämmighet inom forskningen om att just romanen blev borgerlighetens genre per se. Han menar att man också skulle kunna lägga till självbiografin som ett led i detta legitimeringsprojekt. 1800-talet flödar över av självbiografier. Rousseau blev tidigt den stora förebilden. Hans introverta självanalys fick många efterföljare – men senare också många kritiker, som förhöll sig negativa till hans navelskåderi. Sand och de Musset var några av hans belackare. I sin essä diskuterar Ingemar Haag Sands, de Mussets och De Quinceys självbiografiska texter som ett svar på Rousseaus introspektiva förhållningssätt. De sympatiserar, enligt Haag, snarare med den hållning som Goethe förespråkar i Dichtung und Wahrheit, där jaget definieras utifrån interaktionen med historien och samhället.

    De två avslutande bidragen har båda en ekokritisk inriktning. Karin Molander Danielssons artikel ”White Fang as Ethological and Evolutionistic Bildungsroman” är en studie som tar särskilt fasta på hur Jack London i sin roman White Fang framställer huvudkaraktärens beteende och kognition. I artikeln görs även en jämförelse av hur hundar och vargar beskrivs i den etologiska litteraturen. Molander Danielsson visar fram hur huvudpersonens utveckling från vild varghybrid till domesticerad hund på många sätt motsvarar den evolutionära utveckling som hunden, canis familiaris, genomgått. Romanen kan därför enligt artikelförfattaren läsas både som en evolutionär och som en traditionell Bildungsroman.

    Den sista artikeln med titeln “Sense of Nature and Ecopedagogical Design in Swedish Children’s Literature from the 20th Century” består av fyra konferensbidrag skrivna av Magnus Jansson, Karin Molander Danielsson, Sture Packalén och Marie Öhman. De deltog i juni 2013 i den tionde internationella litteraturkonferensen ”Changing Nature: Migrations, Energies, Limits” i arrangemang av ASLE, The Association for the Study of Literature and the Environment vid University of Kansas, Lawrence. Med exempel från Elsa Beskow, Selma Lagerlöf, Inga Borg och Astrid Lindgren fokuserar artikelförfattarna i sina bidrag på hur ekopedagogiska drag och människans interaktion med naturen framträder i svenska barnbokstexter från tidigt till sent nittonhundratal.

     

  • 14.
    Pehrson Berger, Ingela
    et al.
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Bergsten, Birgitta
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Färnlöf, Hans
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Packalén, Sture
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Thore, Petra
    Loeb, Monica
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Öberg, Tommy
    Mälardalen University, Department of Humanities.
    Månsson, Anette
    TEMA: Gränsöverskridande i och kring litteraturen2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta första nummer av Institutionen för Humanioras nya skriftserie innehåller följande bidrag:

    Ingela Pehrson Berger: "Ge mig din mänsklighet". Om gränserna och 'mellanrummet' som tema i Kerstin Ekmans romaner Guds barmhärtighet och Sista rompan

    Birgitta Bergsten: Överskrida gränser - är det tillåtet? Två litterära svenska exempel

    Hans Färnlöf: Inre och yttre sfärer - gränsöverskridandets problematik i Tecknet av Maupassant

    Sture Packalén: Zum Eigenen und Fremden bei Erich Fried und Peter Weiss

    Petra Thore: Den tyskspråkiga migrantlitteraturen - begreppsdiskussion och reception under tre decennier

    Monica Loeb: Chappaquiddick Engendered: Joyce Carol Oates Lends a Voice to The Dead in Black Water

    Karin Molander Danielsson: Detektivserien, en genre under utveckling

    Tommy Öberg: Paul Auster and Intertextuality - The Influence of Film Noir in Ghosts

    Anette Månsson: Kung Oidipus av Egypten: dramatiskt möte mellan västerländska och österländska litterära traditioner i Tawfiq al Hakims Al-Malik Oudib

  • 15.
    Schröter, Thorsten
    et al.
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    Molander Danielsson, Karin
    Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics.
    English for Young Learners in Sweden: Activities, materials and language use in the classroom2016In: Litteratur och språk: Vokabeltest im FSU; Narrative Vampirism; English for Young Learners; Eva Lindströms poetik; Linguistic accommodation; Astrid Lindgrens barnboksvärldar; Traditionell västgötska; Didaktiska reflektioner kring grammatiska strukturer; Anna Höglunds Om detta talar man endast med kaniner; Språksituationen på Åland; Ett radikalt demokratisk svenskämne; Rainer Maria Rilkes Malte Laurids Brigges anteckningar, Västerås & Eskilstuna: Mälardalens högskola , 2016, no 11, p. 47-73Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Like almost everywhere else, the role and the status of the English language have been increasing in Swedish society, including the education system. All students in Swedish schools receive some more or less formal instruction in the English subject by the time they are in third grade, though very many are exposed to the language even earlier, both at school and outside of it.

    Despite these circumstances, we seem to know very little about the realities of English for young learners (EYL) instruction at Swedish primary schools, e.g. regarding the following aspects: What activities do the teachers organize in their English classes? What materials do they work with and how? In what ways and to what extent do they use the target language, English?

    The present contribution reports on the results of two small studies addressing precisely these issues, among others. The first study is based on a number of actual observations and recordings of EYL lessons from preschool class to grade 3, followed by interviews with the respective teachers; the second is based on a questionnaire with a broader range of primary school teachers.

    The results suggest that some commonly promoted recommendations in the literature regarding EYL are not generally followed by many EYL teachers in Sweden. For example, when it comes to the use of English vs. Swedish in the English classroom, the share and quality of the target-language input, not least from the teachers themselves, might well be enhanced. In addition – and this aspect is related to the previous one – EYL instruction and its efficiency could be expected to benefit from contextualizing the classroom activities and communication to a greater extent, e.g. by using children’s literature of various kinds and engaging in meaningful interaction about it.

1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf