mdh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Mona
    Mälardalen University, School of Business.
    Botvids väg till rätt vård: Planering av ett interorganisatoriskt vårdkedjeprojekt2006Licentiate thesis, monograph (Other scientific)
    Abstract [en]

    The patient Botvid´s way to right care. The planning process of an inter-organizational care pathway project.

    A general problem in an elderly patient’s care – and rehabilitation process, which involves different care providers, is that there is no one single staff that is responsible for the whole “production process” i.e. from diagnosis to completed treatment. All too often care providers focus on their own part of the process with insufficient communication with other providers, resulting in low quality of care. Poor co-operation also leads to increased demand for check-ups, unproductive waiting time, duplication of work and other inefficiencies. A solution to these co-ordination problems can be to introduce process orientation (integrated care pathways). A process view requires the concerned staff to look at their own work with other eyes. The process view implies that they need to change focus to what is best from the patient’s point of view.

    Experiences from earlier reforms, that were centrally initiated and managed, show that the concerned staff (doctors, nurses etc.) had too little influence during the planning and implementation phases. Several official reports therefore call attention to the need for broad participation from all of the different staff categories in organizational development.

    In this thesis a qualitative case study of the planning process of an inter-organizational project between primary care, hospital treatment and municipality care is presented. The aim of the project was to develop an organization that could support a process view among the care providers. The focus of the thesis is on how the project management acted to shape the necessary conditions for a process view to enable the professional staff to participate, and on the role that the change strategy played in this connection.

    The results show that the professional staff had an active role in the management of the project. The initiator was a doctor, who managed the project team of 50 care staff together with a project leader. This team had a series of meetings and conferences during ten months. By exchanging ideas and experiences they found solutions to the operative problems that were the starting points for the project. They developed an action plan in consensus, with prioritized activities, which is now to be implemented.

  • 2.
    Andersson, Mona
    Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology.
    Ett nytt sätt att övervaka palliativpatienter: Exemplet Kullbergska sjukhuset2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver ett nytt sätt att monitorera eller övervaka palliativa patienter inomden avancerade hemsjukvårdens domäner jämfört med ett mer traditionelltomhändertagande inom slutenvården. I det nyare sättet vistas patienterna i hemmet sålångt det är möjligt innan en ev. inläggning på sjukhuset behövs. Monitoreringen sker genomkontinuerlig kontakt via främst ett frågeformulär, som patienten eller dennes anhörigaoch/eller distriktssköterska skickar in till samordnande sjuksköterska inom palliativ vård.Genom att data kontinuerligt registreras av hur patienten mår kan läkaren se hursjukdomsbilden utvecklar sig och sätta in de resurser som behövs efter varje patient behov.Vid ev. behov av slutenvård ligger dessa patienter inne kortare tid eftersom derasallmäntillstånd inte är lika dåligt som för patienter, som direkt kommer till sjukhusetsakutavdelning eller slutenvårdsavdelning, enligt traditionellt omhändertagande. Dessa patienter behöver vistas längre tid på sjukhuset och behöver dyra och omfattandebehandlingar för att förbättra sin hälsostatus, så att de kan skickas hem igen. En fråga som därför har ställts i studien är om det nya sättet att monitorera är mer kostnadseffektivt ändet traditionella eftersom vårdtid och därtill hörande kostnader skiljer sig åt mellan dessabåda system att vårda palliativa patienter. För att svara på denna fråga har en jämförelseavseende vårdtillfällen, vårddagar och kostnader gjorts för åren 2003 och 2004, då ett traditionellt synsätt användes på Kullbergska sjukhuset med åren 2008 och 2009 då manövergått till avancerad vård i hemmet (ASIH) för de palliativa patienterna.

    Resultatet visar att antalet anslutna palliativa patienter år 2003 var 82 stycken, vilka hade 90 vårdtillfällen tillsammans. Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen per patient (exklusive 26 patienter, som aldrig anslöts eller kom hem från sjukhuset) var 1,6 och det genomsnittligaantalet dagar som dessa låg inne var 17,3. Spridningen i antalet dagar var från 1 till max 76 dagar och totala antalet vårddagar var 971.

    År 2009 visar resultatet att antalet anslutna palliativa patienter ökat till 117 stycken och attde hade 60 vårdtillfällen tillsammans samtidigt som antalet som ej anslöts eller kom hemfrån sjukhuset har ökat till 37 stycken. Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen per patient ärnu 0,8 dvs. en minskning med 50 % från 2003. Antalet vårddagar har nu minskat till 543 stycken och i genomsnitt ligger patienterna inne 6,8 dagar. Spridningen av vårdagar är från 1 dag till max 51 dagar.

    Sammanfattningsvis har det trots fler anslutna palliativa patienter, från 82 stycken år 2003till 117 år 2009, en ökning med 43 %, skett en minskning av det totala antalet vårdtillfällen,från 90 tillfällen till 60 det vill säga en reduktion med 33 %. Detta har också fått till följd enhalvering av antalet vårdtillfällen per patient mellan dessa år. Det totala antalet vårddagarhar minskat från 971 till 543, en reduktion med 428 dagar eller 44 %. Detta har medfört attdet genomsnittliga antalet inneliggande dagar minskat från 17,3 till 6,8, en reduktion med 10,5 dagar eller 60 %. Det som dock kan ses som förvånande är att antalet patienter som inte kom hem eller anslöts till ASIH har ökat mellan dessa år, från 26 till 37, en ökning med 11 patienter eller 42 %. Orsaken kan sannolikt finnas i det som kallas för brytpunkten, ett tillfälle som ses som en gräns för ändring av innehållet i vården och som innebär attlivsförlängande insatser inte längre har effekt eller att effekten är marginell eller till och mednegativ för patienten. Studier visar att läkare tycker att det är svårt att tala om för en patientatt livet snart är slut och att de kurativa insatserna inte längre har effekt.

    Den kostnadskalkyl som gjort utifrån ovanstående data visar att den totala kostnaden för å r2003 var 2 225 532 (971 vårddagar x 2 292 kr/dygn) medan den för 2009 hade sjunkit tilltotalt 1 672 983 (543 vårddagar x 3 081 kr/dygn). Frågan som ställdes i denna rapport var omdet nya sättet att monitorera palliativa patienter var kostnadsbesparande. Utifrån ovanstående resultat är svaret entydigt ja - den har varit kostnadsbesparande förlandstinget. Mot denna kostnadsbesparing bör man också ställa intäkter eller effekter förpatienterna, i form av påverkan på deras livskvalitet. Genom monitoreringen finns såväl enkontinuerlig uppföljning som stor tillgänglighet för patienterna. Resurser sätts in efter varjepatients behov varför patienten inte behöver förlora så mycket av sin livskvalitet och sinakrafter. Om en inläggning dock måste göras blir vårdtiderna korta. Genom dennamonitorering kan patienterna delta i ”vardagslivets lunk” så länge som möjligt och dettaligger i linje med den palliativa vårdens filosofi. Jag har inga speciella skäl att anta attlivskvaliteten har blivit sämre trots att jag inte själv genomfört någon studie av detta.

    Att monitorera på detta sätt kan också vara ett svar på den fråga som Socialstyrelsenefterlyst om vad som kan göras för att minska eller förhindra onödig sjukhusvistelse. Jag seringa skäl till varför det här nya sättet att monitorera inte skulle vara möjligt även på andra orter eller sjukhus.

  • 3.
    Andersson, Mona
    Mälardalen University, School of Business, Society and Engineering. Mälardalen University, School of Business, Society and Engineering, Industrial Economics and Organisation.
    Välfärdsektorn, en arena för makt och motstånd: Studier av sjukvård och hemtjänst2014Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Today there is a growing interest in research on concrete practice within organizations, which has implications for the understanding of how performance management works. New control ideals are often introduced in an organizational and socially embedded practice, where taken for granted assumptions about what is right and wrong or good and bad actions are already established. Governance can ideally be seen as an interaction between structure and actor, where the former both guides and limits the conduct of the latter. However, in this thesis I can show that local actors can act differently and exhibit resistance in interactions with their superiors, thus they are not as passive as the ideal assumes. The theoretical framework is based on Giddens' structuration theory that stresses there is a dialectical relationship between structure and actor. (New)institutional theory contributes to get insights into the participants' behavior and that meaning is shaped by wider institutional influences.

    The empirical data in this thesis consists of two studies; an inter-organizational care chain project and a study in assisted living. Both studies were carried out as case studies where qualitative interviews, observations, and various official documents have been used. In the care chain project the aim is to produce knowledge about how a change process has been undertaken to promote the development of a seamless chain of care between different healthcare providers. The assisted living study examines how the interaction between actor and structure manifests at three critical events. Within the work units (the actors) knowledge and practices are established, based on care ideals. Economically administrative ideal (the structure) is based on a hierarchical approach in which goals and metrics are linked to budgets, activities and standards and where decision-making is decoupled from the actual work. This decoupling can make the work more clearly measured, monitored and streamlined, thus keeping players accountable for their actions and achievements. The actors are seen as cogs in a machine rather than as insightful and engaged. Therefore they are assigned to an inconspicuous place in the framework that the financial administrative ideal has determined. This ideal is the cornerstone of New Public Management (NPM) and holds the private sector as a model in terms of management, steering and control of a business. Although local actors can exhibit resistance towards this ideal, they still are limited by its authoritative power of determining the allocation of resources.

  • 4.
    Andersson, Mona
    et al.
    Mälardalen University, School of Business.
    Segelod, Esbjörn
    Mälardalen University, School of Business.
    Selegård, Peter
    Mälardalen University, School of Business.
    Några uppsatsprojekt med anknytning till Eskilstuna kommuns näringsliv2005Report (Other (popular science, discussion, etc.))
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf