mdh.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Astvik, Wanja
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Welander, Jonas
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Tillit i styrning och ledning för en hållbar arbetsmiljö inom socialtjänsten – en fallstudie av Nyköpings kommun.2018In: Styra och leda med tillit: Forskning och praktik / [ed] Louise Bringselius, Stockholm: Regeringskansliet/Norstedts Juridik , 2018, p. 139-165Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet syftar till att beskriva hur en mer tillitsbaserad styrning och ledning kan gestalta sig inom socialtjänstens verksamheter genom en analys av individ- och familjeomsorgen i Nyköpings kommun. Resultaten visar att grunduppdraget, det vill säga det ansvar som verksamheten förväntas ta gentemot medborgarna utifrån lagstiftningen har stort utrymme i styrningen snarare än mål, som de för tillfället styrande politikerna formulerar. Kvantitativa mått kompletteras med kvalitativa verksamhetsbeskrivningar och kontinuerlig dialog om verksamhetens kvalitet, brister och utvecklingsbehov. Ansvarsavgränsningar som inte gynnar klientens bästa kan motverkas genom hur ekonomistyrningen används. Här framstår det som väsentligt att undvika konkurrens, incitament och repressalier i styrningen som leder till fokus på den egna enhetens ekonomi snarare än verksamhetens kvalitet. Styrning och ledning som söker säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet hänger intimt samman med arbetsmiljöfrågorna. När organisationen identifierar och åtgärdar reella hinder som försvårar ett professionellt socialt arbete är det tydligt att organisation tar ansvar för både verksamhetskvalitet och arbetsmiljö. Att säkerställa integritet och hjälpvillighet innebär också en konsekvent hållning till principer och värderingar som speglar ett offentligt ämbetsmannaetos. Via öppenhet och dialog i organisationen är det de gemensamma värdena som bidrar till ett gemensamt ansvar för verksamhetens kvalitet och en hållbar arbetsmiljö.

  • 2.
    Astvik, Wanja
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare. Mälardalen University, School of Business, Society and Engineering.
    Welander, Jonas
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Reasons for Staying: A Longitudinal Study of Work Conditions Predicting Social Workers’ Willingness to Stay in Their OrganisationIn: British Journal of Social Work, ISSN 0045-3102, E-ISSN 1468-263XArticle in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Extensive staff turnover within the statutory social services is a serious problem in Sweden and in other European countries. This study examines which work conditions predict social workers’ willingness to stay in their organisation. A web-based questionnaire was used to gather data. The participating social workers responded to two questionnaires over a one-year period. To identify the social workers who wanted to stay and also remained in the organisation, the group ‘Stayers’ (n = 1,368) consisted of social workers who reported low intentions to quit at T1. The group ‘Leavers’ (n = 1,182) were social workers who had actually resigned at T2. The data were analysed using univariate and multivariate logistic regression analyses. The multivariate analysis shows that the work conditions that predicted staying in the organisation were low degrees of conflicting demands and quantitative demands, high degrees of openness and human resource orientation in the organisation and a high degree of perceived service quality. The results are discussed in relation to public management and managerial responsibility to create sustainable work conditions that facilitate the provision of good social services for citizens.

  • 3.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Avhandlingspresentation: Managing workplace health promotion in municipal organizations2015In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, no 2, p. 244-244Article in journal (Other academic)
  • 4.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Enablers and barriers in implementing a health-promoting leadership programme in municipal organisations2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives

    Systematic reviews of organisational health interventions (OHI) show that processes, contexts, stakeholder roles and implementation often are poorly reported in OHI studies. However, this knowledge is a valuable complement to outcome-related knowledge and can contribute to a deeper understanding of the OHI, its effects or failures. The present study aims to analyse how line and middle managers describe enablers and barriers in the implementation of a health-promoting leadership programme in municipal organisations.

    Methods

    A qualitative case study design was applied to examine a health-promoting leadership programme as a case of OHI implementation. The leadership programme was implemented in two municipal organisations with the intention to change leaders’ behaviours’ into more health-promoting ones by providing on-the-job leadership training (based on transformational leadership and the Job Demands–Resources Model) aiming to improve leadership behaviours’ and employee health. Semi-structured interviews with line and middle managers were conducted (n=11). Interviews with senior managers (n=5), meeting notes, and action plans were used as supplementary data. The interview data were analysed using a thematic analysis.

    Results

    The line and middle managers describe the leadership programme as a new approach in leadership training as it address employee participation. Similarly, they describe employee involvement as a crucial enabler in the implementation of the leadership programme. Other enablers include action plans with clear goals, experiences of organisational change among employees, and integration of programme content into existing routines and structures. The line and middle managers also point out barriers in the programme implementation, and describe high workload, lack of senior management support, weak programme intensity, competing projects and organisational change as such barriers.

    Conclusion

    The enablers and barriers found in this study needs to be considered in relation to the organisational context. Especially, the organisational conditions for line and middle managers needs to be given attention. Taken together, these conditions are important in order to facilitate managers acting as drivers of change. The study contributes to the understanding of OHI implementation in public organisations, including lessons learned for both researchers designing and managers being involved in the implementation of OHIs.

  • 5.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Hälsoinriktat förändringsarbete i organisationer – en litteraturstudie om organisationsförändringar och idéer om hälsofrämjande arbetsplatser2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det moderna arbetslivet präglas i hög grad av krav på fortlöpande organisationsförändringar. Ekonomiska och politiska processer och trender, som exempelvis globalisering, snabb teknikutveckling och ökade krav på flexibilitet och effektivitet, anses driva på utvecklingen. Forskare har också intresserat sig för frågan och ett förhållandevis stort antal studier har visat att organisationsförändringar kan ge upphov till både positiva och negativa effekter i relation till prestation, produktivitet, hälsa och arbetsvillkor.

    Syftet med denna litteraturstudie var att belysa relationer mellan organisationsinriktat förändringsarbete och idéer om hälsofrämjande arbetsplatser. Litteratursökningar har genomförts i databaserna Arbline, PubMed/Medline, Emerald och Web of Science med sökorden ”organizational change”, ”health”, ”work health” och andra näraliggande söktermer och har inriktats på refereegranskade publikationer från företrädelsevis nordisk arbetsmiljöforskning.

    Resultatet indikerar att studier om förändringsarbete i organisationer och arbetsrelaterad hälsa kan kategoriseras i åtminstone två grupper. I) Den första kategorin innefattar studier som undersöker samband mellan olika typer av organisationsförändringar och hälsorelaterade utfall. Majoriteten av studierna studerar hälsoeffekter till följd av omstruktureringar och nedskärningar. De utfallsmått som används i dessa studier är vanligen självskattad hälsa, psykisk välbefinnande och arbetstillfredsställelse. II) Den andra kategorin omfattar studier som studerar organisationsförändringar och arbetsrelaterad hälsa utifrån ett utpräglat hälsoperspektiv. Denna typ av förändringsarbete syftar explicit till att åstadkomma positiva hälsoförändringar bland anställda genom olika typer av hälsointerventioner på arbetsplatsen. Denna kategori av studier kan därför benämnas som hälsoinriktat förändringsarbete.

    Sammantaget tydliggör litteraturstudien skilda forskningsperspektiv och metodologiska tillvägagångssätt. Mer processinriktade studier som syftar till att studera hur förändringsprocesser genomförs förefaller vara mindre vanligt förekommande inom den arbetsrelaterade stressforskningen och arbetshälsoforskningen. Trots att det inte är frågan om en systematisk litteraturöversikt så indikerar denna litteraturstudie att det finns ett behov av studier som syftar till att öka förståelsen för förändringsprocessen som sådan. Denna typ av studier kan utgöra ett komplement till mer effektorienterade studier, inte minst när det gäller hur olika arbetsmiljöinterventioner implementeras på arbetsplatser runt om i landet. Litteraturstudien tydliggör även att organisationsförändring inte är något entydigt begrepp utan att chefer, arbetstagare och forskare ger begreppet olika innebörd.

  • 6.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Managing workplace health promotion in municipal organizations2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The workplace is a suitable setting for health promotion, not least due to the amount of time employees spend at work. Previous research indicates large variations in employers' handling of workplace health promotion (WHP) efforts. However, more empirical knowledge of how WHP is handled in public sector organizations is needed.

    The overall aim of the thesis was to explore how WHP is managed and implemented in municipal organizations. The thesis draws on health promotion as the point of departure, further accompanied with concepts related to organizational change and implementation research.

    The thesis is based on three studies using different empirical materials. Both quantitative and qualitative research designs were used. In the first study, questionnaires were sent to both top managers and employees in a nationwide random sample of 60 of the 290 municipal social care organizations in Sweden. Data were analysed at the organizational level, linking WHP measures provided by the employer to employee health. In the second study, interviews concerning the management of WHP were carried out with senior managers representing various departments in two municipalities. The third study analysed the implementation of a health-promoting leadership programme, and the interviews made, concerned the experiences of line and middle managers participating in the programme.

    The results show that the provision of individual- and organizational-directed WHP measures was associated to employee health at the organizational level. Furthermore, the senior managers described WHP management as components contributing to the organization's capacity for WHP. However, they mainly described WHP as providing healthy lifestyle activities, and mapping working conditions and employee health. In the study analysing the implementation of the leadership programme, line and middle managers described employee involvement as an enabling factor, whereas high workload and lack of senior management support were barriers described. Recurrent organizational changes and other politically-initiated projects and routines were also pointed out as competing events in the implementation process.

    From this thesis, it can be concluded that WHP management is dominated by measures directed towards the individual employee and needs to include more of psychosocial and organizational measures. Finally, the varied organizational conditions for municipal managers as well as the support from senior management and human resources staff needs to be considered and ensured as part of an active and continuous WHP practice.

  • 7.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    What can we learn from unsuccessful and failed organizational health interventions? A review of the literature.2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: Research describing unsuccessful and failed organisational health interventions (OHIs) tend not to be published in scientific journals as often as successful interventions demonstrating effectiveness. However, valuable knowledge could be drawn from these studies. Therefore, the purpose of this literature review is to identify and analyse explanations and lessons learned from studies reporting of non-effective OHIs.

    Design/Methodology: A literature search of OHIs aiming to improve employee health at the organisational level (e.g. change of work organisation) was conducted. Four databases were used (e.g. Web of Science), and the search terms related to ‘OHI’, ‘implementation’, ‘failure’, and similar terms. The literature search was limited to original studies in peer-reviewed journals, published in English-language between 1996 and 2016 (June).

    Results: Ten OHI studies are included in the review. The preliminary results show that explanations reported are related to implementation failures, and attributable to lack of employee participation and ownership. Lack of managerial support, competing projects, and organisational change are other explanations reported.  

    Limitations: The literature search resulted in a limited number of studies indicating the scarcity of “unsuccessful” OHI studies in scientific journals. Another limitation is that grey literature is not included in this review.

    Research/Practical Implications: The findings contribute to expanding researchers’ and practitioners’ knowledge regarding development and implementation of OHIs based on lessons from unsuccessful studies, thus providing implications for future OHI studies.

    Originality/Value: This literature review takes a non-traditional perspective and aims to identify and analyse lessons learned from OHI studies not demonstrating clear effects on employee health.

  • 8.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Astvik, Wanja
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Welander, Jonas
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Hållbar socialtjänst – en fallstudie om relationen mellan arbetsmiljö och verksamhetsstyrning2018In: / [ed] Per Lindberg, Gävle: Gävle University Press , 2018, p. 64-65Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Flera studier gjorda under senare år visar att socialtjänsten framträder som särskilt problematisk vad gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med bland annat hög arbetsbelastning, rollkonflikter, låg grad av personalorientering liksom bristande öppenhet och dialog i organisationerna. Arbetsmiljöproblemen i socialtjänsten visar sig också genom hög personalomsättning, stressrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro, vilket också får betydelse för socialtjänstens förmåga att tillhandahålla välfärdstjänster av hög kvalitet. Mot denna bakgrund är det motiverat att studera hur en mer hållbar organisatorisk och social arbetsmiljö i socialtjänsten kan åstadkommas.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka relationen mellan styrsystem och arbetsmiljöarbete med fokus på hur verksamhetsstyrningen bättre kan harmoniera med och integrera arbetsmiljöfrågor.

    Metod

    Studien är en kvalitativ fallstudie av individ- och familjeomsorgen i en kommun i Stockholm-Mälarregionen. Valet av fall gjordes utifrån forskningsprojektets avsikt att identifiera goda exempel på socialtjänstverksamheter som strävar efter att skapa goda arbetsvillkor och en hållbar arbetsmiljö. Datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med kommunpolitiker, chefer på olika nivåer, socialsekreterare, fackliga företrädare och personer som arbetar med verksamhetsstöd såsom personalarbete (HR) och verksamhetsutveckling. Sammantaget har 18 personer intervjuats. Policy- och styrdokument (t.ex. verksamhetsplaner) och olika typer av personal- och arbetsmiljöstatistik används som kompletterande data. Intervjumaterialet har analyserats genom en tematisk analys.

    Resultat

    Resultaten visar att styrningen och ledningen av socialtjänsten har ett tydligt fokus på verksamhetens syfte och brukarnas behov, vilket innebär att socialtjänstlagen och andra lagar som reglerar verksamheten ges en framträdande plats i verksamhetsstyrningen. I resultaten framkommer också betydelsen av att kunna utföra ett "gott socialt arbete" och verksamhetens förmåga att kunna leverera en god kvalitet i sina välfärdstjänster. En god kvalitet är också något som relateras till socialarbetarnas villkor och förutsättningar att kunna utföra ett professionellt socialt arbete. I detta sammanhang beskrivs även betydelsen av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultaten visar således att det, generellt sett, finns god medvetenhet bland politiker, chefer och socialarbetare om relationen mellan kvalitet och arbetsmiljö. Öppenhet och dialog i organisationen framträder här som särskilt betydelsefullt, vilket kan exemplifieras av att det görs kvalitativa dialogbaserade uppföljningar inom socialtjänsten där både verksamhetskvalitet och arbetsmiljöfrågor kopplas ihop, diskuteras och kan bli föremål för konkreta förbättringar (t.ex. resursförstärkning). Samtidigt som detta görs på verksamhetsnivå indikerar resultaten att det fortfarande finns "stuprörstänkande" på högre nivåer i kommunen där personal- och verksamhetsfrågor separeras och hanteras av olika politiska nämnder och organisatoriska enheter.

  • 9.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Astvik, Wanja
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Welander, Jonas
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Towards sustainable social services? A case study of work environment and management control integration in a municipal organisation2018In: Proceedings of the 13th European Academy of Occupational Health Psychology: Adapting to rapid changes in today's workplace / [ed] Kevin Teoh, Nathalie Saade, Vlad Dediu, Juliet Hassard, and Luis Torres, Nottingham: EAOHP , 2018, p. 249-249Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, Department of Caring and Public Health Sciences.
    Ljungblad, Cecilia
    Mälardalen University, Department of Caring and Public Health Sciences.
    Public Health Graduates: where do they work?2006In: 5th Nordic Health Promotion Research Conference, Syddansk Universitet, Esbjerg , Denmark, 15 - 17 juni. 2006, 2006Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Ljungblad, Cecilia
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Vad hände sedan?: en alumnstudie bland studenter som genomgått kandidatutbildning i folkhälsovetenskap2009In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, no 1, p. 29-35Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att kartlägga vilken typ av arbete folkhälsostudenterna går vidare till efter avslutad utbildning och i vilken utsträckning utbildningen motsvarar kraven i folkhälsorelaterat arbete. En postenkät skickades till 195 personer som skrivit examensarbete (svarsfrekvens 84 %). Resultatet visar att 74 procent av respondenterna förvärvsarbetar och av dessa bedöms två tredjedelar ha ett folkhälsorelaterat arbete. Respondenterna fick bedöma i vilken utsträckning det nuvarande arbetet innefattar olika färdigheter samt i vilken utsträckning utbildningen har givit dessa färdigheter. Av studien framkommer att kraven på självständighet och samarbete är höga i arbetslivet och att utbildningen inte fullt ut förmår att tillgodose dessa krav. Studien visar också att några av utbildningens främsta styrkor är att den ger färdigheter i rapportskrivande, kritiskt tänkande samt att kunna förespråka ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Den främsta svagheten som framkommer är att utbildningen har otillräcklig arbetslivsanknytning. Studiens resultat kan ge vägledning i det fortsatta kvalitetsarbetet med folkhälsoutbildningen.

  • 12.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare. Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology.
    Ljungblad, Cecilia
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Sandmark, Hélène
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Åkerlind, Ingemar
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Employers who combine organizational and individual-oriented health interventions have better health among their employees – a study of Swedish municipal social care organizations2012In: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 22, no suppl. 2, p. 154-155Article in journal (Refereed)
  • 13.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Ljungblad, Cecilia
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Sandmark, Hélène
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Åkerlind, Ingemar
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Hälsofrämjande insatser i ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv: en jämförande studie inom kommunal vård- och omsorg2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat på samband mellan olika arbetsorganisatoriska faktorer och anställdas hälsa. Dessutom framkommer att både individinriktade och organisatoriskt inriktade hälsoinsatser har betydelse för arbetsrelaterad hälsa. Ett annat resultat som tydliggörs i forskningsöversikter är att hälsointerventioner på arbetsplatsen bör ha en bred ansats, där individinriktade och organisatoriska insatser kombineras, för att vara som mest effektivt. Samtidigt finns det kunskapsluckor gällande vilken typ av hälsoinsatser som arbetsgivare erbjuder sina anställa och i vilken utsträckning utbudet utnyttjas. Arbetsgivares organisatoriska stöd för hälsoarbete är ett annat område som behöver belysas vidare. Avsikten med denna studie är därför att undersöka vilka hälsoinsatser som erbjuds vård- och omsorgspersonal i ett urval av svenska kommuner samt hur det överensstämmer med personalens uppfattningar om arbetsgivarens insatser samt den egna hälsan.

    Mer specifikt är syftet med studien att undersöka: (1) arbetsgivarens utbud av hälsofrämjande insatser, (2) sambanden mellan olika typer av hälsofrämjande insatser och självskattad hälsa bland de anställda, (3) sambanden mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet. Studien genomfördes genom enkäter till förvaltningschefen respektive arbetstagarna inom vård- och omsorg i ett slumpmässigt urval av 60 av Sveriges 290 kommuner. Arbetsgivarenkäten omfattade: 1) arbetsorganisation 2) verksamhetsstyrning 3) hälso- och arbetsmiljöarbete samt 4) företagshälsovård. Dessa data analyserades sedan i förhållande till tidigare insamlade aggregerade enkätdata från 9 270 anställda beträffande hälsa, sjukfrånvaro samt uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet i samma kommuner. Alla analyser genomfördes på kommunnivå med metoder för icke-parametrisk statistik.

    Resultaten visar att individuellt inriktade hälsofrämjande insatser är mer vanligt förekommande (finns i c:a 80% av kommunerna) än organisatoriskt inriktade insatser (finns i c:a 50% av kommunerna). Båda typerna av åtgärder är dock relaterade till ett bättre hälsoläge bland personalen. Kommuner med ett bredare utbud av individinriktade hälsofrämjande åtgärder har bättre hälsa bland personalen. Det finns också en överensstämmelse mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas rapportering av utbudet. Av de organisatoriska insatserna så kan förekomsten av särskilt utsedda resurspersoner för hälsoarbete (hälsosamordnare, hälsoombud/ friskvårdsinspiratör) samt genomförandet av lokala hälsoprojekt relateras till de anställdas hälsa. Däremot finns det inget samband mellan detta organisatoriska stöd och hur nöjda arbetstagarna är med arbetsgivarens insatser. Vidare kunde inte chefsstöd för hälso- och arbetsmiljöarbetet relateras till de anställdas hälsa. Det samma gäller förekomsten av mer generella policys och faktorer i organisationsstrukturen.

    Denna studie bidrar med kunskap om utbudet av hälsofrämjande insatser samt olika kommunala arbetsgivares sätt att organisera hälso- och arbetsmiljöarbete. Resultaten om att individinriktade insatser är mer vanligt förekommande än organisatoriska insatser överensstämmer med tidigare forskning. Samtidigt kan både individinriktade insatser och organisatoriska insatser relateras till de anställdas hälsa. Dessutom har arbetsgivare med ett mer ambitiöst utbud av insatser ett bättre hälsoläge bland de anställda. Resultaten visar att det finns anledning för arbetsgivare att implementera såväl individinriktade som organisatoriskt inriktade insatser. Resultaten är i linje med teorier om hälsofrämjande arbetsplatser, men har tidigare inte belysts i någon större utsträckning bland ett större antal arbetsgivare i offentlig sektor.

  • 14.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Ljungblad, Cecilia
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Sandmark, Hélène
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Åkerlind, Ingemar
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Workplace health promotion and employee health in Swedish municipal social care organizations2014In: Journal of Public Health, ISSN 2198-1833, E-ISSN 1613-2238, Vol. 22, no 3, p. 235-244Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim

    The aim of this explorative study was to investigate the employers’ management characteristics, their provision of workplace health promotion (WHP) measures, and employee satisfaction with WHP in relation to employee health in Swedish municipal social care organizations.

    Subjects and methods

    A cross-sectional design was used, and questionnaires were sent to top managers (representing the employer) and employees in a nationwide random sample of 60 of the 290 municipal organizations for the social care of elderly and disabled people in Sweden. The questionnaire data from the 60 managers were linked to aggregated employee data concerning self-rated health and satisfaction with WHP from a representative sample of 8,082 employees in the same organizations. All analyses were performed at the organizational level using independent t-test, Spearman’s rank correlation and multiple linear regression analysis.

    Results

    In the multivariate analysis, the organizational WHP index (i.e. local WHP projects and WHP coordinators), individual WHP index (i.e. health profile assessment, fitness activities and medical check-up), and the level of employees’ satisfied with WHP were associated with employee health (F = 9.64, p < 0.001, adjusted R2 = 0.48). General organizational and management characteristics were, however, not statistically related to employee health.

    Conclusion

    The results suggest that the provision of individual-directed and organizational-directed health-specific measures were related to employee health in Swedish municipal social care organizations and, therefore, can be part of a comprehensive approach to address WHP.

  • 15.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Loeb, Carina
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Att rustas för högre chefskap: organisatoriska förutsättningar för chefer i offentlig sektor2019In: FALF konferens 2019, Hållbar utveckling i organisationer, Book of abstracts / [ed] Martina Berglund, Linköping: Linköping University Press, HELIX Competence Centre , 2019, p. 152-153Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att vara chef i offentlig sektor beskrivs ofta som både utmanande och komplext. Tidigare forskning visar också på obalanser mellan krav och resurser i chefsarbetet, något som exempelvis kan ta sig utryck som chefsansvar för många medarbetare. Dessutom innebär chefsarbete i offentliga sektor även krav på sig att hantera olika intressenters krav och att bedriva en kostnadseffektiv och i övrigt väl fungerande verksamhet. Detta medför också krav på öppenhet mot media och medborgare avseende en effektiv användning av skattemedel. När det gäller högre chefskap i offentlig sektor så finns det behov av fördjupad kunskap om förutsättningarna att kunna utöva ett sådant chefskap. Detta kunskapsbehov innefattar bland annat förståelse för högre chefskap bland befintliga chefer som har ambitioner att i framtiden ta sig an ett högre chefsuppdrag i en offentlig organisation. Utöver personliga egenskaper och individuella förhållningssätt till ledarskap är det betydelsefullt att forskningen även belyser organisatoriska villkor och förutsättningar för högre chefer i offentliga organisationer, vilka bland annat har att hantera skilda styrlogiker såsom byråkrati, marknad och politik.

    Syfte

    Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om chefers förståelse och uppfattningar om organisatoriska förutsättningars betydelse för högre chefskap i offentliga organisationer.

    Metod 

    Denna studie ingår i ett projekt som följer genomförandet av ett chefsprogram med det övergripande målet att säkra chefsförsörjningen på direktörs-, förvaltnings- eller verksamhetsnivå i fyra samverkande offentliga organisationer (två kommuner och två regioner). I projektet genomförs två delstudier där den ena fokuserar på organisatoriska förutsättningar för chefskap i offentlig sektor, och där den andra fokuserar på chefers individuella förhållningssätt till hållbart ledarskap. I detta konferensbidrag presenteras resultat från delstudien som fokuserar på organisatoriska förutsättningar. Studien är en fallstudie av chefsprogrammet avsett för chefer från de samverkande organisationerna. Chefsprogrammet består av fem moduler med olika teman (t.ex. Ledarskap i vardagen, Utmaningar, ledning och tillit och Ledarskap på tvären) och pågick under knappt ett års tid (2017/2018). Till programmet rekryterades befintliga chefer från de samverkande organisationerna utifrån kriteriet att cheferna skulle ha ”potential” att ta sig an ett högre chefsuppdrag (n=21). Datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med chefer som deltagit i programmet och intervjuer med två nyckelpersoner från respektive organisation (HR-strateger och HR-chefer). De deltagande cheferna och nyckelpersonerna har intervjuats vid två tillfällen, det vill säga både i början och i slutet av programmet (n=21 x 2; n=8 x 2). Därtill har skriftliga reflektioner om programmets olika teman samlats in i anslutning till varje programmodul. Efter programmets slut har även enkätdata samlats in. Analysen som presenteras nedan baseras huvudsakligen på data från intervjuerna med de deltagande cheferna. Intervjumaterialet har analyserats genom en teoretisk tematisk analys baserad på Bolman och Deals (1991/1992) ramverk för förståelse av organisation och ledarskap i form av fyra perspektiv: strukturellt, human resources (HR), politiskt och symboliskt. 

    Resultat 

    Resultaten från den pågående analysen visar att det strukturella perspektivet är påtagligt i chefernas förståelse av organisatoriska förutsättningar. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av mål, samordning, tydlig rollfördelning och effektivitet i en organisation. När det gäller organisatoriska förutsättningar så lyfter de intervjuade cheferna fram vikten av välfungerande stödfunktioner. Cheferna vittnar om omfattande administration och rapporteringsskyldigheter, likväl som bristande samordning mellan olika stödfunktioner i organisationerna. Bättre samordning lyfts fram som ett förbättringsområde och att stödet bör uppfattas som ”stödjande snarare än störande”. I intervjuerna framkommer också förståelse för att högre chefskap inte enbart innebär arbete med strategiska frågor (t.ex. mål och visioner) utan att operativa frågor också är högst påtagliga i chefsarbetet även på högre positioner. HRperspektivet handlar om att fokusera på mänskliga behov och om att värdesätta relationer. En särskilt betydelsefull relation och förutsättning i chefsarbetet som lyfts fram av de intervjuade cheferna är stödet från den egna chefen. Cheferna beskriver att bristande stöd från den egna chefen oftast tar sig uttryck som bristande återkoppling på ledarskap och prestationer. Det politiska perspektivet utgår huvudsakligen ifrån att organisationer är en arena för konkurrens om begränsade resurser. I intervjuerna med cheferna framkommer, föga förvånande, att den politiska styrningen och inflytandet från nämnder och styrelser ständigt finns närvarande som en organisatorisk förutsättning. Dock så varierar förståelsen för det politiska inflytandet där chefer på lägre nivåer i organisationerna efterlyser ett tydligare programinnehåll som handlar om samspelet med politiker. Däremot beskriver chefer som redan har en högre chefsposition att de tycker sig ha en god förståelse för samspelet med politiker eftersom det utgör en tydligare del av deras vardag som chefer. Mer ”internpolitiska” förhållanden beskrivs i mindre utsträckning i intervjuerna, även om de sannolikt också utgör betydelsefulla organisatoriska förutsättningar för chefer med tanke på de resursbehov som finns inom kommuner och regioner sett i ljuset av den demografiska och ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det symboliska perspektivet handlar om hur mening, förutsägbarhet och organisationskultur (inklusive värderingar och normer) skapas och formar organisatoriska sammanhang. I intervjuerna med cheferna är inte detta perspektiv särskilt framträdande, men ett exempel är ”symbolvärdet” av att den högsta ledningen (kommundirektörer och regiondirektörer) medverkar i chefsprogrammet. Att den högsta ledningen medverkar upplevs som betydelsefullt i sig, men de intervjuade cheferna beskriver också betydelsen av vad dessa direktörer säger och vilka personliga och organisatoriska värderingar som de förmedlar. Ovanstående resultat indikerar att cheferna i större utsträckning beskriver organisatoriska förutsättningar för högre chefskap i relation till det strukturella och politiska perspektivet, och i mindre utsträckning i HR- och symboliska termer. I likhet med tidigare studier, baserade på samma teoretiska ramverk, tycks det vara sällsynt att chefer använder samtliga fyra perspektiv i lika hög grad för att begripliggöra organisatoriska företeelser.

  • 16.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Stier, Jonas
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Åkerlind, Ingemar
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Sandmark, Hélène
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Implementing health-promoting leadership in municipal organizations: Managers' experiences with a leadership program2015In: Nordic Journal of Working Life Studies, ISSN 2245-0157, E-ISSN 2245-0157, Vol. 5, no 1, p. 93-114Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to analyze how line and middle managers experience and describe barriers and enablers in the implementation of a health-promoting leadership program in municipal organizations. A qualitative case study design was applied to examine the leadership program in a case involving implementation of an organizational health intervention. Data were mainly collected using semi-structured interviews with line and middle managers participating in the leadership program. Interviews with senior managers, notes from meetings/workshops, and written action plans were used as complementary data. The interview data were analyzed using a thematic analysis, and the complementary data using a summative content analysis. The findings show that the interviewed line and middle managers experienced this leadership program as a new approach in leadership training because it is based primarily on employee participation. Involvement and commitment of the employees was considered a crucial enabler in the implementation of the leadership program. Other enablers identified include action plans with specific goals, earlier experiences of organizational change, and integration of the program content into regular routines and structures. The line and middle managers described several barriers in the implementation process, and they described various organizational conditions, such as high workload, lack of senior management support, politically initiated projects, and organizational change, as challenges that limited the opportunities to be drivers of change. Taken together, these barriers interfered with the leadership program and its implementation. The study contributes to the understanding of how organizational-level health interventions are implemented in public sector workplaces.

  • 17.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Åkerlind, Ingemar
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Sandmark, Hélène
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Managing workplace health promotion in municipal organisations: the perspective of senior managers2016In: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 53, no 3, p. 485-498Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Previous research indicates that companies manage workplace health in various ways, but more in-depth empirical knowledge of how workplace health promotion (WHP) is managed in public sector organisations is needed.

    OBJECTIVE: The aim of this study was to explore how WHP is managed and incorporated into the general management system in two large Swedish municipal organisations.

    METHODS: A qualitative descriptive approach was used. Fourteen senior managers were purposefully selected and interviewed using semi-structured interviews. Documents were used as supplementary data. All data were analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: The management of WHP was described as a set of components that together contribute to the organisation’s capacity for WHP. The informants described WHP as dominated by fitness programmes and as following a problem-solving cycle, in which the annual employee survey emerged as an important managerial tool. Achieving feasible WHP measures and appropriate follow-ups were described as challenges. The provision of leadership competence for WHP and use of supportive resources were described as additional components.

    CONCLUSIONS: The WHP management approach needs to be broadened to include work environment and organisational factors. Further integration with occupational health and safety and the general management system in the organisations is also needed. 

    Keywords: integration, management, occupational health and safety, public sector organisation, workplace health

  • 18.
    Larsson, Robert
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Åkerlind, Ingemar
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Sandmark, Hélène
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Workplace health management in municipal organizations: the perspective of senior managers2013Conference paper (Refereed)
  • 19.
    Ljungblad, Cecilia
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Åkerlind, Ingemar
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Municipalities with a broader repertory of workplace health promotion measures have a better state of employee health and sickness absence2009Conference paper (Refereed)
  • 20.
    Loeb, Carina
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Chefers förhållningssätt till hållbart ledarskap på hög nivå i offentlig sektor2019In: FALF konferens 2019, Hållbar utveckling i organisationer, Book of abstracts / [ed] Martina Berglund, Linköping: Linköping University Press, HELIX Competence Centre , 2019, p. 154-155Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Chefer inom offentlig verksamhet kommer ställas inför utmaningar i framtiden som bland annat omfattar; automatisering och robotisering, en ytterligare tilltagande internationalisering med ökat utbyte och migration över nationella gränser, demografiska förändringar med dess konsekvenser för samhällsuppdraget, effektiv användning av skattemedel samt de klimatåtaganden som behöver ske på många nivåer. Tidigare forskning visar på obalanser mellan krav och resurser i chefsarbetet, något som exempelvis kan ta sig utryck i chefsansvar för många anställda med begränsade medel vilket i sin tur kan bidra till en känsla av otillräcklighet. När det gäller högre chefskap i offentlig verksamhet så finns det behov av fördjupad kunskap om organisatoriska villkor och förutsättningar att kunna utöva ett sådant chefskap. Utöver organisatoriska faktorer är det även betydelsefullt att forskningen innefattar studier av chefers individuella förhållningssätt. Hur ser befintliga chefer, som har ambitioner att i framtiden ta sig an ett högre chefsuppdrag, på ett hållbart ledarskap i offentlig verksamhet?

    Syfte

    Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om chefers förhållningssätt till ett hållbart ledarskap på högre nivå i offentlig verksamhet.

    Metod

    Studien ingår i ett projekt som följer genomföra programmets olika teman samlats in i anslutning till samtliga fem programmoduler. Efter programmets slut samlades även enkätdata in. Analysen i denna studie baseras på data från reflekterande texter och intervjuer med deltagande chefer genom en teoretisk tematisk analys baserad på Bolman och Deals (1991/1992) ramverk för förståelse av organisation och ledarskap utifrån fyra perspektiv: human resources (HR), symbolisk, strukturellt och politiskt.

    Resultat

    Resultaten från den pågående analysen visar att ett HR-perspektiv är väsentligt för chefernas förståelse av ledarskap på hög nivå. HR-perspektivet handlar om att fokusera på mänskliga behov och att relationer värdesätts. En viktig målsättning med att låta cheferna inom de offentliga verksamheterna gå chefsprogrammet var att säkra kompetensförsörjningen på högre nivåer. Det framgår i reflektionerna att cheferna känner sig utvalda och speciella genom att få gå utbildningen. Detta bidrar till att förstärka upplevelsen av personliga resurser som exempelvis tilltron till den egna förmågan (self-efficacy). Flera chefer nämner betydelsen av återkoppling och uppföljning exempelvis i form av en individuell karriärplan för att bibehålla den positiva inställningen till att stanna kvar inom den egna organisationen och att ta ett kliv upp. En annan betydelsefull relationell förutsättning i chefsarbetet som lyfts fram är betydelsen av att kunna använda befintliga stödfunktioner för att kunna nå ett hållbart chefskap. Det symboliska perspektivet fokuserar på hur anställda och chefer skapar mening och begriplighet för sammanhanget i sin organisation. Ett tydligt exempel på symbolism i studien är att cheferna genom deltagandet i programmet själva har utvecklat ett symbolspråk, exempelvis är det vanligt att cheferna använder termer som ”organisatoriska mellanrum”, ”vilda och tama problem” och liknade symbolik för att beskriva sitt ledarskap. Utvecklingen av dessa termer kan tolkas som att cheferna formerat ett symbolspråk som hjälper dem att sätta ord på företeelser som de möter i sin chefsvardag, men som de tidigare haft svårt att beskriva för andra. I intervjuerna framkommer också en förståelse för att högre chefskap inte enbart innebär arbete med strategiska frågor utan att operativa frågor också är högst påtagliga i chefsarbetet även på högre positioner. Detta kan kopplas till det strukturella perspektivet. Cheferna beskriver den hållbarhet och uthållighet som behövs för att kunna hantera framtidens alltmer komplexa strukturella frågor med behov av olika typer av samverkan både inom och utanför de egna organisatoriska gränserna. Cheferna ger uttryck för att strukturerna behöver förändras för att kunna stödja samordning exempelvis lateralt mellan olika avdelningar och enheter, men även vertikalt mellan olika nivåer. Något som också framkommer i datamaterialet är att den politiska styrningen och inflytandet från nämnder och styrelser i flera fall inverkar på chefernas förhållningssätt till sitt ledarskap. Genom att beroendeförhållandet till den politiska nivån påverkar både befogenhetsramar och resurser är det politiska perspektivet högst påtagligt i datamaterialet. Chefer på lite lägre nivåer efterfrågar mer kunskap och förståelse för det politiska inflytandet medan chefer på högre nivåer beskriver en vardag som redan rymmer ett tydligt samspel med politiker. Några av cheferna beskriver också ”internpolitiska” förhållanden som påverkar det individuella förhållningssättet. Det politiska spelet med både uttalade och outtalade förväntningar kan tolkas i termer av psykologiska kontrakt. En och samma situation kan observeras och förstås utifrån ett oräkneligt antal perspektiv och studier visar att det som kännetecknar ett gott och hållbart ledarskap är förmågan att använda sig av olika perspektiv i olika situationer. Resultatet från både intervjuer och reflektioner i denna studie gick tydligt att relatera till alla Bolman och Deals fyra perspektiv. Men även om många av cheferna använder flera perspektiv i beskrivningarna av sitt förhållningssätt till ett hållbart ledarskap på högre nivå i offentlig verksamhet finns en tyngdpunkt i HR- och symboliska termer.

  • 21.
    Tjulin, Åsa
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    MacEachen, Ellen
    University of Waterloo, School of Public Health and Health Systems, Canada.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Bigelow, Philip
    University of Waterloo, School of Public Health and Health Systems, Canada.
    Vinberg, Stig
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Selander, John
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    An International Online Work Disability Policy Course: How A University Partnership Became A Facilitator2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    So what?

    Our Masters and PhD students within the field of work disability prevention are part of a global economy where challenges and commonalities between nations need to be addressed. International learning collaborations can facilitate student movement from theory (e.g. about different social security systems) to praxis, through interactive knowledge exchange amongst peers (Loisel et al, 2009).

    An international on-line course can facilitate participation without the need for travel and additional related expenses is a way to foster student equity in higher education.

    What is the innovation?

    Our annual 10-week course, “What is fair? International perspectives on equity on work and health”, was first implemented in January 2019.

    The course, based on cooperation between Mid-Sweden University, University of Waterloo and Mälardalen University in Sweden and Canada, provides the students with unique learning opportunities to work with international peers on course work and group activities while learning about international systems and policy in relation to health, work and equity.

    Our partnership (with aims to expand) goes beyond the intention to provide an international learning environment; it also includes knowledge exchange between the universities. That is, the partnership includes co-operative development not only between faculty members, but also among pedagogical developers, international relations office administrators and librarians.

    The outcome?

    When we meet at the conference, we will have more to tell you about the specific course and experiences gained from faculty members, administrative members but foremost students who have undertaken the course.

  • 22.
    Welander, Jonas
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Astvik, Wanja
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare. Mälardalen University, School of Business, Society and Engineering.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    What makes them stay: A longitudinal study of work conditions predicting social workers’ actual behavior to stay in their organization.2018In: Proceedings of the 13th European Academy of Occupational Health Psychology: Adapting to rapid changes in today's workplace. / [ed] Kevin Teoh, Nathalie Saade, Vlad Dediu, Juliet Hassard, and Luis Torres, Nottingham: EAOHP , 2018, p. 301-302Conference paper (Refereed)
  • 23.
    Åkerlind, Ingemar
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Eriksson, Camilla
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Ljungblad, Cecilia
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna2011Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det be­hövs mer kunskap om hur arbetshälsan på­verkas av ledarskap och organisa­to­riska åtgärder och vilka åtgärder som är mest effektiva. Vid FALF-konferensen 2010 presenterades resultat från en studie om regionala skillnader i sjukfrånvaro hos kommunanställda baserat på personalens perspektiv (Åkerlind I, Ljungblad C, Granström F: Verksamhetsstyrning, arbetsmiljö och hälsa i kommunal vård och omsorg). Dessa resultat visade att skillnaderna mellan kommuner i personalens självskattade hälsa och sjukfrånvaro var relaterad till såväl utbud och deltagande i konkreta hälsofrämjande aktiviteter som till hur nöjd man var med ledarskapet och organisationsklimatet på arbetsplatsen. I det nu aktuella projektet belyses samma förhållanden utifrån vad arbetsgivaren i dessa kommuner rapporterar. Syftet har varit att belysa om arbetsgivare med ett mer aktivt hälso- och arbetsmiljöarbete har ett bättre hälsoläge bland personalen och vilka åtgärder som i så fall har betydelse.

     

    Ett frågeformulär (personalenkäten) med fokus bl.a. på ledarskap, organisationskultur, socialt klimat, hälsofrämjande åtgärder och självskattad hälsa, skickades ut till ett representativt urval av 15 000 anställda inom kommunal vård och omsorg om äldre och funktionshindrade i ett slumpmässigt urval av 60 av Sveriges 290 kommuner. En databas med aggregerade data från frågeformuläret samt registerdata om sjukfrånvaro hos de anställda i de 60 kommunerna konstruerades. Ett annat frågeformulär (arbetsgivarenkäten) skickades till den högsta chefen inom förvaltningen för vård och omsorg i samma kommuner. Denna enkät omfattade 1/ grundläggande fakta om organisationen, 2/ verksamhetsstyrning, 3/ hälso- och arbetsmiljöarbete samt 4/ företagshälsovård. Samband på kommunnivå mellan enkätdata och aggregerade data om personalens hälsa och sjukfrånvaro analyserades med hjälp av icke-parametrisk statistik.

     

    Resultaten från arbetsgivarenkäten visar att varken antalet chefer och anställda eller antalet anställda per chef var relaterat till hälsa och sjukfrånvaro. Inte heller kommunernas ambitionsnivå när det gäller kvalitetsarbete och verksamhetsstyrning i allmänhet hade något samband med utfallsmåtten. Däremot fanns tydliga samband mellan personalens självskattade hälsa och vissa aspekter av kommunens insatser beträffande hälso- och arbetsmiljöarbetet. När det gäller ledningens organisatoriska stöd för personalens hälsa var genomförandet av lokala hälsoprojekt särskilt viktigt. Även förekomsten av särskilt utsedda resurspersoner för hälsoarbetet (samordnare, hälsoutvecklare, hälsoombud, friskvårdsinspiratörer) hade betydelse. Det samma gäller utbudet av konkreta hälsofrämjande åtgärder som riktar sig till individer. Det fanns dessutom en god överensstämmelse mellan arbetsgivarnas och medarbetarnas rapportering om detta utbud, vilket ytterligare understryker dess betydelse. Däremot hade inte förekomsten av skriftlig policy för hälsofrämjande arbete eller olika former av chefsstöd i hälso- och arbetsmiljöarbetet någon betydelse (med undantag för konsultstöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet). Alla kommuner var anslutna till företagshälsovård. Förekomsten av rutiner för behovsinventering och uppföljning av företagshälsovårdens insatser var relaterad till lägre sjukfrånvaro.

     

    Undersökningen visar alltså att en hel del av den stora variationen i personalens hälsa mellan olika kommuner kan relateras till arbetsgivarens sätt att organisera hälso- och arbetsmiljöarbete. Kommuner med ett mer aktivt hälso- och arbetsmiljöarbete har ett bättre hälsoläge bland personalen, vilket i sin tur är relaterat till lägre sjukfrånvaro. Såväl individorienterade insatser (brett utbud av hälsofrämjande aktiviteter) som organisatoriskt stöd (lokala hälsoprojekt och resurspersoner för kompetensstöd och samordning i hälsoarbetet) har betydelse. Ett mer genomtänkt och målinriktat sätt att använda företagshälsovården har dessutom ett direkt samband med lägre sjukfrånvaro. Undersökningen visar alltså att det finns starka skäl för arbetsgivarens att tillämpa en medveten och aktiv hälsofrämjande strategi. Resultaten är i linje med aktuella teorier om hälsofrämjande arbetsplatser, men dessa har tidigare inte har kunnat styrkas genom studier av skillnader mellan många olika arbetsgivare i samma bransch.

  • 24.
    Åkerlind, Ingemar
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare. Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare. Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Ljungblad, Cecilia
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare. Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, Health and Welfare.
    Ledarskap, socialt klimat, hälsofrämjande åtgärder och sjukfrånvaro – en jämförande studie inom vård och omsorg i 60 kommuner2013In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, no 6, p. 799-809Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    A comparative study of the social care organizations in a representative sample of 60 out the 290 municipalities in Sweden demonstrates significant associations between the employer’s way of organizing the work and the employees’ health and sickness absence. Specific workplace health promotion measures, as well as leadership styles and social climate are of importance. External structural regional factors such as sociodemography and labour market, as well as sickness absence culture have influence too, however without reducing the association to the internal factors concerning workplace health promotion, leadership and social climate. Accordingly, there are good reasons for employers to engage in health promotion activities both by individual-directed measures and by organizational support. The same is true for a more general developmental and supportive leadership style.

  • 25.
    Åkerlind, Ingemar
    et al.
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Larsson, Robert
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Ljungblad, Cecilia
    Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare.
    Self-rated health and absence culture are independent determinants of Swedish municipalities’ rates of employee sickness absence2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction

    Sickness absence is a growing problem in several European countries. It is a complex bio-psycho-social phenomenon determined by factors at the structural, organisational, group and individual levels in addition to the biomedical level. Variation in sickness absence is often studied in relation to social groups, trades and longitudinally but more seldom in a geographic context. In Sweden there are considerable regional differences in sickness absence. The municipalities are employers with an identical assignment all over the country but with large variation in organization and personnel policy as well as in level of sickness absence among their employees. Municipal employees also constitute a vulnerable group with high level of sickness absence. The aim was accordingly to study to what extent the sickness absence differences between municipalities among their employees are determined by organisational factors at the work place and demographic and socio-economic factors respectively.

    Material

    A random sample of 60 out of Sweden’s 290 municipalities was selected. A questionnaire with focus on perceived organizational climate, social support, supportive leadership, distributive justice, work commitment, stress, health and absence culture was sent out to a representative sample of 15,000 employees in the sector of nursing and social care of elderly and disabled. The response rate was 58.4%. A database of the 60 municipalities was constructed with aggregated questionnaire data and official register data concerning the number and income level of inhabitants, level of expenses for social care and sickness absence among the municipality employees.

    Results

    Bivariate analyses revealed a lot of significant covariations between perceived organizational climate, social support, supportive leadership, distributive justice, work commitment, stress and health. Absence culture was only related to health. The level of sickness absence was only related to health and absence culture. The socioeconomic and demographic characteristics of the municipalities were not related to the level of sickness absence. In a multiple regression analysis adjusted for income level and number of inhabitants of the municipalities, health and attitude to sickness absence remained as significant predictors of sickness absence level (R2adj=.19; p=.003).

    Conclusions

    Although psychological and social factors at work such as organizational climate and leadership characteristics were related to the employees’ health, they did not have an independent relation to sickness absence. Aggregated data of self-rated health is a relevant indicator of organizational health. Absence culture is an important independent determinant of the level of sickness absence.

1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf