https://www.mdu.se/

mdh.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Anneroth, Emelie
    et al.
    Sweco, Sweden.
    Jukkala, Tanya
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Ferlander, Sara
    Södertörns högskola, Sweden.
    Feministisk stadsplanering som social innovation2022Inngår i: Social innovation för hållbar utveckling / [ed] Karl Johan Bonnedahl; Annika Egan Sjölander; Malin Lindberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 149-166Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Ferlander, Sara
    et al.
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Södertörns högskola, Sweden.
    Jukkala, Tanya
    Södertörns högskola, Sweden.
    Utas, Andrea
    WSP Sverige AB.
    Papakostas, Apostolis
    Södertörns högskola, Sweden.
    Regionens ansvar för förortens mellanmänskliga rum2018Inngår i: PLAN, nr 4-5, s. 87-88Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Ferlander, Sara
    et al.
    Södertörns högskola, Sweden.
    Stickley, Andrew
    Södertörns högskola, Sweden.
    Kislitsyna, Olga
    Russian Academy of Sciences, Russia.
    Jukkala, Tanya
    Södertörns högskola, Sweden.
    Carlson, Per
    Södertörns högskola, Sweden.
    Mäkinen, Ilkka Henrik
    Uppsala University, Sweden.
    Social capital - a mixed blessing for women? A cross-sectional study of different forms of social relations and self-rated depression in Moscow2016Inngår i: BMC Psychology, E-ISSN 2050-7283, Vol. 4, nr 1, artikkel-id 37Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Depression is a major health problem worldwide, especially among women. The condition has been related to a number of factors, such as alcohol consumption, economic situation and, more recently, to social capital. However, there have been relatively few studies about the social capital-depression relationship in Eastern Europe. This paper aims to fill this gap by examining the association between different forms of social capital and self-rated depression in Moscow. Differences between men and women will also be examined, with a special focus on women.

    METHODS: Data was obtained from the Moscow Health Survey, which was conducted in 2004 with 1190 Muscovites aged 18 years or above. For depression, a single-item self-reported measure was used. Social capital was operationalised through five questions about different forms of social relations. Logistic regression analysis was undertaken to estimate the association between social capital and self-rated depression, separately for men and women.

    RESULTS: More women (48 %) than men (36 %) reported that they had felt depressed during the last year. An association was found between social capital and reported depression only among women. Women who were divorced or widowed or who had little contact with relatives had higher odds of reporting depression than those with more family contact. Women who regularly engaged with people from different age groups outside of their families were also more likely to report depression than those with less regular contact.

    CONCLUSIONS: Social capital can be a mixed blessing for women. Different forms of social relations can lead to different health outcomes, both positive and negative. Although the family is important for women's mental health in Moscow, extra-familial relations across age groups can be mentally distressing. This suggests that even though social capital can be a valuable resource for mental health, some of its forms can be mentally deleterious to maintain, especially for women. More research is needed on both sides to social capital. A special focus should be placed on bridging social relations among women in order to better understand the complex association between social capital and depression in Russia and elsewhere.

  • 4.
    Jukkala, Tanya
    Södertörns högskola, Sweden.
    Självmord som ett avlägsnande från kommunikation: ett nytt luhmannskt perspektiv på ett gammalt sociologiskt problem2013Inngår i: Sosiologi i dag, ISSN 0332-6330, E-ISSN 1893-4617, Vol. 43, nr 1, s. 58-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Jukkala, Tanya
    Uppsala universitet, Sweden.
    Suicide in Russia: A macro-sociological study2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This work constitutes a macro-sociological study of suicide. The empirical focus is on suicide mortality in Russia, which is among the highest in the world and has, moreover, developed in a dramatic manner over the second half of the 20th century. Suicide mortality in contemporary Russia is here placed within the context of development over a longer time period through empirical studies on 1) the general and sex- and age-specific developments in suicide over the period 1870–2007, 2) underlying dynamics of Russian suicide mortality 1956–2005 pertaining to differences between age groups, time periods, and particular generations and 3) the continuity in the aggregate-level relationship between heavy alcohol consumption and suicide mortality from late Tsarist period to post-World War II Russia. In addition, a fourth study explores an alternative to Émile Durkheim’s dominating macro-sociological perspective on suicide by making use of Niklas Luhmann’s theory of social systems. With the help of Luhmann’s macro-sociological perspective it is possible to consider suicide and its causes also in terms of processes at the individual level (i.e. at the level of psychic systems) in a manner that contrasts with the ‘holistic’ perspective of Durkheim. The results of the empirical studies show that Russian suicide mortality, despite its exceptionally high level and dramatic changes in the contemporary period, shares many similarities with the patterns seen in Western countries when examined over a longer time period. Societal modernization in particular seems to have contributed to the increased rate of suicide in Russia in a manner similar to what happened earlier in Western Europe. In addition, the positive relationship between heavy alcohol consumption and suicide mortality proved to be remarkably stable across the past one and a half centuries. These results were interpreted using the Luhmannian perspective on suicide developed in this work. 

  • 6.
    Jukkala, Tanya
    et al.
    Malmö University, Sociol, Inst Urbana Studier, Malmö, Sweden.
    Ferlander, Sara
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Södertörns Hgsk, Sociol, Huddinge, Sweden.
    Aytar, Osman
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Engdahl, Emma
    Gothenburg Univ, Sociol, Gothenburg, Sweden.
    Hristova, Antoaneta
    Bulgariska Vetenskapsakad, Social & Polit Psykol, Inst Manniskor & Befolkning, Sofia, Bulgaria.
    Hopstadius, Maria
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Blasko, Andrew
    Bulgariska Vetenskapsakad, Sofia, Bulgaria.
    Misheva, Vessela
    Uppsala Univ, Sociol Emerita, Sociol Inst, Uppsala, Sweden.
    Att leva med en världsomfattande pandemi: En studie om människors oro kopplat till covid-19 i Sverige2021Inngår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, E-ISSN 2002-066X, Vol. 58, nr 1-2, s. 103-131Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.

  • 7.
    Jukkala, Tanya
    et al.
    Södertörns högskola, Sweden.
    Ferlander, Sara
    Södertörns högskola, Sweden.
    Bogren, Alexandra
    Södertörns högskola, Sweden.
    Ejigu, Alazar
    Södertörns högskola, Sweden.
    Det sociala kapitalets rumslighet: En studie om kvinnors upplevelser av mötesplatser i Flemingsberg2021Inngår i: Att göra stad i Stockholms urbana periferi / [ed] Malin Gawell; Apostolis Papakostas, Stockholm: Stockholmia förlag , 2021, 1, s. 231-260Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Jukkala, Tanya
    et al.
    Södertörns högskola, Sweden.
    Mäkinen, Ilkka Henrik
    Södertörns högskola, Sweden.
    Acceptance of suicide in Moscow2011Inngår i: Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, ISSN 0933-7954, E-ISSN 1433-9285, Vol. 46, nr 8, s. 753-765Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Attitudes concerning the acceptability of suicide have been emphasized as being important for understanding why levels of suicide mortality vary in different societies across the world. While Russian suicide mortality levels are among the highest in the world, not much is known about attitudes to suicide in Russia. This study aims to obtain a greater understanding about the levels and correlates of suicide acceptance in Russia. Data from a survey of 1,190 Muscovites were analysed using logistic regression techniques. Suicide acceptance was examined among respondents in relation to social, economic and demographic factors as well as in relation to attitudes towards other moral questions. The majority of interviewees (80%) expressed condemnatory attitudes towards suicide, although men were slightly less condemning. The young, the higher educated, and the non-religious were more accepting of suicide (OR > 2). However, the two first-mentioned effects disappeared when controlling for tolerance, while a positive effect of lower education on suicide acceptance appeared. When controlling for other independent variables, no significant effects were found on suicide attitudes by gender, one's current family situation, or by health-related or economic problems. The most important determinants of the respondents' attitudes towards suicide were their tolerance regarding other moral questions and their religiosity. More tolerant views, in general, also seemed to explain the more accepting views towards suicide among the young and the higher educated. Differences in suicide attitudes between the sexes seemed to be dependent on differences in other factors rather than on gender per se. Suicide attitudes also seemed to be more affected by one's earlier experiences in terms of upbringing and socialization than by events and processes later in life.

  • 9.
    Jukkala, Tanya
    et al.
    Södertörns högskola, Sweden.
    Mäkinen, Ilkka Henrik
    Södertörns högskola, Sweden.
    Suicide in Changing Societies2010Inngår i: Baltic Worlds, ISSN 2000-2955, E-ISSN 2001-7308, Vol. 3, s. 10-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Jukkala, Tanya
    et al.
    Södertörns högskola, Sweden.
    Mäkinen, Ilkka Henrik
    Södertörns högskola, Sweden.
    Stickley, Andrew
    Södertörns högskola, Sociologi.
    The historical development of suicide mortality in Russia, 1870-20072015Inngår i: Archives of Suicide Research, ISSN 1381-1118, E-ISSN 1543-6136, Vol. 19, nr 1, s. 117-130Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Russia has one of the highest suicide mortality rates in the world. This study investigates the development of Russian suicide mortality over a longer time period in order to provide a context within which the contemporary high level might be better understood. Annual sex- and age-specific suicide-mortality data for Russia for the period 1870-2007 were studied, where available. Russian suicide mortality increased 11-fold over the period. Trends in male and female suicide developed similarly, although male suicide rates were consistently much higher. From the 1990s suicide has increased in a relative sense among the young (15-34), while the high suicide mortality among middle-aged males has reduced. Changes in Russian suicide mortality over the study period may be attributable to modernisation processes.

  • 11.
    Jukkala, Tanya
    et al.
    Uppsala universitet, Sweden.
    Mäkinen, Ilkka
    Kislitsyna, Olga
    Ferlander, Sara
    Vågerö, Denny
    Economic strain, social relations, gender, and binge drinking in Moscow.2008Inngår i: Social Science and Medicine, ISSN 0277-9536, E-ISSN 1873-5347, Vol. 66, nr 3, s. 663-674Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Jukkala, Tanya
    et al.
    Södertörns högskola, Sweden.
    Stickley, Andrew
    Södertörns högskola, Sweden.
    Mäkinen, Ilkka Henrik
    Uppsala University, Sweden.
    Baburin, Aleksei
    National Institute for Health Development, Tallinn, Estonia.
    Sparén, Pär
    Karolinska Institutet, Sweden.
    Age, period and cohort effects on suicide mortality in Russia, 1956-20052017Inngår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 17, nr 1, artikkel-id 235Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Russian suicide mortality rates changed rapidly over the second half of the twentieth century. This study attempts to differentiate between underlying period and cohort effects in relation to the changes in suicide mortality in Russia between 1956 and 2005.

    METHODS: Sex- and age-specific suicide mortality data were analyzed using an age-period-cohort (APC) approach. Descriptive analyses and APC modeling with log-linear Poisson regression were performed.

    RESULTS: Strong period effects were observed for the years during and after Gorbachev's political reforms (including the anti-alcohol campaign) and for those following the break-up of the Soviet Union. After mutual adjustment, the cohort- and period-specific relative risk estimates for suicide revealed differing underlying processes. While the estimated period effects had an overall positive trend, cohort-specific developments indicated a positive trend for the male cohorts born between 1891 and 1931 and for the female cohorts born between 1891 and 1911, but a negative trend for subsequent cohorts.

    CONCLUSIONS: Our results indicate that the specific life experiences of cohorts may be important for variations in suicide mortality across time, in addition to more immediate effects of changes in the social environment.

  • 13.
    Sohl, Lena
    et al.
    Södertörns högskola, Sweden.
    Lisa, Salmonsson
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Jukkala, Tanya
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Sträva efter jämställdhet: Att skapa samhörighet och utmana normer2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med utvärderingen är att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som finns inom projekten, samt se vilka spår Arvsfondens finansiering har lämnat. 

    I utvärderingsuppdraget har följande frågeställningar ingått:

    Vilka spår lämnar Arvsfondens pengar och under vilka förutsättningar lämnar pengarna spår? Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på? Hur upplever målgruppen insatserna? Hur många har deltagit i och/eller nåtts av den aktuella verksamheten?

    I utvärderingsuppdraget har också ingått att, utifrån Arvsfondens kategorisering av överlevnad, bedöma vad som lever vidare efter projektslut, för de projekt som avslutats vid tiden för utvärderingen.

    Genomförande

    Utvärderingen omfattar 25 projekt inriktade på jämställdhet och som antingen främst riktats till flickor och kvinnor (17 projekt) eller pojkar och män (8 projekt). I forskarnas genomgång av projekten har det visat sig att flera av de projekt som riktats till flickor och kvinnor också vänt sig till icke-binära och transpersoner. Projekten har pågått under perioden 2016–2023. Utvärderingen slutfördes i juni 2023. Projekten som ingår i utvärderingen har framför allt riktat sig till två av Arvsfondens målgrupper: Barn (0–11 år) och ungdomar (12–25 år).

    Utvärderingen har bestått av tre olika delstudier: telefonintervjuer med projektledare i ett urval av projekten, en dokumentstudie baserad på ansökningar, årsrapporter samt slutrapport från de projekt som avslutats vid tiden för utvärderingens slutförande, samt fördjupade studier av tre projekt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Sohl, Lena
    et al.
    Södertörns högskola, Sweden.
    Salmonsson, Lisa
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Jukkala, Tanya
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Sträva efter jämställdhet: Att skapa samhörighet och utmana normer2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med utvärderingen är att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som finns inom projekten, samt se vilka spår Arvsfondens finansiering har lämnat. 

    I utvärderingsuppdraget har följande frågeställningar ingått:

    Vilka spår lämnar Arvsfondens pengar och under vilka förutsättningar lämnar pengarna spår? Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på? Hur upplever målgruppen insatserna? Hur många har deltagit i och/eller nåtts av den aktuella verksamheten?

    I utvärderingsuppdraget har också ingått att, utifrån Arvsfondens kategorisering av överlevnad, bedöma vad som lever vidare efter projektslut, för de projekt som avslutats vid tiden för utvärderingen.

    Genomförande

    Utvärderingen omfattar 25 projekt inriktade på jämställdhet och som antingen främst riktats till flickor och kvinnor (17 projekt) eller pojkar och män (8 projekt). I forskarnas genomgång av projekten har det visat sig att flera av de projekt som riktats till flickor och kvinnor också vänt sig till icke-binära och transpersoner. Projekten har pågått under perioden 2016–2023. Utvärderingen slutfördes i juni 2023. Projekten som ingår i utvärderingen har framför allt riktat sig till två av Arvsfondens målgrupper: Barn (0–11 år) och ungdomar (12–25 år).

    Utvärderingen har bestått av tre olika delstudier: telefonintervjuer med projektledare i ett urval av projekten, en dokumentstudie baserad på ansökningar, årsrapporter samt slutrapport från de projekt som avslutats vid tiden för utvärderingens slutförande, samt fördjupade studier av tre projekt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Stickley, Andrew
    et al.
    Södertörns högskola, Sweden.
    Ferlander, Sara
    Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Södertörns högskola, Sweden.
    Jukkala, Tanya
    Södertörns högskola, Sweden.
    Carlson, Per
    Mittuniversitetet, Sweden.
    Kislitsyna, Olga
    ISESP - Moscow.
    Mäkinen, Ilkka
    Södertörns Högskola, Sweden.
    Institutional Trust in Contemporary Moscow2009Inngår i: Europe-Asia Studies, ISSN 0966-8136, E-ISSN 1465-3427, Vol. 61, nr 5, s. 779-796Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Levels of institutional trust in Russia are amongst the lowest in the world. As yet, however, little research has focused on this phenomenon at the sub-national level. The current study examines trust in social and political institutions among citizens in Moscow in 2004. Results showed that levels of institutional trust are extremely low and that there were only three institutions (the church, president and hospitals) that were more trusted than distrusted. Moreover, although the effect of some demographic and other independent variables on trust stretched across institutions, several variables had a unique impact in terms of trust in the president.

  • 16.
    Stickley, Andrew
    et al.
    Södertörns högskola, Sweden.
    Jukkala, Tanya
    Södertörns högskola, Sweden.
    Norström, Thor
    Alcohol and Suicide in Russia, 1870-1894 and 1956-2005: Evidence for the Continuation of a Harmful Drinking Culture Across Time?2011Inngår i: Journal of Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1937-1888, E-ISSN 1938-4114, Vol. 72, nr 2, s. 341-347Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: Previous research suggests that a strong relation exists between alcohol consumption and suicide in Soviet and post-Soviet Russia. This study extends this analysis across a much longer historical time frame by examining the relationship between heavy drinking and suicide in tsarist and post-World War 11 Russia. Method: Using alcohol poisoning mortality data as a proxy for heavy drinking, time-series analytical modeling techniques were used to examine the strength of the alcohol-suicide relation in the provinces of European Russia in the period 1870-1894 and for Russia in 1956-2005. Results: During 1870-1894, a decreasing trend was recorded in heavy drinking in Russia that contrasted with the sharp increase observed in this phenomenon in the post-World War 11 period. A rising trend in suicide was recorded in both study periods, although the increase was much greater in the latter period. The strength of the heavy drinking suicide relation nevertheless remained unchanged across time, with a 10% increase in heavy drinking resulting in a 3.5% increase in suicide in tsarist Russia and a 3.8% increase in post-World War II Russia. Conclusions: Despite the innumerable societal changes that have occurred in Russia across the two study periods and the growth in the level of heavy drinking, the strength of the heavy drinking-suicide relation has remained unchanged across time. This suggests the continuation of a highly detrimental drinking culture where the heavy episodic drinking of distilled spirits (vodka) is an essential element in the alcohol-suicide association. (J. Stud. Alcohol Drugs, 72, 341-347, 2011)

1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf