https://www.mdu.se/

Study design: Triangulated mixed-methods validation study.

Objectives: To validate the Danish version of the Spinal Cord Lesion-related Coping Strategies Questionnaire (SCL-CSQ).

Setting: Community in Denmark.

Methods: Participants were invited via a patient organization and its specialized hospital. Eligibility criteria were having a spinal cord injury (SCI), being 18 years or older, and able to understand and respond in Danish. Quantitative data were collected to determine internal consistency and criterion validity of the three subscales of SCL-CSQ, i.e., acceptance, fighting spirit, and social reliance. The Three-Step Test-Interview approach was employed to determine whether items measured what they were intended to measure (i.e., construct validity based on response processes).

Results: The quantitative sample consisted of 107 participants, and the interview sample comprised 11 participants. The acceptance and fighting spirit subscales showed adequate internal consistency (Cronbach's alpha of 0.72 and 0.76 respectively) and satisfactory criterion validity (expected correlations with quality of life and depression). The social reliance subscale showed inadequate internal consistency (Cronbach's alpha of 0.58) and criterion validity. All fighting spirit items and all but one acceptance items were interpreted congruently by most participants. Conversely, two social reliance items were only interpreted congruently by 9 and 27%.

Conclusion: The acceptance and fighting spirit subscales of the Danish version of the SCL-CSQ showed good psychometric properties, while the social reliance subscale showed serious issues and should be revised. Researchers and clinicians are urged to reflect on these findings when revising the SCL-CSQ or adapting it to other languages, cultural contexts, and rehabilitation settings.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att trycksår är smärtsamt och orsakar ett stort lidande för patienterna. Trycksår ger en ökad risk för infektioner och förlängd vårdtid vilket även leder till ökade kostnader för samhället. Trycksår som drabbar patienter inom vården räknas som en vårdskada och en av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att förhindra vårdskador. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda trycksårsförebyggande.Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg med totalt tio artiklar fördelat på fyra kvantitativa artiklar och sex kvalitativa artiklar. Samtliga artiklar analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Det framträdde tre olika teman “Betydelsen av kunskap och kompetens”, ”Betydelsen av delaktighet och kommunikation”och “Betydelsen av arbetsmiljön och resursbrist”. Sjuksköterskorna hade även erfarenheter av att trycksårförebyggande åtgärder var prioriterat men att det var svårt att genomföra på grund av en hög arbetsbelastning och brist på vårdpersonalresurser. Sjuksköterskorna erfor även att brister i kommunikationen kunde leda till en ökad risk för trycksår. När sjuksköterskorna involverade patient och anhöriga i omvårdnaden ökades förståelsen för sjuksköterskans åtgärder och samarbetet underlättades. Slutsats: Sjuksköterskorna behöver mer kunskap och kompetens för att bli mer effektiva i det trycksårförebyggande arbetet. Tid-och resursbrist gjorde att sjuksköterskorna inte kunde prioritera trycksårsförebyggande åtgärder. Risken för trycksår minskade när sjuksköterskorna involverade patienten och anhöriga i omvårdnaden.

Syftet med studien är att få en förståelse för socialarbetares arbete med våldsutövare samt hur de beskriver och bemöter våldsutövare som målgrupp. Studien utgår från en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara forskningens syfte. Det insamlade datamaterialet analyserades tematiskt och identifierade följande teman; våldsutövarens förutsättningar till förändring, utvecklingsområden i arbetet med våldsutövare, kartläggning av arbete med våldsutövare, nätverksarbete och riskfaktorer hos våldsutövaren. Resultatet analyserades i samband med tio vetenskapliga artiklar och fyra teoretiska ramverk; makt, handlingsutrymme, mentalisering och stigma. Det framträdande resultatet pekar på att våldsutövare uppvisar en bristande insikt och självreglering av känslor till våldet och att socialarbetarens bemötande blir väsentlig och avgörande för behandlingsarbetets utveckling. Utgångspunkten i arbetet grundar sig i våldsutövares enskilda problematiker som behöver beaktas där socialarbetaren anpassar arbetsmetoden efter den genom sina kunskaper och kompetenser. Utöver det har arbetet ett stort fokus på partnerkontakten med den våldsutsatta för att motivera och uppmuntra till stöd under våldsutövarens behandling. Det framgår även att socialarbetare samverkar med andra verksamheter som kan påträffa våldsutövare men att det behöver vidareutvecklas för att möjliggöra ett utökat kunskapsutbyte och uppfångande av våldsutövare. Vidare påvisar resultatet att tidigare utsatthet i barndomen är ett företrädande mönster hos flera våldsutövare. 

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialtjänstens arbetsprocess ser ut när ett barn far illa eller misstänks fara illa. Studien består av tre frågeställningar och för att kunna ge svar på syftet används en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet grundar sig på intervjuer med fem socialsekreterare från fem olika kommuner i Mellansverige. När det kommer till socialsekreterarnas utredningsprocess påvisar studiens resultat att alla kommuner intervjupersonerna tillhör har samma målsättning men utgår ifrån olika arbetssätt. Några förekommande utmaningar för socialsekreterarna är en hög arbetsbelastning, begränsade resurser och klienternas minskade tillit för socialtjänsten. Ett ytterligare resultat som studien påvisar är socialsekreterarnas beskrivning av utredningsprocessen i relation till teoretisk utgångspunkt. Systemteorin är väsentlig för socialsekreterarna under utredningsprocessen eftersom individer och verksamheter i barnets närmiljö beaktas under utredningen. Anknytningsteorin visar på barnets anknytningsrelation till omvårdnadpersonerna. Empowerment används i utredningsprocessen genom att motivera klienterna till att återta makten över sin situation

Bakgrund: Compassion energy kan bidra till sjuksköterskors förutsättningar att ge patienter och meningsfull vård utifrån ett medkännande förhållningssätt. Sjuksköterskors empati gentemot patienter kan innebära en risk för compassion fatigue hos sjuksköterskor, vilket kan försämra patientsäkerheten. Sjuksköterskors ansvar över den egna hälsan har en stor betydelse för att minimera sjuksköterskors avsikt att lämna arbetet samt för att skydda patienter från vårdskada. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta motivation i vårdandet. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans med underlag av tio olika kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat:Resultatet bestod av två teman, erfarenheter av meningsfullhet samt erfarenheter av en trygg arbetsmiljö. Erfarenheter av meningsfullhet gav två subteman, att finna glädje och att få ge hjälp. Erfarenheter av en trygg arbetsmiljö gav två subteman, att få emotionellt stöd från kollegor och att ha möjlighet till utveckling. Slutsats:Sjuksköterskor motiverades i vårdandet genom att finna glädje då det bildades en gemenskap på arbetsplatsen samt att glädjen underlättade svåra situationer i vårdandet. Att få hjälp till en annan människa i behov av hjälp ansågs vara grunden för vårdandet. Att få emotionellt stöd från kollegor bidrog till en trygghet i vårdandet och gjorde det möjligt för sjuksköterskorna att uppnå likvärdiga mål. Att ha möjlighet till utveckling gav sjuksköterskorna en djupare förståelse och underlätta olika situationer i vårdandet. 

Kärlek är en omfattande del i människans liv, hur vi uttrycker kärlek varierar och enligt Chapman (1992) finns det fem kärleksspråk som människan använder: bekräftande ord, tjänster, fysisk beröring, kvalitetstid samt gåvor. Syftet med denna studie var att undersöka hur män och kvinnor visar kärlek i en romantisk relation samt om det finns ett dominant kärleksspråk och om det skiljer sig mellan män och kvinnor.  Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes varav två var parintervjuer, totalt deltog sju kvinnor och fem män. Intervjuerna tematiserades med hjälp av de fem kärleksspråken och sex teman identifierades: respekt, tillit och frihet, tjänster för att förenkla vardagen, kvalitetstid genom att ha roligt ihop, kommunikation och bekräftande ord, fysisk beröring, gåvor. Resultatet visade att deltagarna uppvisade en blandning av de fem kärleksspråken men även att de uttrycker kärlek på andra sätt som visade sig vara viktiga i relationen. Resultatet visade dessutom att inget dominant kärleksspråk kunde identifieras. 

Denna kvalitativa vinjettstudie syftar till att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänsten bedömer hedersrelaterat våld riktat mot kvinnor samt om etnisk bakgrund hos våldsoffret påverkar bedömningen. Syftet är dessutom att undersöka vilka insatser som socialtjänsten erbjuder för våldsoffer som lever i en hederskontext och om de skiljer sig från våld i nära relationer. Datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner och baseras på en vinjett. Genom tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och systemteori analyseras resultatet. Av studiens resultat framgår det alla deltagare identifierade heder i fallbeskrivningen, oavsett om kvinnan hade ett svenskt klingande namn eller mellanösternklingande namn. Deltagarna menar att etnicitet inte ska vara avgörande i bedömningen men att det behöver tas i hänsyn till för att bedöma allvarligheten kring hedersutövningen. Insatserna som erbjuds för våldsoffer inom en hederskontext är skyddat boende och samtalsstöd. Det framgår även att insatserna för hedersrelaterat våld och förtryck inte skiljer sig ifrån insatserna för våld i nära relationer. Slutligen anser samtliga deltagare att det krävs mer forskning och specialiserade insatser för hedersrelaterat våld och förtryck. 

Bakgrund: Personcentrerad vård syftar till att organisera vården på nytt med fokus på patientens upplevelser för att ge patienten mer utrymme i sin omvårdnad. Arbetssättet har sin utgångspunkt i patientens upplevelser och har visats främja överensstämmelsen mellan vårdgivaren och patienten. Det finns tre kärnkomponenter i den personcentrerade vården; partnerskap, patientberättelsen och dokumentation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat vid vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes för detta examensarbete där 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Sju av artiklarna är kvalitativa och tre är kvantitativa. Resultat: I resultatet framkom följande teman: betydelsen av delaktighet, betydelsen av kommunikation, betydelsen av kommunikation i vårdteamet, negativ arbetsmiljö samt sjuksköterskor tillfredsställelse. Teamarbetet och utrymme för dialog mellan yrkesgrupperna visade sig även vara viktigt för utvecklingen av den personcentrerad vården. Slutsats: Personcentrerad vård visade sig vara eftersträvningsvärt enligt sjuksköterskornas erfarenheter. Även rådande lagstiftning, regelverk och patienterna själva efterfrågade arbetssättet. Trots att sjuksköterskorna erfar att arbetssättet var eftersträvningsvärt så var det svåruppnåeligt och beroende av goda arbetsförhållanden. Sjuksköterskorna erfar att de är beroende av både organisationen och patienterna för att tillsammans kunna skapa de bästa förutsättningarna för den personcentrerade vården.

Ett arbete kan både vara en risk eller friskfaktor och de krav som ställs på arbetstagaren kan leda till olika konsekvenser. Arbetsmiljö innefattar den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, den fysiska arbetsmiljön handlar om exempelvis buller, ventilation och ljus medan psykosocial arbetsmiljö handlar om exempelvis socialt stöd, krav, inflytande och belöning. Arbetsmiljö är en viktig pelare inom folkhälsan eftersom en stor del av dygnet spenderas på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att beskriva hur kriminalvårdare upplever sin arbetsmiljö inne i anstalten. Krav-kontroll-stöd-modellen har tillämpats till studien som teoretiskt perspektiv.

För att få syftet besvarat gjordes en kvalitativ metod med ett målstyrturval där fem kriminalvårdare intervjuades enskilt. Samtliga intervjuer var semistrukturerade som spelades in och sedan transkriberades och analyserades. Intervjupersonerna arbetar på samma anstalt och har varit anställda olika länge.

 Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att ledningen sätter hög press trots personalbristen och att inget förändras trots flera påpekningar av personalen. Gällande den psykosociala delen upplevde intervjupersonerna att yrket är psykiskt påfrestande på grund av den höga kraven från ledningen men även det dagliga hotet från de intagna. Trots detta upplevde intervjupersonerna att samarbetet bland kollegorna är god vilket kan öka arbetsglädjen.

Nyckelord: Arbetsmiljö, Krav-kontroll-stöd-modellen, Kriminalvårdare, Kvalitativ metod

Bakgrund: Stress kan vara både positiv och negativt för människans kropp. Långvarig stress utan återhämtning kan leda till folkhälsoproblem. Användning av sociala medier är något som ökar bland ungdomar. Även hög användning av sociala medier kan leda till allvarliga konsekvenser. Stress-och sårbarhetsmodellen har tillämpats till denna studie som teoretiskt ramverk. 

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan användandet av sociala medier och stress bland gymnasieelever.

Metod: En kvantitativ studie har tillämpats till denna undersökning med tvärsnittsdesign. Deltagarna var gymnasielever. Bekvämlighetsurval användes till denna studie där svarsfrekvensen låg på 100 procent bland 105 respondenter. Spearmans rangkorrelation tillämpades för att analysera sambandet. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats.

Resultat: Den största delen av respondenterna använder sociala medier i minst tre timmar per dag. Tre av fyra respondenter känner sig stressade dagligen. Studien visade ett svagt positivt samband mellan sociala medier och stress.

Slutsats: Studien visade att nästan alla respondenter använder sociala medier. Majoriteten spenderade tre timmar eller mer per dag på sociala medier. Studien visade även ett svagt positivt signifikant samband mellan användning av sociala medier och stress

Varje individ i Sverige bör ha samma rätt att verka i vardagen, och det inkluderar alla personer oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, utbildning eller social klass. Dessa aspekter ska inte vara avgörande för att sedan bli exkluderad från att arbeta. Att arbeta anses vara en del av en mänsklig rättighet och individer som befinner sig utanför arbetsmarknaden bör inkluderas oavsett aspekt de erhåller som anses vara fördomsfullt i samhället. Rekryterare anses ha en omfattande roll om att anställa personal med olika egenskaper som i sin följd främjar mångfalden hos företag, av denna anledning valdes rekryterare ut att vara ett fokusområde i föreliggande studie. Syftet med föreliggande studien är att öka förståelsen kring hur olika rekryterare i Sverige arbetar mångfaldsfrämjande vid rekrytering till företag. Tio intervjuer genomfördes och respondenterna arbetade som rekryterare inom olika branscher med olika års erfarenhet och utbildning. Det insamlade materialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att rekryterare följer sin magkänsla kring kandidaten, men främst utifrån de egenskaper som kandidaten besitter som också efterfrågas från den sökta tjänsten; det är dock inte uteslutet att diskriminering kan förekomma vid rekrytering. Uppsatsen drar slutsatsen att samhället ställer krav på hur företag ska anpassa sig när det kommer till underrepresenterade grupper i samhället och rekryterare vill möta de behov som finns med rätt verktyg. Flera av dem medger att diskriminering förekommer inom deras respektive arbetsområden och menar att anställning av personer från etniska minoriteter ibland betraktas som ett risktagande, och de beskriver en förekomst av rädsla för konflikter baserade på kulturella skillnader. Intervjupersonerna understryker att mångfaldsarbete även fortsättningsvis bör vara ett aktivt ämne i arbetslivet.

Sekundär traumatisering är ett tillstånd som kan uppstå till följd av att arbeta med att lyssna på klienters berättelser om traumatiska upplevelser. Personen som drabbas av sekundär traumatisering kan uppleva många fysiska och psykiska svårigheter i sitt liv. Studiens syfte är att undersöka uppkomsten och erfarenheterna av sekundär traumatisering bland professionella och på så sätt bidrar till kunskap om detta fenomen inom socialt arbete. I studien tillämpas en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer för att erhålla en fördjupad förståelse för sekundär traumatisering och för att ge utrymme för professionella att uttrycka sina erfarenheter. För att förstå hur professionella hanterar de känslor som följer av exponeringen för traumaberättelser och uppkomsten av sekundär traumatisering används teorier om KASAM (känsla av sammanhang), empowerment och copingstrategier som teoretiska perspektiv. Studien genomfördes i tre olika kommuner och inkluderade sex intervjuer med professionella som arbetar inom området våldsutsatta klienter. Resultaten från studien indikerar att professionella upplever besvärande känslor till följd av klienternas traumatiserande berättelser. Resultaten betonar även att bristen på reflektion i arbetsmiljön och hög arbetsbelastning kan anses vara orsaker till uppkomsten av sekundär traumatisering. Å andra sidan identifieras vilka copingstrategier som används av professionella för att hantera symtomen av sekundär traumatisering

Bakgrund: Som sjuksköterska är det mycket vanligt att bemöta anhöriga när en närstående har avlidit. Flera anhöriga känner sorg och chock efter dödsfallet, samt vittnar om bristande kunskap och kompetens om kommunikation och bemötandet hos vårdpersonalen. Flertalet anhöriga anser också att de blir dåligt bemötta av vårdpersonalen. Samtidigt har sjuksköterskor ett ansvar att ta hänsyn till de anhöriga enligt riktlinjer. Eftersom flera anhöriga vittnar om ett dåligt bemötande från vårdpersonalen verkar det vara värdefullt att få en djupare kunskap om hur sjuksköterskor bemöter anhöriga i samband med dödsfall. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En litteraturöversikt bestående av elva artiklar. Åtta artiklar var kvalitativa, två var mixade och en var kvantitativ. Resultat: Artiklarnas syften, deltagare, datainsamlingsmetoder och resultat jämfördes. Det framkom tre olika teman genom analysen av artiklarnas resultat. Temana var, Att ha förutsättningar för att ge stöd till anhöriga vid dödsfall, Att ge stöd samt Att bilda relation med anhöriga. Slutsatser: Stödet till anhöriga ansågs delvis vara bristfälligt på grund av otillräcklig kompetens och utbildning hos sjuksköterskorna.

Nyckelord: anhöriga, bemötande, dödsfall, erfarenheter, litteraturöversikt, sjuksköterska

Boendestödjare inom socialpsykiatrin är en grupp inom vård- och omsorgssektorn som blir utsatta för hot och våld inom sitt dagliga arbete. Tanken med studien var att undersöka hur boendestödjarna själva ser på de hot och våld som en del av deras dagliga arbete. Mina frågeställningar var: vilka erfarenheter och upplevelser har boendestödjare av att åskåda eller personligen erfara våld och hot om våld i arbetet? Hur hanterar boendestödjare förekomsten och upplevelser av våld och hot om våld i arbetet? Jag har gjort en etnografisk studie för att vara på plats där detta inträffar för att samla empiri till min analys. Jag har gjort studien på två boenden inom socialpsykiatrin med sex deltagande observationer och fyra interjuver och sammanlagt 20 boendestödjare har deltagit i studien. För att tolka och analysera mitt resultat har jag valt att använda mig av symbolisk interaktionism och Hochschilds begrepp om känsloarbete samt Fines perspektiv på små grupper med fokus på normer. Studiens resultat lyfte fram ett huvudtema som var ”spänningar mellan individualiserat ansvar och arbetsmiljö” vilket handlar om hur de individuella bedömningarna som boendestödjarna gör påverkar deras arbetsmiljö. Resultatet innefattar även tre underteman: ”kollegornas betydelse” som belyser positiva och negativa aspekter av en boendestödjares kollegor, ”våldets vara” som belyser bland annat normaliseringen av hot och våldet som finns, samt ”förminskad i sin roll som boendestödjare” som belyser bland annat komplexiteten att göra en polisanmälning.

I dagens samhälle har sociala medier stort inflytande på människor. Studiens syfte var att undersöka hur unga kvinnor upplever att deras mentala hälsa påverkas till följd av användning av sociala medier. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor mellan 20–35 år som är aktiva på Facebook och Instagram. Analysen visade på två centrala teman: positiva mentala effekter och negativa mentala effekter med subteman ökad stressnivå och beroendeframkallande. Deltagarna upplever att deras psykiska hälsa påverkas både positivt och negativt. Dock visar resultatet att det var övervägande negativt. Vilket är i linje med tidigare studier. Författarna resonerar att social gemenskap vid användning av sociala medier var en gemensam positiv faktor för deltagarna, medan minskad självkänsla var en gemensam negativ faktor. Vi kommer att diskutera resultat i enlighet med den sociokulturella teorin, då det diskuterades att sociala medier har en viktig roll gällande hur de påverkar unga kvinnors mentala hälsa utifrån samtida kultur.

Bakgrund: Vård i livets slutskede handlar om att lindra lidande och öka patientens välbefinnande under sista tid i livet. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det att lindra lidande, främja hälsa och att verka för ett fridfullt och värdigt avslut för patienter. Tidigare forskning visade att patienter uppskattade sjuksköterskors goda omhändertagande och bemötande. Det framkom att patienter erfor att den terminala sjukdomen omkullkastar livet och det uppstod en förlust av kontroll och självbild. Syfte: Syftet var att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades med sammanlagt elva vårdvetenskapliga artiklar, varav åtta var kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Resultat: Det identifierades fyra olika teman som besvarade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede som var; Kommunikation och utmaningar i vårdandet, Sjuksköterskans behov av utbildning och kompetens, Betydelsen av ett tvärprofessionellt samarbete och slutligen Emotionell påfrestning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att en god kommunikation var grunden för en högkvalitativ vård i livets slutskede. Dock uppstod det kommunikationsutmaningar när patienter och närstående hade olika mål för vården. För att erbjuda säker och god vård där patienters behov tillgodosågs erfor sjuksköterskor behov av specialiserade kunskaper och färdigheter inom palliativ vård.

Bakgrund: Ett av sjuksköterskors arbetsområden är att förebygga vårdsrelaterade infektioner [VRI]. VRI är en vårdskada som kan uppstå under sjukhusvistelse. VRI ökar i vården trots aktuella vårdteorier, lagar och riktlinjer. Tidigare forskning påvisar negativa faktorer som orsakar att patienter upplever att förebyggandet av VRI förhindras med ett vårdlidande till följd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av att förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 10 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat:Examensarbetets resultat visade att sjuksköterskorna erfor att kunskap och basala hygienrutiner var en viktig del vid VRI och att sjuksköterskorna erfor att det fanns behov av utbildning. Sjuksköterskorna erfor att det fanns en brist på kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter. Det framkom även att det fanns en tidsbrist på arbetsplatserna som förhindrade en god och säker vård. Slutsats: Genom att synliggöra sjuksköterskor erfarenheter av att förebygga VRI kan slutsatser dras om att sjuksköterskor är i behov av vidareutbildning inom VRI som bygger på att bredda kunskaper inom yrkesrollen så att patienter hyser tillit, tro och hopp till vården.

Bakgrund: Majoriteten av de patienter som skall genomgå anestesi uppvisar någon form av oro. Anestesisjuksköterskor ansvarar för att bemöta och lindra obehag samt lidande hos patienter i den preoperativa vården. Obehandlad oro orsakar onödigt lidande och kan leda till både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för patienten såväl som samhället. Därför är det viktigt att anestesisjuksköterskor känner till strategier för att kunna bidraga till lindring hos patienter. Syfte: Syftet är att beskriva strategier för att lindra oro hos patienter inför anestesi. Metod: Systematisk integrerad litteraturöversikt av 23 artiklar enligt Whittemore och Knafl. Resultat: Att skapa trygghet är en viktig och central del i hanteringen av preoperativ oro. Individuellt anpassad information var en förutsättning för att skapa trygghet. Andra strategier som förekom var fysisk beröring, avledning, läkemedel, alternativa behandlingar, ibland enskilt men även i kombination. Slutsats: Examensarbetet presenterar möjliga strategier för anestesisjuksköterskor att använda sig av i mötet med patienter som är oroliga inför anestesi. Resultatet rangordnar inte vilken strategi som fungerar bäst utan ger ett utbud av alternativ till lindring. Strategierna som presenteras kan användas var och en för sig eller kombineras för att uppnå önskat resultat. 

Inom det sociala arbetet jobbar yrkesutövare ständigt för att hjälpa samt stödja människor som är i behov av hjälp och stöd. Denna studie har sitt fokus på hur organisationen och arbetssituationen påverkar socialsekreterares arbete samt beslut. Studien har påvisat att dessa faktorer har en påverkan på socialsekreterares arbete samt beslut, vilket var de frågeställningar som vi sökte svar på. Socialsekreterare arbetar utifrån organisationens föreskrivna riktlinjer samt regelverk och dessa lagar samt regler begränsar socialsekreterares handlingsutrymme. Påverkan av arbetssituationen kan vara varierande periodvis då socialsekreterare kan uppleva en hög arbetsbelastning samt en hög personalomsättning som därmed kan bidra till en stressig arbetssituation. Denna studie är genomförd med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer och deltagarna var fem verksamma myndighetsutövare. Vi har samlat in material och analyserat det genom teorierna, stressteorin samt gräsrotsbyråkratin och genom tidigare forskning. Studien påvisar att socialsekreterare upplever brister inom organisationen, då det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning och att organisationen begränsar socialsekreterarnas arbete. Det framkom även att arbetsplatsen har en hög personalomsättning och stressig arbetssituation periodvis. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom organisationen samt den svåra arbetssituationen som vidare kopplas till resultatet.

Background: The healthcare environment is where care is delivered and involves creating a

favorable environment adjusted for the unique needs, preferences, and resources, of each

patient. It is essential to establish a welcoming healthcare environment that supports patient

recovery. Recovery involves experiencing harmony between activity and rest, a sense of

acceptance, and the ability to pause an ongoing activity and facilitate recovery. Aim: the aim

is to create an overview of the significance of the healthcare environment for patients'

recovery. Method: A general literature review analyzed seven qualitative, three mixed-

methods, and one quantitative article. Results: The healthcare environment impacts patient

recovery both positively and negatively. Four categories were identified: "The importance of

the physical healthcare environment", “the importance of involvement”

,

“the significance of

sleep”, and “the importance of interactions". The design of patient rooms, access to large

windows, and natural views positively influence recovery. Single rooms enable rest and

improved sleep quality. Noise and unpleasant sounds disrupt sleep, which resulted in

delaying recovery, while some patients find solace in soothing background noise.

Involvement in care, informative staff, and continuity of care providers promote recovery.

Interaction with others fosters camaraderie and support, further enhancing recovery.

Conclusion: A calm healthcare environment that provides privacy promotes patient

recovery. Involvement, adequate information, and social interaction facilitate a sense of

security and ease recovery.

Keywords: Healthcare environment, General literature review, Patient experience,

Recovery.

Syftet med denna studie är att belysa svarta tjejers upplevelse av majoritetssamhällets bemötande och dess betydelse för deras känsla av tillhörighet i Sverige. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta svarta tjejer. Studien utgår även från ett bekvämlighets- och ett snöbollsursval. Det finns tre teoretiska utgångpunkter, rasifiering, intersektionalitet och tillhörighet som har tillämpats vid analysen av det empiriska materialet. Studiens resultat visar variation på hur svarta tjejer känner tillhörighet till samhället på olika sätt. Större delen av respondenterna känner inte särskilt större tillhörighet till samhället utan snarare känner större tillhörighet till andra individer som delar samma förutsättningar som de utifrån, till exempel etnisk bakgrund. Medan andra känner större tillhörighet till samhället. Detta trots att samtliga respondenter har fått ett liknande negativ bemötande från majoritetssamhället som innebär att de inte känner sig accepterade.

Nyckelord: svarta tjejer, tillhörighet, rasifiering, majoritetssamhälle, intersektionalitet

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdom och förtidig död i Sverige. Gravida med övervikt eller fetma har ökat vid inskrivning till barnmorskemottagning. Det finns flertalet risker med att vara gravid och ha fetma både för den gravida och barnet. Barnmorskan har ett ansvar när det kommer till att informera om riskerna med fetma.

Syfte: Att beskriva överviktiga gravida kvinnors erfarenheter av bemötandet på barnmorskemottagning.

Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 36 gravida kvinnor med fetma. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys.

Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskors förhållningssätt varierade. Erfarenheterna av bemötandet var varierat. Kvinnorna önskade bli sedda som mer än vikten. Vidare var fetma ett känsligt ämne att ta upp.

Slutsats: Ett behov av att bli sedd som alla andra framkom. Det ansågs även viktigt att barnmorskan inte bemötte den gravida på ett dömande sätt utan talade om fetma utan att lägga någon värdering vid ämnet. Erfarenheter av stigmatisering framkom. Barnmorskor behöver ytterligare kunskap för att kunna bemöta gravida kvinnor med fetma på ett bättre sätt.

Bakgrund: I Sverige insjuknar 20000–25000 människor i någon form av demenssjukdom varje år och ungefär lika många där. 150 000 personer lever idag med demenssjukdom i Sverige och av de bor cirka 60% i egen bostad. Demens är en sjukdom som inte drabbar den som är sjuk, utan de anhöriga i personens närhet också drabbas. Därför kallas det ibland de anhörigas sjukdom. Syftet: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva nära en person med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt har utförts med hjälp av nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Resultat: Anhörigas erfarenheter delades i tre teman. Anhöriga beskriver hur de har valt att acceptera sin situation för att underlätta vården av sin anhörighet. Anhöriga tar också upp hur bristen på stöd och hjälp i samhället bidrar till att vårdbördan för anhörigvårdaren till slut blir så stor att en placering på ett boende är en sista utväg. Slutsats: Rätt stöd och hjälp till anhöriga från början är av stor betydelse för hur länge de ska orka försätta med vården av sin anhörighet i det egna hemmet. De anhöriga sparar stora summor pengar åt samhället varje år samtidigt som de minskar sina anhörigas lidande.

Physical activity is a fundamental factor in maintaining and improving health, by reducing non-communicable diseases and improving balance, strength and fitness. Physical inactivity is a common problem affecting many older people. To prevent physical inactivity, there are various opportunities offered by society wherever older people are and one of these settings is the nursing home. This study focuses primarily on physical activity as a determinant of health and the opportunities available to be physically active.  The purpose of this study is to explore older people's perceptions of physical activity and opportunities to engage in it. The study is based on a qualitative data collection through a semi-structured interview. Participants were selected through purposive sampling and seven older people from a nursing home participated in the study. The data collected from the participants' perceptions were analyzed through a qualitative manifest content analysis.  The results showed that older people have different perceptions of physical activity from walking to gym training, based on the opportunities provided by the nursing home to maintain physical health. The study concluded that most of the elderly people were physically active based on the health promotion work that the nursing home is based on. 

Bakgrund: I tidigare forskning framhävdes anhörigas erfarenheter av att ha en närstående som vårdas för Covid-19 på sjukhus. Anhöriga erfor maktlöshet och ovisshet i vårdandet av deras närstående. Tidigare forskning tydliggjorde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Sjuksköterskor erfor rädsla över att bli smittade och rädsla över den bristande kunskapen kring viruset. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas för Covid-19 på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt, där forskning med både kvalitativ och kvantitativ ansats har sammanställts. Sammanlagt har åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar granskats. Resultat: I resultatet framkom tre teman. I temat Patienters erfarenheter av lidande framkom patienters psykologiska påfrestningar av att vårdas för Covid-19 på sjukhus. I temat Patienters erfarenheter av att vårdas isolerad framkom isolering under Covid-19 pandemin som traumatiskt för patienter. I temat Patienters erfarenheter av kontakt med anhöriga framkom att det minskande stödet från anhöriga påverkade patienters lidande. Slutsats: Patienter erfor att sjukhusvistelsen och isoleringen påverkat dem både psykiskt och fysiskt, vilket kunde leda till långvariga besvär som posttraumatiskt stressyndrom och depression. 

Sistaårsstudenter som lämnar högskola/universitet och ska ut i arbetslivet ställs inför tuffa utmaningar. Syftet med studien var att undersöka beteendevetenskapliga sistaårsstudenters förväntningar inför arbetslivet och deras möjligheter att använda kunskapen från utbildningen i praktiken. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 10 sistaårsstudenter inom beteendevetenskap på ett svenskt lärosäte. Intervjuerna tematiserades och 5 teman framkom varav 3 teman beskrev förväntningarna på arbetslivet och 2 teman beskrev vad studenterna tar med för kunskap ut i arbetslivet. Tidigare forskning visade att studenter känner ångest angående den osäkra arbetsmarknaden och sin anställningsbarhet. Resultatet från vår studie visade att deltagarna kände oro inför framtiden och vad som väntar dem efter examen. Beteendevetarna var i huvudsak oroliga för att inte få arbete efter avslutade studier. Resultatet visade även att deltagarna kommer ta med sig personlig utveckling och ett nytt tankesätt från sina utbildningar. Studien kan bidra med en större förståelse för lärare och lärosäten om utvecklingsmöjligheter för beteendevetenskapliga kurser och program.

Denna hermeneutiska studie undersöker hur husdjur, särskilt hundar och katter, påverkar fysiska, emotionella och sociala dimensioner av livskvaliteten för yngre vuxna kvinnor i det svenska samhället, med utgångspunkt i teoretiska perspektiv från symbolisk interaktionismen (Mead) och resonansteorin (Rosa). Genom att kombinera dessa ramverk har kvalitativa intervjuer genomförts för att belysa husdjursägandets inverkan på fysisk aktivitet, emotionell stabilitet (såsom hantering av stress och ångest) samt social gemenskap.

Resultaten visar att husdjuren kontinuerligt erbjuder emotionellt stöd som främjar psykologisk motståndskraft, särskilt vid stress eller ångest. Samtidigt fungerar husdjur som katalysatorer för motion och sociala relationer. Ansvarstagandet, det emotionella bandet och vardagens struktur som husdjuren medför ger en komplex påverkan på ägarnas välbefinnande, där både positiva och utmanande aspekter samspelar och fördjupar förståelsen av husdjurets roll i kvinnornas liv som kräver reflektion och balans. Husdjuren stärker kvinnornas identitet och välbefinnande genom resonans och symbolisk interaktion, där de emotionella banden mellan ägare och husdjur bidrar till en känsla av samklang med omvärlden och förstärker individens identitet och välbefinnande. Husdjuren blir en del av ägarens existentiella sammanhang, vilket formar deras världsuppfattning och livskvalitet. Detta illustrerar hur en balans skapas mellan fysisk aktivitet och emotionell stabilitet samt social gemenskap samverkar med husdjuret, vilket bidrar till en balanserad livskvalitet i ett helhetligt stöd.

Bakgrund: Delaktighet i vården är viktigt, då det finns skrivet i styrdokument och lagar. Tidigare forskning tyder det på att vårdpersonal och patienter inte alltid har samma syn på begreppet delaktighet. Att belysa patientens levda erfarenheter av delaktighet inom barn- och ungdomspsykiatrin synliggör det vad delaktighet betyder för patienten. Det kan bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal och förbättra vårdprocessen för patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vad unga vuxna erfarit som delaktighet under den period de själva har varit patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval gjordes och 8st deltagare i åldern 18–20 deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet skrivs ut i fyra kategorier Att bli bekräftad, Att få utrymme, Att förstå sig själv, Att förstå sammanhang dessa kategorier fick även subkategorier för att kunna beskriva kategorierna tydligare. Kategorierna och subkategorier bildade ett tema; Att få stöd att växa. Slutsats: Begreppet delaktighet har många betydelser. Att bli bekräftad i den situationen man befinner sig i och känna tillit blir viktigt i relationen till vårdpersonalen. En trygg relation främjar patientens delaktighet i vården.

Shortage and turnover of registered nurses are worldwide challenges, and work motivation is one factor in retaining staff in the healthcare sector. The aim of this study was to explore registered nurses' motivation expressed in daily communication, using the basic needs in self‐determination theory as a framework. A secondary analysis of ethnographic data, collected through participant observations, informal interviews during observations, and individual interviews, was used. A total sample of all registered nurses employed at a hospital unit in Sweden (n = 10) participated. The data were analyzed thematically through the lens of the basic needs in self‐determination theory: autonomy, competence, and relatedness. Self‐regulation of learning, the possibilities to discuss work‐related challenges with colleagues, and having registered nurses lead dialogues with physicians were factors connected to autonomy. Having a registered nurse and physician solve problems together was a factor connected to competence. A sense of belonging and security in a permissive climate between registered nurses was connected to relatedness. This paper has implications for increased awareness of the three basic motivational needs, which could be used in the development of attractive workplaces.

Bland barn och unga är det endast två av tio som uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet, skillnader i fysisk aktivitet utgörs främst av socioekonomisk status. Barn och unga med låg socioekonomisk status är mindre fysiskt aktiva och är likaså underrepresenterade i idrottsföreningar. Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse och skildras vara tillgänglig för alla som vill delta. Kostnader för idrottsdeltagande har däremot ökat senaste åren och beskrivs vara en av faktorerna till att barn och ungas deltagande skiljer sig åt. Gemenskap och tillhörighet i föreningsidrotten skapar Känsla av sammanhang (KASAM). Med denna bakgrund syftade studien till att undersöka företrädare för barn- och ungdomsidrotts upplevelser av föreningens arbete för jämlik inkludering utifrån ett socioekonomiskt perspektiv.

Studien har använt en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. Informanterna valdes utifrån ett målstyrturval med kriterierna att ha en styrelseposition inom en idrottsförening i Västmanland. Insamlad data transkriberades och därefter analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys som i studiens resultat mynnade ut i två kategorier; Möjliggöra ett jämlikt deltagande och Idrottsföreningars strukturella förutsättningar.

Resultatet synliggjorde idrottsföreningars aktiva arbete med att möjliggöra ett varaktigt deltagande för både befintliga och nya medlemmar. Samt hur föreningars arbete förhåller sig till riktlinjer för beviljat bidrag för verksamheten och betydelsefulla resurser för ett utvecklat arbete med jämlikhet. Arbetet med att möjliggöra deltagande utifrån ett socioekonomiskt perspektiv varierar bland föreningarna, däremot tydliggörs svårigheter med att nå ut till de socioekonomiskt svaga grupperna. Föreningarna försöker möta medlemmarnas förutsättningar och hitta alternativa lösningar för att möjliggöra medlemskap.

This article explores how issues of shared responsibility are negotiated in the realm of managing collaborative efforts between organizational actors for sustainable urban development abiding to the Agenda 2023 – with a particular focus on the rhetorical resources used in such negotiations. Through empirical material from recorded meetings in a one-year project at a municipal company, the article contributes to previous literature on collaborative ways of organizing and managing complex public challenges. With a focus on the discursive construction of shared responsibility, the concept of in-here-ness is introduced to denote accepted and assumed responsibility, which may shift through the use of pronouns: from a narrow ‘I’ or ‘we’ of stakeholders to a wider ‘we’ of collaborating parties. The article further contributes to the empirical field of sustainable development at the municipal level.

Children in need of special support in preschool (INS) often exhibit delayed time processing ability (TPA) which can significantly impact their everyday functioning (EDF).This study evaluates whether the MyTime intervention could improve TPA and EDF in preschool children aged five to six-year INS.A registered randomized controlled trial (ISRCTN85136134) using a waiting-list control group investigated the effectiveness of MyTime, an occupational therapy intervention program given to preschool children INS in their classrooms for 8 weeks. Data collection included KaTid-Child (R) for the assessment of TPA, the Time-Parent scale, the Adaptive Behavior Assessment System, and the Autonomy scale for assessing EDF. To evaluate between-group differences, data were analyzed using linear regression.The results show that both groups improved from baseline to post-intervention in TPA and everyday functioning but at the post-intervention, there were no between-group differences.To summarize, the MyTime intervention, indicated an increase in TPA and EDF but no between-group differences were found. Early cognitive levels of TPA in preschool children INS advocate for a longer intervention period. It is possible that long-term follow-up or additional measuring of the teacher's attitudes and the children's engagement in the preschool context could have yielded other results.

Bakgrund: Anestesi är en utsatt situation för patienter där anestesisjuksköterskor har en väsentlig roll genom att vara ett stöd för, informera, stödja delaktighet och motverka anestesirelaterade komplikationer. Awareness är en anestesirelaterad komplikation och innebär att patienter återfår medvetandet under operation, ofta till följd av otillräcklig anestesi. Forskning visar på faktorer som påverkar förekomsten av awareness, men belyser inte i lika stor utsträckning patienters egna upplevelser av awareness. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser i samband med awareness under generell anestesi. Metod: Systematisk integrativ litteraturöversikt av 21 artiklar enligt Whittemore och Knafls modell. Resultat: Patienter som upplevde awareness under generell anestesi beskrev smärtsamma och icke-smärtsamma taktila intryck. De beskrev även visuella- och auditiva intryck, samt förmågan eller oförmågan att påkalla uppmärksamhet. Patienter upplevde även akuta känslomässiga reaktioner, kognitiv närvaro eller frånvaro samt psykosociala följder efter awareness. Slutsats: Examensarbetet redogör för patienters fysiska och psykiska upplevelser under awareness. Upplevelserna som beskrivs är dels negativa och beroende på hur patienter upplevt awareness gav händelsen upphov till olika svåra postoperativa komplikationer. Awareness är ett komplext fenomen som kräver vårdvetenskapliga teorier och vetenskapliga metoder som kan göra komplexiteten rättvisa. 

In this study, we map and describe the coping methods used by members of the university community in Sweden to deal with the first wave of the coronavirus pandemic. This study, which used simple random sampling, was quantitative. It employed a modified version of the RCOPE instrument as well as items from earlier studies of meaning-making coping in Sweden. Among participants (n = 277, 64% women), the most frequently used coping method was nature as a resource in dealing with stress and sadness, followed by listening to the sounds of surrounding nature and thinking of life as part of a greater whole; these coping methods were the most common in all subgroups studied. We used a cultural perspective to better understand the application of certain meaning-making coping methods.

Bakgrund: Det sker en ökning av personer med demenssjukdom vilket ökar kravet på vårdens som ges. Patienter och deras anhöriga erfar brister i vården, bland annat i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden och dataanalysen har utgått från Fribergs litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av erfarenheter som legitimerade sjuksköterskor hade av att vårda patienter med demenssjukdom. Därefter kvalitetsgranskades varje artikel och sedan analyserades deras syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet indelades i följande tre teman; organisationens påverkan på vårdkvaliteten, vårdrelationens betydelse samt tolkning av patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att öka sin kunskap och etablera meningsfulla vårdrelationer, även om detta kan vara krävande. Tolkning av patienters behov utgjorde en central utmaning för sjuksköterskor. Organisationens aspekter kan skapa hinder för en personcentrerad vård, vilket understryker behovet av en stödjande organisation för att kunna implementera en vård av god kvalitet till patienter med demenssjukdom och deras anhöriga.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnlig säkerhetspersonals upplevelser av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats och det har sin grund i ett intresse för jämställdhet och genus. Intresseområdet kvinnlig säkerhetspersonal är relevant med anledning att det är en mansdominerad bransch som expanderar och som rekryterar allt fler kvinnor. Studien bidrar till forskningen om genus genom att presentera ett resultat utifrån upplevelsen av att vara kvinna och arbeta inom säkerhetsbranschen samt de skilda förväntningar som finns på dem. Forskningsansatsen som har tillämpats i studien är Grundad Teori. Datainsamlingen har skett utifrån ett teoretiskt urval och det inkluderade sex individuella intervjuer, en parintervju samt en granskning av sex podcastavsnitt och fyra avsnitt av TV-serien Tunnelbanan. Studien har genererat en Grundad Teori som visar att huvudangelägenheten för kvinnlig säkerhetspersonal är att det finns icke-normativa förväntningar på dem. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin som är att kvinnlig säkerhetspersonal förväntas ha ett pedagogiskt förhållningssätt. Den grundade teorin som studien presenterar utgörs av sex övriga kategorier som förhåller sig till och förklarar kärnkategorin. Dessa kategorier är trygghetsingivande, fysisk kapabilitet, underordnad, normer för arbetsplacering, säkerhetspersonalens kön påverkar interaktionen och (o)jämlikhetens historik. Resultatet analyseras utifrån Hirdmans teori om genussystemet, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Hochschilds teori om emotionellt arbete.

Ungdomsbrottsligheten är något som tenderat att bli allt vanligare i dagens samhälle, inte minst i Eskilstuna kommun, där brotten blivit allt grövre. För att kunna arbeta brottsförebyggande är tvärprofessionell samverkan något som blivit en självklarhet där flera aktörer har ett gemensamt ansvar. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse av det lokala brottsförebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet i Eskilstuna kommun mellan socialtjänst, skola och polis. Detta genom att beskriva och analysera tvärprofessionell samverkan inom ramen för kommunens nystartade satsning Trygga unga med fokus på satsningens organisering och hur aktörerna arbetar brottsförebyggande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med olika representanter från kommunen, socialtjänsten, skolan och polisen. Studiens resultat visar att det både finns framgångar och utmaningar med tvärprofessionell samverkan, resultatet visar även hur viktigt det är med en gemensam styrning, struktur och samsyn i en samverkansprocess. Studiens resultat har sedan analyserats i en tematisk analys utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som vävs samman i en slutlig diskussion.  

Nyckelord: brottsförebyggande, ungdomar, utanförskap, tvärprofessionell samverkan, ungdomsbrottslighet, nätverk, gemenskap, socialt arbete

Bakgrund Målet med palliativ omvårdnad är att lindra lidande, främja välbefinnande och ge patienter ökad livskvalitet. Det är sjuksköterskan som har det övergripande ansvaret att se till att dessa delar efterföljs. Tidigare forskning belyser patienters och anhörigas upplevelser av palliativ omvårdnad där det framkommer att flertalet brister finns. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad. Metod Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat I analysen framkom tre teman och sju subteman. Första temat, Att erfara känslomässigt engagemang, genererade subteman Meningsfullhet i yrket och Personlig påverkan. Det andra temat, Hinder för god palliativ omvårdnad, genererade subtemanKunskapsbrist och känslan av otillräcklighet och Brister i omvårdnadsarbetet. Tredje temat, Möjligheter för god palliativ omvårdnad, genererade subteman Kunskap i omvårdnadsarbetet, Samarbete i omvårdnadsteamet samt Betydelsen av kommunikation. Slutsats Sjuksköterskor upplevde hinder i den palliativa omvårdnaden genom avsaknad av utbildning inom palliativ omvårdad samt brist i kommunikationen med patienter och derasanhöriga. Även brist på sjuksköterskor upplevdes vilket medförde en känsla av otillräckligheti professionen. Patienter och anhöriga ansåg att sjuksköterskorna var omhändertagande och att omvårdnaden var god, men uppmärksammade även brister i kommunikationen samt atttidsbristen sänkte omvårdnadens kvalitet.