Syftet med studien är att diskutera och jämföra skolbibliotek och hur dessa används av svensklärare i F−3. Vi har valt att göra en metodtriangulering där vi undersökt skolbibliotekets funktion och användning. Detta genom att observera fyra skolbibliotek i Mellansverige, intervjua rektorerna samt utföra enkäter med skolans F−3-lärare som undervisar i ämnet svenska. Resultatet visade att samtliga rektorer anser att skolbiblioteken är viktiga. Det var en stor variation mellan lärarna huruvida de anser att skolbiblioteket är en viktig resurs eller inte samt hur de använder sig av skolbiblioteket i sin svenskundervisning.
The main concern of this licentiate thesis is to discuss how built space is used for communication in the manufacturing industry, from a visual communication perspective. The thesis presents and develops the notion of 'communication space' and presents a model to describe the relation between different factors in the communication space.
In a multiple case study, six different cases from the manufacturing industry are described and analyzed to highlight how built space is used for communication in a lean production context. Research results on how built spaces such as improvement places, meeting places and a development workshop affect improvement processes and communication are presented. What the studied improvement areas, meeting places and workshop can be said to communicate about the improvement processes is analyzed.
The research results show that the built spaces in manufacturing industry are used for communication on two levels, both as places for interaction between employees and as a part of a communication process. The study also shows a relation between architecture from a specific time and the relation to the improvement work in the industrial context. How the results can be used to facilitate communication in the built spaces used for improvement processes in manufacturing industry is suggested in the thesis.
Abstract
Detta är en teknisk rapport om en fallstudie, utförd på en utvecklingsverkstad, 2007-2008. Som metod användes intervju, enkätundersökning, studier av tryckt material och arkitekturanalys. En rumslig förändring kopplas till aspekter som orientering, professionalitet, den anställdes känsla av värde för företaget, motivation och status. Andra aspekter i studien är rumslig gestaltning som signal för förändring, nöjda medarbetare, trivsel, framtid, attraktiv arbetsplats, verkstad i världsklass och effektivitet.
Resultatet indikerar att en rumslig förändring i den studerade utvecklingsverkstaden fungerar som en positiv visuell signal för en pågående förändringsprocess när det gäller organisation på avdelningen som helhet. I det empiriska resultatet har det blivit tydligt att förändringar av rumsliga element starkt kan förknippas med – och vara ett resultat av – agerad information (Bates, 2006). De övertygelser och förhoppningar som genomsyrar avdelningens ledning visar sig i form av effekter i de rumsliga elementen. I slutsatsen diskuteras studiens resultat kort i relation till Hawthornestudien (Mayo, 1933).
There is a growing interest in the relation between workspace design and innovation. On the one hand, is the idea of designing an “innovation lab” that supports innovation. There are substantial financial investments involved when creating an innovation lab and there is evidence that such spaces can have short useful lifespan and some of them fail because they are not used as intended [Lewis and Moultrie 2005; Fayard and Weeks 2011]. On the other hand, workspaces can be altered by the users for short or long terms to support innovation activities. The users hence become spatial designers themselves. A gap exists in research on the underlying mechanisms, architecture, and dynamics by which organisations can create an environment supporting continuous improvements and radical innovation on both individual and organisational levels [Turner, Swart and Maylor 2013, Turner and Lee-Kelly 2013]. From design research we can contribute with a perspective on the underlying mechanisms and the dynamics in play in the area of workspace design and innovation. We can form the design research for the innovation labs, i.e. utopian specifically designed spaces for innovation, or the relationship between innovation, users and daily workspaces. We have chosen to acknowledge and study the complexity in relations between users, daily workspaces and innovation. Our hypothesis was that photo-elicitation could be a method to study that weave of complexity and research underlying dynamics.
In this article we discuss the method of the photo-elicitated interview (PEI), as a tool in human-centred design research with respect to context and workspace. A phenomenological perspective focus on the human experience, examine and clarify situations, events and experiences as they occurs spontaneously in daily life (Seamon, 2000). This article intend to provide background theories from phenomenology and examples from an empirical study to discuss if and how PEI is instrumental in getting information from interviewees about their relation to their workspaces and innovation. Although the phenomenological theoretical perspective is relevant and therefore used here to describe human relation to workspaces and discuss the method, our use of specific notions from phenomenology aims firstly to support the analyse of the method to inform design research, and is not intended develop the phenomenological concepts themselves.
Detta arbete är en del av delprojektet ”Bild av hum/sam” som förvaltas av Milda Rönn (fil dr i nordiska språk) på Humsamverkan. Projektet skapar bl.a. redskap och aktiviteter för att påverka den allmänt rådande föreställningen om humaniora och samhällsvetenskap och finansieras av VINNOVA - Sveriges innovationsmyndighet
Idag står till exempel provrör och matematiska formler som evigt återkommande symboler för forskning och vetenskap i framkant. Ett porträtt av Einstein representerar vanligtvis den vetenskapliga genialiteten, men det skapar samtidigt vanföreställningar om kvinnor och forskning. När forskning i allmänhet ska illustreras görs det mycket ofta med bilder från teknik- och naturvetenskapen. Det är alltså något som är inpräntat i vår kultur, att teknik- och naturvetenskapliga bilder uppfattas som normen för det vetenskapliga och får stå som sinnebilden för forskning generellt.
Problematiken är dock att de konventionella vita rockarna och provrören föga appellerar till en humanistisk forskare eftersom de inte överhuvudtaget representerar vad disciplinen står för. När humaniora och humanistisk forskning väl visualiseras görs det ofta i samband med en trave böcker, slumpmässiga grupper av människor eller enskilda individer. Det finns ingenting i bilderna, vare sig i komposition eller i element som tyder på att de föreställer vetenskaplighet och forskning. Dagens befintliga material kommunicerar med andra ord inte vetenskap och saknar verklighetsförankring.
Hur kan man då påverka de konkreta bilder av humaniora och humanistisk forskning som finns, så att de visar på vetenskaplighet och innovativ kapacitet? Det övergripande målet är att utgå ifrån de befintliga bilder som idag finns att tillgå och utveckla dem till att bli vetenskapligt förankrade samt sammankopplade med forskning.
Det hela har mynnat ut i ett förslag på en informationsdesign modell - Analysmodell. Det är en slags mall för bildarkitekturen som man kan följa i gestaltningen och tillblivelsen av bilder föreställande humanistisk forskning.
Inom matematik har bråk definierats som ett av de svåraste områdena att lära sig. En stor del av att förstå och räkna med bråk är att förstå begreppen som används inom matematik. För elever är matematikboken ett verktyg för matematikinlärning där de även får möta exempel på hur bråk kan skrivas och beskrivas med olika textresurser. Syftet med vår studie var att undersöka vilka matematiska ord och begrepp elever möter i matematikböcker som kan kopplas till bråk. Det gjordes för att undersöka hur matematikboken kan utveckla elevers ordförråd inom bråkområdet. För att uppfylla syftet med studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys där innehållet av två matematikböcker för årskurs 6 analyserades. Innehållet analyserades ur ett konstruktivistiskt perspektiv utifrån att matematikböcker är artefakter med potential att konstruera kunskap hos eleven. Resultatet av analysen visade att matematikböcker kan tolkas som språkutvecklande artefakter genom att de introducerar en variation av matematiska ord och begrepp samt upprepar orden i olika kontext. Med utgångspunkt från ett konstruktivistiskt synsätt är det främst mängden unika ord och variation av textexempel eleven kommer i kontakt med i matematikböckerna, som utvecklar elevens ordförråd inom bråk. Därmed kan matematikböcker fungera som en resurs för att utveckla elevers ordförråd. Exempelvis erbjuder böckerna övningar på hur bråk kan skrivas med olika ord men också hur olika textformer kan stödja elevers matematiska begreppsförståelse.
Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lärprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en åldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. Vårt resultat i den här estetiska lärprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor.
The article introduces some of the concepts from experimental contemporary dance and choreography, such as “body and materiality”, the “method of practice”, and “undoing everydayness”, that have not been addressed much in the “dance and organization” theory. It expands the application of dance methods from the predominant field of leadership practice towards the innovation management and development of innovative competence of employees in organizations. The concept of “body and materiality” suggests that employees could focus more on engaging the body and materiality when innovating in order to balance the external drivers of innovation (such as market trends, user needs, and increase of shareholder value) with their own needs, desires and well-being, but also to make use of the vast possibilities of embodied knowledge that is often excluded from innovation processes. The “method of practice” proposes to give more attention to the process rather than just the performance or result of innovating, using methods, such as “doing less” to create more time to reflect, finding “meaningful questions” to innovate around, and using “improvisation” as a method to develop new ideas through the practice of spontaneous experimentation. It shifts the idea from using innovative competence to perform a desired effect through prescribed top-down innovation projects towards developing innovative practice through durational bottom-up exploration. “Undoing everydayness” hints that innovation can come closer to everyday work routines of all employees, by challenging existing norms and combining critical thinking with exploration of potentiality in everyday work. Concrete examples of activities through which these concepts were materialized in a choreographic intervention at the Art of Management conference 2016 are described and their potential to be applied in organizations discussed.
Sammanfattning
På uppdrag av förlaget Adastra läromedel AB har jag gjort om en övningsbok i
svenska. Den är utformad med nya bilder och layout efter målgruppens (åk 5)
önskemål och efterfrågningar. Dessa har tagits reda på med hjälp av utprovningar
i form av fokusgrupper och intervjuer. Rapporten innehåller även två lärares syn
på bilden i läromedel, och slutligen en presentation av materialet jag utformat.
Social stratification is present in all modern societies. Do income differences simply reflect inherited differences in individual abilities and resources? If not, why does not everyone choose strategies that lead to high income? This article shows that the psychological phenomenon known as temporal discounting will lead to differences in educational attainment and social stratification in any society where the demand for workers with a higher level of education is higher than for those with a lower level. The model is used to predict income differences between people with and without college education in seven developed countries, based only on official statistics of the cost and length of college education. The model explains 93% of the variance, strongly suggesting that temporal discounting is a major factor behind income differences.
This article is based on data gathered through 60 qualitative interviews conducted within the realm of three research projects that have used "culture-appropriate lenses" to study the postmigration situation of late-in-life Iranian immigrants to Sweden. The findings gathered through these studies were interpreted against the backdrop that culturally appropriate nursing theories provide. This meant that it was, at times, these elders' backgrounds as cultural "others" that were implicitly used to make sense of the various issues that were brought to the fore by these studies. The particular issue with which this article is concerned is the "unusualness" of these elders' explanatory models of illness. Inspired by the concept "definition of situation" in the symbolic interactionist perspective and by the feeling that this perspective might bring about a different interpretation of the original findings regarding their understandings of illness and disease, we set out to conduct a secondary analysis of these elders' explanatory models of illness. The findings presented in this article will show how the elderly Iranian immigrants interviewed in these three studies utilize the process of "late in life migration" as a point of reference for their understandings of what has caused the illnesses from which they suffered. Hereby we will suggest that the "unusualness" of their explanatory models of illness might be best understood if we focus on what they shared as immigrants (i.e., the fact that the process of late-in-life migration has made their culture obsolete) as opposed to what they shared as Iranians (i.e., their culture of origin).
Alan Rogers (1988) presented a game theory model of the evolution of social learning, yielding the paradoxical conclusion that social learning does not increase the fitness of a population. We expand on this model, allowing for imperfections in individual and social learning as well as incorporating a "critical social learning" strategy that tries to solve an adaptive problem first by social learning, and then by individual learning if socially acquired behavior proves unsatisfactory. This strategy always proves superior to pure social learning and typically has higher fitness than pure individual learning, providing a solution to Rogers's paradox of nonadaptive culture. Critical social learning is an evolutionarily stable strategy (ESS) unless cultural transmission is highly unfaithful, the environment is highly variable, or social learning is much more costly than individual learning. We compare the model to empirical data on social learning and on spatial variation in primate cultures and list three requirements for adaptive culture. © 2007 by the American Anthropological Association.
Previous work on mathematical models of cultural evolution has mainly focused on the diffusion of simple cultural elements. However, a characteristic feature of human cultural evolution is the seemingly limitless appearance of new and increasingly complex cultural elements. Here, we develop a general modelling framework to study such cumulative processes, in which we assume that the appearance and disappearance of cultural elements are stochastic events that depend on the current state of culture. Five scenarios are explored: evolution of independent cultural elements, stepwise modification of elements, differentiation or combination of elements and systems of cultural elements. As one application of our framework, we study the evolution of cultural diversity (in time as well as between groups).
Existing mathematical models suggest that gene-culture coevolution favours a conformist bias in social learning, that is, a psychological mechanism to preferentially acquire the most common cultural variants. Here we show that this conclusion relies on specific assumptions that seem unrealistic, such as that all cultural variants are known to every individual. We present two models that remove these assumptions, showing that: 1) the rate of cultural evolution and the adaptive value of culture are higher in a population in which individuals pick cultural variants at random ( Random strategy) rather than picking the most common one ( Conform strategy); 2) in genetic evolution the Random strategy out-competes the Conform strategy, unless cultural evolution is very slow, in which caseConform and Random usually coexist; 3) the individuals’ ability to evaluate cultural variants is a more important determinant of the adaptive value of culture than frequency-based choice strategies. We also review existing empirical literature and game-theoretic arguments for conformity, finding neither strong empirical evidence nor a strong theoretical expectation for a general conformist bias. Our own vignette study of social learning shows that people may indeed use different social learning strategies depending on context.
I anpassad grundskola är det flera olika yrkesgrupper som ska arbeta bredvid och nära varandra. Syftet med studien har varit att undersöka hur samverkan mellan speciallärare och elevassistenter ser ut, samt ta reda på om och i så fall vilket stöd elevassistenter behöver från speciallärare. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Genom individuella intervjuer undersöktes vilka förutsättningar för samverkan som finns och vad de två yrkesgrupperna behöver för att kunna utföra sina uppdrag. Sex speciallärare och sex elevassistenter från tio skolor, belägna i åtta kommuner i Mellansverige, deltog i intervjuerna. I en miljö där behovet snabbt kan förändras under en skoldag, är vikten av erfarenhet, kompetens och tillit till varandra av stor betydelse. Studien visade att det finns ett behov av tid för samverkan, en tydlig struktur, riktad kompetensutveckling och en närvarande ledning. Tydlighet och struktur i organisationen framkom som en framgångsfaktor för såväl speciallärare som elevassistenter. Områden där speciallärare och elevassistenter önskar kompetensutveckling är bland annat inom medicin och omvårdnad, olika diagnoser och lågaffektivt bemötande. God kommunikation är avgörande för en fungerande samverkan, och visade sig vara en av orsakerna till missförstånd och oklarheter mellan speciallärare och elevassistenter. Studien visar att det saknas stöd för samverkan mellan speciallärare och elevassistenter, där en tydlig organisation och ett helhetsperspektiv är viktiga komponenter för en fungerande verksamhet. Trots detta finns det stor värme hos båda yrkesgrupperna för sina uppdrag.
I vårt samhälle finns många offentliga konstverk. Dessa verk har kommit till på olika sätt men gemensamt är att konstverken i de allra flesta fall upphandlats med utgångspunkt i någon form av skiss. Skissen föregår det kommande konstverket och tjänar som underlag för beslut om upphandling av verket i full skala. Kunskapen om hur skisser kan tydas varierar och dessutom förekommer flera typer av skisser som var för sig fordrar olika sorters insikter av betraktaren (beslutsfattaren) för att kunna tolkas. Det övergripande temat för avhandlingen är kommunikationsprocesserna i relation till utvecklingen av 12 konstnärers gestaltningsförslag, tävlingsbidrag, samt hur juryns bedömning av dessa ser ut. Studien är baserad på material insamlat från de deltagande konstnärernas processer i Projekt Konstpaus, ett projekt delfinansierat av EU. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur konstnärer utformar sina gestaltningsförslag, samt hur dessa förslag används och värderas. För att göra detta har tävlingsbidragen analyserats och konstnärerna intervjuats. Konstnärliga gestaltningsprocesser har synliggjorts liksom kommunikationen mellan beställare och konstnär.Bland annat har det framkommit att det finns en större potential att förmedla ett komplext gestaltningsinnehåll till en jury med stöd av digitala skisser, än vid användande av traditionella skisser. Det har visat sig att det kommande konstverkets kvaliteter blir synliga, men också att de brister som finns i gestaltningen tydliggörs i 3D- skisserna. Liksom teknologier tidigare i historien haft sin påverkan på bildutvecklingen, tolkningen och seendet har också övergången till digitala skisstekniker denna inverkan. Det har också visat sig att den text som tillhör respektive tävlingsbidrag haft avgörande betydelse för utfallet av jurybedömningen. Muntliga och skriftliga presentationer, bilagor och brev har påverkat juryn i sina beslut.Studien har också visat hur konstnärer kan tolka och förmedla resultat av en inventering och genom sina skisser förmedla dessa tolkningar. Konsten som tolkare av miljö, tid och tanke, kan gestalta information om en plats och i och med detta också fungera värnande för ett samhälles identitet i olika faser av en utveckling.Studien har bidragit med en djupare inblick i konstnärliga gestaltningsprocesser och hur de kan beskrivas samt i och med detta också en fördjupad förståelse i allmänhet av kreativa processer.
Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur reklamannonser riktade till män respektive kvinnor är utformade idag och om det har skett någon märkbar förändring av utformandet av dessa under 2010-talet. För att kunna ta reda på detta analyserar jag fyra annonser riktade till män (två från 2011, två från 2019) och fyra annonser riktade till kvinnor (två från 2011, två från 2019), hämtade ur Café respektive Elle. Analysmetoden jag har använt mig av är en anpassad version av Björkvalls (2003 & 2009) kvalitativa multimodala analysmodell. Resultatet visar bland annat att det finns många likheter mellan reklam riktad till män respektive kvinnor, framförallt kompositionsmässigt. De största skillnaderna ligger i diskurserna och att annonser riktade till kvinnor generellt innehåller fler krävande talarroller än vad de manliga gör. I reklam riktad till män fokuseras det på det språkliga och produkten avbildas i samtliga annonser. I reklam riktad till kvinnor fokuseras det på det visuella och människor avbildas i samtliga annonser. Materiella språk- och bildprocesser dominerar i båda fallen. Vidare visar resultatet på att utformningen hos annonser riktade till män respektive kvinnor inte har förändrats nämnvärt under 2010-talet. De ändringar som existerar ligger främst i val av diskurser, och där handlar det om att de har moderniserats i takt med samhället. Hos reklam riktad till män har miljövänlighet blivit en dominerande diskurs, vilket stämmer bra in med hur samhället blivit mer miljömedvetet genom åren. Hos reklam riktad till kvinnor är den främsta förändringen att diskursen gått från en stereotypisk diskurs om lyx och flärd till en mindre stereotypisk diskurs om show och dans.
Positioned within the research program and subject area of Innovation and Design, this research focuses on the relationship between tools and joint inquiry. Joint inquiry – the collaborative exploration and definition of problems and possible solutions – plays an important part in Participatory Design processes. Tools, usually involving the making or using of artefacts in workshops, are developed and used to support joint inquiry between different actors. The aim of this research is to contribute to the deliberate design and systematic evaluation of tools for joint inquiry. This work addresses the literature gap comprising a lack of systematic evaluations in Participatory Design research and a need to evaluate designed activities and environments in relation to emerging designer-participant collaborations.
This research is a starting point towards developing a systematic approach for designing tools for joint inquiry and introduces two frameworks for this purpose. The first is the Communities of Inquiry framework, from the field of computer-mediated communication in distance education, which is used to identify indicators in joint inquiry. The second framework is a categorisation used to distinguish different aspects of a tool. Combining the two frameworks aids the understanding of the relationships between tools and indicators for joint inquiry. A Research through Design and Research for Design approach is used to study conversations between people and in interaction with tools. Nine design experiments are described, all of which involve the design and testing of tools to support the initiation of joint inquiry. The tools were primarily created and tested within an academic context with design students and researchers, with a focus on the topic of co-production – that is, close collaboration between academia and external actors. One tool was created and used within a museum with youth and researchers.
The results from the design experiments show that the tools supported the Communities of Inquiry indicators in the following ways: eliciting metaphors stimulated humour and encouraged contributions, renegotiating artefacts provoked brainstorming, commensality promoted phatic communication and humour, the relationship between material properties and metaphors prompted problem recognition, and formats directed towards personal experiences led to self-disclosure and emotional expression. The tools were a hinderance to the Communities of Inquiry framework when there was dominant participation and when the tools were considered to be inappropriate for certain work contexts. Future research will continue to develop means of systematically evaluating and designing tools that support communicative practices in Participatory Design processes.
Relational sensitivity involves attuning to subtle and complex collaborative dynamics and plays an important role in participatory design (PD) processes. PD practitioners, including researchers, designers, and facilitators, need abilities to navigate group dynamics while responsibly considering their own impact on the process. This article focuses on the term 'relational sensitivity' to develop perspectives and a vocabulary for discussing the competence and readiness needed in PD. This knowledge can contribute to design research by addressing the lack of understanding regarding how practitioners are trained in design facilitation and sensitivity to relationships. The article articulates relational sensitivity through the perspectives: sensitivity to self, to intersubjectivity, and to materiality and process. It makes a valuable contribution to the PD field by bringing together and exemplifying concepts and aspects connected to relational sensitivity, as well as applying Wilber's four-quadrant model and Ofman's adapted model in a new research context.
Syfte med examensarbetet var att undersöka på vilka olika sätt förskolepersonal kan arbeta med att utveckla barns empatiförmåga i förskoleverksamheten. Som utgångspunkt har följande frågeställningar använts: Hur uppfattar förskolepersonal syftet med att utveckla barns empati i förskolan? Vilka faktorer uppfattar förskolepersonal som viktiga för utvecklingen av barns empati i förskoleverksamhet?
Vilka metoder och strategier beskriver förskolepersonal som främjande i arbete med barns empatiutveckling? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet presenteras och delas upp i fyra ämnesområden: empati, syfte med att utveckla barns empati, faktorer för utveckling av empati och olika sätt att främja empati. Vid insamlingen av empiri har en kvalitativ metod, omfattade nio halvstrukturerade intervjuer med olika förskolepersonalen, genomförts. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Resultatet visar att förskolepersonalen använder många olika sätt för att stödja barn i deras utveckling av empati, nämligen barns möjlighet till reflektion, vuxna som förebild, positiv uppmärksamhet, regler, konsekvent gränssättning, lek, sätta ord på egna och andras känslor, samtal, läsning och berättande. Arbetet med utveckling av barns empatiförmåga pågår dagligen i verksamheterna. Dock krävs det mer synligt, planerat och organiserat förskolepersonalens arbete för att kunna utvärdera detta arbete och medvetet främja alla barns empatiutveckling.
Denna rapport berättar om vårt arbete med att ta fram ett inredningskoncept till den nya kårpuben i Eskilstuna. Vi har med hjälp av våra kunskaper inom informationsdesign och rumslig gestaltning arbetat fram ett förslag, anpassat efter uppdragsgivarens önskemål. Våra uppdragsgivare är Kårhusstiftelsen och Mälardalens studentkår. De ville att inredningskonceptet skulle vara målgruppsanpassat med funktion, flexibilitet och nytänkande i fokus. Då kårpubens personal till största del består av ideell arbetskraft ville de även att inredningskonceptet skulle underlätta det dagliga underhållet av verksamheten. Vi har utfört observation, målgruppsanalys, behovsanalys, enkätundersökning, intervjuer samt utprovningar. Det slutliga konceptförslaget gestaltade vi med hjälp av en digital presentation. I presentationen ingick planritning, 3D visualisationer och inspirationsbilder med möbelval etc. Vi ansåg att den digitala presentationen var ett informativt sätt att få alla inblandade parter att förstå inredningskonceptet och dess fördelar.
A specific goal of the field of cultural evolution is to understand how processes of transmission and selection at the individual level lead to population-wide patterns of cultural diversity and change. Models of cultural evolution have typically assumed that traits are independent of one another and essentially exchangeable. But culture has a structure: traits bear relationships to one another that affect the transmission and selection process itself. Here we introduce a modelling framework to explore the effect of cultural structure on the process of learning. Through simulations, we find that introducing this simple structure changes the cultural dynamics. Based on a basic filtering mechanism for parsing these relationships, more elaborate cultural filters emerge. In a mostly incompatible cultural domain of traits, these filters organise culture into mostly (but not fully) consistent and stable systems. Incompatible domains produce small homogeneous cultures, while more compatibility increases size, diversity, and group divergence. When individuals copy based on a trait's features (here, its compatibility relationships) they produce more homogeneous cultures than when they copy based on the agent carrying the cultural trait. We discuss the implications of considering cultural systems and filters in the dynamics of cultural change.
Many cultural phenomena cannot be understood by studying traits in isolation. Instead, they are embedded in webs of relations, layered with rich social meaning, and sequentially acquired and evaluated, \emph{filtered}, in light of previously acquired traits. Incorporating multiple traits and their relations is needed to understand the organization, dynamics, and emergent products of cultural evolution. We argue that a systems approach offers the potential for: (i) a more thorough understanding of the source and character of emergent phenomena, crucial for understanding the origin and historical development of culture; (ii) an increased scope of cultural evolution, whereby faithful transmission, self-organization and filtering of culture can be accounted for by systems dynamics without the need for strong assumptions about innate machinery; and (iii) a more robust theoretical connection between cultural evolution and processes of development as they are studied in developmental psychology and related fields.
Introduction
Cultural traits are embedded in webs of relations and sequentially acquired and evaluated – filtered – in light of previously acquired traits. Incorporating multiple traits and their relations is needed to understand the organisation, dynamics, and emergent products of cultural evolution.
Approach
We introduce a modelling framework of individual filtering of interdependent traits and explore the effects on cultural transmission and emergent phenomena, through mathematical treatment and simulations.
Findings
Sequential acquisition of compatible traits leads to culturally evolved filters. These organise culture into mostly consistent and stable systems. Depending on the structure of trait relations, they modulate rates of cultural change, exhibit path dependence and punctuated equilibria, and can generate convergent transmission, clustering and polarisation.
Discussion
A systems view of culture can give a fuller understanding of the source and character of emergent phenomena. It increases the scope of cultural evolution, whereby faithful transmission, self-organisation and filters can be accounted for by systems dynamics without strong assumptions on innate machinery.
Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielevers upplevda stressnivå över skolan. Forskningsfrågor som besvaras är om elever känner sig stressade i skolan och om det finns några skillnader mellan könen. Studien ger även svar på vilka faktorer som påverkar stressnivån i skolan. Undersökningen är kvantitativ och 68 informanter deltog. Resultatet visar att majoriteten av eleverna känner sig stressade över skolan, men även att stress kan visa sig vara både positiv och negativ. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen. En stor faktor som påverkar eleverna negativt är betygspress och det som påverkar eleverna mest positivt är peppen de får av sig själva i stressade situationer. Slutsatsen av studien är att stress är ett stort problem i gymnasieskolan, men även en bidragande faktor för motivation och effektivitet.
Syftet med studien är att utifrån två skolor lyfta lärares och elevers syn på betydelsen av estetiska uttrycksformer som hjälpmedel i undervisningen och hur lärare planerar sin undervisning. Den empiriska undersökningen genomfördes i två olika skolor genom kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Resultatet av vår studie visade att lärare till viss del använder estetiska uttrycksformer i sin undervisning. Lärarna skulle vilja använda sig mer av estetiska uttrycksformer, men känner sig osäkra i sin egen förmåga och hur de kan ta in det estetiska i undervisningen. Resultatet av elevernas intervjuer visar att de upplever undervisningen i skolan som tråkig och de skulle vilja ha mer av estetiken i skolan. Den slutsats man kan dra från studien är att lärarna måste få mer kompetens inom estetiska ämnen och att estetiska ämnen måste tillerkännas ett värde i sig. Undervisningen bör vara mer varierad och planeras i samråd med eleverna utifrån deras intressen.
Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska känslor och att detta medför en positiv utvärdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter från en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkät innehållandes vinjetter om diskriminering i arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, gravida kvinnor och religiöst troende. Mätinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar användes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gällande de empatiska känslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna. Separata 2 x 3 faktoriella variansanalyser utfördes. Studien påvisade en skillnad i empatiska känslor där empatin för funktionsnedsatta var högre än för gravida kvinnor. Avseende kompetens uppfattades gravida kvinnor och religiöst troende mer kompetenta än funktionsnedsatta. Även på dimensionen värme fanns en marginell statistisk skillnad då gravida kvinnor ansågs mer varma än funktionsnedsatta.
Detta är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning textdesign. Studien tar sin utgångspunkt i Svenska Unescorådets: Rekommendation om skydd för och främjande av museer och samlingar, deras mångfald samt roll i samhället (2015). Museer är offentliga rum, som är till för att visa samt bevara samlingar och forska om kulturarv, men också för att utbilda människor och fungera som en plats för allmänheten att ta del av vår historia och framtid.
Just detta att få lära sig någonting nytt kan vara en viktig motiverande faktor för besökare att ta sig till ett museum. En utställningstext är en viktig källa till ökad kunskap och förståelse. En välskriven text som är bra placerad kan bidra till en positiv känsla av att ha lärt sig något nytt medan en dålig lämnar besökaren förvirrad och utestängd från kunskapen.
Ett grundläggande problem med utställningstexter är att de ska passa alla, samtidigt som varje besökare är unik och kommer med sina individuella kunskaper, erfarenheter och behov.
Denna studie undersöker hur tre olika museer arbetar med utställningstexter utifrån besökarnas olika förutsättningar och förförståelse. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer och enkätundersökning. Det empiriska materialet används tillsammans med valda teorier om textdesign för att besvara frågeställningar om hur museerna kan utveckla och prioritera arbetet med tillgängliga texter för alla och därmed uppfylla sitt demokratiska uppdrag att tillgängliggöra kunskap till alla människor.
Målsättningen med denna studie är att ge förslag på hur det går att underlätta för museerna att få till denna viktiga balans mellan tillgänglig men ändå tankeutvecklande och berikande utställningstexter. Förhoppningen är att detta kan leda till ny positiv utveckling till texternas funktion i museernas miljö och en hjälp till att bidra till en större upplevelse och mer kunskap för fler.
Syftet med denna undersökning var att ge en överskådlig syn på hur elever tänker kring användandet av internet. Undersökningen belyser även skillnader för informationssökning privat och i skolan, samt skillnader mellan teoretiska och praktiska program. Detta gjordes med hjälp av en kvantitativ metod där respondenterna fick fylla i en enkät. Resultatet har visat på att elever generellt sett använder både Wikipedia och Google i sitt sökande efter information. Det förekommer även en del elever som tror att censur gäller på internet. Eleverna är även ytterst målmedvetna när de söker information och prioriterar högt att informationen skall vara pedagogiskt utformad. Slutsatserna som har dragits utifrån denna undersökning är att eleverna uppvisar typiska beteenden som stämmer överens med vad som kännetecknar Google generationen. Samt att det finns skillnader mellan programmen som är av vikt.
Syftet med den här studien är att undersöka vad ämneslärare säger att de gör för anpassningar för att stötta andraspråkselever i sin undervisning och deras tankar kring fortbildning inom ämnet. Vi vill också ta reda på genom vilka sätt den anpassningen och stöttningen sker. Metoden bestod av tolv semistrukturerade intervjuer med ämneslärare på två olika skolor. Resultatet visar att majoriteten av lärarna anpassar och stöttar i undervisningen för andraspråkselever. Detta skedde främst på språklig väg och genom multimodala inslag i undervisningen. Däremot kunde vi se att den anpassning som skedde inte var baserad på kunskaper om ämnet utan mer var på en försöksnivå. Detta berodde ofta på att de saknade kunskap om hur anpassning och stöttning för andraspråkselever bör gå till.
Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av 24 utvalda engelska lånord hämtade från nyordslistorna åren 2010–2019. Kvantitativa och kvalitativa metoder har med hjälp av en enkätundersökning använts för att få informanter att svara på om de har kännedom om dessa engelska lånord och i så fall ange användningsfrekvensen samt i vilket sammanhang orden används. Resultatet visar att inga tydliga skillnader kan fastställas mellan mäns och kvinnors kännedom om och användning av de utvalda engelska lånorden. Däremot varierar kännedomen kring några specifika lånord där skillnader kan ses mellan könen. Slutsatsen kan dras till att kännedom om och användning av engelska lånord inte skiljer sig tydligt mellan könen, men att några märkbara skillnader kan ses i kännedom om några specifika lånord mellan könen.
Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap förskollärare anser sig ha om pedagogisk dokumentation samt hur de beskriver att de använder pedagogisk dokumentation i syfte att utveckla förskolans verksamhet. I studien användes en kvalitativ undersökningsmetod baserad på strukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet av studien visar att förskollärarna är medvetna om att de ska använda pedagogisk dokumentation som ett underlag för att utveckla verksamheten. Det framkom även att det finns ett behov av att utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationsprocessen i förskolan. Studiens slutsats är att förskollärares utbildning, intresse för ämnet pedagogisk dokumentation samt den tid som avsätts för det pedagogiska dokumentations-arbetet är aspekter som påverkade arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan.
Goal-oriented learning seems to be a ubiquitous demand for almost all kind of play activities today. This demand, the article argues, is related to a specific neoliberal discourse about the "superchild". The article shows how this discourse is articulated multimodally in a number of media texts aimed at young children based around a trans-medial brand; Mike the Knight.
There is a gap of knowledge regarding relevant aspects of users’ information-seekingbehaviours. The research presented in this thesis aims at gaining a deeper knowledge about such behaviours and discussing the consequences the behaviours may have on the design practice of technical communicators when designing technical information during product development. The information needs of users, and where they go to obtain information to satisfy these needs, are considered relevant aspects. The research presented in this thesis is limited to service engineers performing maintenance in a workshop. The objective is to try to frame the information needs service engineers give evidence of in a work task and map where they go to satisfy these needs. An ethnographic research approach were selected where empirical data was collected, analysed and interpreted from a theoretical viewpoint: a synthesis of Byström and Hansen’s Conceptual Framework for Tasks in Information Studies and Systemic-Structural Theory of Activity. Seven in-house aftermarket service engineers where observed by means of participant observation while performing maintenance work tasks on machine equipment taken out of service in a maintenance workshop in Sweden.The results reveal that these service engineers gave evidence of fifty (50) different information needs, that they actively searched and selected four (4) types of sources of information to satisfy these needs, but also that service engineers seldom seek instructions.
The consequence for technical communicators having the intention of designing to satisfy the cognitive information needs of individuals, is that it is a challenge to satisfy every information need. The information needs unique to any one individual and those depending on the work task context, as well as those that are specific to a work role in an organisation rather than to the machine equipment, are challenging to satisfy. This research indicates that the same type of information is used to satisfy different types of information needs. The information designed to satisfy a specific information need may thus be used to satisfy an entirely different need.