Syftet med studien är att ta reda på om Sveriges största förlag inom barnlitteratur Bonnier Carlsen och ett av Sveriges mindre förlag Olika förlag skiljer sig ifråga om normer, genus och etnicitet i deras barnlitteratur. Vi tittar på hur flickor och pojkar framställs i böckerna, vilka normer som finns, om det finns med personer med annan etnicitet än skandinavisk etc. Vi har valt tre stycken böcker från vardera förlag med liknande handling och genre. De genrer vi valt är hästböcker, fotbollsböcker och skräckböcker. Böckerna vi fokuserar på är för åldrarna 6-9 år. Vi har analyserat böckerna enskilt för att sedan jämföra dem med varandra. I resultatet kan vi se att det skiljer sig en del förlagen emellan. Vi fick ett tydligt resultat att böckerna från Olika förlag har mycket fokus på frågor som rör genus, normer och etnicitet medan böckerna från Bonnier Carlsen inte har lika mycket fokus på det. Böckerna från Olika förlag har med fler karaktärer som har en annan etnicitet än skandinavisk samt att de böckerna var mer normbrytande.
Syftet med vårt examensarbete är att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat på utbudet och plockat ut några böcker som vi tyckte var mest intressanta för vår studie. Vi har riktat in oss på andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, kärnfamiljen återkommer dock hela tiden i vår studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet är också att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer används i förskolans pedagogiska arbete.
Vår studie är kvalitativ och bygger på litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har också intervjuat sex förskollärare på olika förskolor, för att se hur de arbetar med de här frågorna. Vi har också läst och analyserat sju stycken barnböcker som vi tyckte var mest intressanta för detta examensarbete.
Resultatet visar att förskollärare sällan på ett medvetet sätt använder barnlitteratur för att uppmärksamma barn på att det finns olika familjekonstellationer. De böcker som de läser med andra familjekonstellationer än kärnfamiljen är oftast för att de är populära barnböcker (t.ex. Pippi och Alfons), och inte ett medvetet val för att visa att familjer kan se olika ut. Resultatet visar också att det har kommit en del böcker senaste åren som tar upp t.ex. regnbågsfamiljer eller barn med skilda föräldrar. Vi tycker dock att det borde finnas fler barnböcker än vad det gör idag som tar upp andra familjekonstellationer än kärnfamiljen.
Pippi Långstrump är en välkänd karaktär som har förgyllt många generationer med sin karismatiska personlighet. Böckerna om Pippi Långstrump har skapat en hel del reaktioner, Framförallt har böckerna skapat kritik kring rasismen kopplat till kolonialismens ideologi. I denna uppsats analyseras Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) utifrån ett raskritiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att belysa hur rasismen gestaltas i boken samt undersöka enskilda yttranden i massmedia om Pippi Långstrump kopplat till rasism. I uppsatsen undersöks även karaktärerna i boken ur ett vithetskritiskt perspektiv. Metoden är närläsning av Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) med fokus på hur karaktärerna beskrivs i förhållande till rasismen samt hur de enskilda yttrandena i media uppfattar Astrid Lindgrens berättande om Pippi Långstrump. Uppsatsen innehåller även en jämförande analys av boken och de utvalda artiklarna. Analysens slutsatser om Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) landar i att det finns passager som ärrasistiska och är kopplade till kolonialismen. Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) använder sig av kolonialismens ideologi genom att undersåtar är svarta och makthavarna är vita.
Studiens syfte är att ta reda på hur lärare i svenska som andraspråk väljer sin litteratur till elever, hur de resonerar om sina didaktiska val, det vill säga varför de väljer som de gör samt hur valet går till i praktiken. Frågeställningarna jag har utgått i från handlar om vilken skönlitteratur som svenska andraspråkslärare väljer att läsa med sina elever, samt hur går valen till och till sist hur de motiverar de sina val. Jag har även valt att inkludera myndigheterna syn på läsning av litteratur med hjälp av läroplaner 2011. Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet fick jag tillgång till genom semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat kvinnliga lärare vid olika tillfällen på olika skolor i förorter till Stockholm. Resultaten visar på en relativt stagnerad syn på litteraturval. Den litteratur som valdes baserades till stor del på tillgänglighet och någon ambition att förnya utbudet kunde jag inte direkt utläsa ifrån mina intervjuer. Motivering till varför man valde litteratur som man gjorde handlade om böckernas handling som grund för valet och en strävan efter att framförallt ta hänsyn till elevernas värderingar och bakgrund. Målet med valet uppgavs vara att eleverna skulle kunna identifiera sig med böckerna och på det sättet bli intresserade av läsning.
Studiens syfte är att undersöka nya vägar till att främja kritiskt tänkande i ämnet svenska på gymnasiet, där den erfarenhetspedagogiska undervisningstraditionen är den rådande ämneskonceptionen. Genom en återgång till och närläsning av Vygotskijs ”Undersökningens problem och metod” i Tänkande och språk samt Rosenblatts Literature as Exploration ämnar studien ge svar på om verken ger nya impulser till ett tänkande om kritiskt tänkande och om ett ”tänkesätt” kan ersätta en entydig definition av begreppet för läraren i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet. Studien visar att Vygotskijs ”enhetens metod” är användbar för att dels förstå hur förståelsen av kritiskt tänkande kan utvidgas, dels hur litteraturundervisningen lämpar sig för främjandet av kritiskt tänkande. Studien visar också att det är rimligt att läraren utvecklar ett didaktiskt tänkesätt i stället för att utgå ifrån en entydig definition av kritiskt tänkande som är svår, om inte omöjlig att enas om. En återgång till och närläsning av teoretiska nyckeltexter som gjorts i denna studie kan vara en väg att skaffa sig ett sådant tänkesätt.
Studiens syfte är att analysera ett postkolonialt verks didaktiska potential i svenskundervisningen i arbete med kolonialism. Detta görs utifrån hur boken, utifrån ett postkolonialt perspektiv, beskriver miljö, européer, kolonialism, slaveri och kränkningar samt hur det litterära verket kan kopplas till det centrala innehållet i svenskkurserna på gymnasiet i Skolverkets läroplan. Den didaktiska potentialen analyseras även i hur verket kan användas i svenskundervisning för att arbeta med och medvetandegöra om kolonialism i relation med värdegrundsfrågor. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ litteraturanalys använts som analysmetod. Resultatet av studien visar på att det litterära verket beskriver en kolonial diskurs utifrån de valda analyskategorierna. Studiens resultat visar även på verkets postkoloniala relevans kopplat till de valda delarna av styrdokumentet. Slutsatserna av studien visar att det litterära verket har god didaktisk potential att användas i svenskundervisningen utifrån framställningar om bland annat kolonialism, maktstrukturer och kultur utifrån en postkolonial värld. Slutsatsen kan därför dras att det litterära verket med fördel kan användas i litteraturundervisningen utifrån ett postkolonialt tema samt att verket har potential att medvetandegöra elever om värdegrundsfrågor.
With the theory based in queer theories and gender studies, this bachelor thesis in literature, ‟I seemed myself to be set between worlds...” - A queer reading of the Hervarar Saga, does a queer reading and analysis of Hervor in the Icelandic fornaldarsaga, Hervara Saga. The analysis has the focuses on cross-dressing themes and non-binary gender. Hervor is a character that previously has been analysed by trying to explain her from a binary heterosexual way, often in the light of concepts like Shield Maidens, Maiden Kings and Ring women / Functional sons. These earlier analyses have been done by renowned academics within Old Norse studies, like John McKinnell, Carol J Clover, Agneta Ney and Johanna Katrín Friðriksdóttir. An article, written by Miriam Mayburd, questions previous analyses and instead analyses Hervor from a queer perspective in the context of sejd and its connection to ergi and queer elements. Another scholar, Kathleen M. Self, has also questioned if shield maidens and other types of warrior women should be regarded as women, or if they should be regarded as a third gender. With support from both Mayburdʼs and Selfʼs articles, this thesis explains how Hervor does not fit well into the concepts earlier used as an explanation of her cross-dressing and why we instead should read her as non-binary. With support in Mayburdʼs and Selfʼs analyses it also shows that a queer reading of old medieval texts like the Icelandic Sagas can add yet another dimension and explanation of, not only Hervor and her cross-dressing, but other shield maidens and women warrior in the Icelandic sagas as well.
För den som undervisar i litteratur i dagens skola kan det vara en stor utmaning att välja vilka texter eleverna ska arbeta med, med tanke på alla skönlitterära verk som finns att ta del av. Till lärarens hjälp finns det flera olika läromedel som denne kan använda sig av, b.la. litteraturantologier. Det finns en mängd antologier med olika urval av verk från både manliga och kvinnliga författare och med olika ursprung, skrivna i olika tider. Denna studie gör en komparativ analys av fyra litteraturantologier avsedda för svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet med studien är att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan antologiernas innehåll. Dessutom genomförs en liknande analys på de till texterna hörande samtals- och diskussionsfrågor som finns med i antologierna. I resultatet framgår att b.la. att det finns stora likheter i vilka verk man har valt att ha med i antologierna, och att man har valt författare med liknande ursprung. Det finns även skillnader mellan antologierna – t.ex. har någon antologi inte lika stor representation av verk som någon annan, och tidsintervallen mellan första och sista verket i en antologi är kortare än i en annan antologi. De samtals- och diskussionsfrågor som finns kopplade till de antologiserade texterna är utformade så att antingen eleven ska söka svaret i texten, ska svara med stöd från texten eller ska dela sina personliga erfarenheter gällande vad de tyckte om texten.
Syftet med denna uppsats är att visa med vilka litterära medel Søren Kierkegaard praktiserar indirekt meddelelse i det pseudonyma verket Upprepningen. Den utgår från en förståelse av Kierkegaards idé om indirekt meddelelse enligt vilken en sådan kommunikation äger rum när meddelaren eller talaren genom talakten performativt utför det som sägs. Nämnda förståelse presenteras i en inledande teoretisk del och bygger på en tolkning i moderna litteraturvetenskapliga termer av det som Kierkegaard tänker i termer av meddelarens existentiella reduplikation av det sagda. Uppsatsen argumenterar för att den indirekt meddelelsens litterära praktik kan synliggöras genom studiet av berättarens förhållande till det som berättas. Med den utgångspunkten genomför uppsatsen en narratologisk analys av Upprepningen, vilken finner dels att beskrivningen av bedrägeri i redupliceras i ett opålitligt berättande, dels att den estetiska teori om burlesken som berättelsen inkluderar redupliceras i berättarens icke-mimetiska sätt att framställa idén om upprepning. Uppsatsen avslutar med slutsatsen att Upprepningen genom sina narrationella reduplikationer indirekt kommunicerar till mottagaren-läsaren möjligheten att för sig själv välja att tro en sak snarare än en annan fastän det saknas objektiv grund för beslutet. Därigenom visar uppsatsen hur Kierkegaards narrativa meddelelsesätt får filosofiska idéer att drabba läsaren på ett existentiellt snarare än begreppsligt plan.
I denna studie om intratextuell motivering kommenteras hur olika narrativa element länkas samman i några franska 1800-talsberättelser. Med motivering menas hur författaren kan ”motivera” (i betydelsen”berättiga”, ”rättfärdiga”), hur karaktärer agerar eller varför vissa händelser bör – eller inte bör – inträffa enligt berättelsens logik. Det handlar således om att etablera orsak och verkan i en fiktiv värld. Artikeln visar hur man genom att fokusera på den intratextuella motiveringen, dvs. de orsakssambandsom byggs upp genom referenser inne i texten i stället för att hänvisa till verkligheten, tydligare kan skönja textens etapper och progression, från inledning till avslutning.
In this essay, I propose that the wellknown incompatibility between Emma and Charles be reconsidered from a generic and pœtic standpoint. Here the novel is reviewed and reintroduced in the form of a short story, starting from Charles's perspective. Compared to Emma, an archetypal novel character, Charles, because of his simplicity and his inability to evolve, in fact constitutes a one-dimensional character of a short story. The theoretical perspective is introduced in a narrative box, which leads to the narration of the story Monsieur Bovary. Following the tradition of the short story, the characters in the narrative box come back at the end to discuss the implications of the story heard. It therefore addresses Madame Bovary in part with pastiche and thus encourages a discussion on the status of the fictional characters based on generic data invested in a (new) fictional text. By offering this modest aesthetic experience accompanied by a reflection, I propose to renew the study of a classical work from a non-academic but theoretically informed perspective.
Dans Le tour du monde en quatre-vingts jours (1873) sont developpes trois types de representations. Par la representation generique, Verne inscrit sa variation " moderne " du roman d'aventures (Bakhtine) en modifiant l'enjeu de l'intrigue traditionnelle; par la representation mimetique, il cree une dialectique efficace entre la didactique et le romanesque; par la representation diegetique, il attribue differentes fonctions narratives a ses personnages principaux (Fogg et Passepartout). Ensemble, ces representations temoignent d'une poetique consequente et elaboree chez Verne, qui situe habilement son projet d'ecriture et par rapport a l'heritage litteraire et par rapport a l'esthetique contemporaine. De ce fait, Verne occupe une place notable dans le champ litteraire de la deuxieme moitie du XIX(e) siecle. Par consequent, il conviendrait, dans le discours theorique et historique litteraires, de ne plus considerer systematiquement Verne comme simple " auteur populaire ", mais de lui accorder la place qui correspond a sa juste valeur d'ecrivain.