Over the last few decades, the interpersonal dimensions of academic writing have received growing attention in the field of applied linguistics. As an important concept in academic writing, engagement has been a topic of interest to reveal how writers interact with readers to, for example, guide reasoning through arguments and to abide by conventions of politeness. Previous research has suggested that the higher students’ academic level is, the more similar their use of engagement elements in writing will be. Previous research has also suggested that for non-native speakers, cultural factors as well as interlanguage, influence how engagement features are used in written English. The primary aim of this study was to investigate which engagement patterns could be found in L1 Swedish and L1 English students’ academic writing in English, with the focus on linguistics as a subject. Using the methods of corpus linguistics, this project also strove to identify the ways patterns of engagement differed between L1 Swedish and L1 English students, and in what ways patterns of engagement varied between the students at B-levels and C-levels in written English of linguistics studies. The data for the study came from SUSEC, which is a corpus of written English that consists of texts collected at Stockholm University in Sweden and at King’s College in England. In line with previous research, the results indicate that the L1 Swedish students use more elements of engagement than the L1 English students. Results also suggest that C-level students use fewer reader pronouns than B-level students, and that Swedish C-level students use more directives than Swedish B-level students. Overall, the comparison of students with two different first languages revealed several differences on how engagement is used, which can serve to inform future research on academic writing.
Denna fallstudie undersöker om samt hur lärandemålen i ämnet svenska synliggörs, konkretiseras och begripliggörs av en grundskolelärare i årskurs 3. Metodvalen i föreliggande fallstudie är av kvalitativ karaktär där både observationer och semistrukturerade intervjuer använts. En stegvis deduktiv-induktiv analysmetod har sedan tagits i anspråk för att förstå vårt resultat i förhållande till vår teoretiska bakgrund. Resultatet visar att synliggörande av lärandemål förekommer men inte i den utsträckning som vore önskvärt i förhållande till vad forskningen talar för.
Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera förekomsten av olika verbala kommunikationsstrategier i några lärares engelskundervisning i 5 utvalda klasser i Sverige, bl.a. för att kunna bidra med fakta som kan inspirera lärare att utveckla sin egen undervisning. Metoden som använts består dels av observationer av engelsklektioner och dels av intervjuer med de undervisande lärarna och har genererat data av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Inspirationen till de aspekter av kommunikation som har observerats är hämtad från den så-kallade SETT-modellen som kan hjälpa lärare att själva utveckla sin undervisning genom att den synliggör de interaktionsprocesser som pågår i klassrummet (Walsh, 2013). Resultatet visar att lärarna främst använde sig av det svenska språket i engelskundervisningen och att slutna frågor var den vanligaste förekommande interakturen, dvs. lärarnas sätt att kommunicera med elever, av de totalt 17 interakturstyper som undersökts. Dessutom visar resultatet att lärarna hade en god inställning till att undervisa i ämnet samtidigt som att undervisningen medför vissa utmaningar för dem. Slutligen belyser studien hur SETT-modellen ytterligare kan utvecklas, anpassas och användas i den svenska skolan och dess engelskundervisning.
Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasielärares inställning till grammatikundervisning. Metoderna som användes var fem kvalitativa intervjuer samt en liten enkätundersökning. Resultatet visar att lärarna tycker att språkriktighet är viktigare än grammatik i undervisningen. Samtliga ser grammatiken som ett redskap för att förbättra språket men ingen av dem vet hur de ska motivera sina elever till att lära sig den. Lärarnas åsikter skiljer sig åt gällande elevernas bristande kunskaper inom grammatik när de kommer från högstadiet. Det förekommer även olika åsikter kring hur viktigt det är att avsätta tid för grammatik i undervisningen samt huruvida grammatiken uttrycks i styrdokumenten.
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur fem pedagoger på fem olika förskolor väljer att arbeta för att stärka det svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. Jag vill jämföra pedagogernas olika arbetssätt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet är också att fokusera på vilket förhållningssätt fem pedagoger har till barns användning av sina modersmål vid inlärning av ett andraspråk och hur pedagogerna ser på betydelsen av barns modersmål när barnen lär sig ett andraspråk. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillägnande av ett andraspråk. Resultatet visar även att samtliga förskollärare är överens om att ett välutvecklat modersmål gynnar andraspråksinlärningen och när det gäller användningen av modersmålet i förskolan upplevs det som vanligt och tillåtet. Mina slutsatser av studien är att samtliga förskollärare arbetar väldigt medvetet med språkinlärning och stimulering av språket och att de är engagerade och mycket intresserade av sitt arbete med flerspråkiga barn.
Der vorliegende Aufsatz ist eine Untersuchung innerhalb des C-Seminars für Deutsch an der Mälardalens Högskola. Die Zielsetzung besteht darin, in Thomas Manns »Buddenbrooks -Verfall einer Familie« zu untersuchen, ob die üblichen Interpretationen vom Charakter der Tony Buddenbrook ausreichend oder gar widersprüchlich sind. Die üblichen Interpretationen von Tony Buddenbrook gehen davon aus, dass sie »naiv«, »kindlich«, »kindisch« oder gar »töricht« sei. Es gibt in der Forschung aber auch alternative Deutungen von Tony und ihrem Charakterbild. Diese meinen, dass Tony keineswegs kindlich sei, sondern eine reife Frau, die einen Entwicklungsprozess durchläuft. Hier wird die Meinung vertreten, dass Tony viel komplexer ist, als in der bisherigen Forschung dargestellt wird. Ein wichtiges Ziel der vorliegenden Arbeit ist es, diese alternativen Interpretationen stärker zu betonen und womöglich zu ergänzen. Deshalb werden ausgewählte Zitate und Passagen zu Tonys Charakterbild hervorgehoben, die den bekannten Interpretationen von Tony Buddenbrook eindeutig widersprechen und eher charakterliche Stichworte wie »stolz«, »traurig«, »selbstbewusst«, »verantwortungsvoll«, »familientreu«, »klug« und »reif« in den Mittelpunkt der Überlegungen stellen.
Wörter sind wichtige Bausteine für eine Sprache, aber nicht jede Sprache wird mit denselben Wörtern oder Konzepten gebaut. Wortschätze können sich zwischen verschiedenen Kulturen unterschieden. Ein Bereich, wo es größere Unterschiede geben kann, sind Ausdrücke für kulturspezifische Elemente, z. B. Eigennamen. Sie müssen in dem ZS-Text entweder durch die Verwendung von einer Übersetzungsstrategie übersetzt werden oder transkribiert werden.
Der Übersetzer entscheidet, welches Übersetzungsverfahren er verwendet und kann unterschiedliche Übersetzungsstrategien wählen. In einige Fällen ist es möglich, davon auszugehen, dass der Eigenname dem ZS-Leser schon bekannt ist. Solche Eigennamen stellen kein großes Übersetzungsproblem dar, aber wie behandelt der Übersetzer Eigennamen, die dem ZS-Leser unbekannt sind und nicht in der ZS existieren?
Ziel dieses Aufsatzes ist es, die Herausforderungen beim Übersetzen von kulturspezifischen Elementen zu untersuchen. Der Fokus liegt dabei auf Schwierigkeiten und Übersetzungsverfahren beim Übersetzen von Eigennamen. Zu diesem Zweck werden Beispiele aus dem ausgewählten Text und ihre Übersetzungen ins Deutsche analysiert.
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 resonerar kring arbetet med elever i språklig sårbarhet i matematikämnet. Denna studie är relevant då forskning visar att kommunikation och samspel är en viktig del i lärandet av matematik. Elever i språklig sårbarhet kan ha svårt att delta i moment som bygger på detta och lärare kan ha svårt att överkomma denna svårighet. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem tillfrågade lärare. Lärarna är verksamma på fyra olika skolor i mellersta Sverige med olika lång erfarenhet. Studien har sin grund i det fenomenologiska perspektivet och det insamlade materialet är transkriberat och analyserat utifrån fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att språklig sårbarhet påverkar elever i matematikundervisningen i olika sammanhang. Lärare beskriver att de använder olika typer av arbetssätt för att stötta elever i språklig sårbarhet och använder olika typer av strategier för att uppmärksamma hinder. Slutsatsen för denna studie är att det är en fördel att vara klasslärare när det kommer till att hantera språklig sårbarhet i matematikundervisningen.
Denna studie undersöker hur fyra gymnasielärare i svenska arbetade med formativ bedömning samt examination under utbrottet av Covid-19 våren 2020. Studien består av fyra nätbaserade intervjuer med verksamma svenskämneslärare i syfte att ta reda på hur de upplevde sin hantering av formativ bedömning och examination av elever i samband med den rådande coronakrisen. Studien delar upp den formativa bedömningsprocessen efter följande kategorier: Muntlig produktion, skriftlig produktion, grupparbeten, lärarrespons, självbedömning, kamratrespons samt examination. Resultatet indikerar bland annat att bristande möjligheter till fysisk kontakt har påverkat den formativa bedömningen samt examinationen, exempelvis genom att ställa högre krav på tydlighet och insyn. Resultaten pekar även på att rättssäkerheten är en utmaning med examinationen, medan behovet av att fortsätta utveckla nättjänster som Urkund eller Exam.net lyfts fram. Studiens resultat indikerar också att det har ställts högre krav på lärares prestationer gällande formativ bedömning, främst på grund av bristen på fysisk kontakt mellan lärare och elev. Därigenom bidrar denna studie till förståelse för användandet av formativ bedömning i svenskämnet via distansundervisning, samt för betydelsen av att rusta framtidens lärare inför liknande situationer i framtiden.
Denna uppsats baseras på en enkätundersökning bland elever i årskurs 2 i gymnasiet. Den syftar till att undersöka om det finns skillnader i läsvanor och attityder till läsning när det gäller kön, klass och etnicitet. Undersökningen kommer fram till att de stora skillnaderna finns mellan könen. Flickor är mer positivt inställda till läsning än vad pojkar är och de läser mer. Drygt 85 procent av flickorna svarade att de tycker om att läsa, medan endast 47 procent av pojkarna har samma inställning. 70 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna angav att de inte läser på fritiden. Mer än dubbelt så många flickor som pojkar läser fler än sju böcker per år. Möjliga förklaringar till detta är att det saknas attraktiv litteratur för tonårspojkar, att pojkar finner det svårt att läsa, och att det anses omanligt att läsa.
Även klass spelar roll. Den grupp av elever i denna undersökning som läser allra minst är pojkar med lågutbildade föräldrar som går ett yrkesförberedande program. Däremot visar inte undersökningen någon entydig bild av läsvanor när det gäller etnisk bakgrund. En slutsats som kan dras om elever som har ett annat ursprung än svenskt är att de utnyttjar biblioteket mer än andra.
Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.
Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden.
Denna studie syftar till att undersöka hur några lärare i årskurs 4–6 i Mälardalsregionen kan möjliggöra att elever utvecklar sin muntliga kommunikationsförmåga i engelska. Med hjälp av observationer och samtalsanalyser har vi undersökt hur och i vilken omfattning lärare använder sig av metoder som gynnar elevers muntliga kommunikationsförmåga. Detta har genererat data av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet visar att lärarna i denna studie i relativt hög grad använder sig av positiv respons och låter eleverna få ganska stort talutrymme. Dock visar resultatet att förekomsten av IRE-mönster, som av forskning ses som negativt, är relativt hög. Vår förhoppning med studien är att inspirera lärarstudenter och befintliga lärare att utveckla den muntliga kommunikationsundervisningen i engelska.
Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar. Vi intervjuade de två klassernas svensklärare om bedömning, respons och skrivutveckling. Studien bygger därmed på både en kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet av studien visar att en grammatisk textanalys enskilt inte fungerar som bedömningsunderlag, och analyserna visar inte något tydligt samband med lärarnas betyg. Studien lyfter istället fram att bedömningen bör grunda sig på både en kvalitativ och kvantitativ analys. Den visar textens kvaliteter vilket kan ge underlag för mer konstruktiv respons och dokumentation av elevens skrivutveckling. Vi framhäver därför värdet av att eleverna får tillägna sig ett metaspråk tillsammans med lärarna och anser att de grammatiska begreppen bör implementeras i svenskundervisningen.
Talspråk och skriftspråk är två olika former av samma språk. I denna uppsats är svenska språket, och undervisningen i svenska, utgångspunkten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever och lärare på en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talspråk och skriftspråk. Jag har använt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanställa materialet med utgångspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lärarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt tankar om vikten att skilja på sammanhang med olika syften och förväntningar. Dessutom finns en beskrivning av hur funderingarna kring framtiden och eventuell språkförändring ser ut. Slutsatsen i uppsatsen är att det finns en reflektion kring dessa begrepp hos både elever och lärare. Det finns också en medvetenhet hos informanterna kring att språkförändring sker och att vi är delaktiga i den processen.
The purpose of this study is to investigate the situations in which code-switching takes place in EFL classrooms. The paper focuses on why code-switching takes place, and whether it benefits or limits students' learning, according to teachers and teacher students in Swedish upper-secondary schools. Three teachers and four teacher students participated voluntarily in this study, as well as four of the participating teachers’ students. Data were collected through semi-structured interviews and the transcripts were thematically analyzed. In addition, observations of four lessons with four different classeswere conducted. The results show that codeswitching is used with the purpose of teaching, being understood, or understanding in the EFL classroom. Based on the interviews and observations, codeswitching was found to be a common strategy in the classrooms.
Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man kan skapa motivation och öka den för elever i ämnet svenska på gymnasiet. Sex svensklärare och sju elever på olika gymnasieskolor har deltagit i denna studie. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och transkriberingarna från dessa har sedan blivit tematiskt analyserade. Resultatet har visat att motivationen i ämnet svenska brister för vissa elever men att detta inte behöver bero på svenskämnet i sig, utan mer på den undervisande svenskläraren eller vilket moment de arbetar med. Av intervjuerna framgår att relationen mellan svensklärare och elever viktig, då man utan relationen tenderar att misslyckas med svenskundervisningen. Dessutom kan relationen leda till att man som svensklärare kan hitta de rätta verktygen för att motivera eleverna, vilket i sin tur leder till en kunskapsutveckling hos eleverna.
The aim of this degree project was to find out what students currently enrolled at upper-secondary school programs think of video games as an educational tool, and whether they believed it would be a good idea to use video games in English language classrooms. This was done by collecting data through the use of an online questionnaire, where students enrolled at an upper-secondary school in central Sweden answered questions on the subject video game habits, previous experience playing video games in class, attitudes toward video games in general and as educational tools in teaching English in particular.
A secondary objective for this study was to compare what the students think of video games as an educational tool with previous research and what two active teachers have to say about the subject. To achieve this, two teacher interviews were conducted and analyzed through comparing the answers with the student questionnaire and previous research, by others, on the subject of attitudes toward video games and education. These teachers were also asked to present possible challenges for integrating video games in English class.
The result was that the students had, by and large, a positive attitude towards video games being used in English class and a substantial amount of them acknowledged that they had acquired English skills through playing video games in the past. The teachers presented a number of practical challenges for using video games in class – including current curriculums, teacher readiness, technology available at school and a perceived lack of science behind video games as educational tools. Despite this, both teachers were willing to use video games in English class if they get the right incentive and tools to do so.
Denna kvalitativa studie handlar om ämnet högläsning och hur högläsning kan stimulera barn i olika åldrar. Studien belyser både förskolans och skolans sätt att arbeta kring ämnet. Finns likheter och skillnader med hur man arbetar med högläsning i de olika verksamheterna? Studien tar upp hur och på vilket sätt barnen stimuleras av högläsning. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa intervjuer, där sammanlagt fem informanter som arbetar på två olika förskolor och två olika skolor har belyst och berättat om hur och varför de arbetar med ämnet och vad de anser varit relevant att ta upp. Resultatet visar att det är betydelsefullt att ha högläsningstillfällen tillsammans med barnen. Det gynnar barnens ordförråd och får barnen att sätta igång tankeverksamheten. Som uppläsare bör man inte bara läsa en bok utan det är många aspekter en läsare bör tänka på. Några av dessa aspekter är gruppkonstellation, intresse, engagemang, förberedelser, diskussioner, inlevelse och röst. Det är viktigt att anpassa texten och att läsa för alla åldrar för att underlätta för barnens egen läsning. Högläsning kan man arbeta med och utveckla på många olika sätt det är bara fantasin som sätter gränser.
Denna uppsats behandlar referensbindning och makrostruktur i 30 filmrecensioner. Med referensbindning avses den textbindande mekanism som verkar mellan konstituenter (fraser) i en text och som bidrar till att hålla samman texten ämnesmässigt. En kedja av referensbindningar bildar en ledfamilj i texten. En makrostruktur kan definieras relativt mikrostrukturer; gränsen mellan mikrostruktur och makrostruktur kan sägas gå vid korttidsminnets övre kapacitet. För att bestämma makrostrukturerna i ett mindre antal av filmrecensionerna utgår jag från en styckeindelning baserad på textens ledfamiljer. Resultatet av undersökningarna visar bl.a. att filmrecensionerna har en viss uppsättning standardiserade ledfamiljer som svarar mot t.ex. rollfigurerna i filmen. De har också valfria element som alltså inte nödvändigtvis realiseras som ledfamiljer i texten.
This article is a study of a grammatical construction consisting of a content word or a semantically heavy phrase (X), followed first by a pronoun (P) and then a finite form of the verb kalla ‘call’ (K). There may also be a som ‘as’ between X and P. The component PK, with or without a subordinator, is interpreted as a comparative clause lacking the obligatory object of the corresponding standard Swedish construction (X (som) de/man kallade det ‘X (as) they/one called it’). The main data studied are occurrences of the construction in old dialect recordings. In addition, a number of instances found in dialect dictionaries and in written Swedish are analysed.
The analysis shows that XPK usually forms a single prosodic unit. This is an important reason for regarding the expression as a distinct grammatical construction. In the dialects focused on here, XPK is a routinised utterance format, a semi-lexicalised phrase.
Pragmatically, the construction involves PK being tagged onto words or expressions that are considered noteworthy, for example because they are hard to understand or dialectal. According to the author, the ‘tag’ serves to underline that there is something remarkable about them.
The construction appears to be typical of colloquial, informal styles. It is considerably more common in spoken than in written usage, and presumably also more frequent in traditional dialects than in varieties closer to standard Swedish.
In the field of interactional dialectology researchers use theories and methods from Conversation Analysis and interactional linguistics to explore different kinds of dialectal data. A dialectal utterance (as well as a standard language utterance) is seen not only as a realization of an abstract linguistic system, but as situated in a specific interactional context in which it fulfills a pragmatic, interactional function. A central research question within the field of interactional dialectology is to investigate why a certain dialect feature is used at a certain moment in a conversation, and which consequence this might have for the following turns-at-talk. This methodological approach has, inter alia, a potential to explain intra-individual speech variation within a dialect interview or another recording of dialect speakers. Another central task within the field is to describe the traditional dialect interview regarded as a communicative activity where the interviewer plays an important role, rather than some kind of neutral, objective documentation of a dialect language system.
The primary aims of this article are to discuss conditions for the analysis of dialectal materials from an interactional perspective and present my own research in this field. My research can be described as a synthesis of Conversation Analysis, interactional linguistics, construction grammar and dialectology.
This paper deals with a type of syntactic constructions where a right dislocated negation inte ‘not’ follows directly after a syntactic-pragmatic complete clause (or other syntactic unit) which in itself has a negative polarity. On the surface this type of utterance is double negated, but functionally it has (still) a negative polarity. The primary data consists of old dialect recordings (interviews) from northeastern Götaland in Sweden. Theoretically and methodologically, the study belongs to the field of interactional dialectology, which I regard as a subdiscipline of interactional linguistics.
The prosodic analysis shows that an inte in a dislocated syntactic position normally is non-prominent and intonationally integrated in the segment that precedes it. The syntactic analysis shows that inte is almost exclusively attached to either negated main clauses or “elliptical” constructions, but not to subordinate clauses. The pragmatic, interactional analysis shows that inte-utterances often occur not only in a TCU- and turn-final position, but also in a final position in larger communicative projects/discourse units (stories etc.). Among the inte-utterance’s typical functions are to contrast, explain or clarify something previous said.
I denna artikel jämför jag en tidigare gjord transkription av en dialektinspelning med min egen tolkning av samma samtal. Den äldre transkriptionen ansluter sig till den dialektologiska traditionen; transkriptören har använt s.k. grov beteckning. Min transkription är däremot gjord utifrån de normer som har utvecklats inom samtalsanalysen [conversation analysis]. De båda traditionernas forskningsfokus skiljer sig kraftigt från varandra, vilket avspeglas i både vilka symboler som används och vilka aspekter av samtalet som återges med stor detaljrikedom. Utifrån de skillnader som finns mellan de båda transkriptionerna för jag allmänna resonemang kring transkription i allmänhet och transkription av dialektmaterial i synnerhet. Artikeln mynnar ut i ett konkret förslag till hur man skulle kunna transkribera dialektinspelningar. Eftersom dialektarkiven står i hela forskarsamhällets och allmänhetens tjänst, menar jag det vara önskvärt om så många som möjligt skulle få nytta av de transkriptioner som förvaras där. Därför finns det anledning att infoga vissa samtalsanalytiska (sociologiska) perspektiv i transkriptionsarbetet. Mitt förslag kan enkelt uttryckt beskrivas som en kompromiss mellan den traditionella dialektologins och CA-forskningens transkriptionskonventioner. En funktionell transkription kan med fördel innehålla såväl tecken ur landsmålsalfabetet som markeringar av pauser och överlappande tal.