https://www.mdu.se/

Det här är ett examensarbete i text- och informationsdesign. Utgångspunkten för studien har varit att mottagaren av en text ska kunna förstå innehållet utan att inneha, för området, specifik förkunskap eller utbildning. Denna studie har undersökt fem paragrafer i ett standardiserat köpekontrakt vid köp av fastighet. Frågeställningen till studien var: Hur kan ett standardiserat köpekontrakt för köp av fastighet göras begripligt för lekmän?

Fokusgrupper, intervjuer och läsbarhetsanalys visar att köpekontrakt innehåller obegripliga ord och komplex meningsuppbyggnad. Det visar även att språket kan vara mer eller mindre begripligt beroende på mottagarens ålder och kulturella bakgrund. 

Examensarbetet grundar sig i huvudsak på teorier och riktlinjer inom begriplighet, human-centered design, klarspråk, typografi och grafisk form.

Slutsatsen av studien är att begripligheten går att påverka med hjälp av ett allmänspråk, konsekvent användning av termer och mindre komplex meningsuppbyggnad. Svensk lag säger inte att köpekontraktets innehåll måste innefatta lagtextformuleringar. Det enda kravet enligt lag är att de formkrav som finns i Jordabalkens fjärde kapitel §1 ska finnas med i köpekontraktet. Ett formkrav är en juridisk bestämmelse som specificerar de nödvändiga formaliteterna eller kraven för att ett avtal eller en handling ska vara giltig eller ha rättslig verkan. Att uppfylla formkraven är viktigt för att säkerställa att avtalet eller handlingen är juridiskt bindande.

Det är dock fullt möjligt att omarbeta textens formuleringar och på så sätt anpassa språket till en bredare mottagargrupp, såsom säljare och köpare i en fastighetsaffär, som inte har utbildning inom fastighetsmäkleri eller juridik. 

Studien visar att det juridiska språket kan omarbetas för att öka begripligheten utan att förändra dess innebörd. 

This study explores the evolution of discourse surrounding Donald Trump as depicted in The Washington Post, and examines potential biases in the newspaper's articles across two distinct periods: 2015-2017, from when Trump announced his candidacy for the 2016 presidential election until his inauguration, and 2022-2024, from when he announced his candidacy for the 2024 election until the data collection date. Using corpus-assisted discourse analysis, the study investigates keywords and their collocating adjectival modifiers within the two corpora to reveal patterns in the discourse and potential bias around Trump. The results show that during the 2015-2017 period, the discourse predominantly centered on Trump's rivalry with Hillary Clinton, characterized by personal attacks and recurring themes of corruption, authoritarianism, and widespread protests against his presidency. In contrast, the 2022-2024 period's discourse focused more on Trump's legal challenges, particularly regarding the mishandling of classified information and doubts about electoral integrity, indicating a shift in discourse. The findings do not explicitly demonstrate bias towards Trump. However, the discussion highlights the potential for bias to subtly manifest itself through language choices, issue framing, and narrative selection.

Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer.

Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas.

Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar. Lärarens engagemang och kompetens spelar stor roll för undervisningen. Positiva och engagerade lärare påverkar elevernas syn på skola och utbildning. Detta medför att eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och utveckla sitt språk så att de kan integreras och bli en del av det svenska samhället.

The study aimed to find out to what extent males and females used lexical hedges during job interviews. The different functions of hedges that men and women used were also examined. A taxonomy of hedges as well as a list of specific examples of hedges were derived from Hyland (1994, 1996). These were then used to find all instances of hedges used by selected job applicants in a job interview corpus by Wawra (2014). The results showed that out of the five grammatical categories of lexical hedges examined, women used more hedges than men overall. More specifically, females used hedges from the category lexical verbs more often than men, while men instead used hedges from the categories adverbs, adjectives and modal verbs more often than women. As for the functions of hedges, both genders often relied on hedges to express a lack of commitment. Men used hedges to initiate word searches to a greater extent than women. On the other hand, women used hedges to avoid the role of expert as well as to show consideration for others’ feelings more often than men.

Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur två olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andraspråksteorier, synen på språkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssätt vad gäller under­visning av andraspråkselever och jämföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslärare samt enkätintervjuer med lärare i svenska som andraspråk.   Det vi kunde konstatera var att en grundläggande lärarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andraspråk, är en förutsättning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmål än svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt inställning till dessa elever avgörande betydelse.    Slutsatsen blev att ju mer medvetna lärarna är om andra­språkselevernas språk­utveckling och vilken förmåga de har att skapa ett gott interaktionistiskt lärande­klimat, desto bättre blir förutsättningarna för elever att tillägna sig ett andraspråk.

This chapter builds upon data from different multi-sited ethnographic projects that have been conducted and are ongoing in different geopolitical and digital spaces. This chapter is framed within sociocultural, dialogical and decolonial perspectives which highlight that learning is a situated and distributed process where communication is collaboratively achieved. In these traditions, while the rich potentials and dimensions of human communication in concert with intellectual and material tools are recognized, attention in analysis has tended to be dominated over the decades by an “oral language bias”. The findings presented in this chapter raise epistemological and pragmatic challenges related to the very doing of ethnographic fieldwork and illustrate some closely related theoretical and methodological issues, specifically in settings where linguistic heterogeneity is the norm.

Technology-mediated task environments have long been considered integral parts of L2 learning and teaching processes. However, the interactional resources that the learners deploy to complete tasks in these environments have remained largely unexplored due to an overall focus on task design and outcomes rather than task engagement processes. With this gap in mind, we set out to describe the emergence, development, and diversification of L2 (English) interactional resources oriented to task completion using conversation analysis for the examination of 13hours of screen-recorded online task-oriented interactions collected over 18 weeks. The focal tasks in the study have been designed as emergent information-gap tasks that require the participants to maintain progressivity by both displaying their own and converging with their co-participants’ dynamic knowledgeability for task completion purposes. A longitudinal investigation into task engagement processes has demonstrated that the participants fail to display their knowledge congruently and they repeatedly disrupt the progressivity of task-oriented interaction in earlier weeks. However, an observable diversification of interactional resources for collaborative task accomplishment has been recorded in later weeks, which demonstrates the development of interactional competence over time. These findings bring insights into interactional competence, epistemics, and CALL with special reference to technology-mediated TBLT.

Recent research on L2 interaction and interactional competencies shows that L2 learners deploy a great diversity of interactional resources and adapt their talk to context-sensitive differences in various institutional settings. Although there is a growing interest in how these resources vary in different settings, comparative investigations into the interactional mechanisms in different contexts is scarce. With this mind, using Conversation Analysis, this study sets out to provide a snapshot of how a focal L2 learner manifests an observable diversity in task openings of a face-to-face discussion task and an online emergent information gap task. We focus on the first encounters with these two task types and settings and describe participant orientations to context-sensitive conduct on a turn-by-turn basis. The findings demonstrate differences in turn taking, allocation and design as well as in action formation, thus contributing to L2 interactional competence research based on comparative analyses of two single cases.

The role of knowledge in social interaction has been a recent research concern across several fields and the emergence of epistemics as a concept to understand information exchanges has been facilitated mainly through conservation analytic investigations (Heritage, 2012a,b). Relative epistemic status of speakers (Heritage, 2012a) has appeared to be a layer in the multidimensional body of action and knowledge co-construction (Goodwin, 2013). Although the nature of knowledge exchange processes in mundane talk and learning settings has been described in a number of studies, such an understanding has been explored to a lesser extent in technology-mediated and online interactional environments. With this in mind,, we draw on multimodal conversation analysis to describe online video-based interactions based on a single case analysis that represents a larger corpus of 70 h of screen recordings. The findings reveal the incorporation of online interaction, screen orientations, and knowledge co-construction for task accomplishment purposes. The participants coordinate their interactions with their orientations to the task interface to enact epistemic progression, which consequently turns the interface into a layer, a semiotic field, and a screen-based resource in the course of knowledge co-construction. The results have important implications for research on online interaction and epistemics as well as for an understanding of coordination of multiple actions in geographically dispersed settings.

Flerspråkighet är inget modernt ord, det är ett faktum i vårt samhälle att vi lever i en mångkulturell miljö. Många barn kommer hit från andra länder och placeras in i vår svenska skola med kort varsel, där de förväntas anpassa sig efter alla främmande företeelser och kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrån detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mångkulturell skola. Därför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som är de flerspråkiga barnens närmsta länk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete är, hur frustrerande det kan vara när språket blir till en barriär för kommunikationen. Hur viktigt det är att barnen får stöd i alla sina språk, för att det lägger grunden för deras framtid och förutsättningar. För att detta ska kunna förverkligas måste pedagoger förstå att deras inställning till flerspråkighet och mångkultur återspeglas i barnen, deras attityder formas utifrån det.

La presente investigación estudia la traducción de los verbos de movimiento del sueco al español en algunas obras dirigidas a distintas edades. Los verbos en cuestión son los verbos de Manera que implican una Manera de moverse hacia adelante pero con el patrón motriz del verbo andar. Las preguntas de investigación son cómo se traducen los verbos de movimiento al español y si es frecuente que haya una omisión de traducción dado que las dos lenguas pertenecen a grupos tipológicamente distintos (Talmy, 1985). El español es una lengua de marco verbal (lengua-V) que no tiene tantos verbos de Manera como las lenguas de marco satélite (lenguas-S). El sueco, en cambio, es una lengua-S. La hipótesis que se formula es que las traducciones van a tener vacíos semánticos. Además pensamos que habría una diferencia en la traducción de los libros dependiendo del grupo etáreo al cual están dirigidos.

El material primario de la investigación consta de dos libros infantiles, un libro juvenil y un libro para adultos. Todos en sueco. El método de investigación presenta varios pasos. Para empezar, se busca los verbos de Manera en sueco en todos los libros, luego se compara las traducciones con el texto original. Posteriormente se categoriza los verbos en grupos dependiendo de sus traducciones, se analiza los diferentes grupos y finalmente se busca diferencias o similitudes entre los libros analizados y sus correspondientes traducciones al español.

Los resultados de la investigación indican que hay una gran diferencia entre los textos originales y sus traducciones en cuanto a la implicación de los verbos de Manera. La Manera en las traducciones tiende a desaparecer en un gran porcentaje en todos los libros. Sin embargo, hay una diferencia en los diferentes tipos de publicaciones, donde el libro para adultos es el libro con menos vacíos en la traducción.

Syftet med denna uppsats är att jämföra två politiker som är olika varandra. Den amerikanska politikern Donald Trumps retorik jämförs med den svenska politikern Stefan Löfven i samband med att Covid-19 spreds över världen och klassificerades som en pandemi. Metoden som används i undersökningen är en retorisk analysmetod, där dispositionen, argumentationsmedelena ethos, logos, pathos undersöks. Därefter undersöks även argumentationen och stilfigurer i båda talen. Resultatet visar både likheter och skillnader talen emellan, detta berör samtliga aspekter som undersöks och att flera av dessa retoriska delar är essentiella för en lyckad kriskommunikation. Slutsatsen diskuterar vikten av att undersöka olika politiska ledare runtom i världen för framtiden. 

Syftet med denna studie var att studera hur yrkesverksamma lärare i förskolan, och lärare i skolans tidigare år, resonerar kring och uppfattar kreativt arbete kopplat till verbal språkutveckling. För att nå detta syfte gavs enkätintervjuer ut till tio stycken lärare i vardera av dessa två yrkesgrupper. När dessa sammanfattats gjordes en jämförelse med bakgrunden för att se hur lärarnas uppfattningar relaterades till tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att de flesta lärarna arbetar medvetet med kreativitet och verbal språkutveckling kopplat till varandra och att de hade flera idéer om hur man arbetar på detta vis. Slutsatser vi dragit utifrån detta är att lärare är medvetna om hur kreativitet kan användas för att stödja språkutvecklingen och att de försöker arbeta på så vis.

The main aim of this study is to investigate Swedish upper secondary school students’ awareness of and attitudes to varieties of English, especially with a focus on accents. Based on a survey with both open-ended and closed questions, this study is both qualitative and quantitative. The questionnaire was distributed digitally to several teachers at three upper secondary schools in Sweden, one school in Eskilstuna and the other two in Stockholm. The number of participants in total was 88. The results revealed that the students were aware of several varieties of English, but the most known varieties were American, British, Irish and Indian English. Furthermore, the students were enthusiastic about both American and British English, but American English was the most common. In addition, the majority of the students believed that it was essential to learn about varieties of English in school and that American, British and Canadian were the most important varieties to learn about. In conclusion, the students have a general awareness of and an openness to linguistic variation, as well as being positive towards learning about different varieties of English in school. 

Syftet med studien är att dels undersöka attityderna hos gymnasielärare på tre gymnasieskolor i Stockholm beträffande förekomsten av ungdomsspråk i elevernas självproducerade texter inom svenskämnet, med fokus på diskurspartiklar och slang, dels att undersöka lärarnas syn på vikten av att skriva formellt i skolans texter. Denna studie är huvudsakligen kvantitativ och genomfördes genom ett digitalt frågeformulär för att nå fler respondenter på distans. De skolor som användes i denna studie valdes utifrån bekvämlighet. Studiens resultat avslöjade att majoriteten av de tillfrågade lärarna påpekar att det är mycket viktigt att eleverna skriver formellt i skolans texter. Resultatet visade även att lärarna hade mestadels negativa attityder gentemot ungdomsspråk som förekommer i elevers skrivna texter, samt att majoriteten av lärarna nämner att förekomsten av ungdomsspråk i elevers skrivna texter kan påverka bedömning av textens kvalitet, eftersom ungdomsspråket i texten bland annat bidrar till att texten tappar sitt syfte. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att de tillfrågade lärarna föredrar språkriktighet i elevers självproducerade texter, oavsett vilken typ av text de skriver. 

Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för gymnasieelevers medvetenhet om de etablerade reglerna för i synnerhet användandet av det reflexiva pronomenet i possessivform, sin, och personliga pronomen i stort. Ytterligare ett syfte med studien är att få kunskap om svensklärarstudenters förhållningssätt till framtida undervisning om olika typer av pronomen. Med hjälp av två enkätundersökningar samlades information från 70 gymnasieelever och 26 svensklärarstudenter in. Resultatet visar att gymnasieelever, oavsett modersmål, har viss medvetenhet om när personliga och reflexiva pronomen ska användas enligt etablerad språknorm, men har problem med det när subjektet är i plural eller har ett genitivattribut och vars objekt syftar tillbaka till subjektet. Svensklärarstudenter anser att det generellt är viktigt att ha kunskaper om grammatik och pronomen, men om det i framtiden är viktigt att kunna skilja på personliga och reflexiva pronomen råder delade åsikter om. 

This study aims to expand on the existing knowledge of Swedish upper-secondary students’ willingness to communicate (WTC) in English and provide insight into how motivational strategies are used in some Swedish English-as-a-second-language (ESL) classrooms by the teachers. To gather data, four teachers were interviewed, and three of them observed in class, and 67 students answered a questionnaire. The majority of the teachers perceived their students’ WTC in the English classroom as low, and the students reported their WTC as low but also expressed some desire to improve it. In the classroom, the observed teachers showed nothing of what they claimed in the interviews to be doing to motivate their students to speak English in the classroom. The participating students suggested more speaking activities and opportunities to improve their WTC, as well as the teacher putting more pressure on them to speak English in the classroom.

This study focuses on all-male dialogues in the popular television series Supernatural. The purpose is to determine if and to what extent some linguistic features that are said to be characteristic of competitive talk among men occur in these dialogues. Do modern, scripted dialogues correspond to the impression given in the literature? Can the principal male characters‟ spoken interaction in Supernatural be considered competitive and thus stereotypically male?The material for this quantitative and qualitative study consists of the entire third season of the series, which comprises 16 episodes that were originally broadcast in 2007-2008. The quantitative analysis consists in counting the occurrences of the linguistic features investigated in the dialogues between two or all three of the main characters. The qualitative aspect was about identifying and interpreting the linguistic features in relation to the contexts in which they occur.The results show that the dialogues between the three main characters in Supernatural do contain some features said to be characteristic of competitive speech among men. While there are no occurrences of verbal sparring, the other phenomena investigated (questions, impersonal topics, monologues and playing the expert) are common. However, the results also show interesting aspects of these features that do not correspond with competitive speech style.

Undersökningens syfte har varit att granska skillnaden i graden av läsbarhet mellan Ondskan och dess lättlästa version för att sedan utreda huruvida en text som klassas som lättläst har en hög läsbarhet utifrån ett andraspråksperspektiv. Undersökningen utgick från sex kvantitativa variabler och en kvalitativ granskning för att granska nivån av läsbarhet. Resultatet visade att det utifrån läsbarhetsindex, ordfrekvens, sammansatta ord, fundamentslängd, textbindning, bisatser, samt en kvalitativ analys av samma händelse i de båda texterna, fanns en viss skillnad i läsbarhet mellan originalutgåvan och dess lättlästa version. Avslutningsvis kunde det dras en slutsats om att skriva om originalversioner av böcker till lättlästa versioner kan vara en komplicerad process. Dessutom kunde det dras en slutsats om att det i produceringen av lättlästa texter bör finnas ett samarbete mellan förlag, forskare och andraspråksläsare för att bästa möjliga resultat ska kunna skapas.

Undersökningens syfte var att granska lärares och gymnasieelevers attityder till svenskundervisning på distans, för att öka den allmänna kompetensen i distansundervisning av svenska. För att samla in data användes en metodkombination i form av enkätundersökningar med lärare och elever, samt semistrukturerade intervjuer med lärare. Enkätresultatet visade att såväl lärare som elever har en positiv attityd till svenskundervisning på distans, medan intervjuerna visade tvärtom. Slutsatsen som drogs utifrån resultatet var att lärarkåren behöver mer kompetens om svenskundervisning på distans för att kunna sänka sin stressnivå och bedriva en undervisning där de själva känner att de håller en hög kvalitet.

Fear occupies an undeniable portion of our lives and in most cases represents an incentive and driving force underlying our acts. The paper looks into discursive practices of generating fear through direct intimidation and by overemphasizing and/or fabricating versatile wide-coverage taints (reader’s/listener’s imperfections and flaws) deployed for the purpose of inducing feelings of guilt and insufficiency. It also tackles the issue of semantic polarity (juxtaposing two stylistically more or less identical but semantically opposing blocks of text) discussing its impact on the message recipient and the concepts it endeavors to establish in them in order to influence their future choices and conduct. Attention is also paid to semantic association, which proves to be another intimidating technique frequently utilized in religious discourse to supercharge selected lexical items with the meanings the writer/speaker purposefully attaches to these, thereby exploiting excessive signification (in the Saussurean sense) to achieve their intended persuasive effect.The paper, which is based on the author’s research and analysis of a corpus of religious texts, illustrates the individual phenomena by presenting examples selected from sources used by several denominations and religious movements (Christians, Latter-Day Saints, Jehova’s Witnesses, Satanists, Scientologists, etc.). Besides, it statistically maps the distribution of direct intimidation and versatile wide-coverage taints segments across these sources and points out the recent trends in persuasive mechanisms deployed to induce a change of individual’s opinion and/or behavior.

Fear occupies an undeniable portion of our lives and in most cases represents an incentive and driving force underlying our acts. The paper looks into discursive practices of generating fear through direct intimidation and by overemphasizing and/or fabricating versatile wide-coverage taints (reader’s/listener’s imperfections and flaws) deployed for the purpose of inducing feelings of guilt and insufficiency. It also tackles the issue of semantic polarity (juxtaposing two stylistically more or less identical but semantically opposing blocks of text) discussing its impact on the message recipient and the concepts it endeavors to establish in them in order to influence their future choices and conduct. Attention is also paid to semantic association, which proves to be another intimidating technique frequently utilized in religious discourse to supercharge selected lexical items with the meanings the writer/speaker purposefully attaches to these, thereby exploiting excessive signification (in the Saussurean sense) to achieve their intended persuasive effect.

The paper, which is based on the author’s research and analysis of a corpus of religious texts, illustrates the individual phenomena by presenting examples selected from sources used by several denominations and religious movements (Christians, Latter-Day Saints, Jehova’s Witnesses, Satanists, Scientologists, etc.). Besides, it statistically maps the distribution of direct intimidation and versatile wide-coverage taints segments across these sources and points out the recent trends in persuasive mechanisms deployed to induce a change of individual’s opinion and/or behavior.

The picture-word task presents participants with a number of pictured objects together with a written distractor word superimposed upon each picture, and their task is to name the depicted object while ignoring the distractor word. Depending on the specific picture and word combination, various effects, including the identity facilitation effect (e.g., DOG + dog) and the semantic interference effect (e.g., GOAT + cow), are often observed. The response patterns of the picture-word task in terms of naming latencies reflect the mechanisms underlying lexical selection in speech production. Research using this method, however, has typically focused on alphabetic languages, or involved bilingual populations, making it difficult to specifically investigate orthographic effects in isolation. In this paper, we report five experiments investigating the role of orthography in the picture-word task by varying distractor script (using the multiscriptal language Japanese, and pseudohomophonic spellings in English) across three different populations (Japanese monolinguals, Japanese-English bilinguals, and English monolinguals), investigating both the identity facilitation effect and the semantic interference effect. The results generally show that the magnitude of facilitation is affected by orthography even within a single language. The findings and specific patterns of results are discussed in relation to current theories on speech production.

We report four experiments investigating the effect of prosody on listening comprehension in 11-13-year-old children. Across all experiments, participants listened to short object descriptions and answered content-based questions about said objects. In Experiments 1-3, the descriptions were read in an emotionally positive or neutral tone of voice. In Experiment 4, the descriptions were read by a neutral human voice or by text-to-speech software. The results from Experiments 1-3 consistently showed higher accuracy (i.e. more correct answers to the questions) when the descriptions were read using positive prosody. Experiment 4 found higher accuracy for the human voice compared to the text-to-speech recordings. The human voice was also rated as more pleasant and easier to understand than the text-to-speech voice. In sum, this study found that positive, compared to neutral, prosody, and a human voice, compared to artificial speech synthesis, can improve listening comprehension, showcasing the role of prosody in listening comprehension.

Denna studie undersöker Navid Modiris initiativ- och responstagande gentemot sina gäster i podcasten Hur kan vi?. Syftet är att se huruvida Modiris interaktion med gästerna varierar beroende på vem gästen är och hur kontroversiellt ämnet anses vara. 

Från sex av podcastens avsnitt har delar valts ut för att analyseras med en metod inspirerad av samtalsanalys (Norrby, 2014) och initiativ och respons (Linell & Gustavsson, 1987). Av de avsnitt som valts ut bedöms tre av avsnitten ta upp mer kontroversiella ämnen medan tre bedöms ta upp mindre kontroversiella ämnen.

Studiens resultat visar att Modiris initiativ och respons gentemot sina gäster varierar men det går däremot inte att fastslå om detta beror på vem gästen är eller huruvida ämnet som tas upp är kontroversiellt eller ej. Resultatet visar också att Modiris samtalsmetod på många sätt är förenligt med hur en samtalsaktivist samtalar. 

Syftet med vårt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flerspråkighet på en mångkulturell skola och en icke mångkulturell skola.

Våra slutsatser är att det krävs ett samarbete för att nå ett så effektivt arbetssätt som möjligt. Eleverna behöver flerspråkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas språkligt och kunskapsmässigt. Vi kom fram till att en flerspråkig elev har tillgång till bättre resurser på en mångkulturell skola. En flerspråkig elev som går i en skola med största delen svenskspråkiga elever har inte tillgång till det material eller stöd hon/han kan behöva för att utveckla andraspråk och modersmål. Eleven behöver bland annat flerspråkig lärare, modersmålsundervisning och flerspråkigt material.

This paper analyses interviews to explore translanguaging practices and views in Study Tutoring in the Mother Tongue (ST). ST is an internationally rare and under-researched support measure typically offered to newly arrived students in Swedish education. It is often referred to as ‘a space for translanguaging’ because in ST students meet a tutor proficient in their L1 to discuss subject matter using the L1 in alternation with L2 Swedish. ‘Translanguaging’ originally referred to a specific pedagogical strategy of language alternation but can now refer to either the framework of spontaneous translanguaging or that of pedagogical translanguaging. Spontaneous translanguaging is about encouraging in the classroom multilingual speech used in everyday communication. Pedagogical translanguaging, on the other hand, refers to various types of planned instructional strategies that alternate or compare languages to teach content and language more efficiently. This study indicates that, in ST, spontaneous and pedagogical translanguaging take place next to each other and cannot be seen as complete dichotomies. The tutors, however, view spontaneous translanguaging as a scaffolding means that should decrease over time. The tutors also use some crosslinguistic instructional strategies, but would benefit from receiving training so as to implement pedagogical translanguaging in a more planned and varied manner.

Syftet med föreliggande studie var att få en inblick i hur tre svensklärare och en svenska som andraspråkslärare i grundskolan arbetar med svenskämnet som ett inkluderande och demokratiserande ämne. I min studie har jag utgått från det kooperativa lärandet som metod och studerat om det kan främja arbetet kring inkludering och demokratiuppdraget. Studien visar lärarnas generella uppfattningar vad gäller inkludering, demokratiuppdraget och det kooperativa lärandet och hur dessa sedan förankras och vävs samman i lärarnas undervisning. Resultatet visar att uppfattningarna kring det kooperativa lärandet är snarlika mellan de fyra informanterna men att användningen av metode som sådan skiljer sig. 

The long-term efforts to strengthen the Inter-Nordic semi-communication between the Scandinavian languages have by large been successful, but mainly between speakers of Danish-Norwegian-Swedish. Finland’s position in this since long established inter-Nordic cooperation has been strengthened by the high-level bilinguality among Finland Swedes, the Swedish-speaking minority in Finland. The potential of Sweden Finns (a Finnish-speaking minority in Sweden) as a bridging factor has not been actively developed to become an asset in the Inter-Nordic labour market. One reason is the failure of the Swedish educational system to fully promote the bilingual capacity of Sweden Finnish adolescents, other possible reasons are likely to be revealed by the study.

This paper presents an ongoing research project that focuses on the bilingual capacity of young Sweden Finns and on finding out how this capacity is taken into account as a potential resource in Inter-Nordic semi-communication. This concerns both the youth themselves, and the potential employers of some sectors of society. A follow-up aim is to promote the bilingual capacity of minority speakers, in the first place that of Sweden Finnish youth, but in a wider perspective, that of other bilingual speakers of lesser-used and major Nordic languages.

The study is intended to function as a case study concerning in particular Sweden Finnish youth. Its aim is to create a model possible to copy to other similar situations involving bilingual education and its role for closing the gap between the Scandinavian and Finno-Ugric languages, in the first place. In a wider perspective the project concerns how Nordic languages are promoted in the process of globalization in comparison to specifically English, in this inter-Nordic perspective.

The study consists of several steps which aim at describing whether and how the bilingual capacity of Sweden Finns is taken into account as a potential to retain and strengthen Inter-Nordic semi-communication. The study contains three aspects:

a)            A survey study to Nordic, bilateral Swedish-Finnish, Swedish and Finnish institutions and organizations. The aim of the study is to chart the organizations’ consciousness about the potential of Sweden Finnish minority speakers’ language resources, and how this is taken into account.

b)            An interview study/language competence evaluation among a selection of school-leavers from independent bilingual schools in Sweden. The aim of this study is to find out what the linguistic capacity is among adolescents at school-leaving age, both through self-evaluation and by studying some language competence indicators.

c)             A survey study among former pupils of independent bilingual schools, regarding their evaluation of the use and value of their bilingual capacity in the labour markets at Nordic level, in Sweden and Finland.

The paper presents the research design, aims in greater detail and some preliminary results as well as a selection of analyses from the survey studies.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare och talpedagoger anser sig ge barn med språkstörningar goda förutsättningar för att främja deras tal- och språkutveckling i förskolklass samt år 1 och 2. I syfte att få svar på frågeställningen intervjuades sex olika pedagoger: två förskollärare, två talpedagoger och två specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta med så kallade språkstörda barn i åldrarna 6-8 år. Resultatet visar främst på respondenternas arbetssätt, men även deras kartläggningar över barns språkutveckling och respondenterna något differentierade syn på vad en språkstörning innebär. Flera av de intervjuade menade att det skulle behövas mer tid till specificerad språkundervisning samt att kartläggningar är betydelsefulla för pedagoger för att se elevernas styrkor i språket. Elevens starka sidor/sinnen måste tas tillvara i undervisningen för att eleven med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig den lättare. Anpassad, strukturerad, lustfylld språkstimulans i varierande former av lekar, sånger, rytmer, skapande, samt elevens egen motivation var betydande för elever med tal- och språksvårigheter i deras språkliga utveckling.

Idioms are a big part of languages but can cause trouble for communication, especially for non-native speakers of a language. Interpreting idioms correctly means that one must derive a figurative meaning from words that individually mean something else. Recent research primarily focuses on the impact of context for successful idiom comprehension and seems to prioritize native speakers’ understanding of them. This study investigates the impact of context for Swedish non-native upper secondary students’ interpretation of English idioms. It further explores if grades and level of education are factors to consider. In a two-part, multiple-choice test, 53 students were presented with 10 idioms in context and 10 idioms out of context with two additional questions regarding level of education and last received grade in English. The students were also asked whether they had seen each idiom before or not.

The results showed that context and grade seem to have impact on non-native students’ interpretation of idioms to some extent, but level of education does not seem to. One interesting finding was that idioms were interpreted correctly even though they were neither presented in context nor were considered familiar by the students. A possible conclusion is therefore that even if context is an important factor for successful idiom interpretation for non-native students, several other factors might be of equal importance. 

Syftet med detta arbete är att studera vilken inverkan musiken kan ha på språkutveckling hos barn i förskoleåldern och att belysa fördelar med att använda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks också pedagogers kunskap och trygghet i att använda sig av musik som språkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som användes var enkäter som delades ut till verksam personal på 2 skolor och 6 förskolor.

Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan på barns språkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glädjeskapande uttrycksmedel. Musik används mer eller mindre på förskolor och i förskoleklasser. Däremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillräckliga kunskaper i användandet av musik som språkutvecklande verktyg. De anser alltså att musiken är språkutvecklande men vet inte riktigt hur de ska använda musiken i språkutvecklande syfte. Pedagogernas bristande kunskaper tyder alltså på att utbildningen inte gett tillräckliga kunskaper för användande av musik i språkutvecklande syfte.

The aim of this study was to investigate teachers’ attitude to their own use toward codeswitching and their attitudes towards code-switching among students. The study further explores whether there is a connection between teachers’ attitudes/responses and their backgrounds such as age, gender, the student group they teach, and their linguistic background. At the same time, the study is a survey of the teachers beliefs concerning other teachers attitudes and approaches to the phenomenon of code-switching. To achieve the aim of this study, a survey was conducted with a sample of 30 participants. The results show that respondents in age groups 25-34 and 45-54 are the ones who are most positive concerning the students’ code-switching and even encourage it. The study concludes that the age of the teachers has an effect on their own code-switching and their responses towards the students’ code-switching.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skildringen av Black lives matter skiljer sig mellan olika tidningar baserat på dess politiska ställningstagande. Genom en kvalitativ innehållsanalys kommer följande frågeställningar att besvaras; Hur ser språkbruket ut i några mediers rapportering om Black Lives Matter? Finns det systematiska skillnader och likheter i språkbruket för olika medier? Vilka ställningstaganden kan urskiljas i nyhetsrapporteringen?

Resultatet visar att Fria tider och the American Spectators rubriker, formuleringar och innehåll visar att det präglats av tidningens politiska färg medan Svenska Dagbladet har en mer neutral rapportering. I diskussionen dras slutsatser om vilka följder observationerna i resultatet kan få i förlängningen. Slutsatserna är att majoriteten av artiklarna publicerade på Fria tider och The American Spectator visade på språklig systematik där värdeord och formuleringar användes vilket hade en påverkan över nyhetsrapporteringen då den blev mindre objektiv samt tydde på politiskt ställningstagande i många av artiklarna. I Svenska Dagbladet fanns inte samma språkliga systematik innehållande värdeord eller tendensiösa formuleringar. Språket hade en stor påverkan över helhetsintrycket av artiklarna och med tanke på att sammanhanget är nyhetsrapportering krävdes det få ord eller formuleringar för att urskilja värderingar och urskilja ställningstaganden. 

This study examines the attitudes of adolescent Swedes towards speakers of British and Middle Eastern varieties of English. Due to the ongoing wars in the Middle East and elsewhere, and thus the stream of refugees seeking sanctuary in Sweden and other European countries, many children from diverse backgrounds have been and will be enrolled in Swedish schools. Considering their right to democratic, humane and inclusive education, it is of importance to identify and oppose possible prejudice and preconceptions towards foreign languages, cultures and religions at an early state. This study aims towards this goal. The study, carried out among Swedish teenagers, is based on a matched-guise test in combination with an Osgood scale. The pre-recorded speakers were from Iran, Syria, and Britain.

      The results of the study prove that there were preconceptions regarding Middle Eastern varieties of English, yet they can be both positive and negative. It is evident that the majority of the informants perceived the Middle Eastern speakers of English negatively with regard to traits that may be related to education, economy and intelligence, yet they rated the same speakers positively with regard to traits that may be correlated to emotional and social capacity. Interestingly enough, the study also provides evidence to suggest that British speakers of English are perceived favourably with regard to traits that may be related to education, economy and intelligence, yet negatively with regard to traits that may be correlated to emotional and social capacity. Overall, the study mainly provided results that confirm findings of previous research within the field.

La lengua española es la lengua oficial en muchos países y debido a su amplitud presenta muchas variedades lingüísticas. Esta monografía se concentra en el voseo, que es un fenómeno  que se da en el habla cotidiana de muchos países latinoamericanos. El propósito es analizar si el voseo está representado en los libros de texto de la escuela primaria en Suecia y si el mismo es enseñado en el aula. Para obtener los resultados, esta monografía parte de un análisis de los libros de texto y una encuesta realizada a profesores de español. El análisis muestra, por un lado, que de un conjunto de seis libros analizados, el voseo solamente es mencionado en dos capítulos; por otro, que los profesores, a pesar de tener conocimientos sobre el voseo, no lo enseñan en el aula. La monografía concluye en que para enseñar voseo es necesario usar material extra como videos, material auditivo, etc. Asimismo, el conocimiento de las variaciones lingüísticas, tales como el voseo, es importante para los alumnos, ya que evitan los prejuicios lingüísticos, además de ser parte de la lengua cotidiana a la cual posiblemente los alumnos tengan la oportunidad de enfrentarse.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning för att stimulera språket hos elever med ett annat modersmål än svenska. Jag koncentrerade mig på två skolor som ligger nära varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan skolorna gällande undervisningen. Jag ville även veta om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare och hur det i så fall ser ut. Jag gjorde intervjuer med rektorer och lärare för att få svar på mina frågor. Jag intervjuade en modersmålslärare för att få en inblick i hur han arbetar. Jag har även gjort två observationer, en under en lektion i svenska i den vanliga undervisningen och en under en modersmålsundervisning.

Resultaten visar att lärarna försöker se till tvåspråkiga elevernas förutsättningar och behov och de flesta lärarna var eniga om att det mest utvecklande för dessa elever är att arbeta med språket på olika sätt. Det finns samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna, men bara till viss del. En av skolorna har fler elever med ett annat modersmål än svenska och därför även mer erfarenhet i att undervisa dem.

Any form of talk-in-interaction is organized in relation to progressivity (Schegloff, 2007; Hosoda & Aline, 2013). Progressivity of interaction may involve resolving interactional troubles and producing subsequent talk, and it is endemic to the organisation of conversation at the level of turn construction (Schegloff, 1979). In testing speaking skills, as progressivity of talk between peers is central for teachers to be able to assess students’ performances, troubles that halt progressivity and the resolution of such troubles by the students deserve close analyses. Against this background, this paper focuses on how paired L2 (i.e., English) speaking assessment interactions unfold in a Turkish higher education context. Using multimodal conversation analysis, we investigated the interactional resources that are deployed to maintain progressivity when there is a halt in the unfolding interaction, an under-researched phenomenon in L2 speaking assessment contexts. We used transcriptions of 100 video-recorded paired test interactions, each of which were approximately four minutes long. We identified and described the ways interactional trouble was flagged, paying close attention to how embodied resources, such as hand and other gestures, gaze direction, posture and body orientation, and facial expressions (Nevile, 2015), are used by the interactants. Based on 100 paired assessment interactions our findings reveal that in moments of interactional trouble participants make transitions to a sub-topic, formulate understandings, and engage in collaborative completions to maintain progressivity, using a variety of interactional resources as part of their interactional repertoires. The ways such troubles unfold in interaction and how they are resolved by L2 users to maintain progressivity of test-talk have potential to inform research on the assessment of Interactional Competence.

This article addresses the need to better understand interactional asymmetries, challenges, and solutions in implementing synchronous hybrid language teaching. We investigate video-recorded peer interactions in a higher education language teaching context in which a student uses a telepresence robot, a remotely moveable videoconferencing tool, to participate in small-group task work in L2 English together with students who are physically located in the language classroom. Drawing on multimodal conversation analysis, we examine how the geographically dispersed peer group achieves, maintains, and repairs their joint attention on task-relevant learning materials as they are accomplishing a task, and how this kind of referential interactional work enables their co-operation as a group. Based on the analysis, we argue that in synchronous hybrid learning there is a need to reflexively adjust interactional practices to secure an intersubjective understanding of learning tasks and their progressivity. The findings also suggest that sensory and interactional asymmetries should be taken into account when developing and implementing synchronous hybrid learning environments that aim at equality of opportunities regardless of the participation mode.

Various theories have been proposed regarding the origin of creole languages. Describing a process where only the end result is documented involves dealing with several methodological difficulties. In this paper we try to deal with some of the issues by using a novel mathematical model together with detailed empirical data on the origin and structure of Mauritian Creole. Our main focus is on whetherMauritian Creole may have been created only from a mutual desire to communicate, without a target language or prestige bias. Our conclusions are affirmative. With a confirmation bias towards learning from successful communication, the model predicts Mauritian Creole better than any of the input languages, including the lexifier French, thus providing a compelling and specific hypothetical model of how creoles are created. The results also show that it may be possible for a creole to develop quickly after first contact, and that it was created mostly from material found in the input languages, but without inheriting their morphology.

Syftet med studien har varit att undersöka hur läsförståelsen i engelska ser ut bland gymnasielever som läser kursen Engelska B, samt vilka lässtrategier eleverna uppskattar att de använder. Vidare har fokus även legat på vilka metoder undervisande lärare använder sig av för att öka elevernas läsförståelse. Tre lärare har intervjuats i studien. Elevstudien bygger på ett läsförståelsetest i två delar samt en elevenkät som undersöker gymnasieelevernas läsförståelse och lässtrategier andraspråket engelska. 104 elever har deltagit i studien, 54 tjejer och 50 killar.

 Läsförståelsen hos de deltagande eleverna var överlag god. De manliga eleverna presterade något bättre än de kvinnliga, och elever på gymnasieprogram av mer teoretisk karaktär presterade bättre än elever på mer praktiskt utformade program. Eleverna uppskattade överlag sin läsförståelse som god, men något sämre på engelska än på svenska. De lärare som intervjuats i studien menar också att läsförståelsen överlag är god hos eleverna men att det generellt är svårt att få elever att arbeta med längre texter.

 Eleverna uppgav även att de är bättre på att detaljläsa text än på att skumläsa. Den lässtrategi för ordförståelse som användes mest uppgavs vara kontextuell ordförståelse, vilket undervisande lärare menar vara av stor vikt för en god läsförståelse.

This study explores the cognitive mechanisms underlying human language acquisition through grammar induction by a minimal cognitive architecture, with a short and flexible sequence memory as its most central feature. We use reinforcement learning for the task of identifying sentences in a stream of words from artificial languages. Results demonstrate the model’s ability to identify frequent and informative multi-word chunks, reproducing characteristics of natural language acquisition. The model successfully navigates varying degrees of linguistic complexity, exposing efficient adaptation to combinatorial challenges through the reuse of sequential patterns. The emergence of parsimonious tree structures suggests an optimization for the sentence identification task, balancing economy and information. The cognitive architecture reflects aspects of human memory systems and decision-making processes, enhancing its cognitive plausibility. While the model exhibits limitations in generalization and semantic representation, its minimalist nature offers insights into some fundamental mechanisms of language learning. Our study demonstrates the power of this simple architecture and stresses the importance of sequence memory in language learning. Since other animals do not seem to have faithful sequence memory, this may be a key to understanding why only humans have developed complex languages.

In our information age, it is of the highest importance that information is easy to understand by as many members of the potential target audience as possible.

The present study analyses and compares the readability of 20 newspaper articles, half from the tabloid Daily Mail and the other half from the broadsheet The Daily Telegraph. The methods used to analyse the articles are mathematic readability formulas based on sentence and word length, as well as analyses of the use of the active and the passive voice, type-token ratio, number of clauses per sentence, and linking words.

The results do not completely align with each other. Three of the five methods – the readability formulas, the use of the passive voice, and clauses per sentence – suggest that the Daily Mail articles are easier to understand, whereas the type-token ratios imply the opposite, and the linking words results did not show a difference in readability.

Studiens syfte var att ta reda på om elever med invandrarbakgrund får samma förutsättningar att klara sina studier och om lärarna tar hänsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehåll. Studien ska ge svar på om alla elever får en likvärdig chans till att klara kursmålen och om lärarna inkluderar och strävar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lärarens egen bakgrund och omvärldsperspektiv.

     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lärare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda på hur verksamheten utformas för att inkludera och stärka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.

     Resultatet av min studie visade på att lärarna inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder när de selekterar stoffurvalet och när de planerar innehållet av lektionerna. Studien visade att lärarna inte är medvetna om att ett sådant behov kan finnas.

In this text we summarize the chapters contained in Part IV. That is, after a short introduction to the specific research area addressed by the chapters, we briefly summarize the content of: Can Daşkın (this volume), Huth (this volume), and Walters (this volume).