https://www.mdu.se/

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om förskollärares syn på leken i förskolan och hur lärande kan ske genom lek. En sociokulturell teori i sammankoppling med lekteori (homo ludens) som behandlas med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärarna. Resultatet visar att barn lär sig mycket och utvecklar sina kunskaper och förmågor inom olika områden som språk samt när de samspelar med varandra i både fri och planerad lek. Förskollärarnas roll är att ge barnen möjligheten att delta i miljöns utformning och att miljön ska skapas utifrån barns perspektivet. Slutsatsen av studien är att lek inträder hela tiden, och när som helst därigenom blir verklighet lärandet eftersom lärandet finns i allt barn gör. Förskollärarens närvaro har en stor betydelse i barns lek och lärande. Genom att förskolläraren ska vara närvarande och observera leken, uppfyller förskolläraren sin roll i att följa barns behov och intresse och planera verksamheten utifrån den här. Därför är det viktigt att förskolläraren, utgår från barns perspektiv i sitt yrkesmässiga förhållningssätt.

Syftet med studien var att belysa hur förskollärare beskriver hur barn ges möjlighet att möta musik i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare har genomförts på sex olika förskolor, för att fördjupa kunskapen om musikens funktion för förskolebarns utveckling samt förskollärares förhållningssätt kring barns spontana musikintressen. Resultatet visar att samtliga förskollärare i grunden hade en positiv relation till musik och var medvetna om musikens betydelse för barns utveckling. Å andra sidan visade det sig att flera av förskollärarna saknade medvetenhet om barns spontana musicerande och i stället lade fokus på den inplanerade verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka fördelarna med flerspråkighet hos sjuksköterskor. I denna studie har en kvalitativ undersökning genomförts genom intervjuer med flerspråkiga sjuksköterskor och ett elektroniskt frågeformulär. Data som samlats in är baserad på tre intervjuer och 10 elektroniska enkäter och analyserades kvalitativt med hjälp av analysmetoden "tematisk analys". Detta innebär att uppgifterna kommer att grupperas i olika kategorier. Resultatet visar att flerspråkighet kan hjälpa sjuksköterskor i den medicinska miljön när de utvecklar en djupare relation och förståelse med sina patienter. Resultaten visade också att språkbarriärer kan vara ett problem inom vården. Försämrad kommunikation kan leda till försämring av den verbala vården och därför kan flerspråkiga sjuksköterskor vara en utmärkt arbetskraft, särskilt inom vården. Resultaten av studien indikerade att trots att samtliga informanter hade kunskaper i engelska som ett extra språk, var engelskan inte så effektiv eller produktiv när det gällde sjukhusmiljön. Slutsatsen av denna studie är att flerspråkiga sjuksköterskor potentiellt är till stor hjälp inom det medicinska området. Studiens slutsatser visar att flerspråkiga sjuksköterskor är uppskattade och villiga att använda sin flerspråkighet med patienter.

This thesis aims to provide Arvika with a deeper insight into what their new residents think about the information they receive. Anyone moving to Arvika gets the magazine “Nyinflyttad/Recently moved in" sent home. The year 2011 Arvika had 1017 new residents, and they all got the same version of the magazine "Nyinflyttad/Recently moved in." A simpler version of the magazine hasn’t been made, although the municipality is aware that it is needed.

The aim of my thesis is to see if the information that Arvika is sending to its new residents in meeting their information needs. 

To get the answer on this question, I have examined data from the target group perspective. Through a focus group and various interviews, I have come up with a design proposal that is informative, clear and easy to read. I also think that my design proposal would benefit a much wider audience.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares arbetssätt för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fyra olika mångkulturella förskolor. Det sociokulturella perspektivet har använts för att tolka studiens empiri. Resultatet av studien visade att förskollärarna använder sig av bildstöd, TAKK (teckenstöd) och kroppsspråk för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare framkommer att verbalt språk och läsning är betydelsefulla för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar att en viktig komponent i att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn är att förskollärarna använder sig av benämningar och upprepningar i vardagen för att berika barnens ordförråd. Studiens resultat visar även att samarbetet med vårdnadshavare är en viktig del i arbetet med flerspråkiga barns utveckling av modersmålet och svenska språket.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mycket engelska som talas under fyra engelsklektioner i en årskurs 4, vad resten av tiden ägnades åt samt hur läraren stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra lektioner och genomfört en intervju med läraren för att ta reda på detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under lektionerna, utan tal på engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska än läraren, och för det mesta sker det i kör. Det är ett sätt som läraren använder för att stimulera eleverna till tal. Ett annat sätt är att de får tala i mindre grupper vilket skedde under en av lektionerna, och detta hade en positiv inverkan på resultatet. Den största delen av lektionerna utgjordes av svenskt tal, även om det till stor del var genom att de arbetade med att översätta engelska. De lyssnade även till engelska via filmer och cd-skivor och en av lektionerna ägnades delvis åt tyst arbete genom att de arbetade individuellt med stenciler.

Meetings in urban spaces is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this thesis is to is to examine how poorly utilised spaces in urban environments can become more useful, as well as which criteria are required to enable a pleasant stay in these locations. The object of the study is the terrace outside Stockholm Public Library which, due to its current appearance and lack of function, most of the time is unused and deserted.

The study’s aim is to generate a design proposal that encourages an increase in the flow of people to the terraces and that makes people want to spend more of their time there. The goal is to get more visitors to appreciate the terraces and utilise the space better.

From the results of collected empirical data through spatial analysis, observations, notations of movement, interviews and discussions it has become clear that the reason for the terraces being unused is a lack of functionality and the spaces appearance. The conclusion of the theoretical and practical studies about spatiality, shape, urban public spaces and cognitive psychology etc., show that the choice of shape and placement of spatial elements can contribute to people choosing to linger on the library terraces. In its turn, this knowledge can create the right conditions for a changed pattern of movement and a greater flow of people to the location.

A design proposal was created, based on theories and empirical data presented in the study. The aim design proposal is to show how it may be possible to draw visitors’ attention to the terraces and create a more natural flow there. This may be achieved by adding round shapes and curved lines, more variety in shape and proportion and by creating more obvious functions that meet visitors’ needs of activity and aesthetics. While this study is focused on the terraces of Stockholm Public Library it is my hope that these conclusions may also be applicable to similar environments in other location. 

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur två klasslärare i årkurs 1–3 på två olika skolor samarbetar med specialpedagog/speciallärare i arbetet med elever som har lässvårigheter. Undersökningens syfte var att synliggöra det stöd klassläraren behöver för att tillämpa olika hjälpverktyg, förhållnings- och arbetssätt i sin ordinarie undervisning för att leda elever med lässvårigheter mot en god läsförmåga. För att samla in information till undersökningen valde vi att utföra kvalitativa intervjuer och undersöka läromaterial som informanterna använder i arbetet för att stödja elever med lässvårigheter. Dessa läromaterial använder informanterna i arbetet med elever som har lässvårigheter. Resultatet visar att klasslärarna på båda skolorna har ett tätt samarbete med specialpedagogen/specialläraren i arbetet med elever som har lässvårigheter. Vidare visar det även att klasslärarna tillämpar stödinsatser i sin ordinarie undervisning för att stötta elevernas läsning utifrån deras olika behov och förutsättningar. Slutsatsen är att samarbetet mellan klasslärare och specialpedagog/speciallärare är av stor betydelse då dessa stödinsatser bidrar till elevernas kunskapslärande och det skapar olika möjligheter och  anpassningar i klasslärarens undervisningsinnehåll för elever med lässvårigheter. De tillfrågade informanterna i denna undersökning anser att samarbetet skapar möjligheter för elever med lässvårigheter att utveckla en god läsförmåga och delaktighet i sitt lärande. 

I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att få en insyn i hur pedagoger tänker kring frågan, om de använder sig av någon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.

       I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna är låg. Man ser sig som öppen när det gäller människor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med området när man inte har något barn som har samkönade föräldrar. Vad gäller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig på böcker som bryter mot normer, och endast ett fåtal har kommit ut på något större, mer allmänt, förlag.

       Slutsatsen är att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska få en förståelse för vad heteronormen innebär, och varför man bör arbeta med det tidigt, då den saknas i både lärarutbildning och fortbildning som det ser ut nu.

Gym finns i alla dess former i stora delar av världen, de är grundade och ägda av enskilda personer med olika perspektiv och är därför utformade på olika sätt.

Utifrån metoder som omvärldsanalys, participant observation och intervjuer med personer som använder rullstol så skapades en helhetsbild av hur dagens form på gymmets entréer kommunicerar tillgänglighet. Detta gav förståelse för vad som skulle kunna vara ett problem och vad som behöver förbättras för att bli mer tillgängligt för rullstolsanvändare.

Med hjälp av studien skapades ett gestaltningsförslag på hur man kan förbättra och kommunicera tillgänglighet på ett gyms entré.

Arbetet är en kvalitativ studie av det sociala internetnätverket Facebooks statusuppdateringar – de textstycken där en facebookanvändare skriftledes kan meddela sig till sina kontakter i det gemensamma nyhetsflödet. Studien undersöker huruvida det finns återkommande kategorier av statusuppdateringar och vilka dessa i så fall är, vilket språk som används i uppdateringarna samt hur användarens syfte med statusuppdateringen synliggörs. Materialet utgörs av fyra informanters statusuppdateringar under en sammanhängande begränsad tidsperiod. Studien visar att det finns återkommande kategorier av innehållsteman samt återkommande språkliga drag i statusuppdateringarna. Språket som används i statusuppdateringar på Facebook är mångfacetterat – stundom stavningsmässigt och grammatiskt korrekt, stundom talspråkligt och normutmanande och varierar givetvis informanterna emellan. Vissa informanter uttrycker sig mycket kommunikationsmedvetet medan andra har ett mer prosaiskt betonat språk. De olika kategorierna och kombinationer av dessa nyttjas för att nå olika syften. Varje kategori kan ses som ett redskap för att försätta läsaren i en viss sinnesstämning alternativt dela med sig av sin egen. Kreativitet och lekfullhet med normer används exempelvis som ett verktyg för att skapa en utstickande statusuppdatering då detta är syftet.

Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier. Läroboksförfattarna har, vad gäller författarurvalet, gett tydligt företräde åt genrens giganter. Fokus på det enskilda verket respektive arbetarförfattaren själv varierar mellan de två läroböckerna. Varken den enskilde arbetarförfattarens stil eller litteraturhistoriska sammanhang diskuteras i någon stor utsträckning i någon av läroböckerna. Som nämnt är det språkliga och stilistiska vad som främst skiljer de två analyserade läroböckerna åt. Den lärobok vars målgrupp verkar vara elever på ett högre kunskapsplan ger eleven åtskilliga nivåer att läsa sig igenom; fler detaljer och fler till reflektion uppmanande resonemang medan den andra läroboken förblir vid textens översta ytskikt. Denna visar främst i sitt enkla, rättframma språk, vilket inte tycks utmana en genomsnittligt läsbegåvad elev nämnvärt; syftet med lärobokstexten är att under okomplicerade förhållanden förse eleven med fakta.  Den mer teoretiska läroboken uppmanar genom den fyllighet som karaktäriserar texten, dess kunskapsutmanande vokabulär samt genom sin diskuterande, analyserande ton eleven till fördjupat tillägnande av arbetarlitteratur

AN är en sjukdom som drabbar många unga kvinnor idag. Sjukdomen innebär ett långt förlopp och karakteriseras av biologiska, psykiska och sociala besvär. Syftet med studien är att lyfta fram före detta AN  patienters upplevelse av sjukdomsförloppet och de bidragande faktorerna till återhämtningen. 11 semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades och resultatet tyder på att deltagarna delar likande livshistorier om både insjuknandet och faktorer till återhämtning. Delar av resultatet tyder på att deltagarna hittat motivation i relationer för bli fri från ätstörningen. Vidare forskningen inom detta område borde belysa och fördjupas i den attityd mot att sjukdomen är kronisk och även undersöka individers upplevda likgiltighet mot att kunna leva ett liv helt utan AN, då resonemanget att det inte går att bli helt återställd ofta uttrycks.

Syftet med studien är att ta reda på vilket förhållningssätt några pedagoger har till mångkulturalitet. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor i ett mångkulturellt område. För att ta reda på vilket förhållningssätt några pedagoger har till mångkulturlitet har vi valt att genomfört fyra observationer och fyra intervjuer med pedagoger i förskolan. Det visade sig att de svenska normerna är ständigt närvarande. Det finns ett dilemma med att synliggöra barnens kulturtillhörigheter, nämligen att barnen blir representanter för en kultur snarare en unik individ. Det framkom också att språket är en viktig del i utvecklandet av en kulturidentitet. Det är därför viktigt att barnen utvecklar sina modersmål för att på så vis utveckla flera kulturtillhörigheter men också för att kunna tillägna sig det svenska språket.

This study investigates linguistic metaphors used by Swedish learners of English in upper secondary school. The aim is to provide a measure of the amount and distribution of metaphor in learner English, with the secondary aim of evaluating the method. 24 essays at two different proficiency levels were analyzed using the Metaphor Identification Procedure Vrije Universiteit (MIPVU), a method developed by Steen and his colleagues in 2010, which has since become a popular method for identifying metaphor. The findings are in accordance with previous research and indicate increased metaphor density with higher proficiency levels. The results also show that metaphor is not evenly distributed among word classes: the word classes prepositions and verbs were found to exhibit the highest proportions of metaphor, whereas e.g. adverbs exhibited very few metaphor-related words. MIPVU was found to be a reliable and useful method even for learner English, despite not being created for this purpose.  

Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka utvecklingsmöjligheterna för den rumsliga utformningen i X huvudentré, med målet om att rumsligt stärka informationslänken mellan företaget och besökare. Genom att skapa en förståelse för hur rummets gestaltning samspelar med människans upplevelse ges en större insikt i hur ett rum bör utformas för ett bestämt syfte, både för att kunna stödja en praktisk funktion och även en visuell upplevelse.

Syftet med de undersökningar som utförts i examensarbetet har varit att få en uppfattning kring besökarnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentré. Huruvida rummet som informationslänk fungerar mellan företag och besökare. Genom att använda mig av olika metoder såsom litteraturstudie, semistrukturerad intervju, observationer, notationer och enkäter kunde en bristande informativ länk konstateras. Med stöd av litteratur och olika forsknings- teorier har jag designat en modul där olika rumsliga element har inkluderats, för att på ett tydligare och mer integrerande sätt presentera företaget. Med modulens centrala placering skapas ett mer lättillgängligt informationsflöde i rummet. Modulens form och innehåll väcker besökarens intresse ”på vägen”. Det blir en central plats för information, där företaget genom sin moderna teknik kan förmedla nya projekt, sin visionsbild och på så sätt stärka sin image. 

Studien handlade om bröstcancerpatienters upplevelser av empati hos läkare i läkar-patientmötet.  Fokus låg på att undersöka i hur stor utsträckning läkarens empatiska förmåga bidrar till upplevelsen av god vård. Metoden var av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utfördes med 12 bröstcancerdrabbade kvinnor. Resultatet gav kategorier tillhörande studiens tre frågeställningar. Frågeställningen om vad som utgör en empatisk läkare belystes av kategorierna (1) sätta sig in i den andres situation, (2) både känsla och handling, (3) kunskap, (4) informativ och (5) god lyssnare. Frågeställningen om icke-empatisk läkare belystes av kategorierna (1) dålig information, (2) opersonlig och (3) dålig förmåga att skapa god behandlingsallians. Frågeställningen om god vård belystes av (1) kontinuitet hos läkare, (2) bli sedd som individ och (3) mer tid hos läkare. I fall av brist på empati upplevde patienterna mindre grad av tillfredställande. God vård och empati är beroende av varandra, den ena kan inte existera utan den andre.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och diskutera hur förskollärare rent konkret och praktiskt kan arbeta för att stimulera och väcka barns tidiga intresse för läs- och skrivutveckling i förskolan. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Analysen av det insamlade materialet bygger på det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att förskollärarna anser att det är viktigt att tidigt väcka barns intresse för läsning och skrivande. Verktyg såsom böcker, namnlappar med bokstäver och barnens intresse utgör betydelsefulla metoder i arbetet. Resultaten visar även att det är viktigt att miljön är inbjudande med gott om tillgängligt material, men också att förskollärarnas kompetens och medvetenhet är betydelsefulla för att barn ska utveckla sin läs- och skrivförmåga i förskolan.

This master’s thesis explores the role of the urban lifestyle closely linked to the modern urban environment, but the digital era has brought significant changes. The online world has changed the meaning of physical urban space and led to a decline in the quality of life. To address this issue, this report uses a multidisciplinary approach that draws on urban planning and sociology to verify a framework that illustrates how the primary determinant of urban space vitality has shifted from function and aesthetics to socio-spatial interaction. This interaction refers to social needs and people's engagement in a particular space. 

The report presents different spatial and social synergy aspects and proposes a qualitative paradigm based on this concept. Furthermore, the model is tested through an empirical study at Fristadstorget, a town center in Eskilstuna, Sweden.  

The guideline’s principal framework is expected to provide insights into the revitalization of urban public space and previous evaluations of the corresponding designs, providing a theoretical framework that will benefit planners and decision-makers in future projects.

Studiens syfte är att se hur barnbokskaraktärer porträtteras ur ett genusperspektiv och se om det skett en förändring över tid. I studien analyseras två böcker från olika tider, Ronja Rövardotter från 1981 och första delen ur Musse och Helium från 2018. Metoden är en komparativ analysmetod av text och illustrationer och studien grundar sig på olika genusteorier. I analysen framkommer det att båda böckerna innehåller både normbrytande drag men även drag som kan ses stärka redan rådande stereotyper. Ronja Rövardotter ses som mer normbrytande, men slutsatsen är att det är svårt att avgöra om det är utgivningsåret, bokens genre eller helt enkelt bara författaren som avgör hur normbrytande boken blir.

Studiens syfte var att undersöka hur det ser ut med högläsning ur engelsk barnlitteratur på lågstadiet, både hur och i vilken utsträckning lärare använder sig av det, vilken påverkan de ser att det har på språkutvecklingen samt hur det tas emot av elever. Studien använder sig av en metodkombination med intervjuer av lärare och ett högläsningsexperiment med efterföljande elevenkäter för att få elevernas synvinkel. I empirin framkom att högläsning på engelska sällan skedde, trots dess språkutvecklande fördelar, på grund av flera upplevda svårigheter. Engelsk högläsning togs emot väl av eleverna, som inte såg lika stora problem som lärarna. 

This study is based on a socio-cultural perspective and the purpose was to show what the preschool class staff using for methods and activities to promote the students' language and language development. To carry out the study, a quantitative survey was used with mostly closed questions but also some open questions. The questionnaire was sent out to staff working in preschool classes. The questionnaires were sorted on the basis of which of the study's question they belonged to and the answers were analyzed, using descriptive statistics. The results showed that teachers in the preschool class, among other things, uses the Bornholm model, group and couple work as well as sound plays to promote pupils' language and language development in preschool class. Several of the teachers use the same methods. Even on the open questions, several of the respondents described the similar activities and methods.

This is a study in how a room for recycling can be designed as a way tocommunicate and make it easier for users to sort their waste. The long-termgoal for the room is to further encourage the users and increase their interestfor recycling. For this study a room for recycling at SGS Studentbostäder inGothenburg has been chosen. Currently, the room does not communicate itspurpose clearly, and has several problems causing low usability.The main focus of this study is to improve the usability of the room, and also tomake it more attractive. The research question that has been answered is “Howcan a recycling room be designed so that it can communicate and make it easierfor the user to quickly and efficiently sort their waste; and thus become moreusable?”By combining the results of both a literature review and empirical investigations,this study have resulted in two different design suggestions for the investigatedroom. Both design suggestions addresses the problems that were identified duringthe empirical study of the room, but in slightly different ways depending on thelevel of change that is wanted by the property owner. The overarching design ideahas been to introduce a clear and thorough color coding, with attention to smalldetails that have big impact.

 This study aims to gain a deeper understanding and knowledge about the influence in which third-party online reviews have on consumers’ online purchase intention for skincare products during the implemented restrictions during COVID-19. The study is conducted using a quantitative research method by distributing an online questionnaire. A deductive approach was chosen in order to examine the influence of the independent variable on the dependent variable; third-party online reviews and online purchase intention in the context of skincare products. Simple linear regression was conducted to test the statistical significant relationship between the independent variable and the factor variable with the online purchase intention separately. The results of this study indicate that third-party online reviews have a significant influence and an impact on the consumers’ online purchase intention for skincare. Also, it was also discovered that COVID-19 restrictions had a strong effect on the dependent variable, but not necessarily as strong to influence consumers to use third-party online reviews before making an online purchase.         

Detta arbete redogör för hur en stadshistorisk utställning kan utformas för att kommunicera sitt innehåll till målgruppen utrikes födda med bristande kunskaper i svenska. Undersökningen mål är att hitta riktlinjer som visualiserar ett koncept för denna typ av utställning. I undersökningen behandlas den lokalhistoriska utställningen ”Se Eskilstuna” på Eskilstuna stadsmuseum. Utställningen används idag som undervisningsmaterial för studenter från SFI; svenska för invandrare. Idag har utställningen brister som gör att den inte uppfyller den specifika målgruppens behov. Genom låg kontrast och struktur samt att den idag till stor del utgår från text, försvåras möjligheten att kommunicera sitt innehåll till målgruppen. I detta arbete diskuteras främst utställningens rumsliga formgivning, men även hur innehållet påverkar förståelsen för utställningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur en utställning på bästa sätt kan förmedla information om platsen och platsens historia, utan att enbart förlita sig till kompletterande text-information. Detta för att underlätta för målgruppen att ta till sig innehållet. Med hjälp av tydligare struktur, och genom att skapa grupperingar och ett visuellt narrativ, skapas ökade förutsättningar för målgruppen att ta till sig utställningens innehåll. I undersökningen kombineras teorier om kognitiva processer, distribuerad kognition och affordans som vetenskaplig utgångspunkt. Genom kvalitativa metoder i form av fokusgrupp och öppen observation har en förståelse för målgruppen och dess behov skapats. Genom en platsanalys har brister i den existerande utställningsmiljön identifierats och en förståelse för rummet formulerats. Med stöd av litteratur och metodresultat har sedan ett designförslag skapats.

Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare definierar begreppet kollegialt lärande, samt hur kollegialt lärande påverkar undervisningen i svenskämnet. Studien lyfter fram hur lärare i årkurs 4–6 upplever det kollegiala lärandet i sitt yrke och på vilket sätt arbetar de med det kollegiala lärandet i svenskämnet. Datainsamlingsmetod i denna studie är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det kollegiala lärandet är en nyckelfaktor för en kompetensutveckling hos lärarna, och att all form av samarbete är viktiga för att förbättra undervisning för att utveckla skolan generellt. Resultatet visar fördelar med det kollegiala lärandet men även visar den några hinder som lärarna stöttar på vid insatserna inför det kollegiala lärandet. Dessa hinder speglar nackdelarna med kollegialt lärandet, dock visar resultatet också vikten av handledning vid kollegiala insatser för att nå syftet med dem.  

Undersökningens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i förskolan både då det gäller att inkludera barnen själva i deras språkutveckling, men också då det gäller vilka metoder och verktyg förskollärarna använde i detta arbete. Det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning används som utgångspunkt till den här undersökningen samt att det genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare. En tematisk analys utfördes utifrån resultatet, vilket resulterade i slutsatsen att förskollärarna med hjälp av olika verktyg och redskap skapar miljöer och situationer där barnen integrerar både med varandra och med vuxna. Slutsatsen visar även att högläsning och boksamtal enligt förskollärarna är de viktigaste aspekterna för barns språkutveckling. Slutsatsen i denna undersökning är att förskollärarna använder sig av olika metoder och verktyg för att främja språkutvecklingen hos barnen genom interaktion.

Det här är ett examensarbete i text- och informationsdesign. Utgångspunkten för studien har varit att mottagaren av en text ska kunna förstå innehållet utan att inneha, för området, specifik förkunskap eller utbildning. Denna studie har undersökt fem paragrafer i ett standardiserat köpekontrakt vid köp av fastighet. Frågeställningen till studien var: Hur kan ett standardiserat köpekontrakt för köp av fastighet göras begripligt för lekmän?

Fokusgrupper, intervjuer och läsbarhetsanalys visar att köpekontrakt innehåller obegripliga ord och komplex meningsuppbyggnad. Det visar även att språket kan vara mer eller mindre begripligt beroende på mottagarens ålder och kulturella bakgrund. 

Examensarbetet grundar sig i huvudsak på teorier och riktlinjer inom begriplighet, human-centered design, klarspråk, typografi och grafisk form.

Slutsatsen av studien är att begripligheten går att påverka med hjälp av ett allmänspråk, konsekvent användning av termer och mindre komplex meningsuppbyggnad. Svensk lag säger inte att köpekontraktets innehåll måste innefatta lagtextformuleringar. Det enda kravet enligt lag är att de formkrav som finns i Jordabalkens fjärde kapitel §1 ska finnas med i köpekontraktet. Ett formkrav är en juridisk bestämmelse som specificerar de nödvändiga formaliteterna eller kraven för att ett avtal eller en handling ska vara giltig eller ha rättslig verkan. Att uppfylla formkraven är viktigt för att säkerställa att avtalet eller handlingen är juridiskt bindande.

Det är dock fullt möjligt att omarbeta textens formuleringar och på så sätt anpassa språket till en bredare mottagargrupp, såsom säljare och köpare i en fastighetsaffär, som inte har utbildning inom fastighetsmäkleri eller juridik. 

Studien visar att det juridiska språket kan omarbetas för att öka begripligheten utan att förändra dess innebörd. 

This study explores the evolution of discourse surrounding Donald Trump as depicted in The Washington Post, and examines potential biases in the newspaper's articles across two distinct periods: 2015-2017, from when Trump announced his candidacy for the 2016 presidential election until his inauguration, and 2022-2024, from when he announced his candidacy for the 2024 election until the data collection date. Using corpus-assisted discourse analysis, the study investigates keywords and their collocating adjectival modifiers within the two corpora to reveal patterns in the discourse and potential bias around Trump. The results show that during the 2015-2017 period, the discourse predominantly centered on Trump's rivalry with Hillary Clinton, characterized by personal attacks and recurring themes of corruption, authoritarianism, and widespread protests against his presidency. In contrast, the 2022-2024 period's discourse focused more on Trump's legal challenges, particularly regarding the mishandling of classified information and doubts about electoral integrity, indicating a shift in discourse. The findings do not explicitly demonstrate bias towards Trump. However, the discussion highlights the potential for bias to subtly manifest itself through language choices, issue framing, and narrative selection.

This mixed-method study investigates the use of masculine and feminine-coded words (i.e., words associated with gender stereotypes) in English job advertisements in Sweden, focusing on the male-dominated Electronic and Electric engineering field in Sweden (SCB, 2022). As such, job advertisements in this field provide a productive case study for a discussion of gender appeal in the language of the advertisements. The study is divided into two parts: The first part presents a quantitative analysis of 30 job advertisements using a web tool called the “gender decoder” to determine whether the advertisements are mainly feminine-coded or masculine-coded. The second part of the study combines quantitative and qualitative analyses by exploring in depth 22 potential applicants’ perceptions of job advertisements in terms of language use and gender. It involves a web-based questionnaire focusing on two job advertisements (one feminine-coded and one masculine-coded) selected from the first part of the analysis. The questionnaire includes both Likert-scale and open-ended questions, and the participants consist of electrical and electronic engineering students from five universities in Sweden. Both parts of the study are furthermore analyzed thematically. The findings illustrate that there were more feminine-coded job advertisements among the selected advertisements, with one-third exhibiting masculine-coding. Additionally, the study shows that the participants were more likely to apply for the feminine-coded job advertisement, consistent with prior research. These results suggest the need for further efforts to create a more equal and non-gender-biased work environment, considering that most participants felt more connected to the feminine-coded job advertisement, whereas, still, a third of the job advertisements were masculine-coded. 

Currently, it is not common that teachers in Sweden use a specific teaching method. Methods are out of mode. However, there are arguments reinforcing the importance of knowing different educational methods. The purpose of this essay is to study and test one of the most modern methods within foreign language teaching. Guided Discovery is a method based on the communicative approach and it is in accordance with the Swedish Modern Language Curriculum. The Imperfect Tense was chosen as the subject-matter to test the method in a third-year high school class, level 2. We’ve come to the conclusion that the method, when applied to the investigated group, doesn’t lead to better results than a traditional teaching method. We’ve also concluded that there are plenty of factors affecting the results, such as, the amount of study hours, the teacher’s experience with the method, the students’ age and motivation.

Over the last few decades, the interpersonal dimensions of academic writing have received growing attention in the field of applied linguistics. As an important concept in academic writing, engagement has been a topic of interest to reveal how writers interact with readers to, for example, guide reasoning through arguments and to abide by conventions of politeness. Previous research has suggested that the higher students’ academic level is, the more similar their use of engagement elements in writing will be. Previous research has also suggested that for non-native speakers, cultural factors as well as interlanguage, influence how engagement features are used in written English. The primary aim of this study was to investigate which engagement patterns could be found in L1 Swedish and L1 English students’ academic writing in English, with the focus on linguistics as a subject. Using the methods of corpus linguistics, this project also strove to identify the ways patterns of engagement differed between L1 Swedish and L1 English students, and in what ways patterns of engagement varied between the students at B-levels and C-levels in written English of linguistics studies. The data for the study came from SUSEC, which is a corpus of written English that consists of texts collected at Stockholm University in Sweden and at King’s College in England. In line with previous research, the results indicate that the L1 Swedish students use more elements of engagement than the L1 English students. Results also suggest that C-level students use fewer reader pronouns than B-level students, and that Swedish C-level students use more directives than Swedish B-level students. Overall, the comparison of students with two different first languages revealed several differences on how engagement is used, which can serve to inform future research on academic writing.

This project has been done in cooperation with Etteplan. Etteplan has requested a user manual that sends a specific message: premium.In this project, attention has been focused on the visual design of a user manual and its importance to the brand. Brand theory, messages, gesture theories, pop out effects, information structure, paper quality and technical illustration have been studied to investigate how this can be designed to reach the premium feeling. In order to gain empirical data, interviews and world-wide analysis have been used. From the results of the world-wide analysis, the work has been able to systematically analyze how other actors visualize their user user manuals. Furthermore, the work, based on the results of theory and empirical data, has produced prototypes. These prototypes have been evaluated and developed and presented in the draft proposal.Creating something that is experienced as a premium is a challenge. It is not possible to point out where exactly the premium feeling comes from. It is a sum of all signals that a brand sends to the buyer. Everything from customer service, quality, price, staffing, visual profile, environmental profile and, for example, an instruction manual. In my role as information designer, my ambition has been to, create new guidelines for how a premium quality manual should be visualized.

Here, all fans are welcome is an examination paper in Information Design, specializing in spatial design. This paper is based on a case study of a sports bar and restaurant in Eskilstuna called O’Learys. Using an inclusive design approach and a participatory design process, a new and improved design proposal was developed. Throughout this study, a series of design theories and methods were implemented in order to identify and study flaws within the  current restaurant environment. The new design proposal paid close attention to the visitors needs in order to ensure that they would be met.

The aim of the study is to identify what different spatial elements communicate an including or an excluding environment. In order to identify this, several methods were utilized such as observation, spatial analysis and conversation with the user. All of these points were taken into account so as to better understand the users experience within the environment. The findings made resulted in a new design proposal. The proposal was developed in the 3Dmodelling program Sketch-Up and rendered in Shader-Light. This method of illustration was chosen because of its ability to communicate a realistic feeling within the room.

The final design is of an inclusive multi-functional environment that contributes and encourages social interaction between visitors.

Marine transportation in EU currently emits 18% of the total global marine CO2 emissions, which is approximately 140 million tonnes of CO2. In response to this, new regulations aim to reduce carbon emissions by 40% by the year 2030, therefore, green innovations in marine technology are more important than ever. However, reducing carbon emissions requires people to accept these new technologies. In this paper, I explore the role of human-centred design in technology acceptance by using some methods in the design process. The design process included various methods such as user-, heuristic evaluations, expert reviews, role-playing, parallel prototyping, and prototyping. I studied, evaluated, and redesigned the interface of EcoPilot, that is a product which calculates, decreases, and optimizes fuel consumption in marine transportation. The design process of EcoPilot resulted in increased knowledge about the current user experience of marine technology aimed at reducing carbon emissions, as well as conclusions and reflections on how human-centred Design can improve the experience and promote the acceptance of new green technology.

This study is a bachelor thesis in the field of information design with focus on informative illustration. The purpose of the work was to create an easy-to-understand and easily accessible overview map of Stockholm Central Station in order to strengthen the spatial understanding of the location and thereby increase navigation.

The study is based on methods and theories relevant to information design and informative illustration. The methods used in the work were observations/site analysis, interviews with tourists and unaccustomed travelers, a customer journey, and an environmental analysis. The results show a need in wayshowing systems at Stockholm Central Station and simplify the reading of the overview map. The design proposal focuses on reducing the cognitive load through, among other things, information reduction, the use of clear color coding and hierarchy, and a perspective that is adapted to the viewer´s location. This can contribute to viewers being able to read the information and understand the structure of the station, thereby creating a mental map more easily. The design proposal aims to facilitate navigation for all visitors regardless of previous experience.

En ungdomsbok som blivit uppmärksammad och lovordad även av vuxna är Cirkeln skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren och kan numera placeras i facket crossoverlitteratur. Denna uppsats syfte är att ta reda på vad det är som gör att en ungdomsbok som Cirkeln sticker ut från andra ungdomsböcker och blir intressant för även vuxna rent form- och innehållsmässigt. För att ta reda på detta så utförs en narratologisk analys av Cirkeln vars resultat sedan jämförts med vad som enligt den tidigare forskningen definierar vad ungdoms- respektive crossoverlitteratur är i form och innehåll. Resultatet visar att även då skillnaderna är små, så är de avgörande. Ungdom och crossover kan ha liknande handling, tema och karaktärer men det är hur och i vilken omfattning som dessa förmedlas som är skillnaden. Personorienterade berättelser med stor vikt på parallellhandlingar i form av miljöbeskrivningar tillsammans med spänning verkar vara nyckeln till framgång hos Cirkeln för att fånga både unga och vuxna läsare.

 Syftet med studien är att diskutera och jämföra skolbibliotek och hur dessa används av svensklärare i F−3. Vi har valt att göra en metodtriangulering där vi undersökt skolbibliotekets funktion och användning. Detta genom att observera fyra skolbibliotek i Mellansverige, intervjua rektorerna samt utföra enkäter med skolans F−3-lärare som undervisar i ämnet svenska. Resultatet visade att samtliga rektorer anser att skolbiblioteken är viktiga. Det var en stor variation mellan lärarna huruvida de anser att skolbiblioteket är en viktig resurs eller inte samt hur de använder sig av skolbiblioteket i sin svenskundervisning.

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur några elever i årskurs 3 upplever den

självständiga läsningen. Vårt resultat har vi kommit fram till genom två gruppintervjuer

som skett med 12 elever fördelat lika på två olika skolor. De två skolorna som

intervjuerna har genomförts på har inget samarbete med varandra, då de ligger i två

olika kommuner. Resultatet visade att de flesta elever var intresserade och motiverade

till den självständiga läsningen.

Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer.

Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas.

Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar. Lärarens engagemang och kompetens spelar stor roll för undervisningen. Positiva och engagerade lärare påverkar elevernas syn på skola och utbildning. Detta medför att eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och utveckla sitt språk så att de kan integreras och bli en del av det svenska samhället.

This article begins with a short personal presentation, in order to provide some background to my research and its possible relevance to missiology. After this introduction, the abstract of my Ph.D. thesis is quoted followed by a presentation of additional results of that study. After this, I look more closely into part of the concluding chapter of the thesis, where I discuss the concept of honouring ones parents - from the perspective of ancient Judeo- Christian and Confucian texts respectively: Genesis and Deuteronomy (in the Bible) and Nihon no meicho, Great Books of Japan no. 14, which is about Confucian values. I also quote some pages from my dissertation thesis and this excerpt provides the basis for raising the following two questions. Firstly, are there any inferences to be drawn from this small piece of comparative analysis for the general analysis of post-modern society in a worldwide context? Secondly, can missiology learn any lessons from crosscultural and comparative research and, if so, which ones?

In the 1830s, students at Oxford University began using the word coach as a slang expression for a tutor who carried a student through an exam (Coach, 2011). Nowadays, the word is seen as a metaphor for a person supporting another person to achieve an imagined goal (Johansson & Wahlund, 2009). Hilmarsson (2006) says that everyone acts as a coach from time to time, and Strandberg (2009) argues students in Sweden today want to be coached. However, it is hard to find schools where they claim they practice coaching. Because the word coach is ubiquitously used, many who today work with coaching are in fact inappropriately trained (Grant, 2010; Williams, 2008). Thus, by using a questionnaire as well as interviewing two students and a coach, I wanted to investigate whether coaching made any difference to how students perceived their English learning. 63 students and one coaching teacher participated in this study, where the findings demonstrated that there were other aspects which had a higher impact on students‟ perceptions of their English learning than the terminology used to describe the educational method practiced in their particular school.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet. Lärarna som deltog i studien ansåg att kunskapskraven för de nyanlända eleverna var orimliga eftersom de redan måste lägga ner mycket kraft på att förstå det svenska skolsystemet och att lära sig det svenska språket. Analysen av kurslitteraturen visade också att viss kunskap i svenska trots allt är nödvändig, då glosor och många av uppgifterna är rena översättningsuppgifter från engelska till svenska eller tvärtom. Trots att eleverna som deltog i studien föredrog undervisning på enbart engelska under lektionstid, såg de förvånansvärt nog glosförhör och översättningsövningar som ett ypperligt tillfälle att öka på sina svenskkunskaper.

Syftet med denna uppsats har varit att genom intervjuer i en kvalitativ undersökningundersöka språkattityder och språklig identifikation i relation till första- och andraspråk hosåtta gymnasieelever med arabiska som L1 och svenska som L2. Studien syftar även till attundersöka deras motivation till att läsa eller inte läsa sitt modersmål i skolan samt att se omdet går att finna kopplingar mellan attityder, identifikation och motivation med elevernas valom att läsa eller inte läsa sitt modersmål i skolan. Vid analysen av materialet har vi använt ossav dels en tematisk analys för att studera attityder och identifikation, dels två teoretiskaramverk. De teoretiska ramverk som applicerats är teorin om integrativ och instrumentellmotivation samt Self Determination Theory (SDT), vilka användes för att analysera elevernasmotivation. Resultatet visar att alla informanter har positiva attityder till sitt modersmål ochatt de identifierar sig med det. Det går att se en viss koppling mellan motivationstyp och valetom modersmålsundervisning i skolan. Slutsatserna indikerar dock att kompletterandekvantitativ forskning behövs för att kunna fastställa ett sådant samband. 

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sitt

ledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har för

klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagit

del av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig i

generell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden för

uppsatsens teoretiska förankring.

Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använts

som datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet av

undervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörs

endast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan på

klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat.

Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkande

för ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som är

utmärkande för ett demokratiskt ledarskap. En bra pedagogisk ledare beskrivs som lyhörd,

engagerad, inkännande, förtroendeingivande, relationsskapande och som en ledare som ”bryr

sig om” sina elever. Läraren och lärarens personlighet anses ha stor betydelse för att skapa ett

gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och studiero. Vidare betonas lärarens

undervisande roll och betydelsen av att som lärare ha ett demokratiskt förhållningssätt.

Slutligen visar studiens resultat på möjliga samband mellan lärarens ledarskap och elevers

resultat. Sambandet anses framförallt bygga på hur läraren är som individ och på lärarens

förhållningssätt. Dessa faktorer anses enligt studien vara grundläggande för att genom

ledarskapet skapa ett gynnsamt klassrumsklimat där elever kan utvecklas och prestera.

Denna fallstudie undersöker om samt hur lärandemålen i ämnet svenska synliggörs, konkretiseras och begripliggörs av en grundskolelärare i årskurs 3. Metodvalen i föreliggande fallstudie är av kvalitativ karaktär där både observationer och semistrukturerade intervjuer använts. En stegvis deduktiv-induktiv analysmetod har sedan tagits i anspråk för att förstå vårt resultat i förhållande till vår teoretiska bakgrund. Resultatet visar att synliggörande av lärandemål förekommer men inte i den utsträckning som vore önskvärt i förhållande till vad forskningen talar för.