mdh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Bjärås, Gunilla
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Tillgren, Per
    Mälardalens högskola, Institutionen för vård- och folkhälsovetenskap.
    Östenson, Claes-Göran
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    A longitudinal assessment of inter-sectoral participation in a community-based diabetes prevention programme2005Ingår i: Social Sciences & Medicine, ISSN 0277-9536, Vol. 61, nr 11, s. 2407-2422Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To understand the development of inter-sectoral participation in the three intervention municipalities of Stockholm Diabetes Prevention Programme (SDPP) case studies with a longitudinal assessment were conducted using the spidergram method, document analysis and group discussions. At three time points, the members of the local steering committees assessed the extent of participation from narrow to wide inter-sectoral participation in five key areas: planning, resources, leadership, network and implementation. Wide participation of various interest groups was recognised in planning and implementing activities whereas local resources, the representation of the leadership and the extent of the network were perceived as more restricted. Expert involvement varied during the programme period but was not regarded as exerting control over the local programmes. Participation within the local steering committees decreased, with a stronger focus on the project co-ordinator and other local partners in latter years. The extent of partner engagement increased due to focusing on activities approaching multi-sector collaboration and institutionalisation. Overall, communication and shared responsibility appeared critical in influencing both the development and perception of participation. In conclusion, to understand the dynamic process of participation at different times, areas and levels, the development and use of evaluation designs combining different methods and information sources throughout the lifespan of a project are recommended. 

  • 2.
    Asztalos Morell, Ildikó
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. Swedish Univ Agr Sci, Dept Urban & Rural Dev, Umea, Sweden..
    The Role of Public Private Partnership in the Governance of Racialised Poverty in a Marginalised Rural Municipality in Hungary2019Ingår i: Sociologia Ruralis, ISSN 0038-0199, E-ISSN 1467-9523, Vol. 59, nr 3, s. 494-516Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the local governance of poverty alleviation in a marginalised Hungarian rural community, with over 50 per cent Roma inhabitants, most of whom were either unemployed or participated in public work projects. Kisbalog is among those marginalised rural communities which are characterised by increasing social polarisation and ethnic cleavages as a result of selective outmigration and a municipal leadership which negotiates access to public work along racialised notions of deservingness. Hungary follows the EU concept of public private partnerships for local governance. This article unravels the room for manoeuvre for NGOs working for poverty alleviation in the context of the racialised narratives of a paternalistic local welfare state. Utilising Young's notions of social justice it explores the complicit nature of recognitional, associative and distributional justice in order to understand the interplay in partnerships between public and private agencies. From among three types of strategies, coercive, isolated and deliberative, the last one has the potential to bring about transformative changes.

  • 3.
    Berglund, Mattias
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Att motverka korruption i landstingen: En regelstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen ämnar att belysa ett område som inte ägnats mycket tidigare uppmärksamhet, medborgerligt förtroende på regional nivå. Syftet med uppsatsen är att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och legitimitet formulera ett samlingsbegrepp där korruption förstås i relation till förtroende och legitimitet och inte endast utifrån lagstiftning. Detta för att sedan utifrån detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka regelverk svenska landsting har att förhålla sig till för att motverka korrupt beteende.

    Undersökningens slutsatser är att det samlade regelverken som landstingen har att förhålla sig till är att anse som klart formulerade. En oväntad slutsats visade sig även. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmåga.

  • 4.
    Bergström, Ola
    et al.
    Göteborg University, Sweden .
    Dobers, Peter
    Mälardalens högskola, Ekonomihögskolan. Gothenburg Research Institute, Royal Institute of Technology, Sweden.
    Organizing sustainable development: From diffusion to translation2001Ingår i: Sustainable Development, ISSN 0968-0802, Vol. 8, nr 4, s. 167-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Policy changes towards global sustainable development have important consequences for how these policies are organized. New and alternative models of organizing tend to emphasize indirect control rather than direct control and supervision. However, our understanding of their effects and consequences is not very well elaborated. The purpose of this paper is to develop an understanding of specific characteristics and effects of organizing alternative environmental policies towards sustainable development. The paper is based on a field study of the latest attempt in Sweden to work towards sustainable development. In 1998, the Swedish government formulated a programme for local investments aiming at positive environmental effects and increased employment rates. In this article, we have posed more general questions on how to understand and to theorize upon the organizing of sustainable development. We suggest a view of the implementation of environmental policies towards sustainable development as a chain of translation. These translations highlight unintended consequences of the policies, e.g. the creation of a temporary linguistic community allowing local and global 'time spaces' to merge.

  • 5.
    Bolmgren, Eva
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Linnberg, Lis
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    Framtidens ledarskap inom offentligsektor.: Universalgeni, trollkonstnär eller bara en helt vanlig människa2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vilka egenskaper som framtidens ledare kommer att behöva inom den kommunala sektorn, men också om det finns eventuella förutsättningar som måste förändras för framtidens ledare. Tio intervjuer genomfördes med personer på ledande positioner inom fyra kommuner i Mellansverige. Utifrån detta sammanställdes intervjumaterialet, och ur detta framkom tre övergripande huvudområden organisation, egenskaper och framtid som sen utmynnade i ett antal ledord. Mot dessa tolkades teorier i ett försök att koppla de till det framtida ledarskapet. Slutsatsen är att det inte finns bara en teori att förhålla sig till, utan det gäller att kunna hantera kontexten och förutsättningarna, och utifrån den kunna anpassa sig. Ett transformativt synsätt kring ledarskap kan vara ett sätt att lyckas i framtiden.

  • 6.
    Dodig-Crnkovic, Gordana
    Mälardalens högskola, Institutionen för datavetenskap och elektronik.
    Ethics and Privacy of Communications in Global E-Village2006Ingår i: ENCYCLOPEDIA OF DIGITAL GOVERNMENT, Idea Group Inc., 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Fell, Terence
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Jertfelt Gustafsson, Isa
    Université de Picardie Jules Verne i Amiens, Frankrike.
    Qaderi, Josef
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Lahdenperä, Jori
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    En framgångsrik styrmedelsmix?: Om statens ambition att påverka kommunernas energipolicys2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Enligt den borgerliga alliansregeringen (2010–2014) ska dagens och framtidens svenska energi­­­politik förena tre angelägna mål: ekologisk hållbarhet, ekonomisk konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

    Statens ambition att påverka kommunernas arbete med energifrågor tar sig en rad uttryck. Dels finns en lag om kommunal energiplanering, dels finns styrmedel kommunerna kan välja att ta del av. Ett valfritt styrmedel är Uthållig kommun (Uk), som under 2011 inledde en tredje etapp. Ett annat valfritt styrmedel är Energieffektiviseringsstödet (Ees) till kommuner och landsting. Under den tredje etappen av Uk förutsätts att kommunerna tar del av och uppfyller kraven som ställs inom Ees. Uk:s särprägel är att kommunerna inte får ekonomiskt stöd för att delta, här är samverkan och kunskapsspridning det som erbjuds. Den hypotes som den ansvariga myndigheten (Statens energimyndighet) formulerat är att de två styrmedlen utgör källorna till en lokalt anpassad framgångsrik styrmedelsmix. I analysen av 26 kommuners arbete ställs frågor som gör det möjligt att kategorisera kommunernas strävanden dels utifrån hur effektiva de är på att implementera valda åtgärder, dels utifrån hur väl förankrade åtgärderna är i kommun­politiken. Med utgångspunkt i IAD-ramverket förklarar vi variationen i och relationerna mellan kommunen och dess förmåga att implementera policy.

    Några skäl till varför vissa kommuner i större utsträckning är mer framgångrika än andra är att de har tjänstemän som upplever att de har för lite eller lagom mycket resurser och de tenderar även att samverka mindre än andra kommuners tjänstemän. Undantaget är energi­effektivisering av fastigheter där god tillgång till resurser och tjänstemän med hög grad av autonomi ökar åtgärdens effektivitet.

    De mer framgångsrika kommunerna är också befolkningsmässigt små och glesa, har lågt antal anmälda brott, liten andel utlandsfödda och har framförallt lägre ungdomsarbetslöshet. Dessa kommuners framgångar förklaras även av att de väljer rätt antal och typ av åtgärder från följande styrmedelsmix:

    En framgångsrik styrmedelsmix utgörs av en åtgärd från Ees och fyra från Uk: e3 (köp in eller hyr energieffektiva byggnader), transport (T), fysisk planering (FP), energi­effektivisering av fastighet (ENF) och insatser i skolan (SK). Styrmedlemsmixen är rangordnad.

    Enligt vår modell har en tredjedel av kommunernas förmåga att framgångsrikt implementera valda åtgärder således att göra med hur stor ungdomsarbetslösheten är i berörd kommun.

    Att kommuner väljer färre och rätt typ av åtgärder förklarar 16 % av deras totala förmåga att implementera styrmedlen. Ytterligare 16 % av kommunernas totala effektivitet förklaras av kommuntjänstemännens intressen. Modellen lämnar 35 % av den totala effektiviteten delvis oförklarad, dock finns en tendens att kommuner med borgerlig majoritet bidrar till den totala effektiviteten.

    Avslutningsvis kan vi för det första slå fast att Uk-programmets temaområden (primärt i etapp 1 och 2) fortfarande inriktar sig mot ekologisk hållbarhet och i mindre utsträckning mot konkurrenskraft och försörjningstrygghet. För det andra fokuserar Ees primärt på konkurrenskraft och ekologiskt hållbarhet och i mindre utsträckning på försörjningstrygghet. Ees inriktar sig främst på att energieffektivisera transporter och befintliga byggnader samt utrustning, vilket i sin tur ökar konkurrenskraften samt minskar belastningen på miljön. Ekologisk hållbarhet är fortfarandet det mål som prioriteras mest.

  • 8.
    Granberg, Sandra
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Folkhälsoarbete i bebyggelseplanering: En fallstudie av samverkansarbete i bostadsområdet Byjorden i Köpings kommun2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Denna uppsats handlar om folkhälsoarbete inom en pågående bebyggelseplanering i ett utsatt område i Köpings kommun. Bebyggelseplaneringen inriktar sig på att skapa stödjande miljöer och samverkan för att lyfta området och göra det mer hälsofrämjande. Studiens teoretiska referensram är modellerna HELPSAM och SESAME som är viktiga verktyg inom tvärsektoriellt arbete. Syftet med studien var att studera planering och genomförande av förbättringsarbetet i bostadsområdet Byjorden i Köpings kommun. Metoden som använts har en kvalitativ studiedesign med enskilda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultaten visar att orsaken till projektets början var att bostadsområdet Byjorden länge varit stökigt och haft dåligt rykte. Det strategiska arbetet bestod av kartläggningar från polis, beslutsfattande, genomförande samt en kommande uppföljning. Resultaten visar även på att genomförda insatser i området var bland annat en trygghetsvandring, ökad polisiär närvaro samt ökad kommunikation med boende. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att en god kommunikation med boende är viktigt för bredare förankring av projekt. Ytterligare slutsatser som kan dras var att arbetet behöver ytterligare utveckling och strukturering för tydligare riktlinjer och mål med samverkansarbetet.  En slutsats var att projektet verkar som en föregångare inom brottsförebyggande arbete och kan fungera som förebild för många andra liknande projekt.

  • 9.
    Gustafsson, Mikael
    Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
    ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade: Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet inrättades runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Det ansågs då viktigt att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra organisationer för att de psykiskt funktionshindrade inte skulle hamna ”mellan stolarna”. I Eskilstuna inrättades en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med en ny yrkesgrupp av professionella på operativ nivå som kallades samordnare.

    Syftet med rapporten är att utifrån olika empiriska material bidra till förståelsen av verksamhetens diskursiva karaktär, det vill säga språkbrukets betydelse inom verksamheten, och till förståelsen av samordnarens yrkesroll. Det förstnämnda är intressant utifrån antagandet att språkbruket har en central roll i verksamheten. Det sistnämnda är intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kan bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än yrkesgrupper på de rena myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkar med.

    Verksamhetens diskursiva karaktär framstår i analysen av verksamhetsdokument, intervjuer och observationer som ett komplext konsensusarbete med särskilt fokus på klienter, samordnare och samverkan. Klienten framställs som en kluven identitet: å ena sidan som en aktiv individ med den ”rätta” viljan enligt arbetslinjen, å andra sidan som en passiviserad individ med en begränsad förmåga p.g.a. psykiska funktionshinder. Samordnaren framställs som en komplex och gränsöverskridande profession som ska utföra ett konsensusarbete med klienterna, exempelvis i form av ett motivationsarbete för att transformera betalningsmaktens tvång över klienten (i huvudsak från försäkringskassans sida) till klientens ”fria” vilja. Samordnaren har också att sträva efter konsensus i relation till andra myndigheters representanter och de arbetsgivare som klienterna ska arbetsträna hos. Samverkan framställs i form av direktiv för och problematiseringar av rehabiliteringsverksamheten. Detta sker bland annat med hjälp av intertextuella legitimitetsreferenser i policydokument för verksamheten, samt med hjälp av den centrala metaforen rehabiliteringskedjan som ordnar de samverkande myndigheterna i förhållande till klienternas ”rehabiliteringskarriär”. Stort fokus finns på språkliga skillnader mellan organisationerna, med strävan efter konsensus genom att på mer eller mindre subtila vis försöka mildra åtskillnaden. I analysen framstår ändå försäkringskassan som ”blåslampa”, arbetsförmedlingen som ”bromskloss” och kommunen som ”försvarare” av verksamheten.

    Samordnarens professionskaraktär analyseras genom jämförelser med två teorier: dels Roine Johanssons teori om strukturella dimensioner för gräsrotsbyråkrater inom rena myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen, och dels Mats Börjesson & Eva Palmblads samt Annette Carstens teori om den nutida välfärdsarbetarens språkliga praktik. Analysen visar att samordnaren framstår som en gräsrotsbyråkratisk profession med tämligen stort handlingsutrymme, men därutöver som en gränsöverskridande ”hybridprofession” vars insats till stor del består i ett konsensusarbete i relation till klienter, samverkande organisationsrepresentanter, arbetsgivare hos vilka klienterna arbetstränar, samt i relation till betalningsmakten (i första hand försäkringskassan).

    I rapportens senare del fördjupas diskussionen om samordnaren som en profession som inte endast fokuserar på klientens förmåga och vilja, utan även på dennes spontana lust. Samtidigt framstår ArbetsDax som ett försök att utveckla välfärdsarbetets organisation i riktning bort från forna tiders omyndigförklarande socialpolitik, bland annat genom att skapa den nya professionen samordnare.

  • 10.
    Holmström, Inger K
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Stier, JonasMälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.Tillgren, PerMälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.Östlund, GunnelMälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Samproduktionens retorik och praktik: inom hälsa och välfärd2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Höglund, Linda
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Mårtensson, Maria
    Stockholms universitet, Sweden.
    Holmgren Caicedo, Mikael
    Akademin för Ekonomistyrning i staten (AES), Sweden.
    Managing Paradoxes in Governance: Tensions in the Emergence of a New Board2015Ingår i: Contingency, Behavioural and Evolutionary Perspectives on Public and Nonprofit Governance / [ed] L. Gnan, A. Hinna & F. Montedur, Emerald Group Publishing Limited, 2015, 1, s. 3-30Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Taking a micro-perspective of governance that includes problem-solving and stakeholder involvement capabilities as part of the strategic steering role, we wish to contribute to the understanding of the human side of governance. Thus we have studied the relationships between the board and its management and stakeholders, and in so doing we recognize internal and external actors as well as the board itself, and how they all contribute to the implementation of the governance function.

    Methodology/approach

    Based on an interpretative approach that focuses on change over time, we performed a qualitative empirical study of the governance of Robotdalen, a small non-profit public organization in Sweden that is a joint public and private collaboration. This chapter forms part of a longitudinal study that has been carried out since 2009. It is based primarily on interviews with board members, management and other stakeholders, and complemented by document studies and observations.

    Findings

    Governance practice entails multiple and multilevel tasks, and the tensions between representativeness/professional boards, conformance/performance, and controlling/partnering up with management, are prevalent in both small non-profit and public organizations. According to our results the apparent choice between the extremes of each tension is, however, not a choice at all but rather a balancing act. In trying to balance tensions through collaboration between managers, board, financiers, and the hosting university, new governance structures and practices emerge at the organizational level.

    Originality/value

    By following the process of the emergence of a new board, we illustrate how various actors work together to co-produce governance functions in practice. In the past little or no effort has been made to take into account contextual factors such as organizational size – an aspect that may influence or shape board characteristics and work methodology. We therefore attempt to do so in our chapter, by studying the emergence of a new board in a small public organization, what possible paradoxes and tensions are involved in such work, and how such tensions are managed.

  • 12.
    Jallow, Cherno
    Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik.
    IDÉER INKUBERADE FÖR FRAMGÅNG: En kvalitativ studie om en inkubators styrkor och svagheter inom det svenska innovationssystemet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idélab är en statligt finansierad och icke-kommersiell inkubator inom Mälardalens högskola. Deras huvudsakliga uppdrag är att ge utvecklande stöd till idéägare och entreprenörer som har en direkt koppling till högskolan. Majoriteten är studenter som sällan har erfarenhet kring produkt- och affärsutveckling. Behov, ambition och kunskap hos studenterna skiljer sig när de kommer till inkubatorn. Idélab utmanas i att anpassa sina processer till att tillfredsställa alla, och att göra det med skäliga resurser. Istället för att ta reda på ifall Idélab kan öka antalet framgångsrika tillväxtbolag, ger uppsatsen en uppfattning om att verksamhetsstrategin bör vidareutvecklas. Verksamheten behöver mer djupgående kartlägga och kategorisera sina användare utifrån deras behov och inriktning. Därmed är rekommendationen att omformulera vision och interna samt externa mål. Detta skulle kunna förtydliga deras egen definition av vad framgång och hållbar tillväxt betyder för just deras användare och dom själva.

  • 13.
    Jernehed, Martin
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
    Vad formar en lokal folkhälsopolicy?: En kvalitativ studie om policyprocessen i en mellansvensk kommun2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Folkhälsopolitiken skapar förutsättningar för befolkningens hälsa. Folkhälsoinsatserna bör vara politiskt förankrade på nationell, regional och lokal nivå för att förstärka folkhälsan. Hälsopolicytriangeln är ett hjälpmedel för de aktörer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som används för att styra och följa upp kommunalt folkhälsoarbete. Syftet med studien var att beskriva arbetet med policyformuleringen för Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa ur ett aktörsperspektiv. Studiedesignen var kvalitativ med deduktiv manifest innehållsanalys med stöd av analysverktyget hälsopolicytriangeln. Totalt genomfördes fem intervjuer med politiker, tjänstemän och kommunchefer. I resultatet framkom det att intervjupersonerna beskrev arbetet i policyformuleringen som demokratiskt, att det inte fanns någon hierarki eftersom de strävade mot ett gemensamt mål för folkhälsan. Det framkom även att de ser policyformuleringen som en central och viktig roll i hela policyprocessen för handlingsplanen, eftersom det är där beslut tas angående vad som ska finnas med och vilka folkhälsoinsatser som kommunen ska göra. Handlingsplanen för folkhälsoarbetet speglas av kommunens politiska folkhälsoinriktning, tidigare folkhälsoarbeten och styrdokument. Slutsatserna var att aktörerna beskriver arbetet i policyformuleringen som prestigelöst och demokratiskt för att nå de gemensamt uppsatta målen för folkhälsan i kommunen. Policyformuleringen upplevdes av aktörerna som en central och viktig del i policyprocessen och att lokal folkhälsopolitik tillsammans med tidigare erfarenheter av lokalt folkhälsoarbete samt styrdokument för folkhälsa utgör underliggande faktorer för utformningen av Eskilstuna kommuns handlingsplan.

  • 14.
    Mörndal, Marie
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    "Vi måste takta!": En studie av organisering för samverkan.2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Organizational collaboration is perceived as a positive phenomenon in the public sector and is often seen as a way of facing societal challenges despite limited resources. This positive view on organizational collaboration seems to persist, although research shows that collaborative projects bring various difficulties. These are related to boundaries, both between organizations and professions. How boundaries are understood and managed are thus central aspects of organizing for collaboration. This thesis describes and discusses the preparation – the organizing – for collaboration and the purpose of the thesis is to explore and deepen an understanding of the practice developed in organizing for collaboration.

    A municipality’s work to improve internal collaboration and prepare for external collaboration has been studied. The work was led by two project managers in collaboration with various members of the municipality. A practice-oriented approach has been applied, which involves a focus on the activities carried out during the organizing work. The empirical material was created through participatory observations of the project managers’ work.

    The project managers’ practice developed into five activity patterns called planning, navigating, interacting, documenting and, what in Swedish was called, “takta”. The term “takta” was used to denote activities related to adaptation and synchronization to the municipality’s activities; to pace the activities.

    The analysis shows that the activity pattern of pacing was a superior activity pattern that managed and organized the other four patterns. The concept pacing contributes to the understanding of how activities create rhythms in an organization and how these are adapted to the overall pace. People responsible for pacing must be aware of the rhythms of other activities that affect the pacing. Pacing is a complex concept that can be described in several dimensions: temporal, social, boundary-crossing, emotional, holistic, and in a situated dimension. These dimensions contribute to the understanding of how pacing is done, what it means when pacing and also facilitate an analysis when pacing fails.

    The conclusion of the thesis is that an awareness of pacing activities in organizing across boundaries increases the opportunities to implement activities in the “right” order, time and place. Thus, the multidimensional concept of pacing may be used as a planning-tool when organizing across boundaries and as an analytical instrument when the organizing becomes unsynchronized with other activities. A practice-oriented perspective enables the exploration of the activity patterns created in organizing for collaboration and increases the understanding of how organizing across boundaries is done.

  • 15. Osborne, M
    et al.
    Sandberg, Håkan
    Mälardalens högskola, Institutionen för vård- och folkhälsovetenskap.
    Tuomi, O.
    A comparison of developments in university continuing education in Finland, the UK and Sweden2004Ingår i: International Journal of Lifelong Education, ISSN 0260-1370, Vol. 23, nr 2, s. 137-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper develops work carried out under the aegis of a European Commission-funded university continuing education (UCE) network. It compares the ways in which UCE has developed in three countries within Northern Europe. The authors firstly review the developments of university education in general in Finland, the UK and Sweden, paying particular attention to the factors that historically have influenced UCE. They then focus on developments and policy imperatives of the last decade. A number of convergences and divergences in policy and practice in the three countries are pointed to. In both Finland and the UK, UCE is well defined by state or quasi-state agencies and is an activity that has been located within well-defined structural units in most institutions. Universities in these two countries have a diverse mission based on a national lifelong learning agenda. By contrast, in Sweden, whilst there is a longstanding international tradition of adult education rooted within democratic movements and a recognition of the importance of equality of access, the provision is to a large extent embedded in universities and not manifest as UCE. What provision that does exist as UCE is patchily distributed across the university sector and nonuniform in character. UCE provision within Finland and UK to varying degrees in becoming more diverse in its make-up. The presence of new providers in a ‘CE market’, an emphasis on UCE as an economic instrument, moves towards the accreditation of provision and the loss of a particular identity for UCE are amongst factors creating increasing heterogeneity of provision in these countries.

  • 16.
    Qaderi, Josef
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik.
    Nätverksstyrning som strategi för regional utveckling?: Kommuner och högskola i samverkan2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en spännande tid vi lever i där samverkan antas vara strategin för att lösa problem med klimathot, hälsopolitik och hållbar samhällsutveckling. I samverkansplattformen Samhällskontraktet samarbetar Västerås stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola för att bidra till en regional utveckling.  Den här fallstudien har fokuserat på styrgruppen för Hållbar samhällsutveckling i Samhällskontraktet utifrån teoribildning om nätverksstyrning. Syftet med uppsatsen har varit att bidra till en ökad kännedom och förståelse för hur aktörer samverkar kring komplexa samhällsproblem.

    Resultaten från fallstudien visar på - i linje med teoribildningen kring nätverksstyrning – om politikens förändrade roll. Konkret innebär detta att det är inom ramen för samverkan som policyproblem prioriteras och avgränsas. Till följd av detta försvåras ansvarutkrävande enligt den traditionella parlamentariska styrningskedjan. Den samverkan som sker mellan aktörerna i Samhällskontraktet har inslag av förhandlingar mellan tjänstemän och forskare, vilket bidrar till ett personberoende. Studien bekräftar den forskning som tidigare gjorts gällande nätverksstyrning om att den inte gör det möjligt att kräva ansvar av politiker då beslutskedjan bryts horisontellt. Frågan om vem som ska hållas ansvariga för de beslut som i slutändan rör medborgarna står därmed fortfarande utan svar.

     

  • 17.
    Sandahl, Rolf
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Mångfaldssatsningen: En satsning på mångfald eller en mångfald av satsningar?2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Myndigheten för skolutveckling fick av regeringen i uppdrag att under 2006 och 2007 satsa 225 miljoner i stöd till skolor och kommuner i segregerade områden. Urvalskriterierna var en måluppfyllelse på 75 % eller lägre och en andel elever med utländsk bakgrund som var 18 % eller högre. Antalet kommuner som fick detta särskilda stöd blev 32 stycken. Insatserna skulle omfatta såväl grund- som gymnasieskolor.

    Denna rapport är en utvärdering av de effekter som denna satsning, kallad mångfaldssatsningen, genererat. Det har gällt effekter såväl av myndighetens dialogbaserade arbetssätt som av de åtgärder som myndighet och respektive kommun kommit överens om i utvecklingsdialogerna. I rapporten diskuteras emellertid också mångfaldsproblematiken. Mot vilka ska mångfaldssatsningar riktas? Mot dem där mångfalden redan finns eller mot dem som saknar mångfald? Rapporten diskuterar vidare den här typen av satsningar i ett utvärderingsperspektiv. Vad är önskvärt, möjligt eller rimligt att utvärdera när det gäller dessa satsningar?

  • 18.
    Sandberg, Håkan
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Arbetsklimat och teamarbete: Slutrapport i projektet Arbetsklimat och problemlösning2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har offentliga verksamheter i Sverige: skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård, fått nya grundläggande förutsättningar för sin verksamhet bl.a. genom den så kallade ramlagstiftningen från 1980- talet. I spåren av detta har ett intresse av att alltmer organisera verksamheter i ”team” vuxit fram. Generellt sett är team som etablerats på senare år, särskilt inom offentliga verksamheter, inte studerade i någon större omfattning. De studier som är gjorda visar att arbetsklimatet är av särskild betydelse för processer i verksamheten och för arbetets resultat. Denna studie syftar till att belysa fenomenet arbetsklimat i teamarbete utifrån tre teman: arbetsklimatets innebörd, arbetsklimatets ”rötter” och konsekvenserna av arbetsklimatet. Rapporten bygger på två empiriska delstudier utifrån angivna tematik, en intervjustudie och en fokusgruppsstudie

  • 19.
    Santangelo, G. D.
    et al.
    Department of Strategy and Innovation, Copenhagen Business School, Copenhagen, Denmark.
    Dellestrand, H.
    Department of Business Studies, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Andersson, Ulf
    Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Industriell ekonomi och organisation.
    Institutional antecedents of subsidiary external embeddedness: Coping with regulatory competitive constraints2019Ingår i: Long range planning, ISSN 0024-6301, E-ISSN 1873-1872, Vol. 52, nr 4, artikel-id 101851Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We investigate institutional antecedents to subsidiary external embeddedness and relate regulation constraining competition in local service sectors to subsidiary embeddedness with local partners in complementary sectors. Combining research on business networks with arguments derived from transaction cost economics, we argue that subsidiary external embeddedness depends on the extent of transaction costs originating from small numbers bargaining, which regulatory competitive constraints in local service sectors are a source of. Based on this logic, we suggest that low and high levels of regulatory competitive constraints are associated with greater subsidiary external embeddedness. We also suggest that this U-shaped relationship is more pronounced for subsidiaries that are centers of excellence within the multinational enterprise because these subsidiaries heavily depend on the local context as a source of their competitive advantage over their sister subsidiaries.

  • 20.
    Wihlman, Thomas
    Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd.
    Creating innovation in Swedish municipalities2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article gives an overview of a study into innovation in welfare

    services, conducted in four Swedish municipalities. Data collection was made

    from official documents and from interviews.

    The result indicates that there were difficulties in implementing decided

    innovation policies. Major hindrances were lack of structures and support,

    understanding of the innovation concept, lacking communication but also that

    other priorities were made. The organizations as such did not prepare

    themselves for the implementation of the policies.

    The study gives insight into the difficulties of implementing innovation in

    municipal welfare services. It improves our understanding of innovation

    management and innovation processes in the municipalities studied. The study

    also contributes to the discussion of how a concept such as innovation needs to

    be adapted to the welfare services of the public sector if it should be useful. It

    also suggested that further concept development, as well as empirical studies is

    needed.

  • 21.
    Wihlman, Thomas
    Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik.
    Medarbetare på den innovativa scenen: ‐ en studie i medarbetares syn på innovation inom kommunal verksamhet2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf