https://www.mdu.se/

Syftet med studien är att få en förståelse för socialarbetares arbete med våldsutövare samt hur de beskriver och bemöter våldsutövare som målgrupp. Studien utgår från en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara forskningens syfte. Det insamlade datamaterialet analyserades tematiskt och identifierade följande teman; våldsutövarens förutsättningar till förändring, utvecklingsområden i arbetet med våldsutövare, kartläggning av arbete med våldsutövare, nätverksarbete och riskfaktorer hos våldsutövaren. Resultatet analyserades i samband med tio vetenskapliga artiklar och fyra teoretiska ramverk; makt, handlingsutrymme, mentalisering och stigma. Det framträdande resultatet pekar på att våldsutövare uppvisar en bristande insikt och självreglering av känslor till våldet och att socialarbetarens bemötande blir väsentlig och avgörande för behandlingsarbetets utveckling. Utgångspunkten i arbetet grundar sig i våldsutövares enskilda problematiker som behöver beaktas där socialarbetaren anpassar arbetsmetoden efter den genom sina kunskaper och kompetenser. Utöver det har arbetet ett stort fokus på partnerkontakten med den våldsutsatta för att motivera och uppmuntra till stöd under våldsutövarens behandling. Det framgår även att socialarbetare samverkar med andra verksamheter som kan påträffa våldsutövare men att det behöver vidareutvecklas för att möjliggöra ett utökat kunskapsutbyte och uppfångande av våldsutövare. Vidare påvisar resultatet att tidigare utsatthet i barndomen är ett företrädande mönster hos flera våldsutövare. 

The purpose of this study is to investigate group-oriented pedagogy and its effects, based on the subjective experiences of social students, i.e. to study the pedagogical and special educational significance of the group work. This has been done through a qualitative approach where the selection was turned towards a targeted group, and then semi-structured interviews were conducted. The result shows that group-oriented pedagogy was perceived positively, instructively and educating in large part among the respondents despite some conflicts and different views. Furthermore, characteristics such as acceptance, responsiveness, adaptation and openness are highlighted and emphasized as something that is bred or refined by working in groups. Other aspects that emerged from the results were prerequisites for a functional group work, where the respondents listed some criteria such as willingness to cooperate, group size and constellation as important conditions for a well- functioning group work. In summary, the study's content highlights that there are great opportunities for development within group work, but that it is also important to continuously develop and keep an eye on the group processes.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialtjänstens arbetsprocess ser ut när ett barn far illa eller misstänks fara illa. Studien består av tre frågeställningar och för att kunna ge svar på syftet används en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet grundar sig på intervjuer med fem socialsekreterare från fem olika kommuner i Mellansverige. När det kommer till socialsekreterarnas utredningsprocess påvisar studiens resultat att alla kommuner intervjupersonerna tillhör har samma målsättning men utgår ifrån olika arbetssätt. Några förekommande utmaningar för socialsekreterarna är en hög arbetsbelastning, begränsade resurser och klienternas minskade tillit för socialtjänsten. Ett ytterligare resultat som studien påvisar är socialsekreterarnas beskrivning av utredningsprocessen i relation till teoretisk utgångspunkt. Systemteorin är väsentlig för socialsekreterarna under utredningsprocessen eftersom individer och verksamheter i barnets närmiljö beaktas under utredningen. Anknytningsteorin visar på barnets anknytningsrelation till omvårdnadpersonerna. Empowerment används i utredningsprocessen genom att motivera klienterna till att återta makten över sin situation

Denna kvalitativa vinjettstudie syftar till att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänsten bedömer hedersrelaterat våld riktat mot kvinnor samt om etnisk bakgrund hos våldsoffret påverkar bedömningen. Syftet är dessutom att undersöka vilka insatser som socialtjänsten erbjuder för våldsoffer som lever i en hederskontext och om de skiljer sig från våld i nära relationer. Datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner och baseras på en vinjett. Genom tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och systemteori analyseras resultatet. Av studiens resultat framgår det alla deltagare identifierade heder i fallbeskrivningen, oavsett om kvinnan hade ett svenskt klingande namn eller mellanösternklingande namn. Deltagarna menar att etnicitet inte ska vara avgörande i bedömningen men att det behöver tas i hänsyn till för att bedöma allvarligheten kring hedersutövningen. Insatserna som erbjuds för våldsoffer inom en hederskontext är skyddat boende och samtalsstöd. Det framgår även att insatserna för hedersrelaterat våld och förtryck inte skiljer sig ifrån insatserna för våld i nära relationer. Slutligen anser samtliga deltagare att det krävs mer forskning och specialiserade insatser för hedersrelaterat våld och förtryck. 

Med denna studie ville vi belysa hur före detta hemlösa upplevt de sociala myndigheternas insatser samt vilken hjälp de fick under deras tid som hemlösa. I studien medverkade åtta personer som tidigare varit hemlösa. Vi har tillämpat teorier från sociologer så som Erving Goffman (Stigma), Howard Becker (avvikarkarriären) samt Johan Cullberg (kris och utveckling). Detta för att kunna belysa empirin som framkom i studien. I studien har vi använt oss av sex artiklar från tidigare forskning som handlade om hemlöshet. Detta delades upp i fyra olika kategorier och utifrån dessa har vi tillämpat vår empiri. Denna studie utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition.

Resultatet i studien visade att hälften utav respondenterna var nöjda med de insatser de fick från de sociala myndigheterna. Vi kunde även se att motivation till förändring inte endast var ett krav från de sociala myndigheterna utan genom motivation fick respondenterna de resurser de var i behov av. Andra hälften var inte nöjda med myndigheternas insatser då en del kraven var alldeles för många och svåra att uppnå. Samtliga respondenter betonade frivilliga organisationers betydelse som bidrog till att respondenterna kunde ta sig ur hemlösheten.

Inom det sociala arbetet jobbar yrkesutövare ständigt för att hjälpa samt stödja människor som är i behov av hjälp och stöd. Denna studie har sitt fokus på hur organisationen och arbetssituationen påverkar socialsekreterares arbete samt beslut. Studien har påvisat att dessa faktorer har en påverkan på socialsekreterares arbete samt beslut, vilket var de frågeställningar som vi sökte svar på. Socialsekreterare arbetar utifrån organisationens föreskrivna riktlinjer samt regelverk och dessa lagar samt regler begränsar socialsekreterares handlingsutrymme. Påverkan av arbetssituationen kan vara varierande periodvis då socialsekreterare kan uppleva en hög arbetsbelastning samt en hög personalomsättning som därmed kan bidra till en stressig arbetssituation. Denna studie är genomförd med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer och deltagarna var fem verksamma myndighetsutövare. Vi har samlat in material och analyserat det genom teorierna, stressteorin samt gräsrotsbyråkratin och genom tidigare forskning. Studien påvisar att socialsekreterare upplever brister inom organisationen, då det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning och att organisationen begränsar socialsekreterarnas arbete. Det framkom även att arbetsplatsen har en hög personalomsättning och stressig arbetssituation periodvis. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom organisationen samt den svåra arbetssituationen som vidare kopplas till resultatet.

Syftet med denna studie är att belysa svarta tjejers upplevelse av majoritetssamhällets bemötande och dess betydelse för deras känsla av tillhörighet i Sverige. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta svarta tjejer. Studien utgår även från ett bekvämlighets- och ett snöbollsursval. Det finns tre teoretiska utgångpunkter, rasifiering, intersektionalitet och tillhörighet som har tillämpats vid analysen av det empiriska materialet. Studiens resultat visar variation på hur svarta tjejer känner tillhörighet till samhället på olika sätt. Större delen av respondenterna känner inte särskilt större tillhörighet till samhället utan snarare känner större tillhörighet till andra individer som delar samma förutsättningar som de utifrån, till exempel etnisk bakgrund. Medan andra känner större tillhörighet till samhället. Detta trots att samtliga respondenter har fått ett liknande negativ bemötande från majoritetssamhället som innebär att de inte känner sig accepterade.

Nyckelord: svarta tjejer, tillhörighet, rasifiering, majoritetssamhälle, intersektionalitet

Handlingsutrymmet ger försäkringsutredare ett visst mått av eget avgörande i bedömningen av arbetsförmågan. Det förväntas en rättssäker bedömning av arbetsförmågan och en skärpt förhållning till regler och riktlinjer. Det blir därmed svårt att vara självbestämmande då regler och riktlinjer medför en del begränsningar i handlingsutrymmet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur försäkringsutredare på ansvarsområdet för sjukersättning upplever sitt handlingsutrymme i relation till sitt huvudsakliga uppdrag; bedömning av de försäkrades arbetsförmåga. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där fem semistrukturerade intervjuer genomförts med försäkringsutredare som samtliga arbetar på ansvarsområdet för sjukersättning. Resultatet visar att försäkringsutredarnas handlingsutrymme är begränsat utifrån lagstiftning, formella roller och kvalitén på läkarutlåtandet. Vidare finns ett minimalt utrymme för möjliggörande genom bedömningskedjan men begränsningarna visar sig ha en överlägsen roll. Slutligen visar resultatet att försäkringsutredarna gör bedömningen av arbetsförmågan på olika sätt. Studiens resultat har sedan analyserats i en tematisk analys utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.

The purpose of the study was to examine how parents talk to their adolescents about violence from the perspective of exposed, exposer and gender. In total, five semi-structured interviews were conducted with parents of children with different sexes, aged between 13-19. The empirical material was analysed through thematic analysis and the themes that emerged were differences in conversations based on gender and how parents' understanding of violence affects conversations.

The results show that parents tend to talk with their adolescents if something happens, that is, after a problem has arisen and then on the basis of risks of being subjected to violence or based on their own concerns. Mothers talk about the risk of violence with their children based on their own perceived anxiety about vulnerability, while fathers have easier to see their teenagers from a vulnerable perspective. Differences in how parents talk to their children based on the child's gender can be seen where parents describe that sons talk significantly less than daughters and parents find it more “difficult” to talk to the sons.

Sexuell exploatering av barn på nätet är ett fenomen som ökat substantiellt i takt med att internetanvändningen ökat i dagens samhälle. Forskning tyder på en ökning med ca 100 fall år 2020 jämfört med år 2019. Sexuell exploatering är i sig inte ett nytt fenomen, men den typen som sker via nätet kan betraktas som en ny form av exploatering som bör studeras närmare. Denna nya form av sexuell exploatering har bidragit till skapandet av en ny typ av förövare, som opererar anonymt och i många avseenden oreglerat. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur välutrustade olika sociala aktörer som socialtjänst och fristående organisationer är för att bemöta barn som blivit sexuellt exploaterade på nätet samt identifiera vilka brister som förekommer i dagsläget. I arbetet genomförs sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma både inom socialtjänsten och fristående organisationer. Intervjuresultaten delas därefter in i fyra olika identifierade teman: Yrkesverksammas bemötande av utsatta barn, Är yrkesverksamma välutrustade för att bemöta barn som utsatts för sexuell exploatering via nätet?, Barn i riskzon för sexuell exploatering samt Olika typer av sexuell exploatering. Dessa teman analyseras, huvudsakligen utifrån systemteorin, foten-i-dörren metoden samt tidigare forskning inom ämnet, och även Barns-Behov-I-Centrum-arbetssättet (BBIC) då det genomsyrar socialtjänstens arbete med barn.

Ungdomsbrottsligheten är något som tenderat att bli allt vanligare i dagens samhälle, inte minst i Eskilstuna kommun, där brotten blivit allt grövre. För att kunna arbeta brottsförebyggande är tvärprofessionell samverkan något som blivit en självklarhet där flera aktörer har ett gemensamt ansvar. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse av det lokala brottsförebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet i Eskilstuna kommun mellan socialtjänst, skola och polis. Detta genom att beskriva och analysera tvärprofessionell samverkan inom ramen för kommunens nystartade satsning Trygga unga med fokus på satsningens organisering och hur aktörerna arbetar brottsförebyggande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med olika representanter från kommunen, socialtjänsten, skolan och polisen. Studiens resultat visar att det både finns framgångar och utmaningar med tvärprofessionell samverkan, resultatet visar även hur viktigt det är med en gemensam styrning, struktur och samsyn i en samverkansprocess. Studiens resultat har sedan analyserats i en tematisk analys utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som vävs samman i en slutlig diskussion.  

Nyckelord: brottsförebyggande, ungdomar, utanförskap, tvärprofessionell samverkan, ungdomsbrottslighet, nätverk, gemenskap, socialt arbete

Syftet med studien var att beskriva och analysera kvinnors självupplevda erfarenheter av prostitution. Studien önskade besvara frågeställningen: vilka förväntningar, händelser, upplevelser och känslor som format dessa kvinnors resa i steget in, genom och ur prostitution? Studien som var av en kvalitativ ansats har baserats på sex ostrukturerade livsberättelser av kvinnor med erfarenhet av prostitution. Fokus vid intervjuerna har varit kvinnornas egna beskrivningar, upplevelser och känslor av resan in, under och ur prostitution. Studien har haft ett socialpsykologiskt perspektiv som utgångspunkt och dess teoretiska ramverk har bestått av Scheffs begrepp om skam, Goffmans teori om stigma samt Fuchs Ebaugh’s teori “the process of role exit”. Studiens resultat visade på att flera samverkande händelser och upplevelser i kvinnornas liv påverkade deras känslor och förväntningar på sig själva, vilket var framträdande inslag i kvinnornas livsberättelser om deras process, in- genom och ut ur prostitution. Kvinnornas upplevelser och känslor kring prostitutionen framkom vara komplexa. För att kunna bemöta och stödja kvinnor med prostitutionserfarenhet krävs av socialarbetare en förmåga att lyssna utan att döma och kunskap om prostitutionsprocessen. Detta för att inte ytterligare skambelägga och stigmatisera kvinnor med prostitutionserfarenhet.

Syftet med studien är att undersöka stödet som tidigare dömda erbjuds av myndigheter och civilsamhället samt vilka hinder som tillkommer med återintegreringsprocessen. Återintegrering innebär att individen återvänder till samhället efter ett avtjänat straff. Stödet som erbjuds samt de hinder som tillkommer under återintegrering har analyserats genom att dela upp resultatet av följande delar: Insatserna som erbjuds av både myndigheterna och civilsamhället, betydande faktorer och begränsningar samt belastningsregistret påverkan på återintegreringsprocessen. I denna studie utfördes fem semistrukturerade intervjuer med Kriminalvården, Krami, Kris och resursenheten ungdom och familj och dessa utgör basen för den aktuella studien. Utifrån studiens resultat uppmärksammas vikten av att skapa en god relation till den tidigare dömda snarare än att fokusera på insatsernas utbud. I resultatavsnittet inkorporerades tidigare forskning, systemteori och stigma. Detta eftersom tidigare forskning uppmärksammar vikten av en procosial omgivning då de som hade en sämre social krets var mer benägna att återfalla i brott.

I slutsatsen lyfts det upp vikten av ett gott bemötande och relation till den tidigare dömda samt att belastningsregistret är ett hinder för en lyckad återintegrering. En slutsats är att antalet insatser är inte faktorn till en framgångsrik återintegrering, utan det handlar om ett samspel och en god relation mellan individen och yrkesutövaren

Nyckelord: Återintegrering, bemötande, belastningsregister, insatser, stigma, systemteori

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptäcktes under uppsatsens gång och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade på de olikariskerna som barn med funktionsnedsättning kunde utsättas för och i vilken utsträckning.Riskerna varierade från psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ämnesområdet söka, granska och sammanställa befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsättning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jämförelse till barn utan funktionsnedsättning. Detvisade även att barn med funktionsnedsättning deltar i mindre antal aktiviteter i skolan ochpå fritiden än barn utan funktionsnedsättning samt att både hemmiljö och skolan kundeinnebära risk för utsatthet. Flickor med funktionsnedsättning var överrepresenterade inomriskkategorin sexuella övergrepp. Slutsatser som kunde dras var att socioekonomiskafaktorer hade ett samband med om barn med funktionsnedsättning blev utsatta eller inte.

Syfte med studien är att undersöka socionomstudenters attityd till den svenska välfärdsstaten och om attityden hos socionomstudenterna gentemot välfärdsstaten skiljer sig beroende på uppväxtförhållande. Vidare ämnar jag undersöka socionomstudenters kunskaper och inställning till politik och arbetsgivare. Examensarbetet har genomförts med en kvantitativ metod där socionomstudenterna fick svara på en webbenkät. Totalt besvarade 131 personer enkäten. Det insamlade datamaterialet har i IBS SPSS Statistics, version 24 främst behandlats deskriptivt för att beskriva socionomstudenternas uppväxtförhållanden, attityder, kunskap, politiska engagemang och partisympatier. Resultaten visade att de svarande socionomstudenterna på den undersökta högskolan är ganska nöjda med den välfärdsstat vi har idag, de vill ha ett högt åtagande av utförandet av välfärden genom stat och lokala myndigheter. En oroväckande hög siffra uppdagades i resultatet i frågan om studenten skulle kunna tänka sig att sjukriva sig för att få en ledig dag. Och förvånansvärt många skulle förbise chefen för att driva fram en förändring på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur socialarbetare inom social- tjänsten och på skyddat boende arbetar med ärenden som innefattar hedersrelaterat våld och förtryck. Följande frågeställningar preciseras; Vilka dilemman beskriver socialarbetare inom socialtjänsten och på skyddat boende finns i arbetet för att stödja hedersutsatta kvinnor? Hur kan arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck förstås i relation till en kritisk praktik? Stu- dien baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer med totalt sex stycken socialarbetare verksamma inom socialtjänst och på skyddat boende med kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens resultat visar att hedersvåld och förtryck är ett komplext arbetsom- råde, där det kan ses som en utmaning för socialtjänsten och skyddade boenden att bedöma vart en kvinna kan bosätta sig för att vara säker. Arbetet riskerar dock att skapa stereotypa föreställningar som kan leda till att minoritetsgrupper stigmatiseras. Samtliga respondenter lyfte att beslutet att lämna sin familj som hedersutsatt kvinna är ett svårt beslut som i många fall leder till att kvinnan går tillbaka till sitt gamla liv. När en våldsutsatt kvinna har lämnat sin familj kan det leda till en känsla av isolering och ensamhet. Samtliga respondenter betonade att en stor del av arbetet består i att stärka kvinnans egna resurser och att arbeta för ett själv- ständigt liv. Mot bakgrund av den tidigare forskningen som betonar vikten av samverkan mel- lan aktörer fanns även en enighet hos samtliga respondenter att en samverkan mellan olika aktörer är nödvändig för att i det akuta skedet kunna ge skydd åt kvinnan, men även på längre sikt kunna upprätthålla kvinnans skydd.

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap och förståelse om gymnasieelevers upplevelser och syn av psykisk ohälsa samt huruvida könsnormer påverkar deras förutsättningar att söka hjälp. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av sex semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever i Sverige. Intervjupersonernas svar har presenterats, tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning samt studiens valda teoretiska utgångspunkter, vilka är genusperspektivet och det salutogena perspektivet. Resultatet i studien har påvisat att intervjupersonerna upplevde psykisk ohälsa som något negativt, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Bidragande faktorer till psykisk ohälsa förknippade intervjupersonerna exempelvis med dålig mentalitet, försämrat mående och skolstress. Resultatet har även visat att intervjupersonerna upplevde att könsroller och normer påverkar deras sätt att tala och hantera psykisk ohälsa.

Recently, there has been a developing interest concerning children’s voices in for example decision-making and planning within different educational contexts, such as the preschool. Although children’s rights are emphasized, it is not clear how these rights are expressed in children’s everyday life. Further, children from a minority ethnic group risk marginalization in relation to other children as well as to significant adults and the society as a whole. The aim of this study was to analyze children’s perceptions of empowerment in a preschool context in a gender and ethnicity perspective. Data, collected in 2010, comprised of 25 children at 4 different preschools (aged 4-6, 13 girls, 7 children with other ethnicity than Swedish). Two different methods were used: (1) a group interview with 5-8 children at a time, using a puppet interview technique, playing different scenarios involving the children as co-actors, and (2) a photo walk where children took photos of their indoor and outdoor environment. The photos were used as stimulated recall in individual interviews with the children to let them express their empowerment in the everyday life at preschool. Children’s perceptions were in part related to environmental prerequisites such as the social and physical context of the preschool as well as more distal factors such as resources and values on the macro level. Therefore, to highlight the preschool as an influential micro environment in children’s exercising of empowerment, the interview analysis was based on an ecological systems perspective.The intersectional perspective was used to emphasize possible differences in the children’s perceptions of empowerment due to gender and ethnicity. The results indicate that children perceive the preschool teacher as an uncontested authority. In the preschool environment with least resources and most ethnic diversity among the children, there seem to be a tendency that children perceive the teachers as even stronger authorities, than in the more affluent preschool environments. The peer relations are, however, more complex and questioned by the children. If children have internalized parts of the social context, like rules, seem to vary due to their own experience of consequences of such rules. A salient prerequisite for empowerment is to increase children’s opportunities to understand and be understood. Therefore, preschool teachers need to elaborate on children’s experiences.

Increasing mental ill-health among youth and young people sent back and forth between different welfare state actors have been subjects of concern in Sweden in recent years. These young people are often labelled as having ‘complex needs’, with a placement as the social services’ possible intervention. What do young people stress as positive as well as negative experiences with placements? How can the concept ‘complex needs’ be understood in relation to placements? Semi-structured interviews were made in 2018, in two municipalities, with 9 young people between 15-22 years. They have received support from social services and psychiatric care, often related to substance abuse. The young people’s history is often a long-term process of different forms of placements, both in families as well as in residential care. Too short-term interventions may lead to discontinuity in care. Residential care is often perceived of as more storage than treatment and care. Implications are that the young person’s placement need to be more carefully monitored. Treatment introduced at the placement need to be better coordinated and evaluated jointly by social services and psychiatric care. It is important that professionals have more interventions to suggest and are working proactively to avoid future placements.

The aim of this integrative review is to investigate research of social work practices for adolescents and young adults with complex needs. The research questions are: What are the major themes in studies of practices for young people with complex needs? How do studies suggest that complex needs can be met in ways that are beneficial for young people? A young person with complex needs is in this review defined as an adolescent or young adult who, due to mental ill-health in combination with different types of social vulnerabilities, is receiving assistance from multiple welfare services. Searches were conducted in seven databases. These searches resulted in a sample of 1677 records, published 2007-2016, which in the screening process were reduced to 24 publications, all peer-reviewed articles. The participants in the studies in the articles consisted of young people, parents and professionals from mainly Anglo-Saxon countries. The articles were analyzed with qualitative summative content analysis. Three empirically generated themes were found in studies of work practices targeting young people with complex needs: collaboration-, relationship- and empowerment-oriented practices. In conclusion, the practices contain a wide variety of features, but with the joint aim of acknowledging young people's needs. The results can be used by practitioners and policymakers to further the development of services for youth with mental ill-health and social vulnerabilities, who use multiple welfare services.

The objective of this paper is to further the understanding of young people's experiences of out-of-home care (OHC). The focus will be on the tension between negative and positive experiences of OHC, refracted through the concept of liminality. The study is based on semi-structured interviews with 10 young people aged 15–22 (7 women, 3 men) with long-term contact with social services and psychiatric care. OHC can be experienced as a liminal space in both a negative and a positive sense. It is negative when perceived as containment rather than meaningful treatment. It can also be a negative experience when connected to fear, a lack of influence, and uncertainty in terms of being in between the social services and psychiatric care. It is positive when it is perceived as a turning point that enables positive change. It is then connected to feelings of meaningfulness, being respected, hope, and empowerment. The young people participating in the study also connect their experiences of OHC to a context of greater austerity in the welfare state. They reflect upon the benfits of OHC in terms of costs for society, but also the costs for the young person if the OHC is not perceived as meaningful support leading towards positive change. The participants have complex, interrelated needs and problems, and they also experience institutional gaps between psychiatric care and social services. It is important to overcome these gaps, so that young people are not located in ‘in-between spaces’ in terms of service provision. 

The paper uses the concept of recognition to investigate how young people labelled as having ‘complex needs’ experience their encounters with welfare state actors. Semi-structured interviews were held in 2018 with 14 young people, aged 15–22 years, in two Swedish municipalities. The participants have received multiple, long-term interventions from social services and psychiatric care. Research questions are: What aspects in the encounters between welfare state actors and young people may contribute to complexity in their life situations? How can Honneth’s concept of recognition illuminate this complexity? Aspects that have contributed to complexity in young people’s life situations are related to acts of dismissal. These dismissals by welfare state actors are interpreted as forms of disrespect as regards affection, rights or solidarity. Barriers to recognition are also related to the participants’ young age and position as children, and what this implies in a particular society. Our findings show that the difficulties young people face in their encounters with welfare state actors are partly due to the high level of specialization which contributes to an increased organizational complexity. Implications include that, when encountering young people in complex life situations, welfare state actors need to consider the importance of recognition as regards affection, rights, and solidarity. Recognition is central to achieving a positive outcome in working with young people in complex life situations and is expressed in social interactions. Therefore, building relationships needs to be more highly prioritized in welfare state organizations. young people in complex life situations and is expressed in social interactions. Therefore, building relationships needs to be more highly prioritized in welfare state organizations.

This paper concerns preconditions for the well-being of young people with mental ill-health combined with social vulnerabilities, also referred to as youth with complex needs. Research questions are: What barriers to sustainable work practices for young people labelled as having complex needs do professionals encounter? What do professionals identify as possible ways to overcome these barriers? Sustainable work practices are reflected in three themes: empowerment, relationships and collaboration. The findings are based on semi-structured interviews with 24 professionals, 3 men and 21 women, working in psychiatric care and the social services in two Swedish municipalities in 2016 and 2017. Major barriers are lack of continuity and co-ordination in staff and support, and fragmentation of work practices. As a consequence of the increased specialization of human service organizations, young people have to interact with many different professionals which could cause disparate interventions. Possible ways mentioned to overcome these barriers are supported through good interactional skills, using keyworkers as well therapeutic alliances, wrap-around services and case management. Complexity is linked to organizations and work practices rather than to young people. An often dysfunctional service delivery system in organizations with rigid boundaries may also affect professionals’ aim for sustainable support.

Syftet var att undersöka attityder, beteendemönster och erfarenheter hos föräldra­par i två län, när det gäller uttag av föräldrapenning. I de ingående länen har Västerbotten det högsta och Skåne det lägsta uttaget av föräldra­penning bland fäder. Två kommuner med högt och lågt föräldra­penning­uttag bland fäder studerades i respektive län, Umeå och Lycksele samt Lund och Tomelilla. Metodologin var inspirerad av grounded theory. Data omfattade 32 intervjuer med fäder och mödrar, 20 intervjuer med nyckel­personer inom Försäkrings­kassan, mödra­vården, kommunen och företag samt statistik över kommun­ernas befolknings- och näringslivs­struktur. Inter­vjuerna genomfördes under 2008. Resultaten visar ett tydligare mönster av mer traditionell arbets­delning av hushålls­sysslorna bland Skåne- jämfört med Väster­bottens­paren. Samma mönster gäller även vid jämförelse mellan kommun­erna med lågt respektive högt uttag. En mer positiv attityd till föräldra­försäkringen finns i kommunerna med högt föräldrapenninguttag bland fäder jämfört med de med lågt uttag. En för­klaring kan vara att förändringar tenderar att uppträda först i heterogena miljöer med en relativt ung och välutbildad befolkning där olika norm­system konkurrerar med varandra, vilket gäller Umeå och Lund. I Väster­­botten har Försäkrings­kassan, landstinget och företag haft kampanjer för män under 1990-talet vilket sannolikt har bidragit positivt till fäders uttag. Fäder i de bägge länen uttrycker positiva upplevelser av att ha varit för­äldra­­lediga. Ett dominerande intryck är att arbetsgivarna har en tillåtande attityd till fäders önskan om att vara föräldralediga.

This paper investigated Swedish parents’ motives for, experiences of and gender equality in relation to paid parental leave. The purpose was to explore similarities and differences in attitudes and experiences between parents in the two regions in Sweden with the largest difference in paid parental leave use among fathers. Data were drawn from interviews completed in 2008 with 16 heterosexual couples with a child born 2005 or 2006. The semi-structured interviews were analyzed according to grounded theory. In terms of experiences of the leave, a positive similarity in the study was that the couples described that they got to know the child better. Some negative similarities were that they felt they were alone and restricted. Primarily, the fathers in the northern part, focused on the lack of male networks. A traditional division of labor was a stronger pattern among couples in the southern region compared with the couples in the northern region. Tendencies are indicated towards an increased child-orientation, which could be connected with a change in hegemonic masculinity. In conclusion, the differences discovered between the four communities may to a great extent be depending on a cultural lag. This implied that change in values tend to take place first in social environments with multiple heterogeneous actors.

The purpose was to explore similarities and differences in motives, experiences and gender equality between parents in two municipalities (one smaller than the other) in each of the two counties in Sweden with the largest difference in paid parental leave use among fathers. Data were drawn from interviews in 2008 with 16 heterosexual couples with a child born 2005 or 2006. The semi-structured interviews were analyzed inspired by grounded theory. A positive similarity was that couples experienced that they got to know the child better. Negative similarities were that mothers and fathers occasionally felt alone and restricted, fathers emphasized lack of male networks. Traditional division of household labor is a stronger pattern among couples in the southern county compared with couples in the northern county. Tendencies are towards increased child-orientation among fathers, which could connect to change in hegemonic masculinity, not necessarily related to increased gender equality in household labor. Differences may depend on that changes in values tend to first occur in heterogeneous social environments, such as the larger municipalities. In the northern county, extensive campaigns have been held during the 1990s to encourage men’s use of paid parental leave, which may have contributed to regional difference.

Denna kvalitativa studie utforskar skolkuratorernas roll och arbetssätt för att främja elevers välbefinnande inom grundskolans miljö, med särskilt fokus på användningen av olika strategier och metoder. Studien belyser hur skolkuratorer arbetar för att skapa en trygg och stödjande atmosfär. Den belyser också vikten av skolkuratorers samarbete med annan skolpersonal för att förbättra och optimera deras kurativa insatser. Resultatet av studien bygger på semistrukturerade intervjuer med elva skolkuratorer från Sörmland, Sverige. Denna forskningsstudie visar en diversifierad användning av strategier för att främja elevhälsan. Det understryker också vikten av samarbete som en nyckelfaktor för att skapa en positiv skolmiljö. Genom att belysa dessa aspekter bidrar studien till en djupare förståelse för skolkuratorernas betydelsefulla roll och deras arbetsmetoder, som är avgörande för att stödja och förbättra elevernas välbefinnande inom skolmiljön.

ABSTRACT The purpose of the following qualitative study is to investigate how social workers in the social services make decisions based on the application of law from the Convention on the Rights of the Child and the Social Services Act for children of school age up to 15 years, who have problems in their relationship with their guardians and who are exposed to an unsafe environment. Semi-structured interviews were conducted with four social workers. In the social services' child and youth investigations, the best interests of the child and the Convention on the Rights of the Child are considered in Article 12. The study wants to understand how social workers consider the best interests of the child in investigations and assessment of interventions. There are several different methods that are implemented in the social services' child and youth investigation. BBIC, Signs Of Safety and ACE. The methods are applied to help social workers to investigate those families with children where, for example, there is violence in a close relationship, neglect and where there are shortcomings in parenting. Interventions that the social worker offer are supportive interventions and intervention efforts. Important factors that can affect the assessment one of the efforts is health. Keywords: Sign of Safety, children social work, children mental illness, parental behavior affects children and parents' relationship to their children.

Sammanfattning

Denna studie handlar om socialsekreterares uppfattningar kring begreppet hedersrelaterat våld och förtryck och vilka förutsättningar de har i sitt arbete. Studien fokuserar på att lyfta fram socialsekreterarnas definition av HRV och vilka möjligheter och utmaningar de upplever i sitt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts med ett antal socialsekreterare. Dessa intervjuer visar att hedersrelaterat våld och förtryck är en komplex problematik, som förknippas med familjens heder, kultur och kollektivt tänkande. Studiens resultat visar att det inte finns en sammanhängande definition av hedersrelaterat våld och förtryck, men samtliga socialsekreterare håller med om att det handlar om heder, kultur och patriarkala synsätt. Socialsekreterare upplever många utmaningar i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet av studien lyfter fram att socialsekreterare upplever att det är svårt att komma fram till utsatta personer och erbjuder det stöd som de behöver. Dessutom kommer offren ofta från familjer som präglas av ett kollektivt tänkande och de har svårt att fatta sina egna beslut och söka hjälp. Studien visar att det behövs en mer omfattande definition av hedersrelaterat våld och förtryck samt att erbjuda mer information om hur socialtjänsten kan stödja och hjälpa personer som har blivit utsatta för HRV.

Studiens syfte var att undersöka polisers syn på sitt brottsförebyggande arbete i skolan. Metoden som användes var en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes och analyserades med hjälp av begrepp ur det sociokulturella perspektivet. Analysen utgick från fem intervjuer. Resultaten visade att en stor del av polisens brottsförebyggande arbete i skolan syftar till att skapa relationer med eleverna. Resultaten visade också att samverkan med andra aktörer är en central del i att fånga upp eleverna i tidigt skede för det brottsförebyggande arbetet. Det framgick att det finns en utmaning i det brottsförebyggande arbetet i skolor som befinner sig i utsatta områden då en större del av eleverna kan ha en negativ bild av Polismyndigheten. Slutsatserna som kan dras är att det behöver läggas mer resurser på det brottsförebyggande arbetet i skolor samt att samverkan med andra aktörer behöver fortgå och utvecklas. Relevansen studien har är att få en inblick i hur polisen arbetar brottsförebyggande inom skolverksamheter i praktiken.

Title: Dementia care and “best practice” - in everyday life until end of life

Background: This study is part of a project financed by Mälardalen Skill Centre for Health and Welfare (MKHV) 2016-2018, aiming at providing practitioners bases to develop evidence based activities in municipal eldercare.

Aim: To search for “best practice” within municipal care for older persons with dementia (PWD), through a knowledge overview.

Methods: Based on a literature review with search words taking a broad view, 36 articles were analyzed and categorized into three areas: 1. End of life care (EOL) 2. Education for staff and 3. Knowledge of caring and interacting from the perspectives of PWD, next of kin, care professionals and management. The results were presented at three seminars for practitioners who were invited to give feedback.

Results: EOL: Findings show diversity between different care professionals, the PWD and next of kin. Care professionals and next of kin seldom regard dementia as the terminal illness it is. This makes the border between everyday life and end of life care blurred which complicates care and interactions. Education: Intervention studies with education program based on a learning philosophy and focusing on communication are promising. Interprofessional education may help staff to think outside the box. When structural reforms are included in interventions there is a potential for lasting change. Knowledge of caring and interacting showed diverse views on therapies, where intentions of therapies may clash with PWD´s perspectives, such as symptom control rather than adding quality of life. Care management assessments risk being discriminatory if PWD are treated as objects. Nuanced examples of life review and validation method challenge routines and show potentials to enrich life and care of PWD.

Conclusions: A broad view on “best practice” informs dementia care with a holistic perspective encompassing art, communication skills, life history, interprofessional cooperation as well as environmental aspects of everyday life until end of life. More participant observation type of studies are welcome to capture the interplay between the actors: older PWD, their next of kin and care professionals. PWD´s voices are crucial to develop best practices.

Considers the humanistic-historical dimension of ageing and substantiates new perspectives on family roles and intergenerational relationships. Also examines age discrimination, the impact of the increase in early retirement, the effect of old and new technology on older people's lives, and more.

Purpose: The aim is to explore how family relations are affected by societal

changes in relation to informal and formal caregiving and self-determination

of older adults.

Design/methodology/approach: Care managers (CMs)/social workers (SWs)

(N = 124) participated in a comparative vignette study including Japan, South

Korea, and Sweden. Systems theory was used.

Findings: Japanese CMs/SWs clearly describe their efforts to create networks

in a relational way between formal and informal actors in the community. South

Korean CMs/SWs balance between suggesting interventions to support daily

life at home or a move to a nursing home, often acknowledging the family as the

main caregiver. In Sweden, CMs/SWs highlight the juridical element in meeting

the older adult and the interventions offered, and families primarily give social

support. Regarding self-determination, the Japanese priority is for CMs/SWs

to harmonize within the family and the community. South Korean CMs/SWs

express ambivalent attitudes to older adults’ capability for self-determination in

the intersection between formal and family care. Swedish CMs/SWs adhere to

the older adult’s self-determination, while acknowledging the role of the family

in persuading the older adult to accept interventions. The results suggest emerging

defamilialization in South Korea, while tendencies to refamilialization are

noticed in Japan and Sweden, albeit in different ways.

Research limitations/implications: In translation, nuances may be lost. A

focus on changing families shows that country-specific details in care services

have been reduced. For future research, perspectives of “care” need to be studied

on different levels.

Originality/value: Using one vignette in three countries with different welfare

regimes, discussing changing views on families’, communities’ and societal caregiving

is unique. This captures changes in policy, influencing re- and defamilialization.

Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen.