mdh.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 340
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Acar, Corceta
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Man ska inte ge läxa för läxans skull: En studie om utveckling av den rådande läxsituationen2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid. Oavsett uppfattning upplevdes läxan som en möjlighet. Vidare framkom i studien att dialogen mellan pedagogerna i arbetslaget ansågs vara den avgörande faktorn i frågan om utveckling av läxan. I samband med dialogen i denna studie uppstod fem olika riktningar i diskussionen om utveckling av läxor: eleven som resurs, läxbank, balans och struktur, stöd från föräldrar och stödtid. Den slutsats som studien kom fram till var att dialogen och en pedagogisk diskurs måste förekomma mellan pedagogerna för att kunna generera nya idéer, kunskaper och erfarenheter av läxan eftersom utveckling kretsar kring tillgången till andra människor. Handlingsplan för läxor blev således handling i dialogen.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Adolfsson, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Johansson, Christian
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Framtidens kompetenser och resurser på grundsärskolan: - en pedagogisk utmaning!2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att, ur de professionellas perspektiv, ta reda på hur kompetensen på grundsärskolan ser ut idag hos några informanter och vad som kan behöva förändras och eventuellt se annorlunda i denna verksamhet, för att möta och tillgodose elevernas stödbehov inom de kommande tio åren. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta klasslärare i grundsärskolan. Pedagogerna fick ge uttryck för sin vision om hur en optimal organisation för verksamheten skulle kunna se ut, samt vilken sorts kompetens som skulle kunna gynna undervisningen och dess kvalitet. I resultatet framkom det att utmaning med arbetet med eleverna var att berika elevernas språk och kommunikationsförmåga. Andra svårigheter som belystes var åldersadekvat undervisningsmaterial och höga kunskapskrav. Klasslärarna ansåg att det fortfarande saknas professioner i verksamheterna såsom speciallärare, specialpedagog, IT-pedagog, samt även flerspråkiga pedagoger. Andra väsentliga faktorer som informanterna också påtalade i studien var pedagogiska lärverktyg, samt att grundsärskolans lärmiljö måste konstrueras och anpassas så att de blir mer tillgängliga för de elever som går där, både fysiskt och psykiskt. De konstaterade också att det fanns faktorer som påverkar möjligheten till en undervisning av god kvalitet, både pedagogernas kompetens, lokalernas utformning – omständigheter som tillsammans bildar undervisningskontexten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ahlin, Linda
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Beijer, Johanna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Elevinflytande i matematiken: Två pedagogers och fyra elevers perspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur pedagoger och elever upplever

    elevinflytande i matematiken. Vi ville även undersöka om pedagogernas syn på

    elevinflytande stämde med det som står i styrdokumenten. En kvalitativ

    undersökning med intervjuer av två pedagoger och fyra elever samt observationer i

    pedagogernas klassrum genomfördes. Vårt resultat visade att elevinflytandet inte är

    stort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.

    Resultatet visade även att eleverna främst har inflytande över praktiska saker som

    exempelvis vilket material de använder. Gällande planeringen av

    matematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade något inflytande i

    detta. Pedagogerna i denna undersökning ansåg att elevinflytande var något positivt

    men att de ansåg att det var för problematiskt inom matematiken för att kunna

    genomföra detta i praktiken. Detta gör att pedagogernas uppfattning gällande

    elevinflytande inte alltid stämde överens med styrdokumenten då pedagogerna ansåg

    att området var ett mål att sträva mot istället för ett genomgående arbetssätt

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Elevinflytande i matematiken
  • 4.
    Alisa, Lindeberg
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Digitala verktyg för barns språk- och kommunikationsutveckling i förskolan: En kvalitativ studie om förskollärares användning av digitala verktyg i arbetet för att främja barns språk- och kommunikationsförmåga i förskolan.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande arbete är att fördjupa kunskapen om förskollärares användning av digitala verktyg i arbetet med att främja barns språk- och kommunikationsförmåga i förskolan. Studien grundar sig på intervjuer med sju förskollärare på olika förskolor med olika ålder, bakgrund, kön, etc. Studiens metodologiska anslag är kvalitativ intervju och tematisk analys. Resultatet av studien påvisar att digitala verktyg anses som en viktig del av verksamheten och som avsevärt gynnar barns språk- och kommunikationsutveckling. Slutsatsen är att förskollärare har goda kunskaper i användandet av digitala verktyg men att det föreligger hinder i form av bristande kompetens och bristfällig utrustning för användandet i det vardagliga arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Allard, Daniel
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Sex gymnasielärares upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet över tid utifrån elevinflytande och elevdemokrati2007Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Alm, Eva-Karin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Är jag välkommen: Om tillgängligheten till fritidsaktiviteter för ungdomar med lätt till måttlig utvecklingsstörning från ett inifrån perspektiv2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 – 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid. Alla betonade vikten av att vara aktiv oavsett om man var med i en förening eller inte. För nästan alla ungdomar innebar fritiden begränsade möjligheter att umgås med jämnåriga kamrater. Dessa träffade de oftast bara i skolan och i vissa fall på fritidsgården. Föräldrarna hade ett stort ansvar att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet. Stöd i form av LSS visade sig inte vara särskilt vanligt och förekom i begränsad omfattning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Är jag välkommen?
  • 7.
    Alsammarraie, Farah
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Davidsson, Elin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ateljén – En miljö för barns utveckling och lärande.: En kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare beskriver ateljén som en miljö för barns utveckling och lärande. Vi har i denna kvalitativa studie intervjuat åtta förskollärare från förskolor med olika inriktningar, för att få insikt i förskollärares förhållningssätt, tankar, och erfarenheter kring de aktiviteter som sker i ateljén. Resultatet synliggör tre teman; ateljéns fysiska rum, ateljéns möjligheter och förhållningssätt. Förskollärarna i studien beskriver ateljén som en betydelsefull miljö för barns lärande och utveckling där pedagoger och barn samspelar, inspirerar och utmanar varandra. En inbjudande och tillåtande miljö i ateljén med rikt och stimulerande material beskrivs av förskollärarna som viktiga delar för att främja flera olika aspekter av barns utveckling och lärande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ateljén – En miljö för barns utveckling och lärande. En kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare.
  • 8.
    Anderot, Madelene
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.
    Karlsson, Frida
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation. Mälardalens högskola.
    Individanpassad undervisning: - Hur lärare arbetar utifrån elevers olika sätt att lära2008Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Andersson, Anna-Lena
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Henriksson, Anne-Lill
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur kommer det sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik? 2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete har tagit upp frågan: Hur kommer det sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik?

    Studiens huvudintresse riktas mot hur dagens speciallärare/resurslärare arbetar för att bemöta och hjälpa elever i svårigheter i ämnet matematik, där studiens problemområde är att synliggöra Hur det kommer sig att många elever lämnar grundskolan i åk 9, utan att nå målen i matematik? Med avstamp i problemområdet synliggörs syfte, som är att belysa vad speciallärare uppfattar kan medverka till att matematiksvårigheter uppstår och vilka åtgärder som vidtas. För att undersöka fältet använder vi oss av den kvalitativa metoden och fallstudie som metodansats. I studien ingår 14 intervjuer med speciallärare/resurslärare verksamma i kommunala skolor, på olika stadier. Forskning varnar för kortsiktiga kunskapsmål samt att låta diagnoser och matematikboken få ett alltför stort utrymme i undervisningen, men belyser värdet av att söka förståelse för elevers matematiksvårigheter i den kontext svårigheterna uppstår. Man nämner lärarens bristande kompetens som en bidragande orsak till att matematiksvårigheter uppstår. Andra faktorer som kan kopplas till olika nivåer är bristen på tid och bristande språklig kompetens. Studiens resultat visar att respondenterna till större del identifierar elever med behov av stöd via diagnoser, som följas upp av samtal. Resultatet visar att man ser en brist i att följa upp och upptäcka elevers svårigheter vid stadieövergångar, och förespråkar en röd tråd i undervisningen. De anser att åtgärdsprogram är ett värdefullt redskap för utvärderingar och uppföljning av elevers utveckling. Förebyggande insatser anses vara betydelsefullt för elevers känslomässiga reaktioner och kan motverka att elever hamnar i matematiksvårigheter.

    Slutligen vill vi tacka vår handledare, Tina Hellblom-Thibblin för all, högst värdefulla sakkunnighet som handelare och alla goda ord på vägen.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Examensarbete
  • 10.
    Andersson Dimberg, Nina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Wahlqvist Jung, Emilia
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Undervisning i förskolan: ”…och då är det ju liksom upp till mig att fånga dom här situationerna och synliggöra det här för barnen. Jag har en jätteviktig roll i undervisningen”.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta verksamma förskollärare uppfattar och beskriver undervisning i förskolan. Vi har utfört en kvalitativ studie och med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlat in vårt material. Resultatet visar bland annat att undervisning främst definieras som kommunikation och samspel med barnen samt att olika ramfaktorer såsom gruppstorlek, personalens kompetens och tid för planering anses påverka undervisningen. Vidare kan utläsas att undervisning ibland tenderar att förväxlas med lärande. I resultatet beskrivs olika situationer i förskolan där undervisningen kommer till uttryck. Dock kan slutsatsen dras att undervisning i en förskolekontext är komplex och att den bör fortsätta reflekteras och diskuteras för att möjligtvis sträva mot en samsyn av främst definitionen av undervisning så att den inte förväxlas med lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Jessica
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Dyskalkyli: Kunskaper och attityder hos några lärare inom grundskolans tidigare år.2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur några lärares kunskaper och attityder ser ut gällande dyskalkyli. För att uppnå syftet använder studien en enkät som lämnats ut till lärare på två skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lärares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie är att dyskalkyli är ett svårdefinierat begrepp då det finns olika definitioner och forskare är oense. Detta märks på lärarnas svar då även de är osäkra på begreppet och kunskapen är låg. Attityden hos lärarna visas vara positiv då de flesta accepterar dyskalkyli som diagnos och vill stötta elever med dessa svårigheter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Dyskalkyli
  • 12.
    Andersson, Linda
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Andersson, Lena
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Vattenrum: Att utveckla en stimulerande lärmiljö för barn i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Att förskolans lärmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsättningar för barns lek och lärande. Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lärande. Utvecklingsarbetet genomfördes på en förskola på en avdelning med barn i åldern 1-3 år. Metoder som användes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frågeformulär till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum). Resultatet visade att rummet som skapades inspirerade barn till samspel, lek och lärande. Enligt frågeformulären ansåg personalen att färg och form påverkar barnens sinnen positivt. Resultatet från observationerna visade att när barn experimenterade och utforskade tillsammans med personalen, fick de en förståelse för sin egen utveckling och lärande. Utvecklingen av miljön har bidragit till att miljön har fått en tydligare funktion och syfte, vilket har påverkat barnens utveckling och lärande.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Linda
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Petrovic, Daniela
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Föräldrar har rättigheter i förskolan, men hur ser det egentligen ut i praktiken?: En studie om hur föräldrar ges möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar ges möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Metoden är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av sju förskollärare, två barnskötare samt sju föräldrar. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade på att förskolepersonalen använde sig av liknande metoder för föräldrars delaktighet och inflytande, samt att föräldrarna upplevde att de gavs möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet på liknande sätt som personalen beskrev, med visst undantag. 

    Undersökningen har visat att föräldrasamverkan upplevs som en viktig del i förskolans verksamhet av både personal och föräldrar. Metoderna för delaktighet och inflytande ser liknande ut i de berörda förskolorna. Ett problem kan dock vara att hitta metoder för att nå ut till alla föräldrar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Andersson, Marlene
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Maultasch, Frida
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Pedagogers konflikthanteringsmetoder i förskola och grundskola2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade. Resultatet visar också att samtliga pedagoger anser att barns sociala kompetens utvecklas i och med upplevelser och hantering av konflikter och kan på sikt ge dem de verktyg de behöver för att lösa konflikter konstruktivt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson, Tobias
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Evertsson, David
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Särskild begåvning och matematik – Hur yttrar det sig?: Vad uppfattar pedagoger som kännetecken på särskild begåvning och hur kommer det till uttryck?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka vilka kännetecken pedagoger uppfattar att de särskilt begåvade eleverna uppvisar och hur de kommer till uttryck i matematikundervisningen. Detta görs med förhoppningen att fler pedagoger ska kunna uppmärksamma sina särskilt begåvade elever. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger samt två observationer av särskilt begåvade elever. Resultatet visar dels att pedagoger uppfattar vissa kännetecken som tecken på särskild begåvning trots att kännetecknen inte har koppling till särskild begåvning. Resultatet visar också att de särskilt begåvade eleverna utnyttjar sina mer välutvecklade förmågor på olika sätt beroende på om de har intresse för ämnet och känner sig motiverade. Studiens implikation på yrkesutövandet blir att det behövs mer kunskap hos pedagoger om hur kännetecknen kan komma till uttryck för att säkerställa att fler av de oidentifierade eleverna uppmärksammas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Andertjärn, Pia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Haanpää, Linda
    Pedagogers beskrivning av utomhuspedagogik inom förskola och skola2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att undersöka om det fanns några skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt till och arbetssätt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att på så sätt få ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi använde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet från våra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhållningssätt till utomhuspedagogik och upplevde sig själva som medupptäckare då de vägledde barnen till att utforska sin närmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utsträckning som förskola och skola använde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nämnde närmiljön och gården som en plats där utomhuspedagogik främst sker. Våra slutsatser av studien är att pedagogens förhållningssätt, kunskaper och personliga intresse för natur påverkade i vilken grad och plats som pedagogen bedrev utomhuspedagogik. Vår tolkning av detta är att utomhuspedagogik kan tillämpas som ett redskap i verksamheten och som ett komplement till inomhuspedagogik

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Anehag, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Felde, Cecilia
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    ELEVER MED SPRÅKSTÖRNING: -en speciallärares och en logopeds arbetssätt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera en speciallärares och en logopeds syn på framgångsfaktorer när det gäller språkutvecklande arbete med elever som har språkstörning. Syftet var också att beskriva och analysera speciallärarens och logopedens arbetssätt för språkutveckling hos elever med språkstörning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi använde oss av en kvalitativ metod och gjorde en fallstudie som till viss del är inspirerad av hermeneutiken. Urvalet till studien är strategiskt eftersom studien genomfördes på en skola där de organiserat en språkgrupp. I språkgruppen arbetar en logoped och en speciallärare tillsammans med sex barn som har språkstörning. Under två dagar genomförde vi sex observationer som följdes av lika många korta samtalsintervjuer. Vi gjorde även två längre halvstrukturerade intervjuer, en med specialläraren och en med logopeden. Studiens resultat visade att det arbete som specialläraren och logopeden uppfattade som framgångsrikt arbete med elever som har språkstörning har stöd i tidigare forskning. De utvecklande arbetssätt som framkom i vår studie handlar om att utveckla elevernas språk och kommunikationsförmåga, ge regelbundna individuella interventioner, ha positiva och nära relationer med sina elever, ge eleverna tid att uttrycka sig och att bli lyssnade på. Studien visade att stöd, struktur och strategier är viktigt för elevernas lärande. I studien kom vi fram till att tecken som stöd är en viktig strategi för denna elevgrupp för att utveckla elevernas språk- och kommunikationsförmåga. Denna strategi hade bristfälligt stöd i tidigare forskning. Vi anser därmed att mer forskning behövs när det gäller betydelsen av tecken som stöd för barn med språkstörning. Vår förhoppning är att denna fallstudies resultat ska vara användbart för andra pedagoger i deras arbete med elever som har språkstörning. Genom resultatet kan de förhoppningsvis känna stöd samt utveckla arbetet, med elever som har språkstörning, i den egna verksamheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Arnberg, Alexander
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Teaching Language with Moving Pictures: Teacher attitudes toward fictional films in EFL classrooms2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Previous research has suggested that teacher attitudes toward film in the classroom (film pedagogy) is influenced by general attitudes to film as well as lessons’ learning objectives. This study presents five Swedish upper-secondary English teachers’ attitudes to film in the classroom, in relation to six specific learning objectives: cultural aspects, reading comprehension, vocabulary knowledge, writing skills, grammar skills and oral skills. This study also presents the teachers’ general attitudes to film and their opinion of film as a potential motivator in the classroom. The findings suggested that learning objectives influence attitudes to film in the classroom and the approach to film pedagogy. Furthermore, teachers’ general attitudes and personal film habits might influence their opinions on the value of film, as a tool for teaching EFL or as a motivator. An implication of this study is the importance of teacher attitudes and their effect on pedagogical choices made in classrooms.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Teaching Language with Moving Pictures
  • 19.
    Axelsson, Annika
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Lundqvist, Johanna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Sandström, Margareta
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Tre mammor berättar om sina barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan2017Ingår i: Barn och unga i skola och samhälle / [ed] Anders Garpelin och Anette Sandberg, Västerås: Mälardalen University Sweden , 2017, 31Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med den studie som ligger till grund för detta bokkapitel var att belysa tre mammors upplevelser av sina barns väg från förskola till förskoleklass. En kvalitativ forskningsansats, livsberättelser och en bioekologisk innehållsanalys användes. Studien visade att barns tid i förskola och förskoleklass samt övergången däremellan kan se olika ut. Den visade också att mammor kan känna oro för att deras barn inte ska få det stöd som de behöver för att kunna delta, lära sig och utvecklas i förskola och förskoleklass. Dessutom visade studien att mammor kan ta en aktiv del i arbetet med att förebygga och lösa problem i förskola och förskoleklass. De tre mammorna ville sina barns bästa och inriktade sina krafter på att de skulle få en så trygg och harmonisk tid i förskola och förskoleklass som möjligt. De ville också att deras barn skulle få intellektuell stimulans och nödvändiga behov tillgodosedda. 

  • 20.
    Axelsson, Jonathan
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Bjerke, Hannah
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    ATT SKAPAS I SKAPANDET: EN MATERIELLT-DISKURSIV STUDIE OM BARN, MATERIALITETER, SKAPANDE OCH VARANDE2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska förskolan har en väl etablerad skapandetradition. Mot bakgrunden av att skapande tycks ske på förskolor i stort sätt varje dag anser vi att det är av intresse att studera fenomenet. Syftet med denna studie är att studera yngre barns tillblivelser vid skapandeaktiviteter och på vilket sätt vuxnas förhållningssätt ingår i dessa processer. Studien har genomförts med deltagande-strukturerade observationer och med agentiell realism som teoretiskt perspektiv. Ett ändamål för studien har varit att pröva posthumanistiska teorier på förskolepedagogiska situationer. Studien har landat i en slutsats där materialiteter och vuxnas förhållningssätt har betydelse för yngre barns tillblivelse och att det materiella och det ontologiska ofrånkomligt är sammanflätade.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Bengtsson Svärd, Camilla
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att arbeta ämnesintegrerat med matematik: En studie kring lärares syn på ämnesintegrerad undervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att arbeta ämnesintegrerat med matematik

    En studie kring lärares syn på ämnesintegrerad undervisning

    Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare såg på ämnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes några lärares syn på ämnesintegrerad undervisning. För att försöka förstå och beskriva respondenternas vardag användes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som användes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lärare kände att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förståelse för hur de praktiskt kan använda matematiska verktyg och begrepp. En viktig faktor som ansågs vara avgörande för hur den ämnesintegrerade undervisningen lyckas var lärarnas planeringstid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ämnesintegrering
  • 22.
    Berg, Gunnar
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    RUC i gränslandet mellan akademi och skola.: En utvärdering av RUC vid Umeå universitet.2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Berggren Quintino, Sandra
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Bergqvist, Vanja
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Föräldrars syn på inflytande i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att synliggöra föräldrars syn på olika samverkansformer inom förskolan med fokus på föräldrainflytande. Ett kvalitativt angreppssätt har använts för att genomföra studien. Resultatet visar att föräldrar med annat modersmål än svenska upplever utmaningar med att ha inflytande om regler och rutiner på grund av språkliga och kulturella skillnader. Mammor känner sig mer inkluderade i barnens utbildning och känner fler möjligheter till att ha inflytande än pappor. Föräldrarna vill ha inflytande i barnens utbildning till viss del men genom olika samverkansformer. Vilka samverkansformer de föredrar kan relateras till personlighet. En viss maktstruktur finns och strukturen har betydelse för föräldrarnas inflytande. Studien är tolkad utifrån Foucaults maktperspektiv. Enligt Foucault är det utformandet av rutiner, förutbestämda regler och normer som skapar maktrelationer. Slutsatsen är att föräldrars personlighet, kön och modersmål samt styrkan i relationer är betydande för deras möjlighet till inflytande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Berggren, Teresa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Pokkinen, Pia
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Förskolors arbete med pedagogisk dokumentation: Hur förskollärare arbetar för att synliggöra barns lärprocesser samt för att utveckla verksamheten2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskolans läroplan kräver att förskolan dokumenterar och systematiskt utvecklar verksamheten. Med anledning av att pedagogisk dokumentation kan ses som svårhanterligt, tidskrävande och att den kan hanteras och tolkas på skilda sätt, uppkom intresset för att studera området. Studien är gjord med en kvalitativ metod, där det skett intervjuer på åtta skilda förskolor, drivna i olika regi, för att få en bredare syn kring hur pedagogisk dokumentation kan användas. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare med hjälp av pedagogisk dokumentation kan synliggöra barns lärprocesser samt hur förskolans verksamhet kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation som arbetssätt. Resultatet visar att barns lärprocesser synliggörs på flera skilda vis samt att verksamhetsutveckling kan ske genom att reflektera kring material som rör barns lärprocesser, samt förskolors miljöer och personalens förhållningssätt. Intervjumaterialet är sorterat i tre huvudteman med underliggande kategorier. Innehållet analyseras sedan utifrån forskningsfrågorna och ett onto-epistemologiskt teoretiskt perspektiv. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation är ett väl fungerande arbetssätt för att synliggöra barns lärprocesser samt för att kvalitetssäkra verksamhetens utveckling. Dock krävs det att det finns tid för reflektion och analys. Handledning och att personalen får kompetensutveckling inom pedagogisk dokumentation är nästan en förutsättning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förskolors arbete med pedagogisk dokumentation
  • 25.
    Berglund, Maria-Therese
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Thunstedt Degnell, Jacqueline
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Stämmer det här verkligen?: En kvalitativ studie om hur källkritik och informationssökning tillämpas i undervisningen i grundskolans tidiga år.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Källkritik och informationssökning är en viktig del av en digital kompetens och därav även en stor del av revideringen av LGR11 (Skolverket, 2018a) som fokuserat på att digitalisera skolan. Tidigare forskning tyder på att minst undervisning inom området ges i grundskolans tidiga år. Syftet med denna studie är således att få en ökad insikt i hur undervisning i och om området ser ut i årskurserna F-3. Vi valde att främst se till lärarnas egna resonemang och tolkningar, därav har våra metoder utgått från en kvalitativ ansats och ett pragmatiskt perspektiv. Genom surveyundersökning och semistrukturerade intervjuer har vi kunnat se över 38 F-3 lärares tankar om undervisning i källkritik och informationssökning. Lärarna i studien ser området som en självklar del av det vardagliga arbetet i skolan och en viktig kunskap i det digitaliserade samhället som bör arbetas med från förskolan och i alla skolans ämnen, däremot uteblir undervisningen ofta trots att lärarna ser sina egna kunskaper i området som tillräckliga. Lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling inom området då de upplever osäkerheter kring den didaktiska aspekten. Faktatexter och diskussioner i helklass blir därför de vanligast förekommande arbetsmetoderna oavsett årskurs och skolbiblioteket ses inte som en resurs i undervisningen vid källkritik och informationssökning. Området har en tendens att prioriteras bort med anledning av brist på tid, både vad gäller planering och undervisningstid, och digitala verktyg. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Stämmer det här verkligen?
  • 26.
    Bergman, Angelica
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Motivation och kreativitet i grundskolan: En enkätstudie om en grupp elevers upplevda lärandemiljö i år 82012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Många elever når inte godkända mål när de lämnar grundskolan. Anledningen till varför det ser ut så är självklart mångfacetterad, men jag funderar på om en anledning kan vara att elever idag kanske fått en annan inställning till skolgång och utbildning. Det är intressant att studera hur elever på högstadiet upplever sin lärandesituation. Huvudsyftet med studien var att synliggöra elevers uppfattningar om motivation och kreativitet i relation till hur de upplever sin nuvarande lärandesituation i skolans miljö och arbetssätt. Det första delsyftet var att få en bild av elevernas uppfattningar gällande om och på vilka sätt motivation och kreativitet förändrats mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Det andra delsyftet handlade närmare om elevernas upplevelser av vilka sätt/arbetssätt som ökar motivation och kreativitet hos högstadieelever i framtidens moderna skola. Studien är viktig för att motivation är en förutsättning innan lärande kan ske, menar Körling (2009). En kvalitativ metod med frågeformulär med vissa kvantitativa inslag har använts. Urvalet är 32 högstadieelever på en högstadieskola i Sverige. Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna känner sig omotiverade och stressade inför sin lärandesituation. De upplever att det är för mycket teoretiskt innehåll och önskar sig mer av praktiska och estetiska inslag i klassrumssituationen. De vill även att flera hjälpmedel som teknisk utrustning används. Slutsatserna är flera. Det nuvarande skolsystemet bör radikalt förändras för att uppnå de visioner som styrdokumenten innehåller. Skolan dödar till viss del elevers kreativitet och skolan behöver bli bättre på att individanpassa för att ta tillvara på de lärstilar och intelligenser som passerar skolan. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka möjligheter att uppnå det eleverna efterfrågar. Lärare behöver kontinuerligt och medvetet reflektera över sin yrkesroll för att bli ännu bättre. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till bristande skolframgång för elever som lämnar grundskolan. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Bergman, Angelica
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    SVA-verksamheten verksamheten i teori och praktik på två högstadieskolor.: En fallstudie om hur studiens resultat kan påverka skolframgången för flerspråkiga elever.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns en del forskning kring att flerspråkiga elever inte når samma skolframgång som enspråkiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i så fall hur, sva- verksamheten skiljer sig åt i teori och praktik på två högstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspråk samt att studien ger en fingervisning om vilka möjligheter de flerspråkiga eleverna på ovan nämnda skolor har att nå samma skolframgång som elever som har svenska som modersmål. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor har använts för att ta reda på sva-verksamhetens utformning. Urvalet är två sva-lärare på två högstadieskolor i Sverige. En textanalys av kursplanerna svenska och svenska som andraspråk har gjorts för att belysa vad som skiljer ämnena åt. Resultaten visar att det finns kompetenta och behöriga sva-lärare på skolorna, men att rektorerna inte alltid följer de styrdokument som finns för att bedriva sva-verksamheten. Sva-verksamheten är underbemannad, övriga ämneslärare saknar utbildning i andraspråksperspektivet, modersmålslärare ingår inte i den dagliga undervisningen samt att sva- undervisningen har brister i jämförelse med styrdokumenten. Det finns inte uttalade strategier eller samarbeten kring hur skolledning, sva-lärare, ämneslärare och modersmålslärare på bred front ska möta de flerspråkiga eleverna så att de har samma möjligheter att nå skolframgång som sina enspråkiga kamrater. Slutsatserna är flera. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka flerspråkigas möjligheter att uppnå samma språkliga nivå som enspråkiga. Det är svårare i dag att bedöma vilka elever som behöver svenska som andraspråk. Arbetslagets naturliga sammansättning är sva-lärare, ämneslärare och modersmåls- lärare med god stöttning av skolledning. Det finns inte en enkel eller entydig förklaring till att flerspråkiga elever inte uppnår godkända resultat i grundskolan. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till sämre skolframgång för flerspråkiga elever. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Bergmark, Anna
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Johansson, Emma
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hållbar utveckling i skolan: Utifrån ett miljö- och socialt perspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar. Vi gjorde vår aktionsforskning på två olika skolor, vi var på varsin skola i varsin klass. Vår slutsats av vår aktionsforskning är att barn uppskattar att deras åsikter och tankar tas på allvar samt att de får vara med och påverka sin vardag. Vi tror även att det är viktigt att fånga barnens intresse samt att det är på rätt nivån för dem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hallbar_utveckling_i_skolan
  • 29.
    Bergstrand Sundman, Silas
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Dejestam, Rickard
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    En skola för alla?: Elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser i särskild undervisningsgrupp2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Dejestam_&_Bergstrand_Sundman_-_En_skola_för_alla_-_elevers_upplevelser_av_specialpedagogiska_insatser_i_särskild_undervisningsgrupp
  • 30.
    Berndtsson, Erika
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Dogan, Erika
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att skapa trygga relationer med barn: Ett förskollärarperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att skapa kunskap om hur förskollärare arbetar för att

    skapa trygga relationer med alla barn i förskolan. Svårigheter som kan

    förekomma med relationsskapande i förskolans verksamhet kommer även att

    behandlas. Metoden för undersökningen är kvalitativ, där det genomförts

    semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet analyseras och

    tolkas utifrån anknytningsteorin. Resultatet visar att förskollärare kan ses som

    barns trygga bas i förskolan och att en trygg anknytning är möjlig.

    Personaltäthet och storlek på barngrupper försvårar dock arbetet för

    förskollärare att skapa trygga relationer med alla barn. Slutsatsen är att

    förskollärarnas närvaro med barnen, lyhördhet för barnens signaler och

    medvetenhet kring svårigheter är faktorer som mest bidrar till lyckat utfall i att

    skapa trygga relationer med alla barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Blom, Sofie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Förskolebarns hierarki: En kvantitativ studie om några pedagogers syn på mobbning i svensk förskola2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mobbning har i skolan varit ett omtalat ämne, men är fortfarande relativt oforskat i förskolesammanhang. Studiens syfte är att få en inblick i förskolepedagogers syn på mobbning och dess förekomst i svenska förskolor. Genom en kvantitativ forskningsansats genereras ett resultat som bland annat visar att pedagoger uppfattar att mobbning förekommer i förskolor och kan förekomma redan hos treåringar. Studiens slutsats är att mobbning i förskola är ett angeläget ämne som bör kompletteras med utbildning som stärker pedagogernas självförtroende kring mobbningsförebyggande arbete. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Boman, Heléne
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Boman, Therése
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Musik som stöd för lärande: Lektionsplaneringar med låttexter som grund för reflektion och diskussion2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Brand, Annelie
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Genuspedagogik i förskolan: En kvaliativ studie om pedagogers arbetssätt för att främja barns möjlighet till att utveckla förmågor och intressen utan stereotypa könsroller2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt hur pedagoger förhåller sig till barn beroende på barns kön. För att undersöka detta genomfördes observationer på en förskola för att ta reda på hur pedagoger arbetar för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt på vilka sätt pedagoger förhåller sig till barn beroende av deras kön. Resultatet visar att trots en strävan att arbeta utifrån ett genuspedagogiskt perspektiv i förskolans praktik befästs snarare stereotypa könsmönster och könsroller än bryts och utmanas. Resultatet synliggör att flickor och pojkar bemöts olika och erbjuds olika förutsättningar i lek, förväntningar och krav beroende av kön. Likaså att barn själva sätter gränser för varandra i sitt subjektskapande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Brodén, Sofie
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Pyykönen, Lina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Fritt skapande i förskolan?: En kvalitativ studie om åtta förskollärares syn på fritt skapande inom de estetiska uttrycksformerna.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares syn på det fria skapandet, estetiska uttrycksformer som mål, som förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ger uttryck för ska ingå i verksamheten. Vår uppfattning var att förskollärare använder sig av estetiska uttrycksformer som medel i större utsträckning än som mål och vi tror att detta kan bero på deras erfarenheter kring och deras inställning till estetiska uttrycksformer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer ville vi se vad åtta förskollärare hade för erfarenhet kring och inställning till fritt skapande i förskolan. Studien visade att förskollärarna använder sig av estetiska uttrycksformer som medel i större utsträckning än som mål. Vi kom även fram till att förskollärares erfarenheter av och inställning kring estetiska uttrycksformer kan vara avgörande för hur verksamheten blir utformad inom de estetiska uttrycksformerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Bröms, Joakim
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    I effektiviseringens kölvatten: En kvalitativ studie om gymnasielärare i en marknadiserad skola2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens gymnasieskola präglas av effektivisering och marknadisering. Med en ramfaktorteoretisk analys undersöker studien en grupp lärares upplevelser av vad som utgör pedagogiska utmaningar i den egna verksamheten där effektivisering och vinstintressen styr. Resultatet påvisar vikten av en fungerande organisation anpassad till de behov eleverna har och vikten av rektors pedagogiska ledarskap. Samtidigt beskriver studien även den komplexa roll och de spänningsfält som läraryrket idag befinner sig i.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    I effektiviseringens kölvatten
  • 36.
    Bäckrud, Johanna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Elever i gränslandet: Framgångsfaktorer identiferade av specialpedagoger2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker vilka framgångsfaktorer specialpedagoger identifierar på organisations-, grupp- och individnivå i arbetet med elever som befinner sig i gränslandet, för att eleverna ska nå sin fulla potential och bibehålla lusten att lära. Studien vilar på en kvalitativ metodansats vilken bygger på semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger.

    Specialpedagogerna identifierar framgångsfaktorer på samtliga nivåer, där inkludering genomsyrar alla nivåerna. Åldersintegrerade klasser/grupper, individuella stödinsatser, samverkan är andra exempel på framgångsfaktorer som underlättar på organisationsnivå.  På gruppnivå tillkommer ett tillåtande referensram., tolerant och tryggt klimat och på individnivå beskrivs individuella anpassningar, särskilt stöd, dialog och motivation som viktiga framgångsfaktorer. Studiens empiri ställs i förhållande till Gerrbos (2012) identifierade framgångsfaktorer för elever i behov av särskilt stöd, vilken också fungerar som studiens teoretiska 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Elever i gränslandet
  • 37.
    Carlsson, Anna
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Kropp och hjärna i samspel: en studie av rörelsens betydelse för inlärning2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmåga till lärande. Vidare undersöks i vilken utsträckning rörelseträningen förekommer som undervisningsmetod i förskolan och vilken effekt den har på individen och gruppen som helhet. Metoden som användes bestod av tre olika delar. Dels en enkät som delades ut till fyra förskolor och dels en observation kombinerad med intervju på en av förskolorna. Resultatet visade att medveten rörelseträning inte användes som pedagogisk metod i någon större utsträckning på förskolorna. De förskolor som arbetade aktivt med rörelseträning upplevde främst att barnen förbättrade sin grundmotorik och fick ökad koncentrationsförmåga. Förskolornas erfarenhet av rörelseträningen stämmer väl överens med de resultat hjärnforskare kommit fram till genom studier av rörelsers påverkan på hjärnans funktioner. Alla erfarenheter som gjorts inom området pekar åt samma håll, nämligen att ökad rörelseträning behövs inom både förskola och skola samt att det är ett roligt och viktigt sätt att förebygga problem med lärandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Carlsson, Yvonne
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Elevinflytande i undervisningen: Vill elever ha inflytande?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min studie var att undersöka i vilken utsträckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begränsas att olika faktorer. Det är framförallt i undervisningens initialsteg som elever väljer att inte agera trots att de är missnöjda med undervisningens innehåll. När innehållet i undervisningen inte fångar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande på lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlärningsförmågan minskar. Detta får som återverkan att många elever går igenom skolan som passiva åskådare. Att fånga elevens intresse och aktivt arbeta för att undanröja de hinder som står i vägen för ett ökat elevinflytande är en av lärarens allra viktigaste uppgifter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Carrasco, Lena
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Högläsning i klassrummet: Tankar från elever och lärare2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur högläsning i år fyra, fem och sex genomförs på en skola samt lärares och elevers uppfattningar om högläsning. Metoderna som användes i undersökningen var tre observationer, tre semistrukturerade intervjuer med lärare och tre semistrukturerade intervjuer med elevgrupper. Resultaten visar hur tre olika högläsningslektioner genomförs. Resultaten illustrerar också att lärare ser läslust och läsförståelse som de viktigaste faktorerna för högläsning och att elever bland annat uppfattar högläsningen som ett skönt avbrott till den ordinarie undervisningen. Resultatdiskussionen tyder på att observationer, lärarintervjuer och elevgruppsintervjuer visar på en samstämmighet och kan kopplas till forskningsgrundade lässtrategier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Catrin Wallinder, Wallinder
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Marie-Louise, Sjöström
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Språkstimulerande miljöer i förskolan: En kvalitativ studie ur specialpedagogiskt perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur en språkligt stimulerande miljö i förskolan beskrivs av förskolepersonal. Särskilt fokus lades på hur personalen uttrycker att de arbetar för att barn med någon form av språkstörning ska tillgodogöra sig verksamheten på ett önskvärt sätt. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer som har tolkats i ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att den intervjuade förskolepersonalen anser att de arbetar språkutvecklande under stora delar av dagen och att den sociala språkmiljön betonas starkare än den fysiska miljön. Den mest framträdande slutsatsen av studien är att informanterna framhävde att de inte tänkte på hur de arbetade med språkutvecklande miljöer samtidigt som de berättade om situationer som matsituationer, samlingar och högläsning som språkutvecklande tillfällen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Colldén, Anna
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll: -en kvalitativ studie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll på olika grundskolor inom en kommun och förutsättningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll.

    Undersökningen är kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lärare och rektorer för att nå syftet. Som teoretisk utgångspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummet

    I studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte används fullt ut, på två av skolorna, enligt specialpedagogerna själva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förändra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. Lärarna anser dock att kompetensen används och de är nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas.

    Det framträder tre olika specialpedagogiska verksamheter där specialpedagogens arbete styrs och genomförs på olika sätt. Arbetsuppgifterna är behovsstyrda men definieras av olika  aktörer vilket leder till tre olika utformningar av uppdraget. På skola A har specialpedagogen makt över frirummet och en relationen syn på specialpedagogens yrkesroll. På skoloma B och C förefaller rektorerna respektive lärare ha makt över frirummet och en mer kategorisk syn på specialpedagogens yrkesroll framträder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Dahlström, Annika
    Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap.
    Kommunalt stöd för utomhuspedagogik i förskola och skola?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få en ökad förståelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssättet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som användes i undersökningen var enkätundersökning i form av ett frågeformulär som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsområden. Vidare utfördes två inspelade intervjuer med en skolchef och en trädgårdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv inställning till arbetssättet och att flera skolgårdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick själva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa på upprustningar av deras utemiljöer. Skolledarna stöttade och uppmuntrade personalen genom individuell kompetensutveckling inom utomhuspedagogik. Det studien kom fram till var att det kommunala stödet för utomhuspedagogik var övergripande positivt. Utifrån skolchef och skolledarnas synvinkel uppmuntrades personalen att själva komma med förslag och idéer som ska leda till utveckling av utomhuspedagogik Författarens tolkning var att skolgårdarnas utveckling berörs med större fokus än förskolegårdens utveckling därför att förfarandet i att få ekonomiskt stöd hade olika utgångslägen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 43.
    Dahlström, Sabina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ek, Madelen
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Att ändra negativ gruppdynamik: samarbetsövningar i förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie hade syftet att undersöka om det går att förändra gruppdynamiken i en barngrupp i förskolan. Vi valde att utgå från olika tillitsövningar och samarbetsövningar. Vi har använt oss av observationer för att kunna se resultaten. Det resultat studien visade är att det kan ske förändringar med hjälp av olika aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola där vi observerade barn i åldern 5 år. Av resultatet hade vi svårt att dra en slutsats dock kunde vi se en liten förändring med de barn som deltagit under båda tillfällena eftersom de börjat samarbeta mer. För att få ett tydligare resultat behöver övningarna dock genomföras under en längre tid då samarbete och självförtroende utvecklas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44. D'Arcy, Denice
    et al.
    Olsson, Jan
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Att undervisa matematik för kreativa resonemang2019Ingår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, nr 4, s. 23-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Dik, Paulina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Alzahawi, Assrin
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Hur samarbetar specialpedagogen och klassläraren för att stödja elever med lässvårigheter?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur två klasslärare i årskurs 2 på två olika skolor samarbetar med specialpedagogen för att stödja elever med lässvårigheter. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder, där intervjuer och observationer användes för att få en djupare bild av hur lärarna arbetar med elevers lässvårigheter. Resultatet av studien visar att den ena klassläraren på den ena skolan har lite samarbete med specialpedagogen medan den andra klassläraren på den andra skolan har ett starkt samarbete med specialpedagogen. Studiens slutsats är att samarbetet mellan klasslärare och specialpedagog har stor betydelse för elever med lässvårigheter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Edbom, Magnus
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Forssman, John
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    "Jag hinner inte se alla": Lärares syn på individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap i mellanstadiet2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få svar på hur lärare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville även ta reda på vilka för- och nackdelar lärare ser med individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av enkäter. För att få svar på våra frågor använde vi både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten. Enkäterna besvarades av klasslärare i år 4-6 från 8 olika grundskolor. Resultatet har gett oss en inblick i hur lärare i mellanstadiet konkret arbetar med individualisering. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med ett individualiserat arbetssätt eftersom undervisningen blir varierande och den utgår från varje elevs behov. Lärarna ser även en del hinder som gör det svårt att arbeta med individualisering. Till exempel tar de upp bristen på resurser och storleken på undervisningsgrupperna. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna anser att det är betydelsefullt att individualisera undervisningen. Vidare visar studiens resultat att vision inte är samma sak som verklighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Edin, Mehic
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Konflikter i skolan - en studie av en klass och lärarens konflikthantering2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Konflikter i skolan
  • 48.
    Ehteshami, Parasto
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Den pedagogiska relationen: Ett överlevnadssätt inom skolverksamheten?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min undersökning är att ta reda på vad två lärare och deras elever som går i gymnasiet anser om lärare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsätt på den goda relationen, hur den etableras, vilken påverkan en dålig/god relation kan ha på eleverna respektive lärarna och hur relationen påverkar elevers läroprocess. Resultatet diskuteras därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrågor valde jag både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna känna sig respekterade och att de får sina röster hörda. Det framgick även att de egenskaper som eleverna ansåg vara viktiga för dem, upplevde de som goda. Upplevelsen respektive värderingen av relationens parametrar korrelerar. En slutsats av detta är att vill man ha en god relation ser man även till att en sådan skapas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Ek, Petra
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Ett interkulturellt klassrum: En kvalitativ fallstudie om hur lärare och skolledare uppfattar innebörden av interkulturalitet2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANDRAG

    Syftet med studien är att skapa kunskap om hur en lärare i ett interkulturellt klassrum synliggör flerspråkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare språkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lärare och två rektorer verksamma på en mellanstor skola i en mellanstor kommun, där läraren även har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgår det att samtliga informanter är införstådda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flerspråkiga eleverna. Det framgår av resultatet att informanterna är väl införstådda med miljöns betydelse för vidare språkutveckling och att skolan använder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt språkutveckling. Resultatet visar också att skolan har en positiv inställning gentemot flerspråkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar språkstimulerande. Studiens slutsatser är att läraren och ledningen är medvetna om användbara arbetsmetoder och strategier anpassade efter elevernas och skolans behov, där läraren skapar utrymme och taltid för eleverna utifrån varierade arbetsformer.

    Nyckelord: Interkulturell, flerspråkighet, svenska som andraspråk, språkutveckling, andraspråksinlärning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Ekberg, Sebastian
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Gibney, Barry
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Äntligen har barnen någon att brottas med: En studie om det ambivalenta tänkandet om manliga förskolepedagoger2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien granskar hur fyra kvinnliga förskolepedagoger och fyra föräldrar tänker om manliga förskolepedagoger utifrån sina egna erfarenheter och åsikter. Till studiens datainsamling användes semistrukturerade intervjuer med inslag av ostrukturerade intervjuer som sedan tolkades ur ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar på ett antal motstridiga tankar. Bland annat att män är extra viktiga i pedagogiska yrken men att manliga och kvinnliga pedagoger har samma uppdrag och ansvar. Både förskolepersonal och föräldrar vill ha fler yrkesverksamma män i förskolan då både statusen på yrket och lönen förväntas höjas. Studiens resultat visar även att medierapporteringen bidrar med oro och ångest hos föräldrarna, vilket gör att vissa föräldrar kan känna rädsla för att lämna sina barn till en manlig pedagog i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 340
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf